Mål De allmänna samlingslokalerna ska kunna tillgodose föreningsli- vets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. De ska också tillgodose kulturlivets behov av lokaler både för distribution av kultur och för skapande aktiviteter. Vidare ska de tillgodose spontana behov av lokaler för debatt och fritidssysselsättningar utanför det organise- rade förenings livet.
Viktiga insatser 2008
• Boverkets samlingslokaldelegation beslutade i februari om att fördela tillgängligt anslag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer. • Den 29 maj beslutade Boverkets samlingslokaldelegation om fördelning av
årets tillgängliga anslag för investeringsbidrag.
• Den 4 december beslutade Boverkets samlingslokaldelegation om fördelning av årets tillgängliga anslag för utvecklingsbidrag.
Har Boverket nått målet?
Målet för verksamheten, att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler för bland annat kultur- och fritidsverksamhet och därigenom uppnå centrala demokratiska mål, har uppfyllts genom att Boverket beslutat om fördelning av årets anslag samt betalat ut pengar till de projekt som färdigställts under året och där bidragsmottagaren har ansökt om utanordning av stödet.
Boverket har bidragit till att målet för verksamhetsgrenen kan uppfyllas.
Återrapportering
Krav 1 Boverket ska återrapportera användningen av medel inom anslaget
30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler. Boverket ska
– redovisa fördelningen av investeringsbidrag till köp, nybyg- nad, tillbyggnad, ombyggnad, standardhöjande reparationer och tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funk tionshinder. Av redovisningen ska för varje åtgärdskategori framgå antalet beviljade bidrag samt totalt bidragsbelopp. Dessutom ska en sär-skild redovisning ske av det totala bi dragsbeloppets fördelning mellan landsbygd, större tätorter och storstadsområden. Om det föreligger större regionala avvikelser i bidragstilldelningen ska detta också redovisas särskilt,
– redovisa fördelningen av verksamhetsutvecklingbidragen. Redovisningen ska innehålla en sammanfattande beskrivning av de projekt som fått bidrag, fördelningen mellan samlingslokal hållande föreningar och riksorganisationer, en sammanställ
ning av de slutredovisningar som inkommit under året samt hur och i vilken omfattning ungdomars tillgång till allmänna samlingslokaler stärkts,
– redovisa dels hur det icke förordningsstyrda bidraget till de samlingslokalhållande föreningarnas riksorganisationer har fördelats, dels vilka informationsinsatser och utvecklingsarbe ten dessa organisationer har genomfört, och
– redovisa om det förekommit att ett och samma projekt har sökt bidrag enligt såväl förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler som förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler, samt hur Boverket i sådana fall hanterar dessa ansökningar.
Investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler
2008 kom det in ansökningar från totalt 223 projekt, med ett sammanlagt ansökt bidragsbelopp på drygt 160 miljoner kr. Det tillgängliga anslaget på 27,8 miljoner kr fördelades till totalt 89 projekt, vilket innebär att cirka 40 procent av antalet ansökningar beviljades, se figur 46 och 47. Alla län fick bidrag till minst ett projekt vardera. Flest projekt, tretton stycken, fanns inom Värmlands län. Därefter kom Gävleborg, Norrbotten, Västerbotten och Västra Götaland med sju stycken vardera.
FIgUR 46. Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Inkomna respektive beviljade ansökningar.
Tillgänglighetsskapande åtgärder vanligast
Av de projekt som under året beviljats investeringsbidrag är det inte något ären- de som gäller en egentlig nybyggnad av en allmän samlingslokal. Köp av sam- lingslokal ingår i ett av de projekt som fått bidrag, med cirka 0,3 miljoner kr. Om- och tillbyggnadsprojekten uppgår till 18 stycken beviljade projekt eller cirka 12 miljoner kr. Olika former av standardhöjande reparationer (30 stycken) och tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funktionsnedsättning (40 stycken) är de vanligaste åtgärdstyperna. Om man ser till beviljat belopp för dessa bägge kategorier har det beviljats cirka 11 miljoner kr för standardhöjande reparationer respektive cirka 5 miljoner kr för tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funktionsnedsättning, se figur 47.
FIgUR 47. Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Ansökt respektive beviljat bidragsbelopp.
FIgUR 48. Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Antal beviljade bidrag, åtgärdstyp (procent).
Flest bidrag till landsbygden
Vid årets bidragsfördelning har cirka 5,1 miljoner kr eller 18 procent fördelats till projekt inom storstadsområden, cirka 10,2 miljoner kr eller 37 procent till större tätorter och cirka 12,5 miljoner kr eller 45 procent till landsbygden.
Verksamhetsutvecklingsbidraget är populärt Totalt kom det in ansökningar från 35 projekt med ett sammanlagt ansökt bidragsbelopp på drygt 10 miljoner kr. Det tillgängliga anslaget på 4,826 miljoner kr fördelades till totalt 20 projekt vilket innebär att cirka 57 procent av antalet ansökningar beviljades.
En ansökan från vardera av de tre riksorganisationerna, Riksorganisationen
Folkets Hus och Parker Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar, beviljades bidrag. Totalt beviljat bidragsbelopp till riksorganisationerna
uppgick till 1,740 miljoner kronor. De övriga 17 projekten som beviljades bidrag, 3,086 miljoner kr, fördelades sig från Skellefteå i norr till Bromölla i söder.
Ungdomars tillgång till lokaler stärks
Utvecklingsbidragen som lämnades till de 17 föreningarna beviljades för min- dre ombyggnadsåtgärder i syfte att göra lokalerna bättre anpassade just för ungdomsverksamhet, för viss komplettering av inventarier eller modernisering av t.ex. teknisk utrustning samt för andra verksamhetsstödjande insatser som exempelvis ledarskap eller ledarutbildning. Nio av de beviljade projekten till de enskilda föreningarna innehöll en kombination av ovan nämnda åtgärder och gemensamt för alla har varit att de syftar till att stärka ungdomars tillgång till allmänna samlingslokaler. De övriga tre bidragen som beviljades till riksorgani- sationerna syftar till att man från centralt håll ges ökade möjligheter att på olika sätt arbeta med ungdomsutvecklingsfrågor gentemot sina cirka 2 700 anslutna lokala föreningar.
Stödet bidrar till ökat samarbete och nya ungdomsgrupper nås
Under 2008 har de fyra första slutredovisningarna för de projekt som beviljats utvecklingsbidrag kommit in till Boverket. Där framgår bl.a. att det tack vare bidraget i något fall har bildats ett särskilt ungdomsutskott som ska sköta verk- samheten vidare och stå för innehållet. Utskottet kommer också att lämna rapport till den lokala nämnden och kommunens fritidsavdelning. I något fall har projektet även lett till ett samarbete med t.ex. skolans elevråd.
Flera anger att de olika mål som sattes upp för respektive projekt också har uppnåtts som t.ex. att fler unga hittar till lokalen, att man har skapat en modern mötesplats och en miljö och ett klimat som väcker nya tankar och idéer. Ge- nom arrangemang i lokalen har andra ungdomar nåtts än de som redan finns i verksamheten. Planer finns också på att gå vidare och utvidga målgruppen och ta med yngre ungdomar än vad man i huvudsak först inriktade sig mot och att ha längre öppethållande för ungdomsverksamheten.
Någon uttrycker också att det är på gång att ungdomar ges möjlighet att bli ledare i föreningen och att man också ska se till att ungdomar fungerar som hjälpledare i de yngre grupperna.
Bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer
Anslaget för 2008 på 4,0 miljoner kr fördelades med 1 778 975 kr till Riksorga- nisationen Folkets Hus och Parker, 1 397 375 kr till Bygdegårdarnas riksför- bund och 823 650 kr till Riksföreningen Våra Gårdar.
Här följer exempel på insatser som de olika organisationerna har utfört under året.
Riksorganisationen Folkets Hus och Parker
Organisationen bedriver ett aktivt utvecklingsarbete, bl.a. genom att ordna utbildningar inom arrangörsskap, biografutbildning och chefsutveckling. Utvecklingsarbetet har också som mål att bevaka och stärka ungdomsper- spektivet i den reguljära verksamheten. Under året har arbetet i ett nätverk av förortsfolketshus i storstadsområdena utökats och innefattar nu även sam- lingslokaler från miljonprogramsområden i medelstora städer
Bygdegårdarnas riksförbund
Förutom allmän rådgivning och informationsspridning via distrikts- och kommunträffar, medlemstidningen, webbplatsen, informationsmaterial m.m. har man under året fortsatt föra ut information om den nya miljöplanen som togs 2007. Den innefattar ett miljöcertifieringsprogram för föreningarna. Under året har också en enkät genomförts för att kartlägga föreningarnas lokaler med fokus på uppvärmningsmetoder. I övrigt arbetar man kontinuer- ligt med tillgänglighetsfrågorna som har stort fokus under 2008 och 2009.
Våra Gårdar
Under året har organisationen påbörjat en revidering av materialet ”Hur finansierar vi våra lokaler” och färdigställt det digitala materialet ”Husesyn”, som är ett samarbetsprojekt inom SamSam – Samlingslokalernas samarbets- organ. De bedriver ett fortsatt utvecklingsarbete inom social ekonomi, som bl.a. handlar om att föreningarna redovisar sin verksamhet utförligare och inte endast genom en traditionell verksamhetsberättelse, t.ex. när det gäller det ideella arbetet. Det pågår även ett arbete med att digitalisera nykterhetsrö- relsens lokaler och processarbetet med föryngring av fastighetsstyrelser som bedrivits under några år fortsätter.
Övriga insatser
Dubbla ansökningar
Under året har en förening för ett och samma projekt ansökt om både investe- ringsbidraget till allmänna samlingslokaler och stödet till icke-statliga kultur- lokaler enligt förordningen (1990:573). Boverket kommer att meddela beslut i februari 2009 när det gäller föreningens bidragsansökan till icke-statliga kul- turlokaler. Detta beslut kommer beaktas när besluten om investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler fattas senare under 2009.