Erik
Dahlbesghs
relationer
om
danska Briget 1657--58,
1.
Erik Dahlbergln laar i de senaze Arens hnstoa-islca ditte- r a t a r varit forernsl for livligt iiilresse. BCring hans persoar har n ~ r a nog e n lael litteratur m x a upap. Men disl;ussiolieia
och del~atteaz har endast gallt Erik Dahlbergla ocli laasas 1.01l i ett takldeles l ~ e s l a m t ss~rnn-danhalag: Taget Ouer Stora Balk l.
f l a n s laasaiser i aradra sammanharag tander def danska l;rBget 1637-58 h a r inte blivit IJehaaidPade och bE;~rmed i n t e laeller hans egna her~attelsers vittnesbord d a r o m , Del a r av r i k t att
o c k s i ta hansyn hartil!, 01x1 m a n YIIH f: en klar Isiid a v deam meiod och det tillv5gag5iigssatt Dahlbergh ki1Bé1n-apat, $ 5 Jaan 4 siala Iserattelser Balar 0111 sig ~ j n l v och sina egna inscctser-.
Forefigga~ade uppsats t a r sikte p5 en sidaia mera allsidig belisning a v Erik Dahibergh och hans roll under 1:ai.i
1
Gustavs forska danska krig.En
PanapSig ~etgarigspuaiilit for andersokrriaagen utgisr Dahlhergi3s r e l a t i o i ~ om Tiget over Lalla och Stora Balt.Dahlbea'g%~a: relation om 'raget giver Lilla ch Stora Biilt (1 det f d j a n d e : relationen ona Taget 6ver Balt) h a r B~1Ivit olika hedisrmrsd. Curt %\'eHbcalE hiia~dar, att relalionsaai liksom
--
T C. \Veibull, Taget över Balt. Sc. S I S (omtryclrt m e d vissa förand-
i-inigar i d e i ~ s a m m e s a r b e t e Hiiiidelser och utveclilingsliiijei., RIalnaö 1949);
H. Hylmö, T i g e t över Balt. I-IT 1950; E. Carlsson, Erik I)a?ill>ergli ocli över- giaigeii av Stora Balt. I-IT 1931: A. Forssell, Erik Dalilberglis relatiori om . > e
l a g e t över I3alt. K5gra 'restiiritislra synpunkter. I < F ~ 1951.
de tii'riga beraldelser, i vilka Dalalberg ber61-k sina insatser
B s a l m ~ h a ~ ~ d med marscheim 6ver Stora BCilts is, li88Haonniit maaga Sr efter h5nidelserl?ia och inle kan a n ~ i i n d a s sos11 k5%Ia Biil fragan om Dahlberghs a-old aid i i ~ e ~ g a n g e n l. I motsats Biiia-tlll naeninr Arne Forssell, att rehatlonern kara a n ~ a n d a s vid b e d 6 m n i n g e a y DahBberghs 1-088. Den de6 ax: relationen,
&r THget 6ver Stora Balt behaa~dRas, $ar enligt Forsseli iii%-
I c o n ~ n ~ i l si pass kort tid efter hiindelsea-na soan mellan m a r s 1659 och januari 1660 Ce1a.t $B'ei%~taEI ghir sig diiifejr s l i ~ l d l g
tiB1 ~ e i t allvarligt ~nisstag;), slcsiver ForsselB, niii. haal r i k n a r relationen Sill de beratkelser a-v Dahlbea-gh, a s t a l "si%Bksmn~IL nzanga Sr efter hiindelserna 3. Tar m a n h5.risyn1 till relationens
sakPnnehAPP och till 'aidplaa;ik%e~i f6r dess tillkomst, fylller. den »fullt sih de krav, som marn Bain stiiila
p2
en beraffande laisto- risk GallsXcrlft, viBl;eaz varit utsatt far rn6jIighet till kosalrol%»'.
7
.~
% 18lkoms2tkden f6r relationen ii- sjiilvfalPet av vasenlllg vik.% vid bed6mr1inger-n a v Iciillviirdet. Uppglfiea-i Islir att n5i- Inare s 6 k a khiarg01-a nar och i ~ ~ i l k e 3 i sihauatioka reIationeaa skrivits.
Relationen f6re%igger delis i ett konlcepl, egenhandigk skri- et a v Dahabergh, dels i en litskrife verksiiilld av annsgn laand s- Konceptets rubrik, som rstsatts för andringesr lydes- (ord Srkorn parentes utraaiirker, vad som viid 5ndrIaigarna struBHiSa,
klas-siprerade ord de billagg, som gjorts): »\&'as-hankige Relation von a%Benn debme v a s s sich dr-tno $65'7 v n d l 1638 vniter $%we
Eáomigl: J1aij.H zla Schwedess vudt deio Arrnee, vom
(5
Jailaaearij1658) Eroberrza~g fiietc'richs Oddes biss anif erfolgten Friedens- sel~lrnss beij Sastrup wie nuch
zu
dero dndik~nff in Gofhei~berroy selberz Sahres so wohl i n Holstein Fyhnen (vildt) nlss Seelandt yosgeganigem vndl zeagetragen~. Den sopan verbstiilill. siiskriften har f6ljt konceptets sleatglatiga r~abrila ",TVeibuli, Sc. S I X , s. 24 E.; Haildelser etc. 169. "orsseil, KFA 1931, s. 32 ff.
d Ibidem, s. 7 2 n o t 47. i Ibidem, s. 7 2 .
IirigsPiistoriska Iiairdlingar. 1)ailska krigen 1657-60 SIV:l, RA. J f r Forssell9 I ~ F X 1951, s. 46 f~
Euligt Forssell bes65e- Iisncepiet a%' tre delar, vilka Iran B,allar A , B och C.
X
s t r j c k e r sig t . o. mU_. Karl Ginstavs man-sch Over Stora Balt,B
g8r han1 8611 ka~ageais m6tem e d den danske bungen p& iig ge sa till %.'rederiksborg, C slutligeii frani detia möie bi41 kungens nzöte med droiining: ar\-prins och sbiijinhder i Geteborg Koniceptet ~ 3 i a l l lia 1-11-
i < o a i ~ m i & i Irc etapper;
i?,
naeldan ilrars 1659 oclaj;~iluari 1660,B
icke ~naiitnnaiirt 19ayc'a;et senare)), (1 dc'renaot a n e v a r t myclsel senare a n X och Bi%, enligt Forssells m e n i n g n5gon @ng nleblaai 1664 och 4681. X5gosa ilarsxare tidsbesiiimning lizoila d e n n a r a m h a r ioan irzte ansett sig kariria gásra -,De cirgura;ent Forssell fn-alnf6n.t son1 stöd I6ï sin lapp-
fatlnlaig oril koiieeptets %i%F.kon~m%ck a r icke hallbarn.
Toedzi, sliale~n %r ai"ak;oraceyteP sBralPe kea IElII~smmit i tie etapper ar sraga. Forsse94s uppfattni~ig diirvldlag g r u n d a r sig
p5
vissa y f k e 1trllerie~-. Han Boaistc~terar, aiB Htskiiliga 6verkorsnhng:nr s c h %illagg fönelaoma-ner i X, anedaie stilel-? i R flyter le~gor och jiira~n ulaim s5 nianga ksarigeri~igar i testen. Forssell fraua1hH1Xer. a7BsserElgen sjiila-, att detta iri'le 5 r nagstloe-8.i~ f6r att »aaAgorr m e n a avseviiid l i d » sltulle ha EirBluQHt anellan nedskrivandet av del X s c h del B. Det antyder m a -
handa blott »alt B kulalaah avfaltas under largot lugnare for- hallaliden». Men han linnea. icke osannolikt, att n5gon palls iiani H-ia farekomrni t d i e r f5rdigctsllandet av X 3. Vpperil~art
ar dock, all d e n alif6rda sbiillnadeo~ icke ar r.~Hgol b e ~ i s f6r :%%t riagot s o m helst uppehall gjorts 1. avfiithsiinger~.
I sl~atet av 13, som ul.göa.es av ett lagg, finnler Forssell ett ia~sigcaerlngstecken, vilket h a r sin motsvarighet i hörjiiiz
:PV C, S O B X Biltaledec utgör ett lagg, Forssell fragar sig, varf6,r
Dahlk~ergh skulle b e h b ~ a anviinda dessa ii11 varandra hanvi- sande tecken, o m C palmörjats omedelbart efter att B a~sl~rtcats.
Enligt Forssell f64refalHer det i siallet som osil I'64rfatlearen »av nc?goni anledning nkidgats a~lsryha sHiri~~andeQ men velat markera, att fortsiittsaing skulle följa. Iianske b a r h a n as--
'
Forssell; I ~ F X 1931, s. 37 11..Ibidem, s. i 4 ff.
setf att k m n a det redan aaedslirivna PiogacepSe! till u%sSiriR genonaa ai5gon naedlijalpare, vars uppmsrksanahel genom tecknet ifraga skulle f5slas p;, att framst5lIaaingeni <J v a r avslutad))
'.
Dessa subjektiva B~ypoleser h a r icke n i g o n saimnolikhet fair sig, Onekiigeia ter de& sig ena smenla sareget, alt Dalilbergla nödgats avbryta slari\ra~idet jusk i slutet av e06 lagg. Mela det Gr iiigen BPllf5%lighet9 att. Irnsig~ieriragstecHine~~ föreliommer 4
början och sieilet arr t r i p5 varanadra filjalade lagg" De m a r - Iterar helt enlteli sailibaridel ocla srdningsftiljden mellan dessa2.
De sager ingenting o m ett uppehall i skrivandet.
Forssell anför aven inrrehalisliga sk51 för at4 konceptet skriviis 1 @Lagsper. Del galler dedarna A. och
C:
diir,cmot inteB. Forssells skid f6r att A sliulHe h a sliri\riis f6re januari P660 ar Födjanade.
I
A-delen omniiimnoes \.id ett tilliille sekre- teraren IFranBz .Joel men titaai sitt adliga namn, <lramstedt. Joel adlades l 0 jailiiar1 16Bi0. Eftersom DaBilbei-gh B sin s. k. dagbok ar?afGr n a m n e t o r i ~ s t e d t vid sidan oail Joel ( ~ s e e r e t e -i-iirenl Franlz Joel], ssan sedani liallas Ornc%edt», ~jseerekerad-en orwsfetlt JoelB») k a n maii enligt Forssell vara förvissad om
ah6 Imans ocks5 skulle ha gjort de2 i konceptet, on1 detta i likhet aned dagbokeam tilllio~nmit efter att Joel adlafs 3.
Den omst5ndlgheies1 att Dnhlbergh niiaxnl Joels adliga n a m n i sin dagbok utgör ingen garanti för att h a n skulle gjort deisamma i sin relation, o m denna skirivits efter att ,Joel adlats. I dagboken ges Dalzlbergh Joel del nanaari h a n Saade, d 5 dagboken slarevs, P relationen ger lian honom det n a m n han Ilade vid det IldlfaEle ocla i den situation h a n upp-
triider
<
Det senare förfarlngssaltel ar minst 1ika naturligtForssell, I C F ~ 1951, s. 41.
"Iioiiceptet ar iclre paginerat. Signa a r detta slag Bana:!e vara Yampliga a t t inarltera ordniiigsföljdeii meliaai de lösa laggeil.
Vajnrssell, 1iF.i 1951, s. 13 f.
.I
Ilet a r vidare att observera, a t t Joel i dagboken o m n a m n e s i e t t p a r sitiaatioiier e f t e r a t t Iiaii a d l a t s ( E r i k Dalilberghs dagbok uig. av H. Luiidström, s. 216 f. Stlilin BB13), medaii Iian i relationen endast oruiiarnnes i er1 situation,Erik 1)alilberglis relationer om daniska kriget 1651-58. 9
1
som det firra. 1,iiiagi.e fram far jag 8ilIfiiEle att ge ett IioiaIiret exelillpel p$ att hada ti198nipaBs av DaSalbergh l.
Det ~iirdeliPsa e silen taohevis f6rh;llaaadet r6rarade Joel ~ i t g 6 r iir det enda argunaenl Forssell anfört fur att A skuIle h a sliririis fire januari IBiGO.
H
sjidra verket Iiann m a n Pclart visa, att b6rja~iaia aa. 1660 ar era siilier Bermlnihs post för Dahl- berglis relation, icke en termiiaus ante. Dahlbesg'a: liar f6rfaYbai inte mindre a n fyra dic~rlea. om polska ocln danskr, krigen. De6 $Idsta a r dessa (diarium 1) ar Isevaral I en renslirifk av Dahlbergla, Billliornmeii hidigast kort eiler Karl X Gustavs död i kbrinairi 1660-. I detta diarium aaiimns irigeniiaig o m a85ga.a insatser air Dahlbergh i s a m h a n d med Tagef aver Stora Balt 3. k'ppgifter darom mbjter diirernot i de tre senaae diarierna, vilka a r Bjrerarbetrsingar asu del f6rsia. Det aHdsta a v dessa tre diarier (diarinhan 2) Ilan tillkommit betydligt senare 5rr det f6rs&a4. Det ar srncjligt a t t förlagga konceptet ii18 DahkSserglns relation eller deii del av detta, som BselnandlarTaget över Stora Balt, bre det f6rsla dlarlet. 3%arr finge d 8 fQsuBs5hha, att Dahllsergh först titIör%igt Ilerört sina Insatser i konceptek, darelter lamuat deara alideles HI sidan, da han ren-
skrev diarium 1, "r att sedan Ster ta
upp
dem i diariisex, 2.Della BEllvagag5ngssGat ar onalaárligf. Koiaceplet maste i tiden ligga efter de& Grsta diariet, därom kan Ingen tvekan rada. C-tlelen av B;onceptet Bill Dahlherghs relallo~s skall ha tiilliomanit betydligt seilare in A- och 13-delarna. FiPr att f6rsta d e sl;al Foa.sse%l anf6s.t harför Br det n16dvanadigt alt f6rsf B korthet redogöra f6r t v i kataloger Dahlbergh upprattat ~ v e r av L-nononm iiasan~%ade och B'örfa,?ltstde handlingar ocl, akt- stycken till Karl S Gustars lirigsl~isioria s*
Ile bada liatalogerrna upptar vardera 33 nummer. Den ena BaBIas c\u DalaPbergh »FQBrtecRininmg», den andra ~Specification,).
Se iiedan s . 93.
V s l u t e t a v ctjariet o m n i i m ~ l e s Karl Gustavs död. Erik I>nIiiP)ergs d i a r i u m 1655-60. Alecici. f r å n Iiniigl. Iirigsaskivet III, s. 131, jfr s. 70. Stlilrn 1923.
"Veibull, SC, SIS, s. 24 not 3.
q f e c l d . f r a n IinligY. Iirigsarkivet I I I , s. 70. Jfr iiedaii s. 98.
Fss-teckraiiggen~ h a r ait doma au rasJsr&kea tillkon~~.-rmit 1681 l.
Speclfikationer~ ar' aldrr och odaterad, TF11 fragais sam dess tillkomsttid far jag langre f r a m tillfalle att aterkomma
'.
?dellan de oli%ia numren i specifikationen och ~ o P ' ~ ~ c K - nka-agen rader Iclie Iton3rnens. Forssell menar, att konceptet och ukslariften till Dahkmglss relation a r a r a r mot punliL 24 i specafikationeaa oc11 ponmkk 21 i for teclinlngen ? Den I speci- fikationen ols-anaiiiiaada relationen, som Forssell kommer in ~ b ~ i d sin daterang al- C-delesi, lydes: ~>ReBatioir B~wcadh som aha passerat ifrKn Friederichs Oddes ersfrande, s i oeBi wedh marehen ofmer Ee'nten in p i F ~ h i - 4 ~ Langelandt, Lalandh, Falster och Seeland11 in t411 fi-edsslutet j '8'asbrarp~>~ Konceptet till DaXmlberglas relation straeker sig till Karl S Gaistal-s a n -
komst till Goteboa*g (23 Halars 1638) och g5r darmed Bangre franal i tiden a n den i specifikaiionen onsnhmnda relationen, soniix anges omfatta handelser till fredsslutet i S B s f r ~ ~ p (18 februari k65S),
C-delen motsvarar ungefarligeim dear tidsperiod, som icHae onaIatkas av den relation specifiliatloa~en onin~irnsier. For- klaringen till dessa forlmiSPanden a ~ . exalagt Forssell, stf @-delen icke forelegai, d 5 specfikafionen slirees. Denna del har 1 stiiilet skrivats seanare och B samband dal-med baa efter »$Ess aufl' erfolgten Friedensschleass belj Tastrugs~) a Bionceptets rubrik fobande tillagg gjorts: » n i e araclr ZLI dero Ankniift i n Gotlaen-
burg». Detta skall h a skett efter sommaren 8664, d i speci- fi katioaien hllliornm~t 4e
Denna datering a r specifikaiioeaen h a r Forssell kommit ii11 med hjalp ap7 en naeSodili au s a m m a slag som elen han lildampat vid X-delens tidsalfriing. Under g~tinlit "8 l aspe@%-
fikatiol-en omtalas »Of\xersien Carl Sparres relation o m pol- niske Birlgetn. I 1681 Brs for teckning aterfinnes Sparres rsiaiion
'
Förteckilingeis är icke såsom Forssell anger daterad till 4681 (IIFX 1951, s. 43). Det uppges endast, a t t de i fi5steckiiingeas upptagna iiaiadlingarna BES1 sänts till riksiiistoriografen Samuel Pufei-idorf.V e iiedail s. 9 3 f.
@ Foraseil, I ~ F A 1851, s. 3 3 f~
E r i k 1)ahEberghs reIulior~er o m dailslin kriget 1637-58. 93
under pe~nlat 10 och kallas diin.: »H: Gen: Carl Sparres egen- hendigh diarlonr ona polr3lske b r l g e t ~ , Forssell tar fasta p5
oli%;bneten i titulatur. Sparre Ballas i specilikationen överste, i fiïtecknikagen geraeral.
D&
Sparre 16 september I(X4 beford- rades frain överste fil1 gerieraliaoajor, maste slntsaisen enligt Forssell 1411 den, att speeifilrcttioaien och alla de i denna an-fijrda haiidlfisgasr-na fGre8egat f6a.e detta d a t u m
'.
D e n n a slutsais kala icke godtagas. IBå Forssell finner, a t & DahRl>ergh i ~0rtec%~niiigera givit Sparre den titel baii hade vid S6rteckni:lgeess ti48konnsif, d r a r han konkRusio~icw, att Dahl- hergh tilliirnpat canmrna f6rfarlagssBtt f specifikationeia. Men detta k a n inte klban vidare firutsailas. Dah1bergE-d laasa lika
viil laa givit Sparre d e n Biiel laan hade under den tidsperiod relationen samlfatlar. 1 ett ana~mat fall E I : ~ Dahllsergh gift till- vaga just p5 detta satt, I specifilnationens rubrik oannm5mner i~aia sig sjalv sonii överstel6,jbnanh: »SpecificaSioi~ s p i de ?£b- ierrettebses, relationer och docni~aenter, sona finnas hses öffwerste lieut: sviilb, Erich Dahlbergh
. .
.,),
Meai n a r h a n I ~ l a n d specifikationens naumnaer upptriider som f6rfaitare till ek& »diarium af e n deel af polelislie s c h danske krigen», iiallar Laan sig gene~.alKi~arterm:istarI6jt~aa~mt~ H a n laar diia-~id gla.EB sig den titel liar1 Iiadc toinder den tidsperiod diariet anges o m - fatta. Fullt nafrarligt h a r %>:lhlbergh inte heller i fk>rlee%iningen 1;oiasek-ient givit de uppiriidande krfattarina deii titel de Iiade, da 16rteckniilgen ifraga skrevs, kinder purilat i ornniinlnes ett fragment ay germeralmajor ABardeRelts diarium o m polska kriget. Kar förteckninge~a gjordes var APardefelt IiiBtmarslcaik1'01-ssell, I < F ~ 1951, s. 18, 2 7 .
Dela metodik 1:orssell i detta b2111 och ifraga om -1-deleils d a i e r l n g Iiii- laiiipat möter iriaii iiveii p i aridra sDáileii i lians uppsats. Eia reiatioii om polsira
,.
s ii get : a r Joliaii Essern voir Zellie fiiiiies bevarad. Ilenile aralicerade i jan. 4659 fraii Orersie till ge il er alm aj or^ Ila Forssell finnier, a l t lian tituleras överste i ielaiioiiean, nriseï hail det troligt, a t t deiiila nec2sliririts b6re Essens uiiiiii~>niing till geileralinajor ( I < F ~ 1'351, s. 20). Esseii v a r överste deii tidsperiod rela'cloneei omfattar. Dct iiaturligaste %r a t t h a n far titeln örerste, a r e i i oni relatioiieaa sirniviis aldrig s 2 l a n g tid efrerst, 6 r e i s t e t i t e i n s i g e r ingentiiig on1 relatioiieiis avfattninigstid. Hade Essen diirernot mo: förrnodall kallats geaieralinajor, Ilade en s%l<es termlrius post (jan. 183'3) k i l n n a t anges för relationera.94 Hans Viilius.
Nagot sY;iil alt förlagga termiraus ante f6r sg~eclfikaflonens tiB1komst till september 1664 f6relagger inte. Inte heller finns det nhgoin araledning att med Forssell göra april 1664 till t e r m i n ~ i s post l. Specifikationen h a r sasom iH-amgBr av dess
rubrik tillkoanmit medan Dahlbergii var överstelö~lnant, d . v. s. mellan 1660 och 1674. Ena narrnare tidsattning Iaaan ielie göras utifran hlBti%ls Iibinda fakta.
September 166-1 Illir darmed ingeii fast terminus post fis C-delens tillkomst. De aiif6rda syimpt~nlitera-ra Itlaa-gór, att
teorin 01x1 att konceptet till DaB-niberghs relation ii1Bkomrnlt i olika etapper och vid de Ildpuiakter Forssell aragirit, vilar
p5 lösa grrsrader. Tid aaiirrnare efterlanlie framsiar det ockss SS- som uppenbart, att ett sadant f6rfariiagssStt fran Dahlbee-ghs sida Sr onaturligt. H u r skall linan t. ex. förklara, akt ett uppelaall p&
flera 51- görs, innan författaren fortsiitter sin relation fr5r-r mötet mellan svenislte och danske kuriiger1 p5 viigen till Fredriksborg till saraavaron p i slottet och %Carl X G~ns8a-v~ resa tal% Göteborg'? Det 51- 0mB4jjligt 611% finna ett plausibelt svar p5 denna fraga. VPIH anan undvllia problem av delta slag, masie man artga friaa
att konceptet slarkvifs i ett sanalmnataliang. Ingenting talar mot
a t t s$ bir fallet, s c h utan tvekan a r det OCBSS de8 naturliga. Omedelbart akt~ialiseras d5 fragan, nar det fiH%komnsia.
111.
Ena
salier terminus ante "r Iasnccptet utgör 1681, till- konasttiden för förteckningen. Revaradc handlingar - bIaiac1 dem utskriften till D a h % l ~ e s g % ~ s se%ation - bar nummer, 8rallia- .
'
.4rgnrnenlet iir f6Qande. H specifikatioiieri orniuiimnes en reiatiori om slaget vid F i i i p p o ~ v o 1656. 1 e t t b r e r fri11 m a r s 1664 från Sieimbock till Dalal- Ilerah onit::lar den förre, a t t haii örersiiilcler ein skiss airer rei~contreim r l dFilippo~\-o. I april tackar Dahlbergll fur Steiibocias brer (KFK 8951, s, 23 E.).
Forssell fiiiiier nu, a t t relatioaiei~ oin siaget r i d F i l i p p o ~ v o »s$lterligen» ;Pr resultatet av korrespondensen p: våren 1664. S t r a x e f t e r i t heter d e l : »Filippowo- relationen h a r s i l o n d a % r sin tiBiPiornst f å t t e n k l a r terminus posf qzlerni april
IöGf». Diirrnecl siioiie o c k s i eii termintis post r a r a giren för sl)ecifiiiationen, som i ~ p p t a r relatioiiei~ (ibidem, s. 26 f,). Forssells resonemang harvidiag iir vardelöst. Keiatioiiei~ liar] givetvis Iiliaral lia sl<icliats Dalilbergin f6re som efter Itorrespondensen 1664, som allts5 varken utgör en terminlus a n t e eller
Erili E)aIilbergias relationer o m danslia kriget 1GJI-58. 336
korresponderar med f0rteckningelis l. En saker terminus post
aa-
1660, samnaa terminus som fiir del Ialdsta diariet. k'pp- giften Illir n u akt s6lia fastslalla, n5s. inon] perioden 1660---- 1681 konceptet hall Dahlberghs relation 2YSlltom1nilake.Harvidlag Itarr Inga saksa slaaisratser dragas enbarl uti- frioa handskriflens karaktar eller sjilva testens InneliilI. Det fiiinms emellertid en anaieeii vag: att jiimf6a.a konceptet [ned motsvarande avsnitt i DahYlserghs dagbok. En jiimfiire%se mellan konceptet och dagboken har utfëarls a v ForsseHI, m e n syftet var diirvid inte a t t datera Baorieep%e%, Forssell iaIg5r friai
a l t detta skrivits relativt kor& tid efter hindelsen-nmn, medan
dagboken ratfor~arats %magi senare, sanr~o%ikb
115
DaliPlzez-ghs ilderdola 7 Genom p5a.isanad.e av olalcheter mellan ko~zceptct och dagboken komraler Forssell till s8hzlsatsea1, att det "ra-a, 5t~iairasEone ,% och B, masbe tillerkiinzacas »en hög grad a v %rovSrc4ighet» 3. A"st s6ka visa, ,att en kalla a r frorardig genom att jiimfsra den med en a n n a n kiillrr, som m a n anser \-,ara%i%EPcommen lingt senare, Sr emellertid metodiskt f6rli:isiligt~ Enligt vedertagna S;5BlkrhtisBaa pl-laiciper biin. metodesm vara deal rakt motsatta. Helt bortsett hSrifr5n Piar inga slöd giviis f6r teorin, att dagboken tilikommit p: Dahlberghs GBderdom,
En
j5mförelse anellan konceptet och dagbolien uppen- barar en rad BikheIer. En de9 av dessa k a n ia%itiagas H f i l - jande paraaHe41Bryck onlfattane!e notiser ona Gverlaggsai~agarnai Kyborg sedan Bal-albsrgh aterkommit eiker sin reliogn-kos- cering av Isen i Stora 1351%,
Brsgbokerz: Ibo~lcepiet:
. . .
f r a g a d e. .
.
iiiig ratt alfwarligcn.
..
berragte a u c h m e h r gedachten och op5 niitt s a m w e t t , a t t jag skulle DahSbergen g n r e r n s t l i c h iiad2b e r ä t t a s a n n i n g e n
. . .
aeif s e i n e n C e ~ v i s s e n die IT'alirlieikzu sageii
. .
. --'
I>ireiiaot i r a t t marka, a t t cie Icke liorrespoildesar m e d specifilaatiomens n u m m e r . Iletta iir av betydelse. De*: inilel~iir nämligen, a t t Iiandliarngar upp- tagna i specifiliatio~ici~ i n t e m e d ntidv5i1digbiet. I)ehö-ier svara n i o t h e v a r a d e Iiandiingar. Dalilberglis relation beliiiver följalirligeli icke r a r a tillirommen fure 1674, terminiis a n t e f ö r specffilaatic~ien. Jfr laedail s. 1 0 4 f."orsseil, 1i17.i 1951, s. 48 f., 55. "Ibidem, s. 1 9 E., 6 3 ,
$16 H a n s Villiiis.
.
.. d o c h ickeclesto m i n d r e f ö r s i i k r a d e. .
.
d a i t z u e legte d a s elmr d e n jag Haras Maij:tt, a l t s5 fraznbt frosten IiBnlg d i i i c h Goltes Hilfe. d a f e r n e c a n t i n u e r a d e , a t t jag igenom d e n s d a s W e t t e r s l c h w i e d e i z u c i F r o s t Alss\v3diges LiiePp \viile u t h a n n i g o n l e c k e n wolie, \\olle Iiiniiber fiili- s k a d a öirserf6ra Haas ,\laij:tf? h a d e i-en weil rlir aricla dreij i1;alil Ilan och I r e e ganger liundratle tu- h u o ~ d e r ? , t a ~ a s e n d t J l a n beij sicli s e n d e iiiann h o e s s i g h l . h e t t e 3 .Och som B a n s 5laij:tt . . . (blef) w e d h
.
.
.
deil D a h l b e r g a b e r wardt.
. .
niain berettelse, \var rijks actiiiiralen von den; Reichs ,"litiniralen $ a r o p h i i l i g inyket wredh o c h s a d e : » I Plsrtll zugeredet, ciPs a u f dessen skolen P5 sliamm, I b r i n g a Bongeii Relation des- Kunig einizig u n d t0111 c e p t e r ocli trona»
-.
allein sein Desseiri ban-ete, undtweil1 elar h i e d u r c h leichtlicli hien König eimb C e p t e r u n d 1 C r o n e kornie hringen
. .
.
Likheterna, som det hiir anfOris exempel
p%
- i flera fall rent ch-bala - BBargör, att en saiira skaliiskap existerar ~nellasa dagboken och koncepfet. D5 sarijsua IikBieter. Icke upptriider iG g ~ n av Dahlberghs PivrPga s2;rii'tem., Iian m a n Infe fGr%ats5$4a saagon av dessa sona meilanaled eller gemensam f6rIaga. Sliikt- skapen mrnie f6rtstsataas ha uppkonsmit geiiom edt direkt Beroende, DagbsPnen bygger p5 konceptet eller vice versa.
4 dagbokena 2- data för konferensein i Xyborg och 'Tuget
Over Stora B5%t grovi felaktiga, medan de ar helt eller k dee iriirn~acte rilibiga 1 B;onecpiet. ?+Pan Iran sv5rIlgen förest21la
sig, att DaYillbergP~ ~ B I Y A ~ ~ Z ~ $ tidsiitta hGradelser~aa s& felalitigt i
dagboken, om h a n haft l.;oanceptel fremfiir sig4, Det omvanda fePrh5BBandet &%erstar, och darvid moter inga svarighe8er. Dahl- bergla kaiz i koimceptet till sin1 relation Bia ratlat dagbokens
~ ~ O V L P feldateringar, csempeivis med lajalp av eaa anaa,an kalla
med rikligare dateaniaangiveiser, I a n n a t sasaamaailiang sliall
visas, att just detta B(orfariumgss5tt tiI%Smpriirs. Den anviinda kallan k a n bes%iimmas5,
Deil smedekbara f61jden a r jamfirelsen mellara koncep- I Erili Dalilberghs dagbol<, s. 116.
IIbiden~, s, I l i .
O m oiibIiefen helraif'aizde uppgifteriza o m frosteai se iicdan s. 103 f. q - o r s s e l l , RFK 1931, s. 35.
Erik Dnlibberglis reiatioiier 0x1 danska liriget 1657-.?K. 9 7
iei och det Ifragavararide arsriiltet a r dagbakeil blis, att delta arsnibk tillkoaslrnlt före 1681, terminers allte h a . konceptet. Darmed faller ForsseQPs l~ypotes, att dagbs3isnotiserna dill- k o ~ ~ ~ n i i l pH Dalilbeaghs ilderdo~m-i. »Genom den s2iilisamma
lins4 S O M tidens flsiiduna till slut bildar», ~ B i r i ~ e r Forssell o m
dagbokeiis sliildrlng a.p konfereaaseil i Xybsrg, » h a r far d e n AIcdrlge IBahlberghs blick %a5radelse%rIoppet delvis omgestaltats, det h a r lilcsom sönderdelah och sanarnaisfl~~lit i nya Iiombina- tioner)) I. Dessa o r d tiielier icke verkligheten, Dalalbergh h a r
p5
sin höjd varit en1 55 5rs nian, saiii dentia skildring s k r e r s 2 ~ Oral dagbokens frarnstiillning lian narrnare tidsattas, Bane n tesminus post E r Bionceptet faststallas, InnIm5llet 1 dag- boken ger vissa hB1Bpaz11Blea- för en daberkug.
Eflei. skildringen a v Tiget Bver Stora Balt laser man: ~ > l o l h ~ ~ r ~ a ~ a l n u alt irnerigclao~i n-iil och dycltligen aflopp o c h ,Gudh beskharte een god11 fredh, s5 blef doch rijks ~ l d m i r a l e n
mig effter deiasa dagen aldrig g s d h , uthan mykel hiidsch, h a f i ~ a n d e s aliijdh sedan Söïhindrat m i n lyclia, i s ~ n n e r h e e t 1 det pifilliande hagstbeklcrgelige lnierregnaam, a2t jagla,
I
det jag hade förtlftnt tack, derföre blef Hacataft och alts5 befann infra vartiiteisa (el) invidlam och h a r mast sedermehm Fijdamiinga fGrf6llielser och I'6rtreetn 3. FoisseH1 menar, att a v
dessa r a d e r sgaies framgr, att Wrnngei r a r d ö d (%676), niis d e s k r e n , och att de torde ge ~le9 handen alt Dahlbel-gh s i g tillbaka p5 det »högsi*4eli%age9in@ inler-regn~om>a sasom ett f8r Iiinge sedan passerat skede ", 'Festen t i l l i t e r icke s5 vltfgieu-ide slealsahser. Det synes dock som om 18rmy~ldarslyre1se~1~ kid Tar bill! iinéaa, d5 dessa rader nedtecknades, Karl SHtilltradde regeringen k slutet au december 1672,
Den 5 septenaber 1675 f6ddes Dahlherglis dotter Elsa Christina. I dagbokeii h a r Dahlbergh i s a m b a n d med notisen harom wedslarfvit följande B~6n: »Desan Isögsflof~~ade, heliige 'rreefalldigheet l i t e henne i Gudz haachlaaa oc4a sslEa dygd,er
Forsseii, I ~ F A B931 s. 56 f.
'
J f r n e d a n s. 98.Eriii Daliihierglis dagbok, s . 1 1 7 Forssell, I < F . ~ 1951, s. 3 5 .
ti81\.;axa och Eörk~nne henne eiY&er detie S i j f ~ e t eesa ewig g'iiidbc och saaligheet fOr Jesu Chrisla skea%d&n, Amen, amen»
',
Dot- tern dog redan dern 6 februari 1676'. Xar bönen nedteckna- des, h a r hoaj tippenbaraigen annta varit i livet, Anteclininge~a o m hennes födelse Imar alltsi gjorts fëire den 6 februari 1676. Om notiserna rörande Tiget Qver Balt, rilka föregir denna anteckning, ar ursprungliga och Inte tillfogats P efterhand- dagho1;erm föreligger endast i renskrift - h a r ocksi de nedteclr- nais före detta datum. Deai tidsperiod, under villcera de tillkom- mit, skulle d i Isunna hegi-arrsus till december i672 - februari 1676. Ksraceptet ailE Dalilberghs relation skulle d i ha skriviis efter en Icke niiraizai-e angivbar tidptankt Inom denna period. Men DalrlbergSss relakion k a n insiiltas P ett a1Ideles be- stamt sammanhang. Sederst p5 sista sidan a r det Elevarade konceptet till tjiarluna 2 "war DaBill~ergli antecloilal, att h a n s i h t »originalet», d. v. s. aitskriffen darav, till riksl%ls8oriografen bsailmue% Pufendorf i juni 1681 3. Crsprongllgeri h a r diarjeis
test varit likalydande med det aldsta diariets. Dahlbergh h a r erne%lerfid gjort en rad tillagg, bl. a. rurande Taget över Skora Balt. Dahlbergh tillfogar h a r Atskilliga aiateeliningar om sina egna insatser. Detta ar givetvis Bngeam tillfallighet. Det ar uppenbart, att det görs P ett bestamt syfte, P3ufenadon-f? s o m 1677 kallats till ïilishistsriograf, var sjsse%sabk. med att utar- beta del stora arbete om Kan-1 Z< Geasta~s historia han fatt i tappdrag att författa. Da%aSberghs syfte h a r varit at% piverka Pufendorf ait i delta arbete ge en positia. fraraaslallning av Dahlbergh s c h hans belydeisefenlBa Insatser.
I delta sannmarahang skal1 siviil konceptet som utskriif- team till Daimlberghs relation ses. P förteeknil-igens rnbrik uppger Dablberg, att h a n den 2 maj I681 - siiledes kort tid i n n a n diarium S skickades - oversasal de i f ö r t e c k w i i ~ g e ~ ~ aniivria handliaigarna till Samesel Pufendorf. Relationen h a r
E r i k Dalilberglis dagboli, s. 189.
"bidein, s. 186, - Vid aiitacki~ingeia om s o n e n Eralts födeise 3 juli 8674 finnes e n Piknaride hiin (ibiderir, s. 1 7 7 ) . H a i l dog 22 a p r i l 1678. Pbidem, s. 208. "Iirigsliistoiislia Iiancilingar. PolsIia kriget S I 3 , 114. Jfr hlecld. f r i i i Kungl. Iirigsarlrivet 111, s. 69.
Erili Dalill~crgiis relationer om iba~ialta Iiriget iG5i-58. 99 tillkonsrraat i s a m m a situation och i s a m m a syfte som ddjrium
2- P, s a m m a s i t t soila I detta framhavs 1 relationen Dahl- berghs egna iaisatser
'.
'Ti'Alsammans skulle de hada skrifieswa I ~ e s t y r k a raranndras tappgifter, blen genast instiiller sig d5 fr2gar-s: h u r k u n d e Dahlbergh r a k n a aned att sa sliulle k u n n a ske, o m h a d a harrorde frini honom sjiil~'? Denna fragabesvaras bast eRer genon~galigean aaT en a n n a n relation alr Dalilbergla behaladlande laiitadelser tidigare u n d e r danslia Hari- get. 1657-38. Men innan jag Overgar dirtill, ska91 jag dir6ja G g o f r i d e n a n n a n fr@ alr iniresse, a ~ i m l i g e n vilka k5Blor Dai~hbergh haft vid sammans"la91nirmgea1 a r relalionen om TBget over Balt.
1%'~
Eaz
as. de Iá5llor som anviinis h a r berörts i det ftire- gaeaade: DahBherghs dagCzo%;, l7id sidail darau sjases minst iv5 skriftliga kallor ha utnyttjats. Den ena a v dessa iir uppela- Ilarlågen den relation, som orni~iirnlaes i sg~eciákkationen och som aiiges slraclia sig f r i n Frederi1;soddes fall ta81 fiedesr i T8strup'.
Reminisceizser f r i t a d e n n a relation an6ter i koneep- iets r u b r i k : ~JYarhafi'tige Relation von a l l e m deimme wass sielz.
.
.
vom Eroherung FrBedrichs Oddes.
. .
biss arif erhigkew FrledesasscHal~nss beij Tastrcmp.
.
.
vorgeganmgeli,) 3. Tid sidan o m d e n n a n u m e r a ic1;e kgiida relation, vars f6rfattare 51.obebspnt, h a r ein alinana, synnerligelm ~ i i l l i 5 n d relation ratnytt- jats. Det j a d e n offtciella tryckta sver-ska relationen o m Taget a r e r Lilla och Stora Biilil, d e n s. k, krigsreXakionen3. Dess
-P
-J f r nedan s. 103.
? Se oval' s. 92.
"
Se o r a n s. SS."Ieliao Brigsrelaiioi~en och sekreteraren E d v a r d I'!iilipssoi. E i i r e i ~ s t e e ~ i s dagRolisaiiteckriii7gnr 1658 existerar cii viss sl5ktsl;ap illustrerad i fi5ljande ],arallellst51iiiiiig.
I i c a g b o k s a n f e c l i r ~ i ~ ~ g a ~ ~ ~ a (Handl. rör. Rrigsielalior-rcri :
Sl;aiidiriavieiis liistoria 39, s. 3.57):
i l e r i i i i ~ e \Tore l 5 0 0 hewiipilade lai~trniiil; .
.
. mrcili e t t ~ i t l ~ s k o d i aff l,öiider "r1item 7 5 gyiigshoar: och i5 r y t t a r e ; i t e m 1500 starciie, 7.5 g6iilgshoor, och 75
$ W s t y c i ~ e n af h\i-ilke I I metall. Iiiistar besatt .
. .
s a m p t 1 4 metall- ocir 33 jernst?-ckeii eröarades.
..
rubrik lyder: ReHaPion Bfwet- t h e t sonal slgh %-%hi P$orag"l idayhz expedition
p2
Fyeaz ocla Seelarad tlidragit Iaafwer, ifriss thet Kans Kongl: balayrit aEreesiLe ~ ~ G I I Wlssmar ehesn 5 janaaarij, t 2 thess Hans Páosmgl. Alaylk Bona h e m Ii9 GbGheB~org then 23 marrij $hr16380.
1 rubriken till 1;onceptet till Dahiherglis relation finner mal-s spar av 1;rlgsreYaiionens rubrik i orden»vorsa 5 Januerii
1 6 5 8 ~ ~
vi1Piel zirzd~als 4iEI ».;om Eroberurhg FrPedricbrs Oddes):, samt i idliggget ))wie aach zu d e r s Xi~kunffis1 Gothenberog selben Jahres» l. ,Indringarna 1 konceptets reibiik betingas a v aY"s1Bahlbergh haft ty2 relationer till for- Zagor och slagit san3ama:szs deras rubs-iker till e n enda.
T c l t e a i Dalmlherghs rsiafior-a anknyles p5 en rad saidlen
till krigsreHatioriens. E n illustratlon av den marHcanBs? s9iiB1-
skapen ges i imedanstaende para%leEltryc&.
..
. rijlaz atliniralen, h a d e Irrangom Enzwischen liess d e r H: Reichs F r c d r i c h s - U d d e E t i t iibisbjkia i s e n . ..
,-idmiral unZer-ialR FrieclricEis Oclde ...
d a s Eiss recognaosciren .... . .
h a d e eitl-ikoniiliendei-at en e o r p o -. . .
lies a u c h ein CorporaP initt 8 ra: m e d h 8 r y t t a r e frBn b y n h n s e h l e t commneindirten R e u t e r n u o n cinem liE een lijkeia 66, Bsai1cls6ön beneanbd DorfeXnschEett Eaegen dasStadgen. .
.
til a t taga Iiundskap om i s e n s Assens aber, das Eiss recogno- s t a r k b e e t.
..
s e i r e n. . .
S a m m e natt seiides Coijet tiII dem bil8 .
.
. nneii skic!;ar Yioffr5clet Coset6f1ver W o r d e ~ ~ b o r g h a t t handia o m prielimiiia- igen, till a t t triidasnedii Claem tilliopa. rlerlie. OCII afflisiidia p r ~ e ! i m i i ~ a r ~ e r n e ~ Slak'tskapei~ d y k e r u p p punktvis och fösefalier icke ha upplrorniliit genoni hiireiit heroeiide ulain genoin a t t gemensamt material iiommit iiil anvandning. i<rigsrelaUioneii feldaterar kungens marsch över Stora Balt till deii 'i i stallet f ö r G februari 1658. Feldareringeii m ö t e r areni i den relatioii, som i april 1658 iippPastes K r riksdagen och soin f6rfat:ats a r Elirenstee~i. Det gemensamma misstaget indicerar siaklskap. Sl5l;tskapen med anteciiilingar a r Elareilsieen ger icke heslied onn a t t denne författat krigsrelalioiien, m e n möjligheten lcvarstir. Forssell anser, a t t Iirigsrelationeils koncept slirivita a r sekreterare11 J o h a n Larsson Olivecrantz ( I < F ~ 1951, s. 5 2 not 35)" Stöd f6r denana uppfattning Iiar icke framlagts.J f r ovana s. 88. - 13etsSFande d a t u m 5 J a n u a r i iiar Forsse18 aippn~aria- sannanat likheten ucIa aiitagit: a t t DalilbergEl » n a i i h a n d a ~ ~ tagit intryel; au krigs- relaiioneii. Deio aridra liklieten h a r emellertid undgått Iionom. P ~ F K 1951, s, 4 7 ,
.
.
. m e n sasoiii t h e b e g i n l e a l speela. . .
iindl inzwisclien vos: If~verrziifis tlier p5 n i e d h sina stycken . ..
gaff laiitt ui~tersclaiedeneri Sliiclien~ H a n s JIaj:t tiic s i n e oicliec a t rlragha vieifaltig auf d i e s c h ~ v e d i s c l i e sigh saelila och inedii csaIiieei tll- T r o t i p p e n gespielet, aiss gabe?r haliars igen. BBnro Ma>-: anllicii Befeii! sich ; x i rg u i e r O r d r e viietlen. abzuzielieio .
.
. . ..
aceori~pagrserat a f f l i u K ~ v r i r i \ ~ a c h -terii so111 beslodli alT t1ii.t niihnltislie o c h rijliz atirniraleras YiJfïegerr,ente. sampt 200 kneclita~r u n d e r a l w c r s t e Moririians conduicte, ncl: s k i c k a r lie~atnanaten, solir f ö r r p5 den \velasira h a i ~ d e i i liaile recognoscerat isen. a t g2 f6rutli inetl U! Eniistar, beortiran- d e s i56'w.Eieiiti Hober a t föilia iioliolu iiieciln 100 r y t t a r e o c h d r a g o u n e r
. . .
I linet saiilina gar ock r i j b a e i i i ~ i a - a l e ~ ~ niedh t h e soni iiioot h o n o m s t o d o ii1 tratrning, nien s i s o m tlier w i d h ilaeri olyclian h a n d e , a t isen u n d e r t h e t waldecl<ske o c h königzliiaakslie regercenlel gick ncder, s ? ~ a l iwl.:eoisipagnier r 1 ~ e r ~ t 1 1 a f f b l e f k v o b o r t a , o c h t h e önrige tillijka med11 B o i w a n s r e g e m e n t e i n t e t k u n d e koiiiiria li%
LraEning
. . .
'
. .
. uridt gienge 2130 d e r O b r i s i c rB o r i ~ m a i i m i t tiem anliallischeaz,
ilcs I i c i c i ~ s .\di?iiralr~ Lci11:-egi- riient tiii-l 200 (1Rnecl:ie:i alss ~ ~ i l . i ~ -
g u a r d e undt vo: ' r i o u p p ooran, j e d o c h v o r i h n i e l i e i tvurdc e i n
L e u t n a n i s o d a s E i s s ziiyor r e - eognosciret m i t t 24 Reiltero: i i n t i
d a r a c f (le? Obi.: I,aut: B o h e r mit 400 Z e u t e r n u17d3 100 D r a g u n e r n
coni;nendiret .
.
.Xndes b r u e h a ~ i c l r d. Reichs htl- niiral a u - d e t r e c h t c n Seiten al-i-s E i s s loss; ~ v e i c l r e s a b e r nhcht allerclings s o gliici;iicli a b i i e l .
.
.brach ent:ich d a s Eiss also d a s s eiri Tiieiil d e s königsniarcliisehen u n d \~aldeclischerr 83egiiiierits cinfielerr n n d 2 C o i i ~ p . imit E s i a n - d a r d e n u n d alles iiniergingen, taleses iiiaehl die hornnianselien lind anderio Regimentern stutzein d a s s i e also a ~ t f d. Seiten nicht Icöntci~ ~ ~ 1 1 1 1 Trelien Iiomiiicn .
.
.k'teslsriet ar icke, att l-edan der1 i specifikationen opp- tagna relationen f r i n Frederikssddes fal1 ii11 fredsslutet i
T i s t r u p varil beslaktad med !irigsreIatilonen, och att slakt- skapen rnellaia denna senare och Dahlberglss relation B viss utsbsacl;naisug uppkomaxii gsa s5 satt Nagorn storre betydelse h a r det inte, hur det forhiiller sig darvidlag,
h n5goI avviliaride form beliaildlas ö.i.erg8aigeii av %,ilia BUlt och Fyils erövring i Xuszfllhrliche Relation, welciler GestalE
. . .
die liisul Fiiiinen .. .
gliiclilicli erobert .
. .
a m 30 Jaiiuaaii 1658. U. o. 1658. J f r iiedan s. 119. "11 m e r a kortfattad officiell relation 5x1 krigsrelationera ocli i detaljer acvikaliile briaa den:irr, g a r Iiiisom deri i speeifilaatioiien upptagrla relationen1Vid sidan om likheterna mellan Dahlberghs relation och och hans dagbok fc3reltommer en rad olikheter. Forssell pe- k a r bl. a , p; feldateringarna i dagboken och fraraahiller, alt
DahHbergh 1 denna spelar en vida mera i~eiydandc roil
ana
P relatdoiaeaa. $Trangels och Ulfeiids invandningar mot att QvergNSlorcz Balt iramshills t, ex, i dagboken som ytliga och periferislta, i relationen diirernot soen högst vGsentB1ga 1 Eeea senare berattelsen n3aalns heller ingenting ona att Dahlbergh fört der; srenska Imiiren 6ver Stora Balt. Forssell faster oel;sS uppn-iarlcsamhelen p5 andra olikheter, ;a. ex. att Dahlbergh i relationen utfisler sig att f6ra kesngena öarer, om viidret bara ville s15 orii 8111 frost, medan Iiasa i daglmken g6r s a m m a ulfiistekse, om frosten bara ~ l l l e fortsatta l.ForsseEl fCirk8arar dessa oiik%leier i enlighet med sin huarud~al~pfattning, att Dah1Rergh skrivit %toazcepie% till sin relation selabiv% kort tid efter Mndelserna, medan haii avfattat dagbolien p; sin 5Iderdom och d; i ki6g grad litat p5 sitt f6rsvagade sazinsme2. Endast i eit avseende kara denna h r - PIáBaring hitriidas. Daliibesgh laar i stor 1lfsBr5ck~ding anvii~lk sitt miainme - och fantasi bör maiii tillagga - vid e~lfssrrnaaa- de& av dagbokens anteekninigar. Mera dessa Biar inte slirlvtts p5 hans Aldesdona, inte laeller h a r relationen tillkommit rela- tivt kork tid e l k r hancbelserna. Oli%ilie%erraa maste d5rf6r io- klaras p i annat satt. S v 5 faktorer har dirvid varii a r bety- delse, dels Isar selatioimear iPHHBiommit i en annan sik~aation $n dagboI;en, dels har den f6ra.a i motsats Iikl den seriarse byggt p5 uppgifter i krigsrelationen 3 ,
I motsats till dagbolieri slttille relationen ligga till grund -
f r a m till S r e d s s l u t e t i i i s t i i l p . Kelatioil ~ I X saherrias förlopp liar utlie sedrin Huns Iioiigl. Alaytt bröt up ifrsir \Vissmar deii 5 jan. 1658. Iárigshisioriska Inaildlingai. Danska Irrigen LIi3T-U0 S1V:l, R h .
Forssell, KF.\ 1921, s. 55 8.
VIbitIern, s. 55.
C. i'. .Tacobo\vslty lzur Siardat, a t t I)al,ll>ergli »mg-chtet val Itan taiilras Eia anvaxit sig av den officiella relatioiieii r i d sidaii a r sina egna anitecliiiingar~ vid författaaldet a v dagbolieii (Erik Dalill>crglis Iiartboli 1 Skarabibliofeltet. Sv.
Hum. Förb. BI. Skaiastoclier, s. 4 5 . Stlaim 1951. Jfr Forssell I ~ F K 1951, s. 9
Erii< DahEberghs relationer oin danslia kriget 1657-58. 103 Gr en offieie81 framstiillniixg, Det h a r verkat iterhiliande p5
Dahibergh, alt relationen skulle sandas till P ~ ~ f e n d s r f . Det
159
i Dahlberghs eget intresse, att ge en s2 trovardig skildring som m"94gi a v sina insaiser, Det som inte B;~ande tankasgynna hans sak masle filas bort, s5 de ranigaktandc o n ~ d ö m e n a
o m \Yrasagels och "ellfele%s argument, s5 ocksa dagbokens starkt
dramatiska scener och den a75a.sta Uverdin~eaasloneringe~ av hags inasatse-, i, ex, att Haan fire den svenshca haren över Stora Balt. Del h a r sfbt iniresse att se, ah$ Dahlbergh g" tillvaga pH s a m m a siit&, nar ilar1 averarbetar sitt iilcdsla diariblnl i syffe att skicka Paafendorf resultaiel a v 1~earbet~aingc~a. Han "]jer dar - fasiiin mera kortfattat - s a m m a upplaggnia-ig
a r sin ro81 i sambalad med Taget ever Stora U d t som i a-eitatlsiaeli I,
Med lijalp a r 4srEgsrelatisn-8err kunde Dahlbea-gh E; sin
rei:~tion -iitia daglso8ien.s feldateringar, Ko1afereilse;io i Nyborg tidsattes rau inte till natten mellan den "0 o& 9-89 j a n u a r i utan kil% natten mellan den 4 ocPm 5 fel~u'uari, Taget &;er
Stora BiBt f6rPiigges inte iiEd deal 29 januari utan till den '7 febrnesrl" PPa samma satt kunde Dahlbergh pB andra punkter ritta dagbokera med Iirigsrelationens hjalp. Vppgiften att 11311
skulle föra kungen 6ver Stora B5lf »sa frambt frosten conii?-
nuerade)) andrades t131 at% han skulle genomf6i.a prestationen ) > d ~ ~ r e h Gottes HiTfe, daferne das JYetkr sieh iaieder z u n ~ Frost
h k e n ~--wlte)j
1
kn.igsrela%isnen ornniin~pass, alt Karl X Gustav erfor, att viideromslaget fall tö och storm den5
febrtrnri fegaskadat isen >)estar-i f6rmodeHigt \rar, afl han andock kunde b l i h a starlaare, dar Gud \ville lata wintern Bter 1811ia d e r p h ,
Det ar denna uppgift Dalalbergla lagit fasta pi, niir h a n i
re1ationei-p gav en a n n a n framstillning an i dcigbokcn, I denna
-P-
--Eril* Dalilberglis diariunl 1635-1660. 1Iedd. från Iiuogl. l i r i g s a r l i i ~ e t III, s. 119 E.
'
I verliligiieten iigcie övergiiagen rum deil 6 februari, Forssell rlikiiar m e d a t t Dahiherglis frainstiiilrii~mg i detta f a l l »möjligen» vilar pli den ofiicieila l;ri$srelntionei~ (~ii.'~i 1951. s . 62). I ljuset av deil ~ i 2 l i t ~ l i a l > ? som o r a n påvi- sats, r i d e r d e t ingen tvekan o m att d e l t a gemeiisaanma misstag uppiroanmit genom influeris frita Ir.rSgssePafioiieli,Se paral?elltryclic% s. 96,
104 Hans Yillius.
"Ijde han siii PII%~ZHEE. Vad han erinrade sig var den ovaiiligt starka köld, som ~ ~ ~ O j l i g g j o r t marschen 6ver Stora Biilis is.
Att vLidr.el slagit oniz till tid i'iare U~7ei~gingen laade han Hnie 1;ornmil. ihag.
E samma v s % y n , soni iaaliehalker Ihalall~ergIas koncept och
ntskrifk till relationen om Saget Uver. 135.iB, ligger koncept och utskriff till erm annarz relation a v DalalBsergh. Dess titel lyder: ~Relatloim wass sic11 bey d. schivedischen Asmee in 13olsteinz
riildt J11t11Bai-adS laegeben, blcs aan Eroberu~eg der Festilng FriedricPassdde X;i:e 16.57)) I. G i r inan till specifikatloiien,
finirer m a n dar inte x i n d r e a n iyra artanamer berörande b6i-e-
teelser, soin behandlas i delina relation, aialm~BHgen:
20 Kongl. Alaylz niarch i n tithij I-Io!sieri o c h dullanclh, och h1~ad.B sig del-wedh tilldragit intill lagret blev fornierat wedli F"ieëlriclisocJrdc. 21 Relaiiorz oili gen: n~iaj: U6dkei.s expedition j JYerinssusell.
22 Relation oiii stormen för Frledriciisodde o e l ~ ties erbrrande.
23 3aiong Friedriclis p r i ~ i l e g i a gif\x~it siacten i-'riecirichsodde.
Dnhlberghs focfaringssatt k a n h a r klar's I~eslarnmas. SPE-
cifikationien~s fyra n u m m e r h a r slagits samman D i a l en e n d a re2ation.
PH
en p u n k t %san ~ n a i ~ . Qdlngt se, h u r detta gatt %11Ii. I konceptet id1 den be\ asade relailioaien h a r privilegierna [orFrederiksodde 1630 infogats p5 ett sarskik",agli a v anisan BivaSilet och storleli. aaa de ovriga ?, Medan konceptet i ovrigt
s1;rIvils med Dahlberghs hand h a r pri~ibeglerna slnrivi%s a v a n n a n Srand. Dahlbergh h a r med laasigneringstecken vssaI, var i den Piapande texten privnleglerna skirlle ~ n g i , I $ ~ v ~ s -
ningen h a r fo[j%s av utsBirivaren.
Pr;vileglen.na s i d a n a de framtrader I konceptet sitgoa en rest av d e hanrdila~gai., som svarat mot specitiBalSoi.ae~~. DH
handlinge11 ifrb.aga inrieholl en text, som hite behovde andras. tib%arnpade Dalalherglm det niaturliga f o r t a llagssataet att foga
1irigsIiistorisl;a handlingar. Dariska Irrigeal 1637-60 X117:1, RA. "råvilegåeri~a ar icke infogade i relatioi~eii o m Tigett Over Balt sasoni
Eriii D~ililiserglis relationer orn danisl<a Iirigel 1657-58. 1t2.3 handlingen direkt Ii11 koaacegstet och se-aed hjalp av signa visa dess plats. Silundn vaxte av cpecifikationea~s nummamer e n e n d a relation kaiai m e d d e n s v a n :~.,-agia.na ruizriben. 1
fcirieeiia?jin,qen-e kaka8ogfordes d e n fo1jdrlk;tigt under ethesadn nun-anner (30).
7 7
ralart framg8r a%- del s,agda, att den hcvarade reaalione~a
i lililiet med leEatPsiaen ezn Shget o \ e r B:iII tilliirsms~it elier specifikationen. Tn4Psammans behan;dlade de bBd8 rel3,tio~lei-na liela forsfia danska kriget.
For a l t narrnare Iiunna besiiimma, i v:Ilk.cn situaaiolz
relationen om Frecieraksodde tillkon-eaa~it, a r del nod.s.at.djgi
att strider-a dess iarwhall. '\'id fr~,rnsia%Sniilgea~ on1 beliggr~age~:
av FrederPPiso<lde I3eroitnr Dahlbei*gh, n L I 5tskilliga under- och orerofficerare intskickedes for ati u~rdersolia, onr fiis2arjr~ger-i
i7ar forsedd m e d palissader eller ej. Lppdraget .+-ar forenat m e d stor fara och (Be Inkolsana isppgfikessua divergerade starkl. DabIbergIi och e n geaseraisdj~nbanl sitsiilides d;, och bllbsa171-
1~1iai1s rrndersolite d e s s u n d e r aisdinlliga naller ~ o l l g i a\ at-?i,
kryparide i nlork~-et.
%Yl
anagel, som % e d d e belagringen, *Idah:~rigenorn uppgifter o m elynq~et 0 ~ 1 1 Burcdden p5 gravarna od-i att de T a r ailaam palissader,
d slaildriragei~ a v storrnsi1ngen berattar D,al~P:~ea.gh, a l t e n
stor del av fasliaingeims b e s a l h i n g retirerade 8111 e n Haare sH;asls,
Tyrangel sande e n trumpetare till dailskarna I'or att forn39 deng
ett ge sig, m e n denne ~BiicEiades tBl%balia Eran s\arr, 8Kraa~gel s a n d e d 5 Daliibergh till d e m . Denne red iam i skansen, "etlade bea eliairde 8111 daraskarna x - h lovade dean kvarter
pi
heders- ord. Danskarna, s o m uppgick till 2300 m a n , lade d a laer SlG7;egevar och fobde DaPnlberg1-a tri u r sliaaasena.
Yitf sic1,ai-a oin veibalsn Bilihe!ea framfrader rissa 1iarak- teristislra oliklmeter melffaai irelationens och dagboliens skild- r i n g a v dessa handelser. I dagbolien a r Dahlbergbs insats storre. Haas ar ensam ona re9iognosceringen au Frederiks- oldde, och laasa rider utan o r d e r fran l y r a n g e l jns i dela lieni- liga skarnsen, detia trots ati »Be~~t.gein. (3: JYraa~giil) migh fix
olycka sieBf \varnade» l.
-p
klan% lian arate vara i tvivelsmil o m att ocksa relationen san Fredeaiksodde tilPBomrnii i syfte att giverli-a Pufendort
1 för Dahlbergii gynnsam riktiaing. HdEl<son~ a-id sanamanstall-
smingei~ av relationen ona TBget över Balt h a r Dahibergh an- v a n t dagboken nmen bemodat sig om al% stryka s a d a ~ t som orimligt framhiivde hans egen Insats.
Dahllserghs Insatser framstod iind5 son] ganska beiy-
d a n d e * Inte i-tog med att laan raril den frLnrnzsEe BiPlskyndaren
9411 Taget 6rer Stora BiilR, hakl hade ~ e r l i s a n ~ t bidragit till
att Frederiksodde kunnat Intagas, dels genom den rekogno- seering, i vilken Iman deltagit, dels ge~som slit dristiga upp-
tradalmde a;nder sjalva stor~a~ningcn.
Den samtida ofTEcieBEaa s~e1-1sBi-a relabioneaa bar Intet ait IbBrnlala 0111 ~nagon Erik Dahlberglris insats rid Vj'sede~iksodde.
Belatio~aen niOQer f6rsta gar~geza redan tre dagar efter storm- ningen fogad till ett Ilrev fran K r a n g e l till Karl X Gasslasr, och h a r senare publicerats och spritts i samlida tryck1. I
den ta11 lareret fogade relationen beriitaas, at6 lyrangel genom neinlge verslandige Befehlshaber), Bi'tii: rekognoscera fiistningela.
Dessa hade nattetid Irrupit r u n t och med flit noterat, vad sona \,ar av vikt. K i k a son1 ei,!fLirt reSi-ogriosceringe~n_, anges icke,
Det Sr inte omöjligt, att Dahkbergh v a r i t e n au dem. Elans stUlln%e~g inona foo%ifikn%isrsssthite~~ hear gjort honom Tiarnpcad
f6r uppdraget- hlan masie emellertid la5.r ih5gkom~na, att DaEslbergh sj-jalu Sr sagesmannen, Vissa Iikheier ~aaeilan laans
egen relation och den oEicieKla svenska antyder att denna eller e n darmed bcslLnktad kaEia icke r w a t okiind "r Izoazom, DaSalbergPa Ban ha %siit slaa egen person inirada I en aro,nan officers stiille. Sa laiige ingen tllif6rlitltg Balla lamnar n5gon hestataid uppgift om vilka som genomfö-%. rekognosceringen, kan DahlbergBas sotsago lelie godtagas.
Mrrarigel L, iiar1 S Gustav "!'lo 1657. U1range4s b i e r t. Iiuilgl. J1aj:L Sjiolrlostezsami., HA. D e n o t r y c k t a relationen, som fogats t i l l brevet, mot-
svaras i t r y c k av T'öliiger Bericlit rvegen I.:rober~ing Friecirichs-Oede
.
..
C . o. 1657. I ornarbetad form m ö t e r relatioiien p5 svenska 1 Kelatioil Iiuriiledes den siarclte fistniiigen P'recirichs-Odde, ar af w i r aldrariadigste Bionunigs a r m e e föröffsat. . .
.;Bien 24 oetol>nis a n n o 1657. Sthim 1 6 3 7 .Vii;Ligare 5n detta ar emellertid, att deam samtida ie8ei-
Bionera ingenting niamner ona att en stor de% av besattningen kapilulerat f6r DahIheagh. Det heriitias i slutet av relationren
aii rikssl~arsken Anders Bille,
di
hari sig att alit var. firHorat, %iE%sammans med riksriciet Ilogens Hog retirerat ii11 >atlc,en lilla skantzen)), dar mest officerare uppelaöPE sig1. Hans am-, n a d e daiifran bege sig ii18 F ~ I B , men motvind hindrade hsnosn, och h a n tviaigades ge sig BilSsammans med H6ag oeli d e andl-n. d Dahlberglas relation omnamnes ohoks5 Anders Billes naisslyckade fGrskalii att "s sig tillFln,
men dGrul6re1- och 4ett anlant s a m m a n h a n g beraktar DahBbergh om lanr haal for- madde de 2308 danskarna att ge sig,
Vppgifter~aa B-niirom, som endast m6ter hos DahPliei-gh, k a n m a n om6jligei1 siitla tro t,lJs DalrlbergHa h a r h a r liksom i sina skildringar a v "$get ötler Stora Balt tilldelat sig en roll I-nan i verkligheten inte Iitaft
H de^ historislia lilferatsaren h a r DahEbei-giss eéppgifter m e r ánr en g h g tagits fbr goda, Yld sidaam o-n DahQbel-ghs egna uppgifter har dera officiella redatiosiea~ fat& lamrsa stoif. - P - - -
l i e d »den i n r e sliaiisenn hos Dahlbergh ocii aden iilln sliaiisenr» i deii nf'ficiella relatioiieri a r s e s npperii~arlige~a sariliila slinns, d. v, s. siiilriiriiei- Rers- odde y t t e r s t 115 uddeni m o t F)-ii. Detta frarngar a r texten till D a l i l l ~ e r g l ~ s teckiiiiig a v Erederiiisoddes stormrring (S. P~iTelidorT, Sieheii Bficlier r o n deiaeii TIiateal Carl Gustavs, iilellnu s. 310 och 371. Niirnherg 1697). i l e s t e n SiEl tecksiilgeil iiiiinnrnes iclte, a t t Dulllbcrgl~ haft nJgon roll viii dalisbarnas liapiizr- latioii, Deras antal anges icke tiIP Z 300 utaln 2 500. I dagbolieni iir a ~ i t a i e t
3 000 »sami)t mestc deleiii af ciffic8ercriren. E r i k Dalilberglis dagl~ol*, s , "11 i. ")et sainma synes v a r a fallet mecd 1)aiiIbergIis sl;iltlriing a r rekogliu- scerinigen av isel1 r i d Frederilisodtle fiirc t i ~ e r g i i ~ g e i ~ a v Lilla ISiilt. f relationmeii om 'Taget o v e r Rait later Daliibergla d e n n a rekogiiusceriiig, som a t t döma ai-
Brigsrelatioiien ocli dcii officiella relationen o m 'I'jget över 1,illa U i i l i ocli 1:-13s
erövriiig ailförts av 1)aiilbergii och g e ~ i e i a l a d j u t a i i l e n Liiidel~erg iiilsani~mans, bli i v 5 siciida reliognosceriiigar. Lindeberg begav sig först iriig och ko111 till- balia, b e r ä t t a r Dahibergli, meii d 5 l i u r ~ g e n vilie, »dass man das Eiss aii:tei-- lialb Friedrlci~sodcle reclit a i i ~ d geniaulicii recognoscireli Passen solte», och arrn611s v a l och ve 1)erotlde d a r p i , s l i ~ l l e rekogiiosceringen geiioniföras a v eii persoli, s o m inail helt liiinrie iitu 1'5. Hiungen uts5.g därför I)ahIhergh, som skyiidsarni och m i t t I natteii bcgav sig till Fretlerilisodde! - I dagboken om- ~ i i i i n n e r Dalilbergla Iclie Liridebeng. H a n t a l a r d ä r endast om sirn egen rekog- iiosceriiig. E r i k »alilberglis dagbok, s. 113.
108 H a n s Viilaos.
De olika uppgifterna Snar Siompilerats, uiivts sammana och Iiasnzonlsesats. P5 s5 siitf Inear I B P ; ~ ~ t. o. m , natt fram till
den uppfattningen, af& danskaa-na under Bille svarade nej till arr~mpekarens uppmaning till kapittaiation i f6rhoppning att keinna komni-4a över till Fyn, men att Bille sedan svarade ja till Dahlbergh, sedan notv vii iden klargjort, att riiddaming ej \:ar möjligP. Detta 5s en ren lionstruktioa. Att BiIPe hjverhapvud taget sktalle h a 1;apit~aPerat E6r Da%albergl-~, Biar denne inte ens s j d v hiivdat Redan hos J.
,i.
Frldericda framstiilles emeller- tid saken p5 detta salt: ))Spredte Flygtninge lylikedes det a tlaomme Isort, men starste Delera af Garnmisoneaa brak sig n$
ii9 Skarmsen paa Bjersodde, Maardt saaret P Horedet fulgte
Anders Bille m e d ; inaen R l o d ~ i n d hindrede eaihver Orerfart sver BeItet, og Paniken var saa sior, at enn Opfordrlng fra Eril< Dahlbergh var t l l s f r ~ k k e l i g tig at faa Tropperne Bil a% s t r ~ k k e Ge%-;er» ,,$sel LiBjefaEk h a r felyt Dahlberghs dagbok vid skildringen aly danskarnas &apitn%atiorr ))Erik Dahlberg red frem og opfordrede dena der sammenpakkede Skare: kil Osergivelse. Fe$tmarsBiallen advarede han2 ve1 og sagde at h a n vilde hPSre sktadt; men Dahlberg damte rigtigere o m Forholdene. Der falde ikke et s k u d imoe8 %%am; Porsvareme lagde Vaabnernze fra sig og overgav sig paa Kaade og Unaade 4s
Elojefa%l< omraimner icke BIP%e och H@g bland dem som I<apitr~lerat f6r DahHbergh. Hugo llattlibessen h a r i »Frede- racia 1650-1760)) %]*j% 1,iljsfalk pii denna punkt j. I deil slora
~- - .
L. \.8':sorn Jlurit'lie, Iiongl. Fortifil;aCioiieirs Plistoria II, s. 333. Stlilm 1906. ? Jfr ovan s. 107.
J. A. Fridericia, A d e l s ~ d d e r i s sidste Dage, s. 295. Iilirra 1894. O m t r y c l i t i D a n m a r k s Riges Historic 4, s. 388.
q. Lil,jefall<, Frederilisotldes f ~ r s t e 1P:rge og Iiar1 Gustafs Overgaiig over Lille B ~ l t . \'ejle Amts Aarbcjger 1907, s. 54 f.
H. IiIatthiesseii, Freciericia 1650-1760, s. 27, 266. IiIivnn 4911. Jfr J. Levin Carlhorn, I i a r l S GaistaL T i g e t ö r e r 13511 o c h f r e d e n i Rosliilde 1658, s. 334. Stlilm 1910. -- C a i l b o m Ii5vdar inite d i r e k t , a t t Bilie «ch H a g k a p i t u - l e r a t f o r 1)aliil~ergli. »De m i s t e s t a n n a k v a r f ö r motvind ocli s o m d e a i i d r a ge sig p; iiad ocli onåd». D a r e f t e r f ö ? j e r uppgiften o111 a l t Dalilbergh salides i n till ciznsltarna o c h h u r lian f ö r m å d d e d e m a t t Iiapitulera. Carlboin h a r liksom Fridericia byggt på Dalilherglas relabioii.
E r i k D a h l l ~ e r g h s relationer o m danska kriget 1657-58. 409
bisgrafin »Erik Dahlbergh. R a n s Be~nad och verksamheta) hiiv- d a r Ernst Ericsson, att Da1138~ergIa, fastan variaad a v \Trangel, red ila {il8 danskarria och »Iycl;ades 6vertyga den dadligt surade Bi1Be, att al%t -vidare motstand Tore gagnlöst, varefter samtliga gavo sig fan;na» l.
Flera andra arbeten har liknarade uppgifter. De% l;an alara nog att citera n i g r a rader u r ett alr dem, »Srenska folkets historia)). Sten Bonnesen fralaahH1Eer diiri, att Billle s c h M s p
Tar hlaiad d e iangar, som f6gjljde Dahlk~esgli est u r skansen p5
Rersodde. Ett f8rs6lt a81 f6ra Bille över Lilla B5lt strax f6re DaBalI~ergKs anmkamst hade nmbsslyekats, »Detta missIyckande», fortsiitter Rot:nesen, »som också r6jde oiaa6jliglaete~s av en
aBlmii~i örerg8rag Piiom den narniaste kiden, h a r sanrsolllit i si11
m i n bidragit bill att usnderliiita generalk~arferm5starBOjt1haa1-
telas a5rv)) 2 e
Deim officiella svenska relatisaaena Baar sirsprungligen fo- gats som ett slags rapport till lyrangels b r e r till Karl
X
Gustaa'.
I l a n kan ~ i i k n a i-rmed att den i h~iverddragen Bbeïger h2ndelse- förloppet id Frederlksodcles stormning riktigt. Det frarngar a v relationen, att riinsn-rarsken Anders Biile tillsammans med :.ilisradet Ilogens Hag retirerat till skansen Bel-sodde, d a r mest officerare ~rlape"hoi%l sig. Sedan m o t r i n d hindra% honomalt radda sig Over till Pyn tviragades Izan jamle de bivriga P skansen att ge sig g-ngesa. D5reilover sager relalionen ingen- ting o m s%ormrabngens slutskede; diirtitover aret m a n Bzeller Ingentiing o m detta.
I sarnhand med beiaar-adlingen av relationen om Tagel bver Balt stalldes frd.agan, h u r Dahlbergh Bitannat aiikna med
E. Ericsson oeii E. Vennberg, Emili Dalilbergl~. Hans levnad och verk- samlaet, s. 192. Uppsala 1925. -- Xricssoi~ kornmeiiterar t e t t a n n a t sariimaii- liaiig I)alilhergs iiisats p R föUailtPe s a t t : ))Vid den s i ~ i i l i g a storrniiingeri bidrog »(alilbergli) gerioxn sitt modiga upptriiciande i Iiög grad till Ivrangels I - s a n d e C r a ~ ~ , ~ g i i ~ g . » Svenslit Biogr. 1,esilion O , s. 639. StIilnn 4 0 3 4 .
S. Boiirieseil, Storrnaklstideiis senare sliecle I Svenska folkets historia 111'. 46-47, s. 3 0 4 f. L u n d 1932.
110 H a n s I'åliius.
att relationers och diariet skulle kunna siyrka varandra,
845
b i d a h5rrfBrde f r i n honom sjalv l, PH %iknanade sait kan m a n fraga sig, h e ~ r Dah1bergl-w kuqde rakna med att Iialis uppgif- ter i a-elatioizen o m Frederiksodde sl*tilfe tas för goda, d i h a n sjiiiv h r f a t t a t relationen. Swret finner n7an vid en jiimf~relse mellan specifikationen^ oela l681 Brs fGrfecka-aing. Medan de handlingar r6rande danska kriget1657-58,
som upptages i specifikationen, .ftr utan fGrfattarnamn, h a r de hada behand- lade relationerna o m TTaget Over U5%f oc91 Frederiksodde fOr- sekts s-ned n a m n i fi3rteckialngen. Bada h a r saltribtnerats 1141 annara person a n Drshibergh sjiiler. Relationen om Frederiks- odde uppges vara skriverm av O ~ e s s t e Johan von Gorgas, .eja- iionen o m Tiget aver Balt av genea-aladjertanlen Friedrichvon Ahrea-isdorff.
Forssell avvisar med sliiirpa lanken, att Dahlbergh f6r att skaffa en garant % r sina uppgifter Gil%skria.Bt VOHI Ahrens-
dorn relationen o m 'Taget over RaEt utans att denne p5 sr5goi siit& haft med d e n n a alt g6a.a2. »Oan Dahlbergh rerkligen 51-
I681 lagit sig f6re att fritt fabla o m en sagesman», skriver Forssell, »s& kunde han förvisso h a funnit p; nagoi. batto-e nanln». vosa ,'8hreossdorff maste riZmllgen ha anseYis eaBSvarLigi 8ion1prome"herad, hanz hade gatt i daiisk tjZnsB och deltagit i det dansk-srenmska k r I g e ~ under Iiar1 XE. Hans rykte sorn falt- herre var dessutona illa skamfilat 3, S i i a Dalalbergh I l l á r i i l trots
allt detta
utpekade
den missltrediier~ade sion Ahrensdorff som ansvarig f i r innehal8ei i relatisaaen, mBste enligt Forssell far- Blaringen f6rvisso vara den, att haal kiv1ig.t erinrat sjg alla de samtal h a n haft med vor, Ahrensdorff 1659 om atskilliga av de ting, som berQsdes i relationen, och daaför funnit det motiverat att iberopa hans n a m n 3.--
l Se ovan s. < ) D ~
Hylmö har tappm5rksammat, a t t DalilbergE~ ti?!slirivit v. Abrensdorff reIatioilen (HT 1950, s. 56 f,). Forssell sliriver, a t t Bylmö s - n e s inena, att
Dahlberglr belrövt »en borgensman fiir sina uppgifter och tyckt att Ahrens-
dars var er? iiinipiig garant» (KFK 9951, s. 70 f.). Alfijligeii motsvarar debtn
vad Hylmö menat, mein det står ej att Iiisa i i ~ a ~ i s uppsats. Forssell, 1<4.'d 1951, s. 7 1
.
Jfr s~ 68 f ,Erik Dalnlbcrgils r e l a t i o x ~ e r ona clairs!<n kriget 1657--58. 111
Forsse%ls hela argumentering
an.
verklEghelsfr5mma~1de~ F r i n sreiask sida Tar det Icke ko112prome"herande, a t t von'4hreri_sdorgf, SOIII Tar utiaïsniasg, tratt i dansla tjiil~st, iiin m i n -
d r e Iiunde detta framsta som nagot negativt f6r Pufendsrf, Som av det feajande slaall framg5 h a r jusi den omstandig- iseten, akt var1 ,\lirensdoriTgit% Over i dansk %jéie:s%, tvih-t emot vad Forssell rneaian-, gjort honom synnerligenr 15rnplig som frar- faltare. A t t D a h i l ~ e r g h sarnialat med von AhreaisdorE "a59 on1
hiindelser, soin berörs i relationer-a, $r fOr iPvrigt en ren hypotes. Saviil ron ,"iha-ensdorbT ssru von Gorgas var a v fysk bUrd, B i d a de beyarade relallos-aerna om Tg'Kget över Balt och Frede- riksodde h a r skrivits p5 tyska -- Dahllierghs alidra skrifter iii.
p5 sveiislca. hledan Yaoalcepten iir sl;rivn,a av Ilahlbergh sjiiPr9 h a r utskrifterna verBs?alSts a r annan halid. Det ar omiPJijg8, att inte InB2gga nagorn I-petydedse l dessa onastahadigheter, De pekas. i en bestamd rilatniing. Dahlbergbi stoaker systematiskt liamouflera, att ban ?ja-v $r fir8atkaren. Utat antyder ingen- ting, att s5 5s fallet. Pufendorf f5r sig tillsant relationer slarlvna ax- annair band 511 Dahlberglas. Som fësrfatia-e uppges per- soner med sidan8 nam.13 och sadan h5rsral1a11Y1lg, att de endast I<:unde f6ra.iiutas slariva p 5 tyska. Genonn att TramsliiYla det som o m i.on ,"khmoer~sdorblo s c h von Gorgas skrivit relatioamerna ~a'i19e DahBl>erg%a ~ a p p n 5 at% f5 uppgifterna om sina Irisatsex. att te sig irov2rdigé-h. De h i d a föregivna farfaltarna Yar valda med stor omsorg. Bada hade deltagit i de hiindelser relationerna behandlar, von Abaaenisdorff hade seimare gatt H dansk tianst och VOHA Gorgas %.as d6cl sedarm 6673l. Dahl-
bergh hade linappasf n5got a l t f r ~ l i t ~ , von Xhrensd~rfl'hefann sigKingk 8i.h hiindelsernas centrainz ; ~ i s k e n alt Pufendorf slaulle saaaaai-aanhriiiTa sned honom eller kontakta h o ~ ~ o r n %i.
att f$ uppgifterna B relaQ4oneaa om Tigel över Bi%t verifierade var riaaga,
Det firfaringssatt Dalalbergh ti%l5amapai h a r icke insliriialkts tal1 relationerna on1 danska kriget 1653-58, PH samma satt har han gatt tillviaga med en reia%isn, som omfattar polska
p
Hirscb, Forteglaelse m e r ilanslie og riorske Officerer ined Eerc fra 1 6 4 8 til 1814. Det Korigl. Bibl. Jihvn.
112
H a n s YiYliins.filttaget mars-jurii I657 l. Ocksi denna relation innelaaller
uppgifter om Il'asafser av DahBbergBz, Iiit vara icke sa beay- daiide som de i de saaldra tv5 relci%iolaerna omformaldca, Denna relation uppger Dahibergh yara författad av fursten av haahalt. LiPisorn de andra a r d e n skriven p5 tgslca, konceptet hr sliravet meca BaliBberghs hand, utskriften a v anzrsan.
Darjamte finitas ytterligare en relation o m kriget i Polen, omfattanide hgndelser februari-april 16,56 l, Till
senes
passardenna relation inte ihop med de oarriga, Hsate s i att deil inte ~ P i ~ l l l e vara skrlvea~ p5 tyslca, konceptet a r Dahlberghs h a n d , utskriflen av anriar1 hand och aituilouerad till annan person a n honom sjalv, namligeai %oh:m von Gorgas, deaasamnne sa- ledes soni skulle laa skrivit relationren om Fredeniksoddc, Mera h*eEaiionsen omfattar en periocl, d a DaRlbei.gh 2inanu inte Iromrnlt
'9 o n -
till sveriska arnaenm, och Iian omnamnes heller i n l e lACg
stiides i lesteta.
9
sja%a~:x verbet passar eelaeliertid iiven denna relation i n å det n10nsBer, som ovan tecláaaats. For att ytter- ligare styrka troa~irdigheten av de IappglRer ))von Gorgas)) kina- n a r o m Dahlberghs insatser tillskriver DahIbergh samnile von Gorgas en aaananm relafiow, ssnz inle alls beror Dahlbergh sj:ilv. Det a r att starkt observera, att de relationer, som tiBEskrlvllsvoii ihbrencdorff och ïurslen aar ,"anhalt, reaaskrivits a v t v i o%i8ca handec, medan enn tredje liarad i-eeaslarlvit bada de relu- tioner, som Dalilbergh uppger vara hrfeiilade abT .rosa Goraas.
Det %r svar% att forestilki sig att detta beror p5 e n slump. Pufendorf fick inte h t t a ~ralsstanB;ai.. De reintioner, som upp- gavs rara forfatlade a r s1iiBda personer, skulle ~ ~ = l i s H vara skrivna av o4il;a Siander, men n a r en och s a m m e upptraddc som forfattare till tvii relationer, skulle b8da vara skrivna av sainma hand
"I(rigsZiistorisI<a linlidliiigar. I'olslra kriget 1G.i.5-GO SI:-f, RA,
Föriiiilandet rcirande relatioraeri om poiska falttaget febr,-april 1666 Iian oclasi ligga s a till, a t t Dalilbergli först l i t i t reiiskrivn derina och rlarvid %Fatt uppslaget till det förfariiigssiitt lian tillainpat i cle övriga. xveii o m set
varit fallet, liar d e t legat i lians intresse att låta Gorgasreintioiierm skrivas av s a m m a Iiaiid. -- Forssell a n t a r , a t t anledningen fil1 att vissa Iiaiidlingar i speeifilrationen a r u t a n författarnarlin a r , a t t t a n k e n , a t t Habbeus skulle skriva
