Sammanställning över läget för framtagande av en fristående föreskriftsserie EKS för Europeiska konstruktionsstandarder. Dessa standarder planeras ersätta Boverkets konstruktionsregler, BKR, år 2010.
NDP BoV EKS
EK 0 Basis of structural design Tekniskt Klar Föreskrift Klar
EN Titel
1990 Basis of structural design Klar Klar
1990/A2 Basis of structural design – application for bridges Klar Klar
EK 1 Actions on structures
EN Titel
1991-1-1 Densities, self-weight and imposed loads Klar Klar
1991-1-2 Actions on structures exposed to fire Klar Klar
1991-1-3 Snow loads Klar Klar
1991-1-4 Wind actions Klar Klar
1991-1-5 Thermal actions Klar Klar
1991-1-6 Actions during execution Klar
1991-1-7 Accidental actions due to impact and explosions Klar Klar
1991-2 Traffic loads on bridges Klar Klar
1991-3 Actions in silos and tanks Arbete pågår -
1991-4 Actions induced by cranes and machinery Klar
EK 2 Design of concrete structures
EN Titel
1992-1-1 General rules and rules for buildings Klar Klar
1992-1-2 Structural fire design Klar Klar
1992-2 Concrete bridges Klar
1992-3 Liquid retaining and containment structures Klar
EK 3 Design of steel structures
EN Titel
1993-1-1 General rules Klar Klar
1993-1-2 Structural fire design Klar Klar
1993-1-3 Supplementary rules for coldformed Klar Klar
thin gauge members and sheating
1993-1-4 Supplementary rules for stainless steel Klar Klar
1993-1-5 Plated structures Klar Klar
1993-1-6 Strength and stability of shell structures Klar Klar
1993-1-7 Strength and stability of transversely loaded Klar Klar
planar plated structures
1993-1-8 Joints Klar Klar
1993-1-9 Fatigue Klar Klar
1993-1-10 Fractures Klar Klar
1993-1-11 Cables Klar Klar
1993-1-12 High strength Klar Klar
1993-2 Steel bridges Klar Klar
1993-3-1 Towers and masts 1993-3-2 Chimneys
NDP BoV EKS
EK 3 Design of steel structures Tekniskt Klar Föreskrift Klar
EN Titel
1993-4-2 Silos, tanks and pipelines – Tanks 1993-4-3 Silos, tanks and pipelines – Pipelines
1993-5 Piling Klar
1993-6 Crane supporting structures Klar
EC 4 Design of composite steel and concrete structures
EN Titel
1994-1-1 General rules and rules for buildings Klar Klar
1994-1-2 Structural fire design Klar Klar
1994-2 Composite bridges Klar Klar
EC 5 Design of timber structures
EN Titel
1995-1-1 General rules and rules for buildings Klar På notifiering
1995-1-2 Structural fire design Klar
1995-2 Timber bridges Klar På notifiering
EC 6 Design of masonry structures
EN Titel
1996-1-1 General rules and rules for buildings Klar Klar
1996-1-2 Structural fire design
1996-2 Special design Klar Klar
1996-3 Simplified rules
EK 7 geotechnical design
EN Titel
1997-1 General rules Klar På notifiering
1997-2 Field and lab tests
EK 8 Design provisions for earthquake resistance of structures
EN Titel
1998-1 General rules Ej relevant för Sverige
1998-2 Bridges Ej relevant för Sverige
1998-3 Strength Ej relevant för Sverige
1998-4 Tanks, silos and pipelines Ej relevant för Sverige
1998-5 Foundations Ej relevant för Sverige
1998-6 Towers Ej relevant för Sverige
EK 9 Design of Aluminium structures
EN Titel
1999-1-1 General rules Klar Klar
1999-1-2 Structural fire design Klar Klar
1999-1-3 Structures susceptible to fatigue Klar Klar
1999-1-4 Trapetzoidal sheeting Klar Klar
1999-1-5 Shell structures Klar Klar
Uppsikt
Mål Boverkets uppsikt över byggnadsväsendet ska medverka till en effektiv, ändamålsenlig och enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen, lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på bygg- nadsverk, m.m. och Boverkets föreskrifter i syfte att uppnå en god kvalitet i byggande och förvaltning.
Viktiga insatser 2008
• En långsiktig fortbildning av länsstyrelser och statliga verk när det gäller plan- och bygglagstiftningen har påbörjats.
Har Boverket nått målet?
Boverket har under året arbetat på flera sätt med att främja en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av PBL, BVL och tillhörande tillämpningsregler. Ett viktigt redskap är en god kommunikation med andra aktörer inom byggsek- torn.
Boverket har under året deltagit i en mängd konferenser och seminarier för att sprida kunskap, skapa dialog och delta i diskussionen.
Trots stora informationsinsatser inom byggområdet ses fortfarande bety- dande brister i tillämpningen av regelverket. Många kommuner anser sig inte ha ekonomiska möjligheter att följa utvecklingen av lagstiftningen eller bedri- va ett aktivt tillsynsarbete.
Med det arbete som nu pågår för att skapa bättre helhetssyn över planering och byggande och förbättrade rutiner mellan statens olika delar i tillsyns- och uppsiktskedjan kommer uppsiktsarbetet att bättre kunna främja en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av regelverket.
Boverket bedömmer att målet för verksamhetsgrenen är uppfyllt.
Återrapportering
Krav 1 Boverket ska analysera och redovisa länsstyrelsernas arbete med tillsyn över hur kommunerna vid tillståndsprövning och vid kontroll och tillsyn, enligt 9 kap. plan- och bygglagen, har upp- märksammat och arbetat för att kraven på energieffektivisering vid byggande ska få genomslag i den byggda miljön. Boverket ska även redovisa eventuella förslag till förändringar av bestämmelser m.m.
För återrapporteringen får Boverket underlag från länen, i enlighet med länsstyrelsernas regleringsbrev, senast den 30 november 2008. Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska bestäm- mas av Boverket och länsstyrelserna gemensamt. Boverket ska lämna en samlad redovisning och bedömning till Miljödeparte- mentet med kopia till Finansdepartementet senast den 29 februari 2009.
Länsstyrelserna och kommunernas förutsättningar för att bedriva tillsyn Av länsstyrelsernas redovisningar till Boverket framgår det att situationen hos de flesta länsstyrelser 2008 är densamma som förgående år och att det fortfa- rande finns begränsade resurs- och kompetensmässiga förutsättningar att arbeta med tillsyn inom byggområdet. För att energihushållningskraven i BBR ska få ett ökat genomslag krävs, enligt redovisningarna, en ökning av den statliga tillsynen och rådgivningen. Många kommuner påtalar fortsatta knap- pa resurser och svårigheter att rekrytera kompetent personal vid pensionsav- gångar.
Kommunernas kunskap om energihushållningsfrågorna har ökat
Kommunerna anser sig ha en grundläggande kompetens inom området och de flesta känner sig helt eller delvis väl förtrogna med energihushållningskra- ven i BBR avsnitt 9. En viss förbättring tycks ha skett jämfört med 2007. Många kommuner tillägger dock att man önskar kompletterande utbildning i avsnitt 9, energihushållning i BBR, främst hur man utför och granskar olika beräk- ningsmetoder, byggnadens specifika energianvändning/genomsnittlig vär- megenomgångskoefficient, m.m.
Av redovisningarna framgår att kommunerna regelmässigt tar upp energi- frågorna till behandling i byggsamrådet. Byggherren tycks i större utsträckning än tidigare år presentera en energiberäkning som visar hur kraven i BBR tillgo- doses. Saknas en sådan beräkning tas ett beslut i kontrollplanen att en beräk- ning ska inlämnas till byggnadsnämnden innan byggnadsarbetena får påbör- jas.
Energikraven får genomslag i den byggda miljön enligt kommunernas bedöm- ning
Många kommuner säger att man i kontrollplanen kräver in verifikationer. Sammantaget tycks kravet på mätning ha ökat markant sedan 2007. Några länsstyrelser kommenterade frågan med att påpeka att i och med att lagen om energideklarationer kräver att nya byggnader ska ha en giltig energideklara- tion senast två år efter slutbevis så bör kommunerna under kommande år se till att en uppföljande mätning görs.
Kännedom om kraven på redovisning av alternativa energiförsörjningssys- tem som finns i 23 § lagen om energideklarationer förefaller ha ökat under 2008 jämfört med 2007.
De flesta anser att arbetet med bygganmälan bidrar till att energikraven i BBR får genomslag i den byggda miljön och medför en minskad energiför- brukning. Några tvivlar på om kraven minskar energiförbrukningen och efter- lyser skärpta krav.
Av övriga synpunkter som lämnats kan nämnas frågan om hur kommunen ska agera om uppmätta värden på byggnadens specifika energianvändning i den färdiga byggnaden väsentligt överstiger det beräknade värdet. Frågan om energikrav för fritidshus med direktverkande el och fritidshus som nyttjas i stort sett året runt har även 2008 ansetts utgöra ett problem i hanteringen.
Övriga insatser
Helhetssyn och systematisk uppsikt
Arbetet med att bygga upp ett systematiskt uppsiktsarbete över plan- och byggnadsväsendet har fortsatt intensivt under året.
Boverkets ambition är att skapa en sammanhållen syn på uppsiktsansva- rets utformning och omfattning där planering och byggande ses som en hel- het, och där Boverkets uppsikt och länsstyrelsernas tillsyn bildar en fungeran- de struktur. Samordningsgruppen mellan Boverket och länsstyrelserna, BULT-gruppen, är väl fungerande och utgör en viktig kugge i arbetet. Ansvarsområdet omfattar uppsikt och tillsyn över plan- och byggnadsväsen- det i sin helhet, dvs. allt från översiktsplanering till konkreta byggnader och anläggningar. Intensivt utvecklingsarbete pågår när det gäller Boverkets plan- och byggenkät och bildandet av ett Enkätråd.
Internt utvecklingsarbete
Boverket fortsätter att utveckla samarbetet mellan plan- och byggsidan. Detta interna uppbyggnadsarbete har bl.a. haft en konkret påverkan på de uppdrag angående tillsyn och uppsikt som Boverket rapporterat under året, genom att planering och byggande ses ur ett helhetsperspektiv.
Uppsikt över byggnadsväsendet genom utåtriktad verksamhet Boverket följer upp tillämpningen av regelverket genom en aktiv utåtriktad verksamhet och genom löpande kontakter med länsstyrelser, byggnadsnämn- der och sektorn. Boverket har under året medverkat vid en mängd konferen- ser, branschmöten och seminarier för att ha dialog med olika aktörer, sprida kunskap och delta i diskussioner inom vårt ansvarsområde.
Uppsikten ger avtryck i utvecklingsarbetet
En viktig kunskapskälla i uppsiktsarbetet är den löpande ärendehandlägg- ningen. En mängd frågor från kommuner, länsstyrelser, bransch och allmän- het har besvarats. Dessa kontakter ger signaler och viktig kunskap om bl.a. tillämpnings- och tolkningsproblem som sedan används i arbetet med att förbättra regelverket.
Vi har under året arrangerat två uppskattade utbildnings- och diskussions- tillfällen om byggnadshöjd för planhandläggare och jurister vid länsstyrelsen i Stockholm och vid flera kommunbesök.
Stöd har getts till länsstyrelserna i deras återrapporteringskrav om tillsyn i regleringsbrevet, genom bl.a. föredragningar för Länsarkitektföreningen och länsbostadsdirektörerna samt aktivt deltagande vid ett seminarium för hand- läggare arrangerat av länsstyrelserna.
Vi har även varit behjälpliga i Riksrevisionens arbete när det gäller tillsyn och uppsikt över byggsidan, och deltagit i diskussioner om tillämpningen av 12 kap. PBL med Försvarsmakten och länsstyrelserna.
Tillämpningen av PBL, BVL och Boverkets föreskrifter
Bevakning och korta referat av relevanta rättsfall av tillämpningen avseende PBL, BVL, domar enligt miljöbalken och Boverkets föreskrifter görs kontinuer- ligt. Referat till alla relevanta domar från kammarrätterna från 1998 till och med december 2008 finns på Boverkets webbplats. Domar av särskild betydel- se för Boverkets verksamhetsområde kommenteras kontinuerligt i Boverkets tidning Planera Bygga Bo.
Flera rättsfall handlar om byggnadshöjd. Några rättsfall har handlat om komplementbyggnad. Ett rättsfall handlade om byte av kvalitetsansvarig (KA) och det ansvar som ligger på KA. Några rättsfall handlade om vitesföreläggan- de.