SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

Niyten

osab den Uushari-e

mannen

i Epik XIV:s

historia,

För rleii alimanna uppfattningen ar Erik X4JT s a s o a en arr

renit sjuklig misstaaiks~imhet lidande maiini ska har hani astrolo- giska intresse passat 151 i st'cke. 91:1ii har utgatt ifl-anm att ck it:^ intresse iiiiaste ses Iran d e n synpiiinkteiz, att Eril.. genom sina astrw- logiska obserxatio~ier trott sig h a en iriiijlighet att l5ra kknnei sina fiirnnentn iieriders onda axsikter ocli aiaslag. O c h gennoan hails irtty~lniiigar av dessa ohservationer ha hans mishtaiikar 4adoti \legr:rls och i;orvi.idit\ till vanrett. 95 har man förestziilt sig &a-

Iien, och alagon som h e h t undcrsi9kning a r iniiebördeii urr Eaika. asirab8a>gi har inan initill var kid aldrig ansett sig l ~ e h ö a a $ra. Salien Iiar frge bEia.jan r aril sa r zil iiiilriittalag~, att elen .r arlt iktt

:tvg.jord. I)oceiit Ingvar , % ~ c ~ P T \ s o ~ har enaellertic1 iör magona 2id 5edaii pul~licerak en uppsats i gnnnel, villaen h a r dela stora f6:- tjiinste~i. alt deal inpassat Eïiks astrologi i dess ratta rann. 1,500- itttbets iippfattning oi:i artrologien l. PEirvid h a r eanellertil doceail Ai-iaederssori ej Birlt 4cunliiat fi.ig6l-a sig Iran den traditioneBHa up11-

f:bttiiingeai. Del iionsrner tiIl synies i eii airl-c2an till tolkning a x

Nils Slairc.i horssliop. till vilken \ i i det fblj'inde iiterácoix~ma. 1;br niig sigr tlei e~rzellertid klart, att cleiita tal om EiiL

soni en slav iisider sina astcologiska spekulationer &r, ; c, lalagt upan kan sr, leilelesitiöst. och del ~,akiaar ocks5 allt underlag 1 det Eiisioriska rrn,iterial, s o m foreligger intill tiden f6r hans fall. Deii som Loljcr Eribs Iiaraap för sin krona, mbitea- aldrig varken fr&^ knam cllei hans fienders sida nagra hiins'fLnii-igar pa att astrolo-

giska o l ~ s e r ~ a t i c n ~ e r sSIlille h a spelat nagon roll för hans ~ ~ o i i t i s k a hantllaride. E j Iieller har det astrologiska momentet utn? ttjati

ii den fcirt;tlsliarnl, mot Erik, som a r Iicrr Sten sattes iggng efter

(Ptureiiaorcleai och soni sedan fortsattes a ï Johan efter Eriks a! - siittai~ig. OZtuiiniig oi11 Erilrs astrologiska oi->servatioiler var nnnaii & andra siciai~ icke. Det visas ~liiraa-, att i protokollet 6ver Jöran Perssons 11eh5nnelser den 21 sept. 1568 inför hertig Joban sjges.

»Item liacle kong Erik f6r

14

dagar profeterat niaed s i i ~ iirtallkoi~st.

att hma eller Jcdrarr Perssoaa sksille ininan den 28 wpi. bliva fangen I. iiicler~soil. Erik SI\' och astrologieri, Lychilos. Ii336 5. 103 I'f.

och ~ O E ~ I ~ I J . i hertig Johans händer. Detta hzde kornig Erik sjalv

aagt IUr Joran Persson) l. Man kallar har Eriks astrologiska ap&dolir Lor trollkonst, vilket fOr der1 iiden a r ett hart ord, alen

andii iiar ej Johan i sina senare ilk kl ag els er iörelsratt Erik, alt kan briikade denna trolllionst. Detta a r etl lnarkllgt faktum, da

envar a v Johans anRlage4seskritt kan finna, aft han ej försmatt nagon t5nkl.sar rinujligliek- 1-Gr att franastalla Erik i den mest dja-

v~rlska dager

-.

Haral torde den sleitsatsen kunna dragas, att Inam bland Eriks iie~ider ej vagat g; till angrepp mot istrolugieii, dar- hl! \,ar dess a~lseeride inom samtiderr fklr stort. Men man kan

crcksh draga den slnisatsen, alt vid denna tid det aranil ej fallit rmågoal iii, at& mail liulade siiga, att Eriks astrologiska verksamhet varit olycksiraringaaide för hans omgióning. Hade man fått 6g0- smen tippala iör den möjligheten, hade Inan ocksa gjort bruk a a den.

Ilncler sadaila förkå%laiiderm har det sitt stora intresse att söka klarlagga, hur dletta tal orii astrologiens hdesdigra betydelse

hbr Erik uppstatt. För att fiainz utgangspunkten för delta, naaste vi emeiierticá aaagot orientera oss 11% det aitrologisl<ra fältet.

For den allmiiniia i~ppiattningen I& Erihs iid kihsom i v h egen a r astrologien ett medel, xarigerao~n man kali fisrrats5ga konx-

nrancle händelser. Mest kand iii- denna spAdomskori\t i horosko- pets form. Fra11 antiken och antia In i r a r a dergar stallas fiir n > -

t0dda iioroskop, soli-n ha till uppgift att forutqjga den imyföddes levnactsigde. Detta utlases tir den p 5 himlavalvet i iiöcIelse6gon- i~ltcket radaiade inbördes st5llni:ige:i iiiellmi sol, mgnae, planeter och vissa flrstjari~or. Fraii askeildeniten, den1 punkt vid den iistra horisonteii, i vilken i födelse~gorihlicket ehliptilian uppstiger, iai- delas Iriinliralvet i tolv delar. horosiiopels 9 . k. tolv iiris, av vilka

de se\ första befinna sig under, de sex senare över horisonten^.

Iskendenten Illir det törita husets s. k. spets. Det Isar sbii _a7 41na

13et)delse. i vilhel hus respektive planeter hit& i boroslioyet.

I

arje hus har namligean sin sarskildla betydelse. FOrliållaaidet mellan planeterria argores a r deras ipiigarstånd fran varandra, varvid p5 Erilis tic1 endast avstindet i liingd irektasceiisioin) koininer

i fråga. Harkid raknar mani p2 1500-talet endast znned IOljande gradtal O", GO'. 90", 120", 680". A r dessa a r

oo

i de flesta fall, 60" och 120" alitid Iyckobrirngaaiáe. under det att 90' och 180" gro olyckihZidande. Det sisiniimiida I&gavs"landet kallas opposi- iion, c12 planeterna rta mitt emot 1 arandra p2i himla\ alvet. Mot- $atsen a r hoi~junklion, da de qt5 i sanurna F5nqdgra<f. all,^ horo-

L Celsius, Eril., XIV s hlsf , s 266

Den ijiisli5rige iliariiieii i Erik S 1 V : s iiistoria. 95 stelkatiorsei. illoini de lör :rsiroPogien gallaiide b ~ g a v s t h a ~ ~ i e n sjgas bilda :~speLI. Sydningeii av horoshopet innehar, att maii rkki rtj~psliattdr betydelsen av att t. ex. en planet med h5ns:i~i till siil egen aslrologislia karabtar och lill sitt 4age i i15gok ar horosko- pets hus heiiiiner s ~ g p& ilagot a\- de ovan angivna b5gavst5irden till en aiinan planet, d. v. s. h~ilclar aspelal- med denna. Bågarsta~l- det heh0xer ej sianima y a graden, inan liar er1 s. l<. or13 p5 ett \isst gradtal, i~ioiil vilken giltigt aspekb anses Sbreligga. 1! ancara fall laser nilaii ett inom \iss tid irmtraf fande aspekk under >direl<- tio11

.

Detta inniel>ar, att d& ett visst anfal dagar kominer att

forflyta, uiriali a5pelitet ar fullt utbildat, nliail enligt aspektets iniie- i ~ o r d har iakt att förrrtsaga en \i,s handelses iatrafiailde eitcr lika i ~ ~ a i i g a &r som delta anakal dagar. Om %ter i horoskopet eii ~slaimet e j hiidar aspekt amed biagon :anilaii planet, tolkas gir et^-ic

dess B~etjdelse efter dess egen haraklar och dess talln ni ng i horo- slnol"Et

I astrologisl;:~ aiilccl<nirigar ainTcindac. vissa kolaarentioiaella tecken. Bågavstand pa 90" aaigi~es med en sexilddig stjWrima och lyallas selitil, p& 90' iirecb <.ii h ~ ~ a d r a t ocli kallas kvadratiar. pa kt>CDO

rnied en liksidin triangel och kallas ₃ trigon. Oppositioncrn angives

ined två sm& ringar. iorenacie rned ett snett slallt streck, och kolm- juialition ined end liten ring och ett Pr511 denna framat och tappat draget litet stecb. Ena aslrologish anlecbnirig soan denna. O Y h,

ir~nel~iir att solen star i trigon, 120" I r h i Saturnus. Vid sina rörelser p& hinnlaval\ et g 5 planelei-na ined solen genom djrnrkretaens 3 2

5kjiirm1l~ilder.. oc12 51 en detta har sin a5trologiska beto delse.

plai~rt far Okad eller aaii~~shad lirakt a olika stjarilhilder.

L

sjalla r erket kr elet ett hell komplen av verliande omst5ridigheier, soau

inaste tagas i Isetraktande, om man rilitigt skall kinaaála Lyda inne- hr:rclen ax7 ett aspekt, v a n i d innn likviil får komma ihag, att

~ ~ ~ g a a s t 5 n d e l 61- avgörande för oin aspektet över huvudtaget ar pvi~i~saiiil eller ogynnsamt l.

--M---

'

-ihla~ist har i 5111 ~ i i o ~ i o g i a r i o \ t r I i u i i i hlri~isdoiter vagat s16 p& rti

s?"gs aiial15 a\ liciities hoioshoy>. Hnii hal gloit delta utan att tia i15poii harii~eciolti 0111 aspekleris betyiielse ocli d a i l o r i t a i i m i i slor r 5 d ~ i l l h e i 1

iiot 54, s 115 hoiistalerar haii, 'tlt Errhs 111deli1111g a'r l~iaiieieriia e j a r deii

xuiiliga -ihlq\ist iiidelr,i narnligeil j~laiieteriia cfter deras allrnai~ria liaiah- kar som Ivchobriligancle eller olichsbådaiidc Elib &tir har itidelat dcrv,

t rler den aspebtirnllniiip dc iiitnya I lioio5kupet i l i l q ~ r s t a. a. s 30. 1 rii s a ~ u l i i i b a \ hoioil\op, iom f o i ~ a i n s pa I< R , liar Erik uppgjorl I T & horo d.op f o r Tiar~ii \i%iisdotlri- Efi faksiiiiili a\ act cna fiiiiles i H i. H. XI I det ciia a \ d ~ s 5 a Iioroshop arigi\er Galb Iiariiis lodelsedakurii IiH deii E

96

Rudolf Elander.

D a maii i var tid talar om Eriks iiitresse för astrologien och i detta ser ett uttryck för en egendomlig mentalitet, får man Isomma ihåg, att astrologieii den Bideii fattades som en vetenskap. Svhigheten att behärska clet astrologiska vetandet, som fordrade grundliga insiliter i astronoilii och matematik, Itunde v51 tankas Bocka personer med nlateinatiska anlag. Erik hade soni bekant utpraglade sådana. Och av fadern ined sin praktiska laggning

hade han fått som arv ett horoskop, som iiiinu fiiiiles bevarat l. Astrologiens huruduppgirt a r att kunna förutsäga en man- niskas livsöde p5 grundval av det för Iienae uppgjorda horoslio- pet. Soin astrolog nöjde sig emellertid Erik ej med cle förutsa- gelser, soil1 gjorts p2 grunclval av halis horoskop. Cnder sial re- gerinmgstld följde haal åtrniristoiie under a is sa å r den celesta si- tuationens växlingar. Det ar frår1 delina utgångspunkt, nian an- gripit Eriks astrologiska verksamhet. Kan sökte I stjärnorna ledning för sitt liandlaiide. ocli darrid hade han, har ralan sagt,

é stjiirnoriia läst, att en ljusharig i11a1-i skulle störta honom fran tronen. Det var orsaken till att han välide sin misstanke mot tv5 Ijush5a-iga ni~aii, RertEg Johaii och Nils Sture.

Hur denila myt oin den ljushårige nianiien ~ippkoinrnit, vilja vi nu uildersölta. Gncler det att, som vi sagt, i cleii allan ann:^ propagandan mot Erik det astrdogiska irioineiitet ej utilyttjats,

p ..

fin11a vi i eri ströskrifk oan Sturemorcleii detta vara fallet

'.

+ orf.

till deiiiia %r en Anders Simonssoli. Han r a r greve Srantes drang och tillhörde dennes hetjaning i LTpysala. Det ar alltså ett ögoa;i- vittne, soin talar, och deii ornstiiiidigheteii framhålles oclisa med

allt eftertryck i skriften. Det kali emellertid starkt ifrågasattas.

6tzn Anders Siinonsson själv konnponerat denna. Mecl siil säkra

kannedom om den ~erklighet, som genoin deia~ia skildring av ett

uppeilbarligeii enligt dessa horoskopul>pgifter clen 6 okt. 1550. Cppgiften orii den 6 nov. beror p% eii egeridoixlig mer1 uppenbar felslrriri~iiig av Erik. H a n har varit oviss om tidcri inen ej sa, att hail incnat. att skillnaden nielian de bada iidpunlcieriia skiille Luiina utgöra en hel måriari. Skillriadeii utgjordes i sjalva verket enaast av 36 ninuter. I det ena horoskopet an- gives narnIigeii kloclisIaget till 7 . 2 0 e. m.. i det andra till 7 , s ~ e. m. Att det emellertid ar fraga om er1 och saiiirna inanad. bevisas a r det faktum, ati solen i båda horosBopen angives stå I skorpioilen, var\-id gradtalet fös tiden

Brl. 7-20 e. ]n. angires till 23". >D', för tiden 7 3 6 e. in. till 21", 1'. Skillnaderi utgöres alltsa blott al- 2'. vilket tal uiigefar svarar mot solens rörelseeffekt under 36 minuter, clå det exakta talet ar 1'. 30". Rklaml~ska sainl. Signuin .$:o, K:o 9 1 ~ K. B.

Erik XIV:s och Iians bröders horoskop. Sigrium X 758. 7;. B.

bgoli\ittnie skulle iimedrridas, ligger clct akra till hands alt antaga.. alt Simoimssoi~ bidragit till cletta opus i fbi-sta hmc8 darmed.

eitt Iian at clet skaizkl silt ila11111 Vttalandet ona Erik' astroSogi iorekommer ej. solil inan sbulle k~ilinaa tro, i saniha~ici med Sture- mordeim. utan d el? skildring av Nils Stures förhallairde till sitt

ilupdrag

F

Viisiergötlarid i börjani av 8ret 1,566. Har skildras, hur

Nils Sture fatt i uppdrag a r Biunig Erik att halla räfst ned b8u-

derria i \'astergötland. Han skulle, heter det, Ijraniia alla de bond- gsrdas, sonr lago under %'arl~rrgs slott och Hiiiniga var bonde i sila gard. soan ej tillfyliesi. gjorL sina dagsverkera till slottet.

S u finnes emellertid Eriks inseruktioii för uppdragek i frxga Iserarad. Enligt derina x a r det iraga oiai böilclema j Iiiiiradelaa As, lél~i, Alark och Kind. Dessa hade tredsliais oied att fuRBgUrie sina dagsverken till 'l'arlsergs siott och, vad viirre var, visat teii- deris att g 5 danskarile till halida. Erdigit instrriblionen 46r Kils Stiire gällde det iiu a l t aterföra 1)öiicterna till lydnad korade ale

IGittri~mg, siiiille haim ikiiilka dem ~iaal. Deras iiirott skulle da s o i * : ~ ~ iiled höter, villia eia-*ellertid skulle kiinlia stallas p& frzrr-uatidera. boin maktmedel skulle Nils Stirre rid lafsten till sitt förlogande ha Sren A,nderssons och Yils Perssoils ryttare jalirte tv8 finska.

l iiiinikor l.

A t t Sils Sture ej alls firllgjort detta sitt ALagn:i uppdrag, fbrhlaras hos Simoiissoi~ sa, alt han e j velat företaga eo s2 omansblig ratst, utan med annian gocl iiiinp;~ gick tet igenom).

del därefter galler alt förkilara, varfbr Erik icke desto i~rindre vredgades p& cin s& adel tjaiiare, har man helt oförmodat kilbg~i-

pit den astrologiska i'örklarli1gsgrali~de11~ Det Iielei- nu. att d5 liiiag Erik körirciril detta, haii Isler yIterligt vred p% Yi9s Stilare och iitbrast: ).lag Islifver aldrig val aI med honoin, t)- jag kan reb fiir-

iliiiima uti ~iiirr hstrologie, at lian ar risserligeii deai, som siitter

05s iiriiii vårt I\oi~gl. regemente

.

I dessa orca torde nnai.; l i ~ ~ i i i l a se försla upplioret till trad?-

tioneir om att Erik genom silla astrologislia observatioiiier fatt

sinia misstankar riktade mol Nils Sture. Aiaders Simonssons skrift har a r allt att döma efter Erikc avsiittning fatt cirliuiera för att

inför den aIPmiinna ~rneiiiilgen rentva greve Svante oclm haras sö-

ner, De11

ar

författad efter Eriks avsättning, ty i aïs8utniiargelm sages det, att mordet pai Stiirarne varit orsaken till att koiiungen a17sattr och att Jörail Perssoiz förts till siegel och hjail.

Det astrologislia riisi~zentet har ytterligare l~eliandlats a r en av Eriks sarnitida. Det a r Rasrizus Eirdrigssoil, sorl1 i sin sinder r M. S. Ii;. 4. s. 75. Se Iiar0111 ridare iiriii uppsats: ixils Sture och

!'iLstgötariilsteil, Hist. Stud. Lilliigilacle Liidwig Stcvriio\-i. s. 119 ff.

Jolians regering förlaltade Iirönibia tagit iipp clet. Deiiue Gustafs och Eriks sekreterare kmde fait l,e\ittlia Eriks fal% ocli geiiom propagandan fatt lilarhet olm att deiiile varit utan a%P orsak fieizde

till sila egen sliikl och sina egna anförvanter. Detta har syrits R:tsiinus Ludrigssori, %om sett Erik vaya upp soan en lovaride yaig- lirmg, ~nnderligt, och han skria-er därför: )Uthi sin irngclomsiidh blei harr af Vallrirde tuckterniistare hållen till booklige konster. Christelige dygcger, skickeligheet och förfareaiheet nithi Iremmand trrngoliGil, ther~iti han tiatvexte och förkofrades. XHen sedan han

a f sin Tuekterniistare Dionysio Biireo en fransos. kalef hallen till [ten koiast A%~troiiomia, o111 tlie liirizli~elske Planeters kraffter och werekamide, hlei lian t81euiilol~vl;er i siit bufvot s& hekymerat och Sijrbistrat, att hala sedan bief en omild och ~ilissteiikl Herre, emot mange. hesyi~iierligeni elilot sin egen slakt och f ö r i ~ a n t e r , sasoil2 hans Histori:~ thet Ity \\-errj nogsainst betygar asch \~-iltnar>

'.

Hiir möi:s ~i e11 uppfattiaii~g, som direkt gör giiilalide, att astro- logien på Eri'ks utveckling ilö övat ett ödesdigert ilif13 tailde. Ut- talandet kan fattas p5 IrriElt allvar. Det liiines niimligeia ingen anledining att tro. att Rnsmi~s Euc%vigssoin ej menat. vad han sa- ger. &% zndra sidan har haii ej ens antyte, akt hara. hade en sakhg piand ibs sitt pastående. Det a r darför ~iiöjligt, att daan ifatt upp- slaget till sin Iörlilarinq genona. Anders Sirnonssons skrift med dess Lralika 115st5ende on1 ati Erik geilom siii astrologi falt sina iirisslanliar riktade mot %ils Sture. Iintréssaiak Sr i varje tall att iakttaga, alt då 'regel i sin historia oini Erik XII' vid sila. skildring

av Erik som iaiig prins a n l a n i denna Rasrniis E~idvigssons oraii citerade EramstkHniiiig, harr uteslutit dennes ord om astrologiens rneniliga i ~ i r e r k : ~ ~ ~

p5

Erik, Kos Tegel heter det: »Uti sin u ~ ~ g - domstid Jdef han 2r si11 H e n $'ader hallen under en riilliird

Tiichtemastare, Dionysitiis Beiirret~s lseniiliand, til holiliga konster

och försteliga dygcler, s& ock skic8iellghet och förfareilhet uli i~aiaanamalade -Eur:goriiiiP. sa at Ila11 war ern snaall sirarik, i ~ i s och iörsi-Andig Rerre, och ai Giid ~ils~iriicktig i allo a såtk ko 1 ~ 2 1 oclii högt begaft-ad. ancPxPi Siarm sedaam sainme Guds gSf\r?;o fast miss- Ilrittkade, sasom det Liarefter uti Hails Historia avarder tilkiiimna qitwit

.

iJ6gr.a lader längre iram har ensellerlid Tegel direkt horragerat Ludvig Rasmussons uppgift. H aasslutamirig till en redo- gCPreEse fibr Inur Erik vid sin Bars död ifrsn Vastergcjtland sant ;salitliga r~aiin till Stoclik~ol~ir, fór att de skiille BiAlla honom staden

och \loftet tillhanda, da halis br6cler f6r tilBf5Blet voro i StockhoPiii och haii e j fullt litade p5 dem, heter del: >Och efter H<oriuisg Eric,

%om eljest \var e11 \vSIlar6 Herre och god .lstroiiornus, Tvar ock

P- P -

af idaluren iilycket sirspicissus, derföre tanclite Halis Tiaekke-

r115slai-e a d a i r l vilja fbrelto~~rnnma, och tillrhclde honom al skilja sina Hall' Bröder de h6gbor:rne Förstur Hertig Johan, $%ertig -\.Bag- iiros och Hertig Carl ifran Biwar andra,>

'.

Masa har har eSt exempel p5 hior det lcrrnde g5 f i l TECI hiatorbe- s4iriv~iaag i forna tider. Rasmiss Lerelvigssoi~ koar Bekarreul;

skulden for att h a ~ i gencm1 att iaaviga Erik i xcleil konst askrouo- riaia, gjort hcpriom s5 beliymrsd OGII ïOrbistraci i sitt heivrid, )>att lila~m sedan 4def eii omild och nnisskearlcl- Herre!,. Tegel ogillar clenna förklaring ocla beniiter den p& eQE sadant satt. att Hiarii sna-

rast g6r gallande, att trots det att EraPi. var en ~Gillard herre och god astronoan? s 5 var han dock av natureil sa rnisstii~aksarn, all

Bvurreils fick vidtaga siirn makk och steg för :rt"LfiPrekona~a.ia 1013-

derris aj: denrna.

hIessenius h a r i sin !ear gjort en samn~iamifai'lriini) ai7 de olika uktalanden, soin gjorts i denna fraga. Ban sager sig ej vilja för- rreka, akt Erik sinderstu~zdcaa~ ej varit vid sina sinnens fulla brnk. Srsn~lEga anase, Pneter det, alt laan aar sin moder a r v i denn2 saragliet. -1cdra aler, fortsiidter han, @l-3. gallande, att ett överdrivei astro- iitgiskl s"Er3diiim förmlarkat Erilis lirspriingligeso mera latta sinne.

:-Har möta vi R R S L ~ U S L t ~ d v l g s s ~ n s version^ l i e n de ~ I ~ I ~ I O S aren, hetes det vlclare hos 3lesseai1is, som az~s&ga,~ atb Erik 1~lotl simu- lerat sin sjukdom ö r att pk detta sait BselrPa sig fran ansa-arel fhar

det brott, h a n beggkt i Uppsala. Hiis %r del konuiig Johan i sin .stsra ank8agelsesHtrPfk mot Erik, som a~sosLzo4'erns. 130s honoin heter det:

::T42

Phet andra och tiugande. doch efter Iiari heirzach- tecie at hele riket skulle Ptafre satt tsigh lip emot Prnonom för tkien

ogererning skal i Upsa'te skedde, bctenkle Saai, itt nyt ohörligik ftind tål atk I~etecEiie siEk onde rsps8t nied, balde thet Ilan ]segat och

an d'raaa~deles i siarrnei- kiaaic, dietede sigh at l-rafre varit silik och svagh p5 allen iidh the11 gerningen skedde, lade all sB~aQ!'ei~ p&

.leren j3ersson och chrishes Persson och nagrc: flere och sade, the hade fkBrvildt hoaeo~k~ p& Ihen tldh och Ico~milr~et honorii tiner -il, och iiuasde viil lidhe, at tlie st15he b1lba.e straffade &Fler P'öre~. XiirtilI

sager ieu ldes!ienius, att ingeni som iii 115got hevanclrad H Eriks I~istoria, sliail 118gonsir1 omfatta er: s5dtt11 förklaring. Sil; sist

- - - - -

'

Segel, Erik X1i':s hisi., s, 3. Uppgil"ie,i 01x1 a a Eriii av nat?ireri \;ar jiispiciosus; iiar Segel h e l i skiiert Eki~at fran Jolrni~s stora a~lklageiscskrilt

Erik, I dess första artikel talas tleC @lir Eriks sjukliga rn;ssiiiniisamhei, !;om var 35 stor, 2 2 C inge]:, bcs5-rii~erligcii the som af Röghe sEAnd varit

liafva cller aridit, som Tore iiegSfvede medh vett, siiiilc och forsland, Lunde vcra i s a rnhito för holiorn ?~efririP. S. K. -4. 1321-1718, .%»dra aeleri, IL, s. 320.

fObB

Rudolf Elander.

piirisar 'iIesseiiiuc, att Erik vi$ olyckan 1 Uppsala ej raïlt id

siila sinlieiis fulla hruk. Edet raseri, som c25r betog hon-roan, hade sin griii~cl i medfödd svaghet. Genoan misstankar och illasinnade miiliniskors rad hade denna Esiks sinnesstiimniizg fran dag 4911 dag stegrats l.

Mot en bakgrund sadaii som clenna 5s det underligt alt tiiiika sig, att det under 1880-talet 1~He.á; en kand och alliniiiit erkanid sak, att Erik i stjiiïlaoslia Iiist, att en ljusharig man skulle stpirta ho-

rioni fran tronei~, Det a r Geijer, soan bar skulden harför. HOS bonoin m623 vi följande kategoriska ~lttalande om Eriks fsuktzii~ för den ljusharige: »,Astro10g1ska griller bidrogs dartill. Erik för- anente sig i stjarliorna lasa, att en man med I,jerst har skulle he- röva honom kronaii. Tecknet inträffade b&de p& hertig Johan och Sils Sture. T'isst iir, att efter den Grres fSligslande, den se- nare blev hiifvudföreinålet för konungens fruktan); ". Då nu i

det officiella aktmaterialet från E r i k tid ej det minsta stöd finnes Iör detta Gebjers uttalande, a r det tydligt, att han haft n&gon kiiB4ai som 6 likhet nned Si~lionssoais skrift om Sturernorden och Ras111~s YAsrdvigssons Ströanika omnämnt Eriks förh&llande til8 astrologiei~, Utmärkaiide för denna bör da rara, att i den Erlks astrologiska spekulationer satts I samband med en astrologisk upptackt av

horiom, att en ljushårig inan sktrlle sttirta honom fran tronen. En s5daii kalla finlies ocksa. Den utgöres a v ett :)Coii~pecdium af

hvad som uti denna bok ar anoteradt om Konung Erik, P hvad oroligheterna hetraffar soan tiBYdrogo sig under denne Konungs regering, Pill deras upphof och fortg5ng. FGsfattadt för öfrigt eiiligt samtida anteckningar synnerligen onm Sture-HarideQ~z)!~ CppenbarHigen iii- det denna kalla, Geijer anvant. Den trycktes a r 1817 k tredje bandet av HamadlEngar rörande Skandinaviens liistoria. Geijers Svenska folkets historia utkoan under Aren k832 -36. Koinpendiet ar; sasoin av titeln frannggr, ej en skrift fran Eriks tid, utan det bygger p5 anteckniragar fran deri~ia. Genom siria avslutande ord kan clet utan all sarårighet dateras till frihets- tiden. Sedan förf. arslutande uppraknat vara stora kungar frAla Gustaf Vasa till Iáarl XII, uttalar hail en förhoppning ona att man liar i landet skulle kunna &stadkolirinma en maktbalans inellala

Messenius. Scond. 111. tom. 6, s. 36.

Geijer, Sr. follrets hisk., Saad. skrifter. h. 5, s. 136. Geijers dian- fulla ton mot ostrologien iir helt säkert ett ar17 frain uppiysningstideo. Sliernman har t . ex. i företalet till sin edition a v Tegels Eril< XáV:s historia. sollm utkom 1751> sagt, att Eriks inedfödda inissianksamhei siarkt ökats, » i ilet han lade sig för inyckct p5 slieriikikcriel: och samilia flattia högk 5lsliade ..

Deil IjusIrarige mailraeii i Eril; SI\':s historia.

",)d

konung, rad ipc9-n stiimider, K o i l ~ l ~ ~ g e ~ s sknlle eJ Illott vara presi- deni i radet, heter det, r5det e j havca b~ngamakteii mellan riks- dng:ar;me, och slaiaderna,

d5

de voro samlade, ej regera. Rom- pendiet gbr skiii för sitt namn. Det ar, som kornpendier bruka vara, en anhopning av fakta utan san~manhang i formen, men 6örd'. har 5 andra sidan förskaffat sig en god kiilinedorn on1 per- soiier ocla figrhallandela under Eriks tid, I<ompeisdieEs material ar, son2 hiteln angives, delvis hiilaltat fi5n en Ilok, i vE1Eieaii handel- .;er f r h i Eribs tid voro » anoi-erade)). Dek bygges emlellertid ocksa p5 ))samticla anteaklai~agar synnerligen om Sture-handeln.,

1

detia koanpendius~m skildras nu ett samtal mellan Erik och

Jojran Persson

'~

Samtalet rUir sig om Ponttis de la Gardie, som Erik enligt fraazrst5bBningera skulle kia givit i uppdrag att alda pi%

hertig Johan, seelaiii haan blivit 1,efriacb u r sin fangeinskap. JOran frziktar, att de la Garclie, som vid Varbergs fall sages Sra kommit

in E riket son? en legoEriappsmförare i spetsen f6r en hop h i s -

sj2rnasfolk, s l i ~ l l e kulana med illpariga och smickrande rAd At her- tigen falla Erik. Erik försvarar sig ined att Iiair behiirer de la

GardSe för att f(irb5ttra lirigstjansten. Deizne vore dessutoaa~ eam klok karl och förfaren X allehanda. HISiartiP1 invander Jöran Pers- son: .Eders I1aj:t 'barer viil pAminna sig hvad som tilldrog sig k Eton. hlagni Laduliis tid med den dansken Ilageraear, SOPBI för s411

hofgianst bief ilojelsiagen.)) Jörnn n1eau.c tydligen; att de 1:1 1C;arelies geanst hos Eriii karrade s-acba ond bIod hos de svenska laerrarne

och att det kunde g& honom, soax1 det gatt den clanske riddarenii Ingeanar: som fallik offer f6r laerrarnes hat, darför att Irian gyn- nats av XIagaus EadrmEis. Erik s r a r a r hartill: » D e skola ej nescha (:E. sr. s. snoka, lagga sig i detta), an beImöfa7er jag Ponttls s ~ i m min man att hafva daos min l-zror, och finna h-\-ad han tar sig fere h denna har tiden, med sitt ljusa hufvud, so111 %arada ei~gang ger mila sEycli,a: den dar utrakningen 3r icke en trollkonst iitan en ren propheterilag o f r a n ifrhla sejernorna.. D& man Iiiser detta Erilis svar, far mala onekilgen det intrycket, att kompes~diets förf. 142 egen hand gjort detta tillagg om profekeringen. Samtalet: som han Atergivit, avses ju rippenharligen att fastslg Eriks stora fijrtro- ende tBIE Poiaba~s de la Gardie. vilket denne som Ilekant ilans::nslöst svek, da han vid rrpgroret mot Erik stallde sig p& Johans sida. Det förefaller darfös, sam onz konrpea~die-is förf, ur en gammal kalla Atergivit detta samtal Islott för att

4'2

ti'ilfiille att till det knyta sin egen uupfattning omaa astrologiens betydelse för Erik. Denna sin tippfattning Rar P~aas diiremotthyggt p& andra kii1kr. 'Fankarne fiiras niamligen geiiom detta oförr~icdnde 7;.ilrai-ide till

- -

102

Rudolf Elander,

Simoilssons uttalaiide o111 aalf Erik av sin astrologi förnririiimit: att Nils Sture skulle salta honom i f s i n hans kungliga regemente. Samtidigt Iiister maii sig vid uttalandet, att delina utrakning e j vore en strollkonst)>. Det ordet anvandes: som vi sett, I protoko1let över förhiPret med Jöran Perssorl. Det verkar därföri som om kompendiets förf. vid läsningen av samtalet nnellai~ Erik och 96- ran I'ersson stannat inför Erilts ord om Yohan~, att han vore den, som )med sitt ljusa hiifrud)) skulle bringa honom olycka.

As

dein kall förf. ha fått den iiigivelsen, att de iniieburo, att Erik geiiom sin astrologi visste, att Jobian »med sitt ljusa hufvud» and& eiigang sliulle göra hans olycka. Johan ined sitt 1~iisa huvud har harvid för hoiioiii hlivit den ljushårige Johan, vxrvid Tian förbi- sett, att nieningen urspruimgligeia blott kan ha varit att lata Erik ironiskt yttra sig oili Johan »med sitt ljusa hufvud:) l.

Att ko~npeindieförf. p5 detta satt tillfogat siil egen mening, Illir 211 iilera sannolikt genom den fortsatta behaiidliiagen a v am- alet. Sainitalet, soila skildrats, ar slut, men icke desto mindre kom- mer följande betecknande tillägg: a kikasa \juslekt var uclrså Nils

Sture, hvilket icke lite hckyrnrade koiiungeas 1nJerne)i. Av detta satt att beharidla amiiet kan inan ej undca att f & det intrycket. att talet om Eriks astrologi ! detta san~nralabarsg helt hör tillskri- vas kornperidiets förf. Mail har emellertid ej helt gripit sin fram- ställning u r iufteii. I orden om att Kils §tures \)usBalta utseende

e j litet l~ekymrade ~Bonuilgens hjerne», igenbann2 vi Rasmus Ludaigssoris ord oiai att astrologiexa gjorde Erik förbistrad i hu- vaiclet. Och det förefaller ocliså, soin oin kan ansett sig b6ra gOra detta tillagg oin Nils Sture, darfor att haii p2 hertig Johaia tilIainpat Siiiiolissoiis ord om Nils Sture soin ett offer fair Eriks astrologi.

Det verliar allts& som om har en rem koristruktlors gjorts. Eii förfaltare p& 1700-talet har vid Basningen av anteckningar och slirifter från Eriks tid tagit Pasta pil riggra uttalandeii om astro- logiens betydelse för Eriks olycka. Vicl sini skiBcSring av orsakera~a till Eriks fal1 har han s& infogat detta astrologiska moment, varvid han på ett Iiiigst olyckligt satt förenklat problenmaet genom air

biilcla förestallriingen vid en förutsägelse ollm en ljusharig maii,

en föriiisiigelse, soin realiter sett måste far Erik ha varif full- -- -- - - --

L I eii a r siila i fii~igelsei nedskrivna syllogismer har Erik givit Johan fri gliring, som har avseeride p% lians utseende och saintidigt blottar hans ilppfaftni~lg om l ~ r o d e r i ~ . Ulg&ngspunktcn ar, alt p& frukten Iianner nian traclet. Erik hade genoin sitt Iiandlande risal sig vara lili sin far, under

del att Johaii endast r a r lik denne »p3 sliegget?. Persoilh. Tidskrift. 1982. h. 2-3, s. 110. ~P1ur-ud* brukades i bclydeise försiiinil, begaviiiiig p5 1000- talet. Sc Sr. Al~ndemieiis or<ibok H 1533.

koiniigl vardelös. d5 p5 hans tid den sa-eizska aclelii soii1 regel var blond och ljust har iiiom de11 liltsorii ia;oiii cien kiiiigliga t:uniljen

var det vaiiliga.

P&

hele andra gruiicler an dessa traditionella Iiar doc. 'hi- dersson i sini förut aiiililaida uppsats \ idrërrt iraigair, hilr~ivida Erih

av astrologiska förutsagelser kunde hatt anledning att frukta idils

LsLure. I eia saililing av lioroskop för kanda personer. fran Eriks tid firii~es ocksa ett sidanit för Kil4 Sture. Samiiragen har till- hört holiiuiigeia själv. Blarid dessa horoskop fi~iriab ilaarmBigenl izigra, som iiro antecknade a r horioiai. Detta galler eiriellertic8 ej oin horoskopet tör _sjils Sture l. S311 detta Nils Stures horoskop tiiinas nu Söljancle ord anzteck~iade: )Sol loiige praedo~niaaatuw per clirectiorieiii Saturnio, at asceridesis Pacta est genesis. ) I: deiniin

ailteckiiiiig liar hnderssoli ],lott fast sig \-id de törsta orden »Sol

loiige praedon~iiiatur ocli av dem fatt den uppfattningeiz. att de iriiiebzira eii förutsiigelse oaii Nils Sture, som siade om )auktoritet och linakt . 0111 Erik ilii utgatt fraii denna förutsägelse om Nils

Sture. IiuiitIe han alltsi va1 Iia aulednilag att a r deil oroas. och 1," aii : kuiidc maii alltsii se en heka-SItelse yd traditionen om att Eril* Iór sin astrologis skull fattat misstaliltar mot Nils Sture

'.

-\lider.isoris atlaggliinig a \ nntechi~ingeri I fraga a r emeklerkial

felaktig. Bein liar ej satL sig iii i aLt deil tvgrtom iiliie%Gir en oHycli- lig i(Pruts5gelse för Nils Sture. Soleri bildar ngrnligeri i horc~shopel ett olycksl~2daiitle kradraturaspekt iiiecl Saturnus. Detta Gr emel- lerlid ej kullt utbildat. 7 grader skilja a i i n i ~ ~ solen och Snturiiu\ Lian aspektliigétt. Horoskopets uttydare har alärför Beiliaiat I L a

detta aspeltt uaider direlttioil, \ilket Iian med de anförda orden särskilt anrteckilat. Aled dein sages alltsa, att om man laser detta :i\pekt uiicler direhtiola, solen larage trots hotet fran Saturnus konim- mer alt 1serar:a siii egentliga Laraktar, soin ar god och Il-ckosa~n.

> & i i . ascendens' icuii~) f a c k est genesrs), lieter det emellertid 1

---

I Ralaiiibslia sainliitseii, Sigiiiiin 4.0. h o 91, Col. 68 v K. B k-loia

Kils Sturcs Iioroskop fiiiitcs O C ~ ~ S & holis systers, Ilagdalena Stures, föcid (b n o r . 1339; fol. 69 r. Haiidstilei~ i detta iir deiisaiili~ia soin i Nils Stures iioro- skop. För övrig1 ryiliinrr saiiilingcil vver 150 horosliop för i n - och rat- iiindslia persorler i hroliig J~laiidiiiiig. Blanc1 <tciii, vilka har fait sina horo- skop förevigade, ma riiiiiir~as Eriks bröder, Iiertigariin XIagiius och Karl, E r i k döttrar Virginia och Lucretia. liaril1 hI&i~sdotteu. Dessa horosliop ä r o infiirda a\ Erik själv. Blai~cl i.ylitbnrn i~iiiri iii5 riitmiias Itejsar Karl \'

ocli Filip SIelarichioii.

'

Aiirlcrssori a, a. s. 118.

QhIaii far e j tro. alt : ascendriis:> sliulle liuniia syfta 118 alt soleir B1iili.i

e j Litilmiiierat, då föd~lseii sl;cdclc. Enligt Iioroskcljets u l ~ p g i i ! födclec Sils S i w e Id. 3,44 c~ 1x1.

forlsattiiingen. varmed faststailes, att soleii \id födelseii dock ar på vag mot Sakurnus. Xar soleii nått fraili till den piii~kt, i vii- ken deii l~ildar k\aclratur nied Satiiriiiis, föraiidras sittiatioiien. Genoin att lasa detta aspekt under direktion kan anaii också fast- ställa tidptinktcii, da cleiiiia tor5iidrdng liomrner att gora sig gäl- lande. Vid c l i r e k t i o i ~ ~ h e r a k ~ i i ~ ~ g svarar 1 dag elnot 1 ar. D a solen rör sig ungefär 1 grad under d ~ g n e t , korilmer den alltså efter 5 dagar i kvadratur rnecl Satul-nus, soin p2 grulael av sin laligsamnia rörelse kan fiir ein s5 kort tid soiii deiiila betralitas soin stiilastå- ende. Den olycka, som soleizs kvadratur mocl Saturnus förespår, skulle alltså enlig1 en sadaii direktionsberakning drabba Xils Skire, da han bekalin sig i sJu5rsålderii. Under sadana fbrhållaii- cIeii kali det ej liar vara kragn orii eii sol, som lovar iiiakt och aiik- toritet, i ~ t a n om en sol, soiii a r p5 vag xnot ett olycksh2daiide aspelit.

Laser maii a alidra sidaii e j detta aspekl under direktion altan later det, vartill man a r fullt beraktigad, galla so111 ett aspekt med osh, s& innebar detta, att soleii i Biladratur iiied Saturnus foriorat sin Iyckosaiiima natur. Aspelitet a r utan tvekan ogynn- sanit. Ariderssons toiliiiing a r därför fraiiiiilailde för aslrologisli uppfattning. Naturligtvis %r det ej liitt för en icke-astrolog alt avgbra ett fall sadant som detta, och jag sliaille ej .;agat bedöma detta aspekt enligt allinarit gängse regler, oni ej uktydaren av Nils Strzres horoskop sjalv till detta antecliniat, att soleii och Saturrius i detta gro olycksb&claiide.

Sill sist hor det sagas. att den i allmii~ihet gallande upplatt- iiingen om astrologiens ödescligra inflyfande p& Erik av allt att döma a r mycket överclrileii. Deii valdiga maiigdeia av aspekt, som anteekriaii fhir ett &r i hans dagbok - ofta fem asprlit eller ilera fbr en encla dag - kan i varje fall Pinappast tailhas ha bon- tinaierligt övat nggot starkare itifl>tande på Ro~iom Dessutom äro clessa aspeht, sasoiii lätt later sig h e ~ i s a , införda redan vid arets början, ocli de galla för den dag, for vilkeii de antecknats. De aro för den dagen galltinde astrologiska prognoser, som alltsa ingaluiicla syfia mot en i duiikel liggande framtid.

IIur deana for en liss dag gcillancle prognos låtit sig göra, ar modosamt nog att iitreda iiien visst icke oraiojligt. De moderna astrologiska haizclhöckerna giva eii fullt tillraclilig handlediiilag

fOr en sddan utredning. Erik sjalv har dessutom givit oss ut- gangspuizkteri för eii sadan. I efeiiiericierna

'

har haii nainligera före respektive 1571 och l 5 7 2 års alliianackor anteelinat c k i l om- siallning, han fUr dessa &r gjort av sitt horosl<op. Deiina omstalil-

»en Ijushcrige niamaleii i Erik XP\':s Iiisloria. 105

ning iiiric.l.&r, att han anviiiide den iile i dag iimoin astrologien praliliserade profelikionsmeésden. Erini h a r :,in fine am~é$i», han

var född den 13 dec., omstiillt sitt horoskop sa, akt aiia husspetsar

ock planeter flyttats 30": d. v, s. ett teekeni fraaiGt X ekliplikan.

7 7 . ~

r o r badii areli finnes omflyl'iilinigen airigi.ven för fi9rsta husets spets, f'6- tioride Irt~sets spets, fejr lycliopunkten, för sol, malle

och planeter. Detta a r hans :) >jprofectiox~es», e j deni niinsta t 7 ~ -

kan kali rada darom l. >:Sr uu denna framflyttning görcs, kunna hiirvid de framflyttade husspetsarne oelm plaizelerraa koninia att Isilda aspekt ined husspets:ir~ic och planeterna i grundhososkopef. Efter en viss nyckel beraknas diiïefcler den dag, d2 aspekteks effekt koiiililer att göra sig gallaricie. Behuvs t. ex. eli framvridning p&

10" för ntk ett aspetrt skall bilclas, svarar denna direktloi~shAge mot en tidryrnd a\- 120 dagar, en framvridiai~ig p2 30" svarar mot 360 dagar. Soin man ser, kimna p& sletta sait direktioner endast göras inom raianen a r ett ar. Fran omst5EIi1Bngstidenp;s dakum rak.-

nar i m n alltsa Eramat i det Pionirnaride &r-et och faskstiiller den slag, d5 aspelitets el'felit skail intriida. För deil ctngen aiiteeknas aspelitet i dagboken.

Aven andra metoder ha a r Erik anvihits för derinal aspelit- E>eriiiii~ing, Inen alla dessa berikiingar iiro till sin :tri direlikiol~cr~ vilket iilniehiir, a t t siaecl deln en viss dag fixerats,

d5

ett p& fik- hand beriilinat aspelit skali ~t!ös:i sin effekt. nu tro, att alla dessa prog~moser i ' r h ~ dag till dag p& Erik B;.~lniiat utir-ca nggot

avgöraiide iiiflytande, ar att uladerskatta hata";intelligens. AtE de antecknats i halis dagbok, kan eizkelt fePrklaras sh. att halm, gruïnd-

P:

irg son1 lian var, ville veta allt. som deim eelest~t sit~aatione.n kunde

Lanlias s5ga honom. B a n fick naaturligix-is ocEis5 genom dessa anteeliriingar tilliiille att konstatera, att dessa förutsiigelser rander- stttndorii slogo in, understuiidoiam :11Ps ielie.

Om riian vagar Bsiivd:i en uppfaltiiii-hg sadari som delina, s& synes det diirernot vara av en viss betydelse att observera, att Erik i 4561 Ars dagbok under sin förtvirlaais tid

p5

Svnrtiij~, &osten 1.367, ~ r t o m deri vaiiliga rarneil i dapbokeia, dar de astrologiska aieteckiningarne iiro anteckriade öx7ez.st p 5 sicbun~, @ort nggra an-

teciiiiirigar, sorn direkt 113. avseende p& det iiiige, a vilket han d5

Exfann sig. l%r den 1 iior. anieclinar han ett aspekt, soin ar

gyilnrs:imt för hanes förliallande till sina 1~riBder. Deha i aaov. var deim dag, d3 Erik av Johan fick nnokiaga svar p& dej: erbjudande, han gjort holeom 0111 sin alstiikation, I omedel33ar anslutning tiT1

- - - - -.

"'5 titelbladet lill 1566 a r s clagbo!~ sagas de aslrolcgislia anteck.. ~ i i ? g a r i i a , d. v. s. ospel<fcri, I-ara gjorcla ,cuiil dirccticiiil~i~s et p r o f e r t i c i ~ i b ~ i s pli?rretarurii, cloiiiurun~ lit pariiniii j.

sia relatioil a v detla Joiiaiis siar has han antecknat det gy~aii-

samma aspeklet. Deii 10 nov. antecknar h a n ett annat aspekt. soin har avseende på Johans den dagen fram.italJda begaran att få lämna sin fångenskap p& Vaiatliolme~i. Det ä r ett ogynnsamt aspekt, so111 alltsa varnar Erik Iran att tillmötesga Joharrs beya- ran l. i båda fallen har Erik upperabarligeii i Grr isvekgivenhet

viiiit sig till stjärnorna för att av dein få ett svar. \liken vikt Erik tillmakte detta, veta vi icke, men att lian a andra sidan vid denria tid hefanri sig i ett al~inormt siniiestillstånd, ligger 1 .öppen dag.

Att Erik sedermera iincler fangelsetiden i eiemerideriia upp- gjort ett par eklipshoroskop i samharid med två av honom obser a~erade ma~aförmörlielser, a r föga airmarkningsviirt. Genom dessa horoskop kunde nian beräkna en eifekt. sona skulle göra sig gal- landr vid eii viss tidpunkt. Efter en viss nyckel kunde anan he-

rakna derina, varlid den tid, soin fbrrnol kelselm varade, ansags proportioiiell mot deii tid, som skulle förflyta, till cless effekten visade sig. Det a r alltså ett slags direktionsberälinirig av samma art som den, vilken aiivants i dagböckerna.

Elter år 1312. det år, för vilket Erik i efemericlenia fbr si5ta gången antecknat en oiiistállnirig a r sitt Iiorosltop, bar han kastat bort hela sin astrologiska apparat. Lipder Gren 15/3-75 a n - tecknar lian endast alliiranila efter efemeridernas uppgifter berak- nade aspekt, vilka till punkt och pricka övereiisstamaiia med dec astronomiska verkligheten. E n ibrklarirag h a r t i l skulle kuiinr, vara, att lian börjat ined oinstalliiingeii av sitt födelsehoroskop redan för &r 1.561. Har han från det aret Iaiit genosii clirektion p& grundval av sina )profectioriei laststalla aipekt, liltiromii han gjort det i de tv5 till r å r tid bcvaracle dagbbckeriia för are11 1566 och 1567, da htir 1352 det sista 8ret i en tolvarsperiod. FBrsta husets spets skiiile för å r 1553 installar i samma stj5rlabllcl i ekliptikan, i ~ i l k e n den statt 1561. Denna nya rundvariclriiig un- der i i j a tolv å r gerioan djurliretseiis tolv stjärnbilder kala ha syiils Erik ineniilgsiös. De aspcllit aler, solii han efter &r 1572 anteck- nar i efemeriderna, kunna oinöjligeii Erån astrologisk syripunkt imses ha gallalide kraft för honom själv. De äro aspekt, son1 blott

atergiva den astronomiska verkligheten utan att sta i nagola som Iielst relatioii till halis horoskop. Att han likval anteckilal dem. vittnar o111 ett kvardrojailde iniresse för stj5rnoraias rarld.

Då det g5lIer att bedöma Eriks förhallande till astrologien. a r det ocksa av betydelse att veta, att hara val- sinr egen astrolog. Han behövde ej som maiaga av hans samtida regenter lyssi~n ti?!

cle aslrologiska jrhes~i~iiii, soni ined sin hoiist skaffade sig inilp - taaide vid hoveil. 1 sitt arbete. De ,ista Valois, hkildrar CiilecloF\- sbi del. iiiilytaricle. sona astrologernia vid det franslia hovet i ~ t o ~ a d e pa Kataiili:a di IIrclici. Först Tar under en lanag tid Koskradamus

laennes f0riiiimsle astrolog. Harr eftertraddes av Gosiila Ruggieso,

soiii rinder Karl 1X:s tid licide det starkaste inflykandet p5 Raka-

r

.

Chledo\e.ski oinkalar 111. a.. hur Nostradameas 'till henne.

ioin d5 vistades p& slottet CI-iati~~loiat, fgisde en kvinna, som >antag- ligen 11y1111otiseracf a~ holloara förutsade en anSaiagcG detaljer oan hen-

nes k~ariis framtid). Drotáliingei~ placerades framför en1 magisk

spegel, och i denna s&g hon inom en cirkel deir eiae eAer dlea andre

a V sian:i \brrer. Ii~iiinaal satte cirkelra i rörelse, ock Katarina hade, att raliiia antalet a r dess onilopp. Anakalet av dessa skulle loe-

teelina Tar och eii a v hennes söners regering%&- l. A t t tanka sig Erik XIV P eri lilinaiiele situation 51. olnöjligl. Diisemot för Chle-

do\vskis skildring osölit taarkeli till cle sceaier, -vilka tv& hundra %c senare e i ~ l i g t Sc11iiil;el-Berglaaa~i utspelades i hertig Karls sank- iirnriurri Ila StocklroBms slott eller elte p5 Rosersherg

',

-

C t i l e ~ l o n s h i De sisla 1-alois. s 117.