valakg
Mattsson
or och bamaf6dande i M a h 6
1ZO-1850
»&.'i skulle bli alltfar vidlyftiga och detta arbete skulle vaxa u t till en hel bok och överstiga vdm ringa krafter, om vi s0kte utforska allt, som hör till detta viktiga ämne. Md det därför vara nog sagt, att man aldrig bör ~ n ~ 6 ~ t d ~ . ammor annat an om den bistra nöden tvingar d2rtilE.j
Carl von Linné
I det omfingsr&a verket »Dagligt liv i Norden p i 1500-ta~et»' av den dmslce histori- kern %els-kund ingår ett band som behmdlar födelse- och dopseder. Tonvikten ligger - fiksom i övriga delar av verket - på danska förhinanden, men ut~kningaa g ~ r s till övriga Norden. Författaren diskuterar utförligt de f m k t s d e t s f ö r h ~ m d e n som rådde i Norden under 1500-tdet och delvis aven under senare irhaandraden. Fdrst noterar hm de stora bxnhlinllarna hos den danska adeln, »s5 hade t ex Henrik Rmtzau 12 barn, Nils Friis tall Besselager 13 barn, Hen& Friis till Orbekluwde B3 barn
-
- -
Peder Skarn ' l 8 vackra barn', Hms Blorne filcasi, Mogens Gyldenstjerne 23 barn osv.»2Troels-Lund konstaterar att han funnit samma höga frukctsadet Pnss stadsbefolk- ningen och prasterna. Aven för dessa gmpper belyser han banrikedomen med flera exempel. Författaren gör dessutom vissa försök att f6rkPara den höga f m k t s d e t e n under den skldrade epoken. Vi får veta att de stora bankullarna )>stod i smband med åtskilliga både yttre och andliga f~B-hdlasiden under %500-talet)).3 Vidare menar hm att de stora barnhararna delvis berodde p i att mannen, så snart deras hustmr dog, ingick nya äktenskap, men att fdjderna av dessa omgiften till en del utjamades, darf6r att mbga unga nigna gifte sig med ankor utan utsikt -hal% nagon avkomma.
Betraffande barnens uppföhing havdas f~ljsmde: ))Narr ett 8ktenskap vaje år v21- signades med nya telningar, kunde modern, h r kraftig Bion an var, icke sjäk m m a dlesmrnms. Detta var så mycket mera omöjligt, som mm daförtiden brukade barnen bröstet & d a l h g t in på denas tredje år, s8 att modern skuUe ha fitt tvi till tre stycken att m m a p& samma g k g . Detta bmk, att lata banen f2 bröstet sal ]1ange, följdes av alla 1 ~an.ntnzirBs.))~
11 44 Vkimag Mattsson
m k g a mödrar gick Pil1 den motsatta ytterli&eten och helt upphörde med att sina barn, och h m finner att denna sedvanja var tämligen a1han, i synnerhet bland adeln. Det kan vara på sin plats att har inskjuta att de %r var tid tillsynes langa am- ni~lgstider som enligt Troels-Lund »föydes av ivla i Dmmarb icke heller torde ha va- rit ovadiga bland allmogen i Sverige annu s& sent som p2 1800-tdet? liksom vi även kan finna exempel p i den motsatta ylter8igheten.6
Som frmgått utgick Troels-Lund f r h sssam8adets valbkgade sk&.t, dvs adeh, pras- terna och bogerslcapet, men det ar uppenbart att kam mser akt iakttagelserna ar
@P-
tiga aven för dlmogen. De slutsatser om sambmdet mellan fruktsadet och m n h g s - vanor, som Troels-Lund drog, har visat sig vara synnerl&en livskraftiga; f~rfattarens &sikter i fragan har Atergdts utan an~andnhgar i s6vaB etnologisk litteraturs som i socidmedieinsk brshiaing.
Huanidsyftet med den har frml-da u n d e r s ö h h g n ar att anaagga och testa ett annat perspektiv an det som sEsserats ovan pA smbmdet mellan f r u k t s d e t och amningswnor P histonska befo&ningx. Hypotesen 1 denna studie ar, att den höga f m k t s a d e t , som vi ofta finner inom vissa paavdegiexade gmpper horn histofiska be- folhingar, icke vas en f6mts8ttning f6r, utan en fdjd av att mal&ama inom dessa grupper icke ammade sina barn. Den icke ammmde kviainetin har snabbt b h i t gravid igen. Demografiskt kan da ett samband mellan hög f m i c t s d e t och icke-aning etableras,
Som Uppsda-BiPstoriPcern UIG-Brifi Lithell framhalit har det framst genom demo- grafisk forsbing i u-%anderna framkommit resultat som visar att viktiga biologiska vawabler ger upphov till variationer i f m k t ~ m h e t . ~ Lilcsom Lithell menar jag att s&- dana vanabler och dessas samspel med maidra faktorer av sociinP och ekonomisk raatnr
~ Q T S P miste studeras, imm mm försöker ta stallning till om medveten fcdelsehn-
troll f6rekommit i historiska befolbhgar. h t r o p o h g r haar genom demografisk foislmhg t ex bland samlarfolkcen hainat visa att frånvaro av medveten Eöde%sea<on- troll icke nödwradigtvas behöver vara förenad med h6ga "delseta%, hög barnadödag- het eller stor foBk68cning." Modenn biologisk-medichsk f o r s h h g har p& denna punkt Idaut kunnat påvisa hur m n b g e n kommer h som reglerande faktor: » T h e c m be no doubt that htherto bieast-feeding has been the m-or hetor holdhg hin- m m ppoulation growth in check; even today, it probably prevents more pregnmcies the world over thm dl other artifisid forns of contraception put togther.»lP
I historiska befolkningar har man ofta funnit ett positivt sambmd mejlana frukt- s a d e t och barnadödlighet." Det var det vanliga, men ifråga om valbärgade sa&alls- p p p e r Rar mdra mönster kunnat iakttas. Att vi inom wamda sa&aPPsgmpper ofta fiainer stora Bverievmde barnkuuar, trots den höga fmktsamheten, slculle d& kunna firuaras med sedvanjm att mst%lla ammor f6u banenrm. Spädbansdöd1i@eten har &med minskat medan fiuktsmheten ökat^ Smtidigt bör gmppens i daraanhet goda socio-ekonomiska vi1Ucor ha varit en fdctor som påverkat de demografiska variabhrna i s a m a riktning.
Avsaicten med denna studie ar nu att konkret belysa ammoinas hverkm p i de de- mografislca mönstren inom de högre standen i Mdmö under 1900-takt och b6 jan av
Ammeindnsf~aa: Tidigare f o r s k n h . Bernografika konskvenser?
Som inledningsvis antyddes, synes det ha varit tämligen vanligt förekommande att de valbargade grupperna i Europa anställde ammor f6r uppfödnkg av spädbarnen. Före- teelsen ar va1 d o h m e n t e r d utomlands, friimst i fransk- och engelskspråkig Bitterahr med anatnytning till soddMstofianJ, pediatrik" och medichsk historia". Dema mrneindustri, som företeelsen ofta benämns med hänsyftnhng pai f6halmdena i Franhike, finner vi endast spridda notiser om i vårt Sarskilt i Frankrike men även i övrigt pai kontinenten och i 1Endmsid tog sig s e d v ~ j m det uttrycket d t befolk- ningen i städerna lämnade bort sina barn till m m o r ute p i landsbygden. I[ staderna hrattades ofta förmedingsbyråer som sammmförde ammor med familjer som mot betdning önskade lämna bort sitt nyfödda barn. Salunda fanns det i Paris ar B 4 15 fy- ra sadana inrattningar, och senme under 1700-tdet en Wora av privata fömedlare." Sussmn har berahat att av 2 % O00 födda barn i Paris år B780 var det mindre %n 5 %
som ammdes av sina egna mödrar. OvPiga barn, mea i n 95 % av samtliga fGdda, am- mades på kommersiell bassis.'$ De fraska myndigheterna f6rsökte att l-stiftnhgs- vägen f5 kontroll över ver8tsamheten; vid en genorngiing av l g a r och förordningar pai
1700-tdet i Frankrike som reglerade barns valfard och intressen fann Drake B3 regle- menten som gällde nämnda verksamht, två av dessa var underteclcaiade w
ant ton."
I Frankdke var det emellertid icke enbart de rika som tog a m o r i msprak för sina barn. Fattiga kvinnor t ex kunde Bbna bort sitt eget barn f6r en Piten avgift G r att därefter ta emot ett mnat barn mot högre betalniang. ))In some regions of old-regime France, a majority of farnilies may have been involved in the boarding out of small children, either by sending their own away, or by takinag in other peogb's child- ren.))2oP Sverige synes det ha varit mindre vanligt förekommmde att stadernas välbasade grupper lämnat bort sina barn för att ammas." Det m s t vaniliga mönstret i vårt land förefaller ha varit att amman mstalldes i barnets föraldrcn8aern. Som framgair av dia- gram P och 2 har vi i
Mdmö
funnit att ammor har registrerats i kameralt material och kyrkobohmaterid fram till mitten av 1800-tdet. Gknmde förhiia18anden synes ha gallt för mdra städer i Skainne.För Sveriges vidkommmde tyclis det ha funnits endast en hrättning f6r f6rmed- ling av m m o r som drivits i offentlig regi. Det galler den i Stoc%&oBm i a l754 inriitta- de ameanshfflningsbyrh, sedermera omd6pt till ebesfittningsbyrian sanno- likt inrättad efter frmska förebilder." Byrån bes&tigade och förmedlade
stadens borgerskap och artistohabi, under 1800-tdet även till AlBm&na b Se diagram 3.
Som framgick av idedningsavsnitt& ar denna undersöhing främst inriktad p2
cBe
eventuella demografiska konsekvenser, som bruket av or k m ha faitt. Ett försök skdl göras att i detalj pröva fruktsamheten dels i en popuIation dar a m o r anst51Pts, deds i populationer där mödrarna själva k m antas ha m m a t sina barn. Savitt jag Piun- nat utröna har ett l h m d e grepp, dar f m q e r med or kunnat isobras i käZBmate- rialet, i c h tidigare prövats vare sig i Sverige eller utomlmds. Mera dnPlmänt k m hypo- tesen forinauleras så att de stora överlevmde bankular vi ofta finner i fanaqer tillhö-Viking Mattsson
Diagram 1. Antal kvinnor som registrerats med yrkesbanzmningen amma i maratah- "ngder i Malmö 1740-99. Arsmedeltcel.
Diaram L. Antal kvinnor som registrerats med yrkesbenimningen amma i tv2 k(ai2or i Malmö 1800-55: stuplar, i mantalslngdev. Valda dr. Kurva (lepproximativ), i husför- höusEngder.
Ammor och b a n d ~ d a n d e iMalm6 1'750-B850 Antal ammor
Diagiam d. Besiktigc~de ammor i S t o c k h ~ l m 1777 - 1918.
Den heldragna kurvan visar det totala antalet ammor, den streckade dem som an- ställdes vid Allsanna barnhuset, den prickade dem som anstalldes privat genom All- manna barnhusets försog sedan ammebesiktn~gskontoret upphört med sin verk- samhet. Diagrammet utarbetat av Jacobsson (a a s 79) på grundval av ammejourna- ler, Stockholms stadsarkiv.
rande den framväxande bugna medelHassen under 1700- och 1800-talen skdl ses mot b a k m n d av att detta sad5allsskakt ofta anstände ammor.
B sammmhanget bör det namnas att det inom fransk histonsk-demograBsEc forsk- ning f6rekommer spekulationer kring h u n i i d a denna ammeindustri fick de demogra- fiska konseltvenser, som vi har antar. Man har dock icke med sakerhet kunnat visa att så var fallet, möjligen beroende på avsdmad av den typ av källmaterial som k o m i t tiP1 användning i denna undersiDhing. Marcel Lachiver fann vid sin studie av befolk- ningen i Meulan 1600-118'78 att det inom orten, i synnelrkiet fire år 1800, f6rekom- mit en mängd barn som skickats ut f6a att ammas, huvaidsaldigen från Paris.
178 Vilcing Mattsson
Iamnat bort sina barn $il1 or ute på den omgivande 1mdsbygden. I[ synnerhet fö-
re 1'740 fann författaren en mycket hög fruktsahet hos befolhh-n. Lachiver
antyder att det finns ett s m b m d mellm mniPigsvmcsma och de mycket korta inter- vd1 mePPan födslarna som h m fmn i m h g a faasa~er.'~
Pi
motsva~mde satt noterade Louis Henry vid sin studie av borprskvet i Gen&ve, sarskilt i de aktenskap dar man- nen v a född f6re 1658, maiiga farriqer med mycket stora barnkullar. I saamm- lagt 54 fullbordade Bamqea i denna generation fann Henry 13 fainnqer med 10 barn eller fler; i en familj hade det f6tts 21 barn." Henry tror liksom Lachiver att barn- irakedomen sta9 i smband med sedvanjan i det undersökta sociala skiktet att l a m a bort barnen till ammor på landsbygden, viket hade blivit vmligt p& 1600-tdet.'~De resultat, som kommer att redovisas i föreligande studie, baserar sig huvuidsakligen på en undersökning av f6rhadlmdena i Mdmö under 1700- och 1800-talen. I jamfö- rande syfte görs vissa utblickar till ett par mdra orter i Skaiane samt till S t o c ~ o P m .
Den analysmetod, som h a anvants vid undersökniragen, bygger p&
~~~~~~~~~~n
att man har tdlgång till Piistoriskt kallmaterid dar ammor av o&a skal har registre- rats. Denna re@strering maiste ha skett p& så sätt, att det av källan f r m g h till vilken familj a m a n varit h u t e n . Dessa f m q e r har darefter rekonstmerats. För rekon- stmktisnerna Inar mvants huwdsak8igen kyrkoboksrnateria& men aven andra kall- typer har komnait ifråga.L7För att faststalla förekomsten av a m o r under den Atinella perioden, k m för Sveriges vi&ommande tre oldca kaltyper bli aktuella.
B. Ilngder som hänfia sig till personbundna skatter som utgått aven för det kvhia- Piga tjanstefolket. Den valigast "rekommaiide 1cHllan i denna grupp ar mantds- Pangden, men aven andra typer av skattelangder km ofta mvandas.
2. Husfölrkiörslbgder.
3. h m e j o u r n d e r , dvs registreringar av ammor vid inrgttnhgar som haft som uppgift att anskaffa, besiktiga och förmedla ammor.
Undersölcnhgsperioden avgransas i stort sett av åren 1750 och 1850. Den bortre tidsgransn har faststallts på grund av att det före detta artlonde knappast ar möjligt att ~ n o m f ö r a frngjerekonstruktioner m m skulae bli så fuustlandiga, att de k m ~ c e p t e r a s i den mdysmetod som skdl mvandas i undersöhhgaa. Det ar i synner- het en förmodad underregistrering i fidelse- och dödböcker av b a n som dött i spad ålder elPer varit dödf~dda, som i annat B U kunde misstlnkas snedvrida mdysmate- radet.
aven efter B750 miste vi r&a med att vissa luckor f6rekomer i kallorna, men bortfdet efter detta årtionde bed6ms vara av så ringa omfattabhg att vi km bortse f r h det.
Ammor och bannd6drende i M a h ö 1950-1850 1 79 ammor i husförhördangderna i Malm6 upphör kring detta årtionde. H mantdsaa-- derna upphör denna registrering redan mot slutet av 11'SOO-tdet för att i nigon mån åtempptas bing B 81 5. (Se diagram 1-2.) Att uppgifterna i mmtal.Bdalngderrnha icke svaxar mot en lika omfattande faktisk nedg&ng B bmlret att mstalla ammor kan vi konstatera, nar vi jamför registredngarna under den tidsperiod d& de tvh k&Uoma finns tdlgangliga samtidigt.2s Man kan förmoda att husföhörslangderaica ger en mer verHighetstrogen bild av utvecHingen p i omridet. 1 Internationell litteratur anges ofta andra Paalvan av 1800-tdet som den tidsperiod då bmket att anställa a m o r s i smaaiinigom upphör: » - - - in the nineteenth century when the methods of arti- ficid feedinig become safer, the wet-nurse found a dm-hg competitor in the sucking-bottle, - -
-.
Duning the last fifty years the bottle has graduauy prevailed, and the calling of the wet-nurse has now dwhded dmsst to e ~ t i s i c t i o n . » ~ ~Som frangått har valet av undersöhingspopulation styrts av f6rekomsten av ammor i familjerna, och iföljaktligen kommer endast relativt välba-ade gmpper att vara representerade i materidet.30 För att närmare studera och isolera tankbara effekter av amningen, kommer vissia jamfö~elsegmpper att införas. En sidan skall presenteras redan Kar. Samtliga Sktensltap som ingicks i Malmö åren 18 19-2 1 har noterats utifrån vigselböckerna i stadens dgvxande tre mera betydmde f ~ r s m - lingar, vzefter familjerna rekonstmenatt;. De familjer som f8ynade frgn staden f6re kvinnans 45-arsdag har uteslutits ur materidet. Aven i detta fall har tillgången till kaUmaterid styrt vdet av undersöhuiiaigspopu1ation. Eftersom en vigselkohort i stor utstraching kommer att innefatta stadens bredare befoknhgssbkt ar det i detta fall önskvafi att man Blar tPllg&ng tia ka~sförhörs%aapgdeH för att dairmed göra det lattase att följa familjerna, i synnerhet de som rörde sig över "rsm8ingsgranseraia. 1819 ar det första år då Iniasf~r&örsl&aigdep finns tillgang8iga för samtliga tre försdingarna (1 8% 3 för Carola, 1816 för St Petri och 1819 f6r Garnisonens församling). Den har beskrivna jamförelsegmppen kallas i det följande genomsnittsbefilbcningen.
h m a n och hennes arbetsgivare
-
tre fsaan4jerekoasstrnktione~H detta avsnitt redovisas tre famdjerekonstruktioner, i vilka ammor har lamkats s m - man med de farnaer som tog deras tjiinster i anspråk. Syftet med avsnittet ar nar- mast att mera utförligt presentera det k%llmatefial, som k o m i t till anvsndning, smit att konkret visa arbetsgangen i unaBersökningen. De tre familjer, som har har ielton- stmerats och som redovisas gra6slct i di-rm 4 - 6 , har valts p& så satt att de med
wseende p2 ammorna representerar var sin av de kaPlgmpper som presenterats
a
f6re- gående avsnitt. Valet av familjer har vidare skett sh att dessa avspedar olika sociala miljöer och perioder i stort sett inom de angivna tidsarnuna. Det sltdl understsy- kas att farnajerna i övrigt, t ex vad beträffar baranmtal, avstand mellan f"slaana, barnadödli&et etc, icke skail betraktas som typiska "r s h sociaPa g u p p elBen sin tid.Diagrammen ar något olika till sin utfomnhg. H synnerhet galler detta med av- seende på ammorna, vilket beror p i att de olika kallorna redovisar denna gmpp på olika satt. I agr am men air vissa intervall understmlaa, nggot som anges att barnet i
B
80 Viking Mattssonb6 j a n av intervdlet dog innan det fylit ett år. Icke understmha intervall beteclmar att barnet i början av intervdlet överlevt ettårsdagen och dessa anitervd benaianns fortsattnnangs~s normala enligt h u i s Henrys termhologia3'
Den första famajen (di-ram 4) representerar akademistaten i Lund. Uppgifterna om ammorna har hiamtats ur mmtdslangderna. H diagranramet har jag på tidskalm markerat med ett kryss den ungfarliga tidpunkten då en amma has redovisats 1 kal- lan. Jag hrar d i f ~ r s ö k t att beakta det föhallmdet, att mmtdsBangderna från och med P725 upprättades mot dutet av fiaet närmast före det, som åsatts ~ a n g d e n . ~ ~ Saunada ar B740 års mcantdslangd daterad den 26 okt 1739. Aven om det vad gaUer mmorna förekommer vissa IucBtor av olika skal, sal torde vi har kunna sluta oss tiP1 att det i familjen fQrekomniPt amma för samtliga barn.
Mantdslaq&rnaa för &adenraistaten visar att itmirnstone fram till och med slutet av 1700-tdet anlitade de högre tjanstemanen har flitigt a m o r G r sina bann. Redan 1691 finner vi att tio ammor har registrerats pa slika lausáa81. %inom namnda socida kategor8 finner vi i många famqer stora barnkullar. Förutom Johmnes Engeström som rekonstmMionen avser och som hade B5 k&da barn, kan namnas professsrer- na C d Papke 12, Gustav Harmens 12, Conrad Qinensl B 1, Petrus Maanck 16, Erik Gustav Lidbeck 12, Peter Estenbe- 9, h d r e a s Stobzus B2 b a n osv. Det barnmtal som här redovisats bygger p i en mat~kel,3%ch i kallor av denna typ brukar det ofta f6rekomma luckor. H synnerhet ga8ler detta b a n som dlatt i spad &Ider elPer varit dödfödda. Det finns darf6r mledning rakna med att barnantakt Biar v a i t ännu större^
1 samtliga ovan upprahade familjer h u jag i mantalsl&ngdema funnit att det före- k o m i t a m o r under Pangre perioder. Det skdB namnas, att det förefaller som om mönstret med stora barnhuar bryts förhaBPandevis tidigt h o m detta socida skikt. Genom bearbetning av en senare matekel över larare vid Lunds universitet under första halften w 1800-tdetj4 Anner vi att barncantalet per aktensk- under denna period valilagen ligger mellana ett och fem. Smtidigt finner vi i fullbordade akten- skap en föhållandevis &g ilder "r hinnan vid sista nedkomsten. Man kommer givet- vis att nnaisstaAa att denna gmpp p i ett tidigt sta&um, möjligen redan kring sekel- skiftet B 800, börjat att medvetet begrbalsa barnmtdet.
Vi ghr härmed över till den mdra f m ~ e r e k s n s t m k t i o ~ e n ~ Med utgbgspunkt frin journaler Grda vid StocfioBms stads mmebesiktnBalngs har jag i diagrm 5 sam- mmlankat några ammor med en fana", som flitigt mlltade byratas vanster. Kryssen i &agrmmet anger hiir det datum d i resp m m a »)bes&tigades» och mvisades till hushallet ifriga. HushBnaBPs"resthdxen ar en av de mera kända aepresentmtema 8-09 skeppsbroadeln." En intressant detalj i s m m m h a n g t ar nmnskicket för ammorna, vilket i vissa avseenden avviker frin det vi funnit hos motwarmde kategori i de skånsh staderna. Nigon undersöhing av denna gmpps sociala harkomst h a emeller- tid Icke agt mm i detta smmmhang men kommer att göms senare.
Slutligen skdl en familj redoGsa,
a
d k e n utgkgspunkteaa med avseende gå am- morna har varit hsförkörslangder i Malmö. (Diagrm 6.) Sidskedet ar 1800-tdets f6rsta haft, och vid denna tid finns i regel ett rikt kallmaterial som kan komma i fra- ga vid hmi1jerekonstmktPopner. Under bearbetanhg av den i föregående avsnitt namn-1 84 Viking Mattsson
da genom~nittsbefolhingen~ dar jag sarskilt studerade inteavdlen mellan barnen, fanan jag att denna familj p i ett marMigt satt avvek frain det mönster avseende inter- vallens stmktur, som kunnat iakttagas i 6vaiga farnibes. Det mönster, som m m tidi- gare har Phsnnit i historiska befolknbgar, har vant en successiv ökning av intewdlen dltefter barnens ordningsnummer. Detta föhdlande har nämnraare undersökts av Louis Henry, som vid sin studie av befolhin-n i Cmlai i Normandie 1674 - 1442 statistis& pavasade en sådan ö h i n g med hjdp av variansandys: ) ) h o n g the fa- milies of Cmlai intervds between successive conGnemewts tend t s hcrease with the order of b i r t h . ~ ~ ~ 1 famajen B diagram 6 f i n e r vi en mycket kraftig successiv ökning av intervallen fram till och med femte barnet. Därefter sker emellertid en mrnarhi-svard Borkortnang av de två f68gmde Bntemdlen. (15.2 resp 13.8 man.) S a m a mönster finner mm i histoaska befoknhgrin nar barnet P början av hter- v d e t dös i spad ålder. Men i detta fall kan det kitt påvisas, att bada barnen ifriga levt till vuxen ålder. Uppm&ksmheten inriktas i stallet på det Gfiallmdet att det f r h och med femte barnet förekommit ammor canstallda i famqen. Genom en s m - mansMllning frin olika Källor har det kunnat konstateras, att
samband med att mmnen avancerar i socialt och ekonomiskt hänseende. (Jfr variab- bana yrke, gårdetd, kronobevilaning.) horn det högbogerliga skikt, som fmiljen efter mmneaas avancemmg torde kunna inrahas B, var det vid denna tid fortfarmde tamEgen vadigt att m m anställde m m o r för barnen." Vi k m ock& notera en ny öknhg av de två sista idewdlen trots att det bevPsligen f6rekomPt a m o r aven f6r barnen i början
w
dessa intervdl. Till detta f~rhalianide skdngl vi å t e r k o m a i ett se- nare avsnitt sedan vi andyserat ett större material.Ett vakgnt fbPaeum, som observerats av de flesta forskare inom a m e t Kstoaisk de- mografi? ar att n&- ett b a n dön i spad ilder f6rkortas h t e w d e t mellan detta barn och f6yande. Föaetee8sen benamns stundom i englsksprakig litteratur »the chilild replacement efkct»g uttryclcet
ha
sitt urspmng i mtagandet att föraPdaarna strava- de efter att ersatta det avlidna barnet. Denna effekt ar mycket patadig P den sbdera- de @nomsnittsbefoPhingen, 18 31 9-2 B &s vigse&ohort (38.8 manader om barnet överlevde ettårsdagen, 28.6 mhader om barnet dog dessförinnan eller var död6tt). De flesta demografer torde dock idag vara eniga om att effekten väsentligen ar en f ~ i j d w denn avbmtna amnin-n, vilket @orde att kvinnm ]attare &wyo blev gra- vid.I iföaeg2ende avsnitt redovisades tre famgjerekonstrukti~ner~ W antydde da också att det var antagandet om samband meiiann ammor och korta nedkomstinter- vall, som gett mig uppslag tdB denna studie. I ett par av fam@erekonstruktionerna finns desmtom antydningar om en annm företeelse som avviker från genomsnitts- befolhingen. Det förefaller som om ovan beskrivna differens i intervall mellan bar- nen, beroende p i om barnet
P
böjan av inte~vdlet överlever, ack upptrader i famQer dar det förekommer ammor. (Jfr de understruha med övriga intervd i di-rm 4Ammor och banafödande i Malm6 19'50-1850 185 och 5.) Den fortsatta frmstallningen skdB i stor utsträchjng ägnas i t detta förhål- lande, och ett försök skdl göras att undersöka företeelsen p i ett större matenaal.
En sådan större undersökninigspopu1ation måste följalcaigen best2 w familjer i vika det av kälalamateridet frarngar att det förekommit m m o r för barnens uppföd- ning. Dessutom bör m m nntifr&n den för undersöhhgsperioden tillgangliga kanan kunna behäfta att det förekommit amma för vaje levande fött b m . Det vore vi- dare önskv~rt, att familjer med slika a n t d b a n ingick i materidet. K&QmateriaBet ar givetvis icke av den beskaffeheten att samtliga n h n d a krav gått att uppfylla. Att luckor, av olika skäl, förekommer i k8loma framgap av diagram 4. Efter att ha övervägt olilla alternativ till undersölmingspopu1ation, niah jag slutligen koncentrerat
urvdet till en grupp barnrika familjer under tidsperioden 1750-1 849. Under denna period har ett stort awtd ammor registrerats i källorna (se diagram 1 och 21, och samtidigt finns det goda möjligheter att utföra fanailjerekonstruktionera För tiden 1750-99 har källan med avseende p5 mrnorna varit mantalslängder, för tidsperio- den 1880-49 har jag ntgitt från husförhörslängder. För att möjliggöra vissa jam- förelser mellan de två århundradena har jag delat upp hmdjerna i tvi gmpper, en f6r vardera tidspenoderna. Mellan B 750 s c h 1799 fann jag B 8 ifamioger som uppfyll- de det sedermera uppställda kravet p i )%n mera varaktig f6rekomst av ammor i fa- miljerna)). För att göra familjerna sa likvgrdiga som möjligt h a jag i 1800-tdsmateria- let strävat efter att f2 med 1ka m h g a familjer. De mest banrika famqerna för sin tidsperiod ingår i materialet; kravet p5 a n t d Bodslag hm fixerats till minst tas. Dessa gmpper kallas i det följande experimentgmppema och I nedanstående tabell redo- visas hushdPsförestaHidarens yrke
i
smtliga fmBPJer fördelade p i de t v i tidsperio- derna.l
Tabell 1. Hushållsförestindarens yrke i familjer med ammor och med minst tio barn.
Yrke Antal farniuer
1758-99 B 800-49 Handdsman
Oviga borgare Ambetsmin Prister
a) 1 apotekare, 2 bryggare, 1 faPgare, B garvare.
b) l landskam., i lotsinsp., 1 rZntm2sl., 1 sjötulkonta., B stadssekr., 1 stindsvågmZst.,
2 tullinsp.
c) P bagare, l garvare, P tunnbindare. d) rnagasinfBrvalt.
186 Viking Mattsson
Man kan nu göra en berättigad invanhing mot det har beskrivna unvalsförfaran- det: Genom att vi begranm urvalet till enbart barnrika familjer kanske vi i stället ma- ter någonting annat än som urspizmdigen var avsikten. Barnnkedomen kan hypote- tiskt vara en följd av någon annan faktor an att mödrarna icke
att om möjligt kontrollera denna tänkbara felkälla skall vi in
för vardera tidsperioden. Dessa gmpper skall liksom experhentgmpperna bestå av enbart barnirika familjer (minst tio födslar). Kontrollgmpperna karakteriseras främst av att dessa icke uppvisar experhenbvariabeln, dvs vi skall kunna konstatera att det icke förekommit ammor i familjerna. Det skall emellertid medges att anvandningn av uttrycken kontroll- resp experimentgmpp har icke svarar mot vedertaget språk- bmk i samlid~svetenskapliga sammanhrng. De olika gmpperna är h9r redan i urvals- situationen icke identiska med avseende på relevanta bakgnandsvariabler, viket kom- mer att framgå mycket tydligt
a
de följande andysavsnitten. Delvis som en följd av detta kommer de olika gmpperna att skalja sig något med avseende pai det genom- snittliga antalet barn per familj. II á 700-talets experimentgmpp (frnioler medfann jag att av de P 8 famqerna 11 hade 13 barn eller fler. Det högsta antal b noterades i gruppen var en familj med á9 barn födda av s a kvinna. II kontroll- gruppen (familjer utan ammor) för motsvarande tidsperiod fann jag endast två famil- jer med 13 födslar och ingen med fler. I tv& falall har jag h& tvingats att sanka kravet
p i fanniljestorlek till nio födslar.
Vi får då som slutprodukt fem olika delpopulationer, som efter bearbetning skal Jämföras dels inbördes, dels med resultat frin andra undersökningar:
á. Experimentgrupp H. Avser familjer med ammor 1 750-99
2. Kontrougmpp I. 39
utan " 9 7 97
3. Bapcpenmentgmpp
HI.
" " med " 1800-49 4. Kontrollgmpp II. 9 ,', utan " v 7
99
5 . &anomsnittsbefolkniingen. B10 fmaojer avseende första atensk- ingå-na i
Mdmö 1819-21, då familjerna icke utflyttat före kviainans 45-årsdag. Barnen i familjerna födda omkring 1820-45. Aktenskap där h h n m var över 35 Ar vid vigseln har uteslutits.
Fdtsa&etmdys9 relaterad tdI b m e n s Bwrlevnad
Bearbetningen av matenalet gnomförs på s8 satt att samtliga interva, när barnet i början av intervallet övedevt ettårsdagen, sammanslås och ett medelintervall fram- d h a s för var och en av de fem delpopulationerna. På motsvarande satt förfares med intervdl. nar barnet i början av intervallet dött "re ettårsdagen. Denna ettårsgrans har valts med hänsyn till den praxis som förekommer inom historiskdemografisk hrsk- ning. B tabell 2 redovisas de framrahade medelvärdena för de fem olika delpopula- tionerna samt differensen mellan de tvai typerna av intervall. Resultatet frain m a h ö - undersökningen skdl sedan j h f ö r a s med motsvxande resultat från 19 andra histo-
Ammor och barndödande i M a h ö 1750-1850 I87 Tabebl 2. Medelintervall mellan födslar beroende på om barnet i början av intervallet
averlevt ettärsdagen eller ej.
Resultat av studier dar forskarna dragit slutsatsen att födelsekontroll ej f6rekommit (naturlig fruktsamhet).
Medelhtervall om barnet
-
Ort eller grupp Emd Vigselir 8vealeven d8r Dzferens
Saint Patrice Frankrike
Mömanlingen Tyskland Biberes-d'Ossau Frankrike Glostrup Danmark Malmö Sverige Troarn Frankrike Tourouvre-au-Perche 9 B u l a i 9 9
Borgerskapet i Genkve Schweiz
Rumont Frankrike
Gruvarbetare i Sachsan Tyskland Thdzels-St. Sernin Frankrike
Ile-de-France 3 $
Franska kolonister Kanada Scotteville-les-Rouen Frankrike Bldr& 9 9 Meulan 39 Tonnerois 9 Schönberg Tyskland Anhausen 7 , Malmö Sverige 9 > 9 9 1640-1780 1840- 1890 1740-1779 1677- 1790 1819-1821 1660-1 760 1665-1745 1674-1742 Före 1 6 5 0 ~ ) 1720-1 790 Före 1880 1700-1792 1740-1780 1700-1729 1760-1790 1787-1765 1640-1739 1780-talet 1840-1890 1640-1 890 omkr 1750-65b) 18.0 17.0 1 .O > > c) 27.5 16.3 11.2 omkr 1810-2sb) 119.8 19.5 0.3 9 9 v > c) 30.3 17.5 12.8
a) avser mannens födelseår.
b) avser fam%er med ammor och tio eller fler födslar c) avser familjer utan ammor och tio eller fler födslar
Rallor: Malmö, Födelse-, vigsel- och dödböcker, kusförhörsPIngder. Carbli, Garniso- nens och St Petri församlimar. Malmö stadsarkiv.
Grniga orter och grupper, John Knodel, European Population in the Past: Family - Level Relations. H Samuel
H
Preston (ed), The Effects of Infant and CMld Mortality on Fertility. Population Divi- sion, United Nations, New York 1978.188 Viking Mattsson
riska beifolhingar. Medelvärdena för de sistnamnda populationerna har frarakniats av den amerikanske demografen John h o d e l . Endast tre w befolhhgarna byger på ursprungsmatedd från dennes egna undersökningar; medelvardenia för de Qvriga har Fhodel beräknat utifrån andra forskares redovisade material. För sina egna un-
dersökning~populationer~ befolhingen i Schönbeg, h h a u s e n och Mömmlin-na i SydtysMmd, har b o d e l haft tillgång till historiskt Kkllmaterial vilket gett upplys- ningar om amningsvanorna inom resp ort: »Mönamlingen is Bocated in an area where almost an mothers where h o w n t o breastfeed tkeir chddren for extended periods while Schonberg and h h a u s e n are situated in an area where any breastfeedhg at all was uncommon and extended breastfeedhg (over 6 months) virtudly nonexi~fent.))~~
Som b o d e l påpekar, ar det av särskilt intresse att notera att den minsta skillnaden mellan normala intervall och intervall, som följer ett spädbarns död, karalcteriserar de orter dar amning icke förekom (Anhausen och Schönberg) samt att den nast störs- ta differensen finns i den ort dar modrarna under längre tid a m a d e sina barn (Mömmlk-n).
Om vi därefter går över till m almöundersökningen och först betraktar exgeriment- grupperna (famqer med ammor), finner vi för både 1700- och 1800-tdsgmppem dels normala intervall som Pigger under 20-mhadersgr&nsen, dels en obetydlig diffe- rens mellm de två typerna av intervall. Vidare ansluter sig gmpperna väl till de syd- tyska orterna Schönberg och h h a u s e n där amning hade varif sällan förekommmde. Mara måste givetvis Mr ha i minnet att fiodels undersöhingar ar baserade på ett be- follmingsgenomsnitt i de nämnda orterna, medan malmömateridet bygger på spe- ciella grupper med stora barnhciallar.
Nar vi betraktar resultatet från kontrollgmpperna ( f m q e r utan annmor), f i n e r vi trots barnrikedomen i gmpperna oväntat långa normala intervall. Bli finner vidare att differensen mellan de två typerna av intervd1 bestar. Man kan dessutom konstate- ra att gmpperna med avseende på intervdlstmkturen icke skiljer sig mycket från ge- nomsnittsbefolkniingen; inte heller skiljer den. sig från Mömmlhgen, den ort där b o - del hade funnit att mödrarna under längre tid mmade sina barna. Bftersom medelin- tervallen ar så likartade i kontrollgmpperna och pnomsnittsbefo&nhgen men barn- antalet så olika, inställer sig frågan vika faktorer som kan ligga b&om skilhaden i antalet födslar (10.9 resp 10.3 barn i kontrollgmpperna; 4.0 barn i genomsnittsbe- folkningen). En faktor
km
vara slcilinader i barnadödlighet och då i synnerhet spad- barnsdödlighet. Innan vi går Mdare skall vi darBOr undersöka hua dödligkieten fördelar sig på de olika gmpperna.l
Ammor och banaFödande i Malmö 1750-1850 189
Tabell 3. SpadbarnsdödPighet. Döda före ett år inkl dödf6dda i procent av samtliga födda.
Experimentgrupp II Fam med ammor 1750-99 18 1'3.8 i 9 %
Kontrollgrupp H " utan " i 9 9 7 B 8 10.9 31 %
Experimentgrupp II " med " 1800-49 118 11.3 P3 % Kontroilgrup>p II " utan " 18 10.3 P7 %
9 9 ,>
Genomsnittsbefolkningen ca % 820-45 110 4.0 1% %
Kallor: Födelse- och dödböcker, Malm6 stadsarkiv.
Av tabellen framgår att famaljegmppen med m m o r redan under 1700-tdet, trots barnrikedomen, Inade en avsevärt lage spadbarnsdödlighet an kontrollgruppen f6r motsvarande period. Det ar följaktligen inom den förstnamnda gruppen vi finner de stora överlevande barnkullana, vilket vi också k m konstatera i P767 års mantals- längd som detta år registrerar aven dPa underåriga med namn och alder. Ytterli&ets- f d e t är den tidigare nämnda familjen med B9 födslar, i vilken vi fann B4 överlevande barn vid boupptechingen efter modern 17'76.~' Det yngsta barnet var vid denna f6r- rättning sju år. Som frarngar av tabellen ar sp%dbarnsdödligheten mycket hög i 1700- talets kontrollgmpp. Den höga fmktsadehen inom denna gmpp bör alltså i f ~ r s t a hand ses mot b&grund av den höga spädbarnsdödli&etenPa Det kan nämnas, att s m - manil-t dog något mer an hälften av barnen inom gruppen under den tid som källma- terialet erbjuder oss möjli&et att erhålla uppgifter om barnens öde, dvs så länge bar- nen Itan antas ha vistats j. förddrahemmet, vilket inom de b ~ d a r e befolkninigsl-ren i regel var till och med barnet uppnådde I -i-årsåldern. Följakdigen k m vi heller icke vänta oss att finna stora barnaskaror i familjerna inom detta skht under 1700-tdet.
Mellm de tre 1800-taPspopulationerna (inkl genomsnittsbefolknbgen) är sEcalPna- den i spädbarnsdödihet icke så påfallmde. Det är uppenbart att denna dödlighet har gått ned mycket makant. Att vi trots mhskad spadbnnsdödlighet och gewrn- snittligt långa normda intervall (30.3 mån) i 1800-talets kontrougmpp andi har fun- nit en grupp med stora barnkullar, beror har i Porsta hand på att vi i iawdet hares- hallit familjer med en för tidsperiocben ovanligt Bkg reproduktiv period. Samtlaga %k- tenskap var fullbordade, dvs inget av de 18 aktenskapen upplöstes fire Itvinnans 45-
årsdag. Dessutom var medeP~gselaPdern för kvinnan så låg som 20.5 air. Den familj som hade de flesta överlevande barnen vid kvinnans 45-Arsdag var en husarfmihj, P valken det föddes sammaanlagt tio barn. Inget av barnen dog i spad ålder; däremot dog ett av barnen i femhsaldern. h i g a nio b a n levde ännu vid boupptechingera efter fadern 1872.~' Det yngsta barnet var då 18 år. Men barnrhedomen i fmiljen var icke an följd av korta nedkomstintervdl, som vi kanske kunde vanta oss. Inter-
% 90 Vking Mattsson
vdbn mellan födslarna var samtliga över 30 månader och medelintervdlet över tre år (36.7 mån). Det kan nämnas att även under första halvm av 1800-talet är famil- jer med många överlevande barn tämligen sällsynta i stadens bredare befolhuiings- sEkt. Under denna tidsperiod är det dltjämt Inom det välbargade skiktet, i synner- het i köpmmafamiljerna, vi finner de stora barnkullarna.
Som vidare framgår av tabell 3, är medeltalet födslar per äktenskap i genomsnitts- befolhingen så lågt som 4.0. Att det låga antalet födda barn skulle bero på att be- fohin-n i någon högre grad medvetet strävat efter att begränsa barnantalet, finner jag tglsvidare ingenti- som talar &r. Som jag framhöll i inledninpn, måste andra förMaringsalternativ först övervägas. Man k m peka på den korta reproduhiva period som stod till förfogande i aktensk-en inom de bredsue befoknhgsl-ren; halften av äktenskapen upplöstes före kvinnans 45-årsdag, i övemagande antal fall genom mannens död. Detta faktum bör i sin tur vara miedniaig till att narrnare studera det rådande halsolaget liksom de sociala och ekonomiska villkor, som gällde inom den undersökta befolkaiinigen. Ett närmare studium av dessa förhallanden skuiL18e emeller- tid falla utanför ramen för denna undersökning.
Fraiktsambetwaadys relaterad ta bmnens odaalaigsf68jd
I föregående avsnitt utgick vi i analysen från ett material, dar vi hade bildat ett me- delvärde av samtliga intervall med avseende på om barnet i början av intemdlet över- levt ettarsdagen eller ej. % detta avsnitt skall vi i stället studera hur intemdlen föränd- ras över tiden beroende på barnens ordningsföljd under den reproduktiva processen. h u i s Henry har visat att i historiska befolhingar tenderar det att råda ett omvänt förhuande mellan barnantd och intervall. (Se diagram 7.)
Vi skall nu jämfbra två grupper av famQer i malmöundersöhingen, dels s&dana som tog ammor i anspr&, dels stidcaina som W kan anta att själva ammade sina barn. Vidare skall dessa familjer janifdras med de resultat som Henry redovisa B sitt dia- gram. Av diagrammet torde det framgå att man icke kan slå samman intervall från fa- miljer med dika antal barn. Om m m förfar på det sättet, vilket förekommit vid stu- dier av historiska befolkningar,"\ku~le den erhållna h r v a n utjämnas på grund av att familjer med lagre barnantal och därmed längre intemall vid smmanslagninpta successivt faller bort. Eftersom vi i urvalet utgick från fmaljer med minst tio barn och urvalet bestod av enbart % 8 familjer i varje gmpp, innebar detta att underlaget för jämförelsen blir tämligen Pitet. Om vi emellertid slår samcain 1700- och 1800-
tdsgrupperna erhaller vi för elvabarnsfm@erna tio familjer med ammor och t d v familjen utan ammor. I diagram 8 has intervdlikurvorna för dessa familjer uppritats tillsammians med Louis Henrys elvabarnskurva, vilken brutits ut ur föregående figur. Diskontinuiteten i ett par av kurvorna skall ses mot balqnnnd av det ringa antal famil- jer som kurvorna är baserade på.
ammor och baanafödande P ~ a l i n ö 1750- 1850 1 98. Diagram 7. Medelintervall mellan födslar fördelade efter barnantal i fullbordade fa- miljer. Valda historiska befolkningar och aktenskap ingångna mellan år P 67.5 och omkring P 7780.
1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10 10-41 11-12 I n t e r v a l l
Kalla: Louis Henry, Population. Analysis and Models. Edvard Arnold, London 1976.
Fbr gmpgen »familjer utan ammor)) ligger totala medelvärdet för h t e n a e n på a nivA som det varde som Louis Henry redovisar. Om vi i kuwm elirnine- rar de htervall, nar barnet i början av iiatervdlet dog i spad gder, ser vikiurkuciawmhhö- jer sig. För »familjer med ammor)} ligger kurvan dlmant under 20-nnal8ladersstreclcet utom för de tvi sista intervallen. Men om vi har pA motsvaande satt bryter ut de intervall nar barnet i början av intervallet dog i spad @der, skulle den nya kuwm niis- tan sammanfalla med den fikra. (Jfr de totala mdelvardena.) Vi k m alltsa konstatera att även om vi studerar intemdlen pA det satt som vi gjort i detta avsnitt, blir resinlta- tet
rnv
analysen detsamma som i f6regiende avsnitt: i de familjer som anstallde a m o r har spaidbarnsdödli&eten icke påverkat nedkomstintenden; vi fmner icke någon »)repPacementefkkt» P familjerna.B92 Viking Mattsson
Diagram 8. Medelin tervakl mellan födsiar i fullbovdude farnioer med I % barn.
-
Från Louis Henry: Valda historiska befokningar Jfr diagram 7.. ~ a m a ~ e e e e ~ n ~ a ~ . . ~ o Familjer utan ammor i Malmö 1750- 1849.
Samtliga intewall.
-
-
-
-
Familjer utan ammor i Malmö 1750-1 849. Endast normala intemall.---*R Farnaer med ammor i M a h ~ P 750- 1849.
Samtliga intervall.
Familjer med ammor i Malmö 1750- % 849. Endast normala intervall. Kuwan ej uppritad; sammanfaller i stort med kurvan:--.-.--- ~
Ant Medel- fam intervall
totalt
Kallor: Födelse-, vigsel- och dödböcker. Malmö stadsarkiv. Louis Henry 1976.
Ammor och barnafödande i Mahö 1750-1850 1 93 Av diagram 8 framgir vidare att de två sista intervallen på ett mycket marltmt satt
I knclerar att Oka. Bakom denna okning miste ligga biologiska faktorer eftersom Ok-
ningen sker p i ett likartat satt i olika befolkningar. Liknanide resultat har Preannat på- visas i andra undersokningar av historiska befokningar med natur]@ f f m k t ~ m h e t ? ~ Sannolikt ar det åldersfaktorn for kvinnan som har gör sig gallande ekersom de sista barnen i familjer med så många barn fods nar den reproduktiva f6mågan (eng fecun- dity) ar Vi erinrar oss nu att vi i en av famdjerekonstruktionerna (diagrani 6) kunde notera en förlängning av de tva sista intervallen, trots att det bevisligen före- kommit ammor aven f6r de sista barnen.
! Den population som vi agnat humdintresset i t i denna undersöhing har varit ett val-
bärgat skikt av befolknmingen i
Mdmö
under 11 700- och B 800-tden omfattande högrel
l borgerskap, praster och andra fralse och ofrälse ambetsm8n. l[ likhet med v d som torde ha varit faflet på m h g a andra ha1 inom motsvarande sociala kategorier har vi funnit att detta skikt anställt ammor f6r uppfödnkg av spädbarnen. Detta frmgar , av en undersökning som baseras på sivd kameralt material som kyrkoboksmaterial.
I jamförande syfte har vi aven undersöM populationer omfattande stadens bredare befolkni~igssksM, dar vi i kallmateridet icke funnit uppgifter om mstgllda
Att sadana icke förekommit innebar nraturligtvis inte utan vidare att mödrarna m- mat sina barn under Phga perioder, men ett resultat av analysen ar att så sannolikt varit fdlet. Det har narnEgen visat sig att både koratroflgrupperna utan anstailda m- mor och genomsniittsbefolbEngen i Malmö v d galler intervdlstmktur för födslar uppvisa stora paraflener med bl a befolkningen i Mömmlangen, dar J o h KnodeP
I fastställt att mödrarna ammat sina bann under l h g a perioden.
Den har genomförda undersCPhingen synes vara ovanlig i den bemarkelsen, att den strävat efter att pröva amningens demografiska konsekvenser genom att stalla tv2 sociala skikt mot varandra. Det har allts& varit möjligt att i kanmaterial direkt iso- lera en gmpp med anstalPda ammor. Vid sidan av det svenska materialet har vi ocksa utnyetjat konaparativa resultat fran internationell Piistorisk-demografisk forskahanig.
Huwdresultatet har blivit att de två sociala kategowerna i ett par intressanta I avseenden uppvisar olka demognafiska sardrag. Den grupp, dar m m o r anstaBPts, har kortare intervall mellan nedkomsterna och mycket liten skilinad mellan intemallen mellan barnen beroende p i om barnet P början av interndet överlevt ettarsd-en el- ,
ler ej. I den mdra gmppen däremot, där mödrarna av allt att döma sjalva ammat sina
i
barn, ar intervallen mellan barnen betydligt langre. Har förelromer också en tydlig'
förkortning av intervallet ifall barnet P barjan av inteavdjet dött och mödrarna alltsål icke av amning hindrats att föda ett nytt barn.
l
I stindspersonskaktet har vi vidare i m h g a fall funnit tamPigen stona överlevmde barkullar redan under 1700-talet, då barnadödligheten i dlmanhet ännu var hög. Att ammorna i detta sammmhmg har varit en väsentlig faktor far barnens överlevnad torde vi kunna ut@ ifrån. Det har emellertid samtidigt kunnat visas att den gmpp
1 94 Viking Mattsson
som anstallde ammor aven som regel levde i bättre socioekonomiska villkor an be- folkningen i genomsnitt, viket sannolikt kom att verka i s m a riktning vad galler bamens överlevnad.
Sammantagna måste dessa resultat ses som en varning mot hastigt dragna slutsatser om fanailjebildningsmönster i historiska befolkningar utifrån fmktsamIietsta1, inter- vall mellan födslarna osv, dar amningsvmorna icke ar kanda. Det ar uppenbart att amningsvanoma vid sidan av andra faktorer av biologisk och social art bl a barnadöd- lighet, mödrarnas Alder, befolkaiingens halsotillstAnd, om möJ1Pgt måste beaktas i his- toriska analyser av fniktsmhet och banbegransniing. Att ammornas förekomst i his- toriska befolhingar dessutom has en social-historisk dimension som vacker Atskilliga fråga om rekrfleringera av en speciell kGnnogmpp och deras villkor, behöver knap- past understrykas.
Ammor och barnafödande i Malmö 1750-1850
NOTER
Troels-Lund, Dagligt liv P Norden på 1500-talet. Del VU, Sthlm 1932.
Troels-Lund, a a s 145. Troels-Lund, a a s 145. Troels-Lund, a a s 147.
Se t ex Nils Eovdn, Folklivet i Skytts h & d i Skåne i början w 1800-talet. Fjarde upplagan.
Lund 1924, s 207 samt Lars Levander, Barnavkd i Ovre Dalarna vid 1800-talets mitt.
Sthlm 1946.
Under sin lappkndska resa 1732, kort före ankomsten till Umeå den 8 juni, skriver ~ k n k i
s h dagbok: »Kvinnfolken såg jag h& allestädes giva sina barn dia a-I dekhorn, undrandes på bondfolken, som ej sjaha hade det bewiiret att dägga. Ingen k o k d e upp mjölken, ty det var för stort besv&; d&för ej undra det barnen få maskar.» Carl von Lhnk, Iter Laponicurn,
Sthlm 1965, s 60.
Bjune Jacobsson, Vem v= den gamla amman. Fataburen, Lund 1977, s 91.
Hans Debes Joensen, Studier over baystn~ringens utbredelse og betydning. M a d avla
Tonshavn 1954. (M syftar jag på en i d d a n d e historik till avhandlingen).
Ulla-Britt Lithell, Amning omedveten farnQeplanering. H Forskning och Framsteg. Solna
1977. Se aven Rose E Frisch, Demographic Hmg~cations of the BiobglcaP Deterrnhants
of Femab Fecundity. Social Biology, Vol 22. Chicago 1995.
Gina Bari Kolata, Kung Hunter-Gatherers: Feminism, Diet and BPrth Control. Science,
Vol 185, Washington 1974.
R V Short, Lactation - the central control of reproductbn. H Breastfeediw and the Mofher.
Ciba Fouuadation Symposium, No 45. Elsevier, North HoUand 1976.
Av samme Förf: The evolution of human reproduction. Buoc R Soc London. SerB, 195, 3,
1976.
P sin avhandling frin år 1752 kommenterar Linnk ytterljgue sina iakttagelser under sin
lapplandslca resa: »)Nob. Dn. Praeses' iakttagelser under den lapska resan bekräfta p6 ett
tiliförlitligt satt, att w alla vara landskap Västerbottens lantbefolkning föder de flesta
barnen, men att den grund av att barnen uppfödas med komjölk knappast f% behalla fler an vanligt.)) Carl von Einnd, Amman såsom styvmoder (Nutrix Noverca) &ad avh u d e a Linnks praesidium 1752. Abo 1947.
Roger Mercier, E'edant dans la soci&td du X V I I B ~ siecle. (Avant L'Emile) Dakar 1961
s&skilt s 30-38. Edvard Shorter, The Making of the Modern Fannily, Bask Books, Hnc
Glasgow $975, s 176-198. Georg D Sussman, The Wet-Nu~sllig Business in Paris 1769-
1876. Proceedings of the f i s t Annuel Meeting o f the Wesesfer~ Society for French Bistory.
New Mexico State 1944, s 179-194.
William D Davidson & N C Durhann, A brief History of Infamt Feeding. h u v n Pediatv, Vol
43, St Louis 1953, s 94-87. B M Duncum, Some notes on the History of Lactation. BP Med
Bull,. Vol 5 , 1947, s 1141. David D Forsyth, The History of Inahnt Feeding from EEisa-
196 Viking hfattsson
A short Review of the History of Infant Feeding. Arch PedirPtr, Vol 51, New York 1934,
s 1-10. Arthur Bates Lyon, History of Hnfant Feeding. Am Journ Dis Childr, Vol 46,
Chicago 1933, s 359-383. Harold Ruckmm Mixsefl, A Short History of Infant Feedhg.
Arch Pediatr, Vol XmIPH, New York 1916, s 282-293. Ian G Wickes, A History of In-
fant Feeding. Arch Dis Chi/&, VolXXVHIH, London 1953, s 151-158,232-240,332-340,
416-422,495-502.
T G H Drake, The Wet-Nurse in France in the Ekhteenth Century. BuzklEHist Med, Vol VIII, 1940, s 944-948.
Jacobsson, a a. Carl von ~ i n n Q 1947, a a. Sven Uk1c ]Palmeae, Samhället och b a n e n på ängla-
makerskornas tid. Fataburen, Lund 1971.
Wickes, a a s 240.
Drake, a a s 942.
»I Faankike och andra länder har mer än i Sverige det bruket blivit vanligt, att spädbarnen
genast efter födelsen skickas bort ta11 en kvinna på landet, vilken nyss fött barn, för att av
henne ammas och uppfostras)). inn nk 1947, s 15- 16.
G Hjort, Om Ammebesiktningslcontoret i Stockholm. Historisk övers@ - -
-.
Sv Lakare-sallséapets nya handl. Band VII, S t h h 1851, s 96-111. Se även Collegium Medicum
Protokoll 1756.05.19, Riksarkivet.
A mmejozlrnaler, Allmanna Baunbördshusets arkiv, Stockholms stadsarkiv.
Att sedvänjan att anställa ammor måste ha varit mycket utbredd i Stocklaoh redan under
1400-takt framgal av ett uttalande av assessorn P Collegium Medicum, professor Schultz
ah 1767: ))All anledning är, det detta verk bör kunna biim sig sjelf, om Kong1 Maj9ts Nid.
Förordning .d d. 3 Maj 1743 rörande Ammeanskaffninigskontoret noga efterlefves och all-
mänheten med full drift betjenas, t y d 2670 barnsängskvaninor &@en i S t o c k h o h är tro-
ligt, att 1/4:del det är 667, sig d anamor betjena. Om nu hvar och en af dessa för erhallen
amma tal Contobel endast erleger 6 dder kopparmynt, som m h g e n gifvit dubbelt eller
fyradubbelt, s i kunde Contoiret 1 årlig inkomst Iiafva 4000 daler.)) &El. Med. Prat 11967.
02.27 cit i Hjort a a s 110.
Sven-Ulrk Palme h a Kavdat att ammekontoret var en »socialpolitisk inrättning för att kind- ra barnamord)), att det står utom tvekan »att åtskilliga barn p i det sättet undgick den ytters-
ta t m y k t e n , anglam&er&an» samt att förmedlingen w ammor &edde huvuds&&en till
barnhuset, men dessutom tuP enskild tjänst. »Amkontoret stod för U a b e s i k t n & och plats-
anskaffning, och det egna barnet fick medfölja». Palme, a a s 59.
Av ammejournalerna framgår (se diagram 39 att någon firmedgng w ammor till barnhuset
icke ägde rum f6re angången av 1800-takt. Under 1700-talet skedde f ö r m e d h e n uteshi- tande till borgerskapet och aristokratin i staden. I november 1757, någon m i n d efter det
att ammekontoret inbtt shverksmhet, skriver ordf i Colleghna Mediciam, Abraham Bäck
till landshövdingen i Stockholms Pan och anh2aller om ))Kundgörelse en gång om h e t å alla
Predikostolana i Kyrkior i S t o c k h o h s Ian det de af a h o g e n som iiro hugade att emot
betahing b i i l uppfostring antaga de så kallade ammebarn, kunna sig hidanefter uti ammean-
skdfningtontorets rum på Apotheket Kronan vid Norrbro afla f6r- och eftermiddagar an-
mila hwarest dem anvisning straxt gifwas till sådana barns erhållande. - - - enär ej Pagen-
het gafwas till deras mottagande hwarken p i barnhusen eller anden här i staden.)) Coll Med
Slcrivelse till landshövd Palmfeldt i S t h h s Ian 1757.1 1.16. Med styrelsens arkiv, Riksarkivet.
Ammor och barnd'CPdande ihaalmö 1750-1850 197
anförande avgivet av Sven Hedin till 1805 %s fattjgv%d&ommfttk citerat i Hjort a a s 126,
samt i Yvonne Hirdman, Allmänna Barnbördshuset, Soc med tidskrift np 5 - 4 , 1977 s 291.
»En plaqant leurs enfants en nourrice, bon nombre de femmes devaient a ~ o k plus d'edants
que si elles les avaient dlevds; en somme, piacer un enfant en noumice c'ktait s'exposer d
concevoiir un autre enfant dans un ddlai plus court, comme si cet enfant ktait mort bas age. C'est peutktre la cid de la grande fdconditd des femmes meulanaises.)) Marcel Lachiver, La population de Meulan du XVIBe sikcke. (vers 1600-1870) S.E.V.A.E.N. Paris 1969 s 133.
c'dtait la coutume les habitants des vilies (artisans et commercants en particuiier, mais
aussi parfois de tres petites gens, tels que cochers e t portefaix) d e placer leurs enfants en
nourrice
A
la campagne. On devrait donc eouver dans les villes fianqaises une fdconditdexceptionneiiement dlevde, et des intemalles &&s courts.)) J Dupaquier et M kachiyer, Sur les
ddbuts de contraception en France ou les deux malthusianismes. Annales. Economics,
~ocie'tks, Civilisations. 24e annde - Wo 4 Paris 1969 s 1398-99.
Louis Henry, Wnciennes Familles Genevoises, i t u d e ddmographique: X V I ~ - sikcle.
Presses universitaires de France 1956 s 195. Louis Henry, a a s 140-141.
Vid famPljerekonstmktionerna har i första hand födelse-, vigsel- och dödböcker anvants; för
1800-talspopulationerna aven husförhörslangder. Caroli, St Petri och Garnisonens försam-
Zingar. fifaimö stadsarkiv. Dessutom har ett antal matriklar kunnat ge kompletterrende infor-
mation. Kallor av det sistnämnda slaget finns i synnerhet avseende ambetsmannakalegorh.
Vidare kan nämnas A UIsbergs biografisamling (otryckt) iMalmb stadsarkiv.
I mantalslängderna för Kristianstad och Ystad har under 1700-talet ett stort antf ammor
registrerats. Nedgången P registreringen är tämligen likartad som i Malmö.
För St Petri församling P Ystad finns emellertid daterade husförhörsBngder redan från 1780-
talet varför vi hal kan stalla uppgifter i två o&a källor mot varandra. Vid jämförelsen visar
det sig att de kvinnor som i huSörhörslangderna erhållit yrkesangivelsen amma, har i man-
taklngderna kallats pigor. Kallor: Husförhöes1'angder 1783, 1786, 1790, St Petri försam-
ling Ystad. MantalsIan@er 1784, 1787,1791 för Ystad. Lunds landsarkiv.
Forsyth, a a s 125.
För att nlrmare karakterisera de grupper med avseende på social tillliörkhet som i det för-
industriella M a h ö anställde ammor, h~ jag @ort tre tv&snittsundersökninga~. Med utgangs-
punkt från mantalslangden 1696, från extraktet till lön- och betalrmhgsstatens beräknande
1766 - mantalslängd saknas detta år - sanit från husförhörsEngdeana 1836, har samtliga
ammor och hushål~sföreståndares yrke antecknats. Fördelade på stånd best& gruppen av följande kategorier: Det högre borgerskapet (inkl magistratspersoner) i synnerhet handels- man, präster, ofrälse ståndspersoner samt enstaka adelsman. Genom bearbetning av skatt-
sättningsiängderna visar det sig att grupperna oftast &ger i de högsta skatteklasserna med
avseende på skillingtaleet ochleuer gårdetalet.
Louis Henry, Intemals between Confimernents in the Absence of Birth Control. Eugenics
Quarieriy, Vol 5, New York 1958, s 201.
Se Gösta Lext, Mantds&imingen i Sverige före 1860. Göteborg 1968, s 79.
M L Stahl, Biographiske Underrättelser om Professorer vid Kongl Universitetet i kund.
Christianstad 1834.
Eva Gerle, Lunds Universitets matnikel 1834-47. Lund P97 8.
Carl Forsstrand, Köpmanshus i Gamla Stockholm, Sthlm 1917 Louis Henry, 1958 s 203.
198 Viking Mattsson
37. Indelningen i högborgerliga, lagborgerliga och småfolket från Gösta Johannesson, Från köpstad till storkommun. Lund 1978.
38. John Knodel, European Populations in the Past: Family-Level Relations. I Samuel H Preston (ed), 7%e EJCfects ofdnfanr and Child Mortality on Fertility. New York 1978, s 24. Se aven John Knodel, Hnfant Mortality and Fertility in three Bavarian ViUages.Pop.Siud. 22, London 1968 s 297-318, samt John KnodeP & Etienne van de WaLle, Breast Feeding, Fertility anid Infant Mortality: An Analysis of some Early German Data. Pop.Stud. 21, London 1967,
s 109-131.
Sambandet mellan spädbarnsdödlighet och mrningsvanor i S y d d y s k h d uppmärksammades
i Sverige redan på slutet av 1800-talet i litteratur av haPsoupplysnihg&ar&t&. »)Inom de syd- tyska staterna finnas områden, där digifningen hör tiii sällsyntheterna och där dödligheten
är ännu större anda t u l 4 5 av 100. (Jämförelse med omraalen i F r a d a t e som kännetecknas av en utbredd ammeindustii. Min anm.) H& uppfattas ock& digifningen som nästan något för&tl&t, och I stallet uppfödas barnen med mjölvalling~) Emil Nilsson, Modersmjökens be- tydelse till att minska spadbarnsdödligheten. Helsovannen nr 14, Göteborg 1889.
39. Bouppteckningar 1 776:1057. Malmö stadsarkiv. 40. Boupptechingar 1872:7201. Malmö stadsarkiv.
Här skall namnas en annan pågående undersökning av en arbetarpopulation i M a h ö (Caroli förs) avseende 276 familjer med minst tre föddar och där barnen ar födda 1822-65. Samtla- ga familjer har följts till och med kvinnans 45-hsdag eiier ta och med att äktenskapet upp- löstes genom endera av makarnas död. Det visar sig att även i detta urval återkommer namn- da husarfamilj som den som hade de flesta överlevande basnen. I urvalet ingick ytterligare tvi familjer med tio, åtta med elva och en fam$ m d ttov födda barn. Antabt överlevande
barn vid kvinnans 45-årsdag (eller vid äktenskapets upplösning) för dessa elva barnrika fa- miljer stannade vid i genomsnitt 6.3.
41. Se t ex Sune Akerman, En befokning före den demografiska revolutionen. I Nistorieforsk- ning på nya v~gar. Lund 1977, s 290.
42. Se Etienne Gautier & Louis Hemy, La Population de Cmlai paroisse Normande Etude histo- rique. Presses Universitakes de France. 1958 s 142 samt Louis Hemy 1956, s 124.
43. Se Rose E Frisch, Population, Food Intake, and Fertility, Science, Vol 199, WaSiington 1978, S 22
