Till
den
s$s%tsa.atts%Iga
tolkningen
ay 1397ars
acta,
Har nagon kalla till de ncrdisha rikenas skalsrafl blivii si ii~teiisivt analyserad a v forskarila solam ;~r~ro~>sbm.ei?et !r:?~i Iialmas P395? Kriappast. Har beilnner inan sig verLliger1ps
statsrilis- liistorie~is Iilassicka ialaëber. Den fiarsfe historiker, sorn drog frcinr brevet, \ a r ,%rild HubtfeYdt. HLPZIP meddelade en a1skns"l till Erik Sparre - fiar denne ilade 1397 Ba-s brev, t a r man Lbr~~rsiiLta vii- seiltligen statsr5tts'iigt inalresse '.I den inoderna vetensLapliga diskussioraen har en~ellertid
den politiskt historisla fr&pestalli~ingen lange dominerat:
As.
unionshrevet att betrakta som ett viiinesbord uril \ad >om verk- ligen avtalades i Kcilinar? XJ ei politiskt laisioriska frQgor ha tranqt sig fraln. Om uniolmsbrevei endast iir ett fallet forslag, \ a d sagei det da om clroktriing 3Iargaretas stiiEIning \-id n~~ciket i h l l m a r 'h-
det elt vltfne~hörc'l om hemmes egna polllisba pla:ser? Har Margareta sjiiiv fiillt det? Eller a r det ett ~BttneobO~d om alt h o n icke lyckats dri\ a sin vilja igenom?'
Den författnia~gshlstorislca fragan i mera strkiagt begransad mening. fragaa h u r eiriio~a~fbrIaAlBa~adet itatsratttsllgt sett i n r i t Bioilstruerat. sk,juts i allmanhet undan. Dei Islir en sehundar frGga. Historiskt sett var den det i x7iss mening ock&$ S O I X Lauritz
l Om deii äldre !ilteratureii L. I'I'eibiiil. Ciiia:lsmOtet i Kalmar 13.37
(Scandia 1930), s. 183 f l . Om Erik Sparre S. t'. Faiille. Erik Sparre och .bild Huitfeldt 1398 (Pcrsorihistorisl; Tidskrift 19331. s. 531. Jag a:iiáiider hiir beteckningen i i i ~ i o n s b r e u e t . likas& iieteciiiiiiigei; hgilriiiigsbreuei. cberoeiide av rnciiingsskiljaktigheier~ia oin b i e ~ e i i s dipioiiiatnrisira liaiaiit5ir och ratts-
giltighet. # , , , II :
"6r dessa och a n d r a fr&gestalliiiiigar se deii litteratur; som fiillstiin- digast redovisas a v S. E. Biiiig, Bibliografisli hzndhols till Sveriges iiistcria 11934), s. 297 f[, Scdari Brjng 5lcri.r ha ii!lkoiilniii treilile dislinssiorisiiilagg. a v S. Tuilberg, >!Huru ihet avar talet i 1inli~;ai.tia if-Iistorisli Tidskrift 13-16: och P. Sjögren; Uiiic~isbrerek i Kalinar 1391. K & - a syili!uilkter ii!;id.'I; sarni tvenile sammailfattande franistii!liiingar a v G. Car!scoia. dels i Srcriges bisto- ria till våra dagar 3: 1 (19-41). dels i 3iedeltidens nordiska uilionstaiike [li+i5).
Weibull koaisiaterade 1930. erhiindes eiiiisrmsbrevef c o i n galliga. re- dan r,? samkiden. Det förblev e n -tat5~ikttslig realitei anda till ainicnens slutliga sarr~manP-)roit efter 1520. Maia hurnde tiiE5ggn. FCsr E r i k Sparre har de8 sniii-ioiihi l a r i t en skatsr&tiilig realiket. Sn1ii1 n a r ha11 fick haniiedom om det 1398. som eza uk:ai~c,spninkl f ö r Stettinfredel13 kors,5kitulioriellu staeágaiidei; l.
Fiirst gerroin Josef Snnidslroi~is och Erik &Onliri~ih\ iiilagg sbljts den stat5rktfsliga fragesiallniiigeim f r a m i ceiitrum [or dis- &,iascforien
<
LLöniiroti~ IiiinfUrdrt. s,'8\i11 jag I0sstar med s11 r i t t . de bagge bre\ eiz fran 1397. L Z I ~ ~ O J I S ~ ? E Z I C I 0 ~ 1 1 h y l l r ~ i i i ( ; a b ~ e u e t . till helt sIailda ratlssfarer. Den st:11srath. 111:i-i T elai hodiiieri i unions-brevet, a r reginien pairlicurn. ett korsililutionell~ \i\rcEsesRPc:, m e d bestiiindn l~eiogerikictel %i ariitolcrntitn i ribsr8der. grundat
112
ett fördrag melPni3 h o n u ~ ~ g och :rriqtol;nnti. ett hhrsl~ari0rdr:tg. hHeri ur~ionsbrevel Iiili.Z
stallet lades gvunden i6r ett ~ r ~ i r o ~ l e l l l rrgirr-ben rsgerie. H\llii;ngsbïe\el ar aitt:~c-bUrd om deriaFran niina ~ a r c h i l d : ~ znig5ngspurikler. eim d i ~ l + a , i i trrr a \ dcv: feodala liin6riitteiis foriner i ce~i,ia~de!fPdcn~ SveïEj;e h.;r iL2g hull- iiat pa e n punkt ytterlig,arr tbrrdjriy:~ och preciicra Sal~á-~hrbriri och kcinnroths a ~ ~ a l x s - . Jag Piar arlledriiiig :tt: ,abcr?gs~iri~i~n 1iPi &aher\.
Pkedai~ \ i d J l a r g a r ~ t a s Ilrlliling efter Olof Ilahiislhiolii dOd har hennes intresse .*arat inriht:)% IT:I~:III. IIIII ~ I C ? ~ L P l i e n i ~ e i
ztalliairig sbzxlle bli. om hoim redan i Iá~sticler3 sliuile hoanr~a:o att
rfiertriidas av en koiiring. 1 ldt, Gansha I m ~ l l ~ r i r i g ~ ~ i S a l e r ~ ~ : ~ f r a u ,-en- .ommaren oelm I:ejsten 1387 Elar 3Pnrgarei;i kölit tr-\gg i iiit] siail- nkng t i d ett r-nrit iaonui1g2r:rl gerzoiu besiiirnanelseil : I ' S intet sa-
dant val ~iculle ~ k e a_il:~i-~ Ireiiries aned) erbnn '. K5r '&Iar.~,aareh ib1- 0111 cFcss:~ si- S.
c.
Pninie. Sverige och L)ni?iiiari; bjS6--161 I 11942'1. s. 22 ii.S. SariclsirGni, V:?d besliPL !i:iln~nriiiijtct 13RI? (FIisiori>ii ?'iclsl;ril: 19:3li, s. 58 [f. E. Eiiciirotli, S ~ e r i p e och IáiiIiiinïuiiioii~i, 1397--1435 119:31).
s. 10
ss.
S. I'. Palmc. i3iEisfGrrst5.;idarvnIct. 1512 I U V A 1949: ' i ) . .;. 37,l i'.
ST 2 (1883). s. 610. r a d 5-1-4, 23-28. s. 64-1. rat! 6--12. 18-22, 3lcllcii tlcl dniislin hrr\-el fr511 Lund och det lali~iskn hrevet fraii Odc~isc, f o r d i g g e r en1 sliiilnaci. Garaiitieii iir i d c i fiirra I ~ r e ~ c i iiiiiscsidig, Sk' 2. s. Glo.
r a d 11-16: olc tlzeiie saniriie hcruei 1iiz11 os s u ~ z i l i i gec'ri. J f r S'i' 2. s. 644.
r a d 12-13, Omsesidigheiei~ i hrel-cl f r h n L ~ i n d medger icke siuisaiseii n t i garariiieri f ö r d e n claiislin aristokratieils !ria va! varit lika rilitig sonr garaii-
tie11 f ö r bIargaretas i n f l ~ l a n d c . Deii danska arisioltratielis !ria val var iasi grrinclat; d e t v a r i princip obestritt. Gararitieiz fijr I\Pn?garrias i:ii'iyiaiidc vid
90
Sven Ulric Palme.jailde vinter förrii5dde det norska rsdet att acceptera Erik a% Poliiillern soin troi-iarkinge, upptogs ocksa fragail oiii dennes h\lliling redaii i Alargarefas livstid. Dar kravdes icke det norska rgdets ftirniy. nde aned> erkara. Norrmannen gåvo Margareta carte
blunche att förharidla med det hertigliga liusei i P0miamcrr-i 01x1
den salien l. Men det inskiirptes, att Erik skulk 44 tiklirada sin
regering i Margaretas livstid endast med Biennes uttryckliga,
P
statsrättsligt förpliktande f ordlm gjorda naedgih andeil
'.
Det ar iclik san-iriolikt att de norska skorrnaialien dariraed hjverlåtit at h4asgareta att trygga deras siirslnilda intressen vid dr fijrl-ianduiiigar, soanr saluiida förestods. Om nagun lill dessa sfor- 111a11 avgiven Iioilungaförsakrail, soin skulle gB uEövei vad 1lor.k
lag och sedviinja redaii stadgade om konungasbyselsen. har det
icke varit tal I drlina del kan Iiyi1nPiigsbrevet icke ha syftat till aliilat 511 att trygga 'Idargaretas stiilliling. Den som troriiöljare designerade unge Burslera skulle icke £5 träda till regeringen efter en inot Margareta rililtad politisk kupp. Aleil hara skulle fa göra det efies förhandlingar med henne. Det innebar ati han sPiulPe
f&
göra det ei-idast på villkor, soin tryggade hennes st51111Png.Xferi 4388 ars successiorrsalit g5s längre an sa. Del itadgas. att Adargareta skall behalla hela sin mylicdigliet Uter Norges rike livet ut, avela om Eril; dessförinnan tillträder regeringen j. Icke Sieller detta stadgaiide kan
garns
syfta till att hrjgga de iiorska stormaniiens intressen. Svitet ~i~lmaste vara att trygqa AHargareáas intresseii. illera hennes s%aElnP;ig i Xorge under Eriks regering skulle tryggas p& annat sgit - geiioin den överen,liommelse om EriBs regerixagstiEltrade. som AIargaseta fatt de aior3lca storiniin- iieiis fullniakf a l t sluta.Det later saga sig atl detta sarskilda villlior, nin Xargarelas fulla myndighet 6rer Korges rike Ilvet ut, skulle r a r r eri ytter-
-
valet däremot var cn nyhet, statsriittsligt sett; det var en iriclirankning i arisiolrraiieiis rätt, men tillfällig. betiiigad av det aktue!la laget. Darför har deii Iruiiilat iiiotircra att aristokratieils friiict ö~ii~sesidigt inskärptes. bIcn eii slatsratlslig nodviiiidigli~t har det icke varit. Darför !caii iiigel1 bestämd slut- sats dragas a r att deiiria ömsesidighet saknas i del principiellt ocli statsratts- likt Iiliarinde alitslycket f r a n Odeii,se.
'
ST 2. s. 64s. rad 7-1 iledifr., s. 649, rad. 1.uIn b e t uerder yiort nied hceirri u«re frtv c i r o f h ~ e n g h .TI«rgrete icicrdh. vilicc oc f u l b o r d . S'T 2, s. 649, rad 1-2.
b o nled sruaclarr vilkore. at
ben
salnrt vaar frw d r o f h n e n g X n i g r e i a sl,-a2 uera fulnzn.kiugh i a!ln mcitn, s w n snm f y r salii er, cclln h e n n e liifclaghn if~zir fornc~>mfd :Voi.eghs i i k i a t r a d h a , firestandha oli. styra, e y ccnioot stun- d a n d e nokor vndantcrkelse oc Iricclprcedhe. ST 2. s. 649. r a d 2-7.Den statsr2iisPiga tolkningen n r 1397 Sars acta.
96
ligare garanti för hennes siallning iailder EriLs regering. mot brott fran deniles sida 9 avseende p& den särskilda överenskom- melsen vid hans ilifaga~~clc~ i Korge. Jlieni s& kala det icke vara. Detta sarskilda billkor hiinvisar icke till Eriiis regering i Korge i Alargaretas livstad. Det galler ~ i a g o t aninat. Det s'ftni uttrjck- Ilgear p5 Norges st) relse i ?,Hargaretas livstid. FiorE\laringen inaste vara att detta särskilda villkor avsehi att irjgga I~I:irg:qreE;~i stiiiiil- ninig i hiindelse Erik. v51 iiit:ogeai i riket. ckkille avlida L ö ~ e Ikeniie 132 skulle Norges krona iirvab inom Eriks slakt. Margareta shulEe icke Iizanii~a skalla ~ i l l l i a ï i b r ariingel1 a id den nya l~ononnqahyB1- ningeri. Bakgrunden ii11 stadgandet ar naisnrligtris Olof Hakans- sons lëartidiga död. 14aigaret:i ville icke ater en gciilg genom ett ogunstigt iade fia~iia siq föriakt P samma I5ge som 1381.Kiir Eriii av a"onl8'nii1e:n fialjande ar. haiappask inera
arm
sex- &rlg. hyllades :sv dei i ~ o r s k n i Ai'iet vid rakdet i IJalsingámrg, bar fragnla om JIargaseiai slaillning a t e r igen sarit före. Illir st:~dg:r- des, att droltnbngeii s4iu13e fisresta regeringen med frzll brrrlplig makt. tills Erik e l k r dennes ratte arviiige bleve i n t i ~ d i g j , Siad-gandctl risar akt m6jligl-zeteil av Erik5 ábPitPdaga diod varil pa [:J.
Redan sjalta airarhyllabngen gjorde det ~iödvandigt. lieii &r h a r be3tamrnelsen frAin 1388 o m -iiargareta\ m j n d i g l ~ e i i Oprorges rnke under hela hennes Ei%stid, lic8 konungens sidrt, u t g a l t .
Detta betyder icke att fragan ib,ju-lils c ~ t sidan. )lail Isar i
stallet satt in e n besrainmelse o n hji:irgarehas l i n och Iileedin7 samt om Iienr~es prit7:ttér eqendom
'.
Brcrct shurle i sanna del Isrvgga hennes sialning sani anbedroitning och liiilloqarc iiiider hela hennes livstid - sjiilvfallet o c h 4 onii Erik f d l e i f r h ocla eftertraddes uv d g o n :I\ siim iadernrfsanden.. Det sbralle ctcEis2Prargga henlies teskanleiltasiska dispositioner. s i Ihilyf det galldc hennes privata gods.
Kzn ligges. del i tippen dag alt deriala garanti p6 cn centr:~! pund18 icke var alldeles trvgg. Eri a ederbörligen hvllad oeli &rOnE norsk k o ~ i u l ~ g i ful1 besittning a r den %iui~sSHga inakken hade rall
att dra in förliii~ingar. som en fkiretradare g i ~ i f - allts& ochsa att ~ l p p h ä v : ~ de brev, sosil Håkan IUagnusson och Olof Hahansson givit sin husiru och moder. Del ar sanriolilat att ochsa morgon- gavann givits i form av en furlaning. Redan den orn~isndiglmeteri att nnnrgongavan utgjorde5 aib slott och E5n msste Iia givit n ~ o r - poilg5vodispositio11e11 en i viss mening Iiii~srattslig harrthtiir.
Mari Inail fraga. vad som föranilett deiiiia förandring P Siarga- retas sfiillrairig. Det kan icke h a varit sjalva srvhvllilingen, t y
ST 2, s. 651. rad 61-8 nedifr.
den upprepade i Halsii~gborg, endast mera utförligt. vad som stadgats a Agershiis. Det kan heller icke B och for sig ha l a r i t Eriks iiltagalide i riket före Ilargaretas dbd. Ocksa den möjlig- heten hade inan fësrtitsett Id88 iitail att darför iiildra besliirizmei- serila oin llargaretas mïlidighet. Oiai tolkningeli o l a n k r riktig, Bia bestkmmelserna om hiargaretas mvridiphek P stiiilet utformat, direkt med hiinsyn till iilöjligPieten alt Erik 3bulle hornnia att las in i riket i heriries lirskid och sedar: dö före ihenile. E n forshare Ilar i8rcslagii, nit rnaii under det Ar, soan galt, funnit 1388 års arrailgeanang vara en statsrattslig oegeiibkigliet. Dard-ör ville lilan n u upphava det l. Analyseii i0refnller icbe O\erlygande. De in-
vandiiingar. som laullde resas ur principiellt slatsrklisliga 5qn-
pani~kter. E g o 1iar:a till Iiands. Deiii rniaste rimii ha haft Silaahel
0111 redan 1388.
Avgörande blir er1 aniian onnsiaiidighet. Avtalet i Halsing- 1sor.g föreligger i trenne versioner, en riorsic och en latinsk. Bagge &so i diplornatarisht fu1Pgillig foriii utfärdade original Ile11 i det latinsláa brevet sakiias bestii~nmelserna i t n a i Alargarelas anakt i
Sorge under Eriks eller dennes ettertradares omynidiglmet, vidare garantien f ~ r hennes lan sch livgeding 3. För eri äldre forsltniing h a r detta tett sig gAtfullt '.
Nu %r det tydligt att den iiorska textel1 a r den ctatsratfsligi giltiga. Redan den kansliskrivare. som
4
Eriks tid g j n r t anteck- ningar bakp% breveii, Biar tippleittat dem soar,. staisriilsligt sett helt skilda oakislyelien, det iiorska brevet en hylliiingsakt, det latinska brevet e11 rittnesurheiiid om arvsibljden 4 Xcrge j.Jrad maal sbuiile Iiaft för ai:ledniing att i Halsingborg utikrda
en sadan ~ittnesurliund a r dunkelt. Förhandlingarna med det
poliinierska hertighuset ha riii~ligtvis varit slutförda. FrBgan om den unge konungens gitterrna1 hail icke harna lia varit al~tluel% redaii iiei. 0111 man inom del poiniaierslra huset ibr $raintiden ~ n s k a t ett vitt~iesbörd a \ detta slag, bör detta givetvia Iia barit avfattat p& latin. i ~ i e i ~ det Ban knappast ha furiilits skal att da ut- inönstra bestiiiniiielserna oni llarguretas regering eller oin hen-
-
7. Hasurrd, D e l rioisLe foll,s liv og hlsto..ie 3 11931), s. 184 f .
-
O. S. Rydberg i ST 2 , .i 654 Clg1\2~~eris meriiiig om deii eiia ieiteri som skri\ eii p5 ST eiisha a r icbc helt rihtig. 5piåhioirne11 a r s\ eiislr dansk n i t d t) dliga iioisha iis si ag.'
5S 2, s. 653, l a d 16 >icdiir.P. lIuiich, Det iiorske folks liistoiie 2 2 (18b31, s 322
ST 2, s 652 rad 8-10. s. 654, rad 19-21. Derina uppfattl~ing \i i i n r r iche stod a r den shilliiad meilaii 1387 21s bre\ f i h Liciid ocli Iran Odcrisc som 1)åvisats ovaii s 89 anin. 4
nes iiiorgosag5va och :iiidra l ö r m á i ~ e r . Alrtht~cket h a r iieller icke sants till Stettin eller SLoip; del h a r legat kvar i hiargaretas Hiaaisli. I sjalla l e r h e t iiini~es det icke iingok i de Isagge texterna gruradat .;k54 för den saintida B:m~Pislárisarerss mening. Byll- ilingeil till alorges nrrliroiia ylnedde. enligt deii norska siutsriitcens principer. gesiom en utredning eller, oiiz iInuri s5 !il]. genom eri do311 i arvsfragan. Ha lli~ingcakkeri nias te dariijr eo 111 ;I? varp en
vifinesurhund oirn an\ sf6ijderr.
Ett annat Gver-iagande ger biittre i c d ~ i n i g . Hade barx dei lalinska brevet hlaivif b e ~ a r n t fran anöbet i fkihilsii~gbor~. skczllr mail icke Iinft :iiiledliirig att zazkiga annat iiil 2it 4388 Dr% b e s l i m - melser om 3iargarei:as regering i Korge korksatt air &ga gllligilri. -Avtalet f r a n Hälsingborg. sadant det lijreligger i den holtare r e r - sionen. skulle d 5 enidast ha tekl sig som en SPElämpnirag av srad 5oin Aret förut stadgats rörande Eriiks inballanide i riket ennider Alargaretas tid.
Ilargaretas stallning bar diiritir \ i d a Ir-ggarr cilligi Hiil- siiigi~oiy,savtalets latinska kelt ä n enligt dess norska 'iexl, Detha bevisar icke iiaeni det gör ~annoljilit. alt den latilisha t e s t e n till- konimii. i ö r at5 aa henne rttrrvtbjas i eLt läge. d5 hriirrei st51hiing Biotade\ geiiom sjalva den tronfCPijdsordi~ii;g. B-ron 1ar:t med orai att geiioniaföra. Och detta anha der att det i Hälsii~gborg ratt oenig-
h e t om garantierna kör Alargarelas myndigl~el och \i5ll:iirig etter Eriks laalliiing och iniagande i ribet.
YiPka skulle &a& purlesria i denna itrid lia \ a r i t ? Lppuiark- saiillieten rikias törst p& de norsha säriiitreiieli. som Sorgé.5 sior- m511 kunna ha öiiskat Bra\da geriaemot Margarekas planer p5 en1
närmare s k a n d i n a ~ i s l i eiiiiori. Eia forshare Iiar fast upplniillrsnn~- h e t e n p i dessa: horrauiiiineia ha 1388 slagit \ a k t orin a n r i k e t sonr niorsk sarinstitulion. icke :iv pietet riaoh gainla riiitsregler hBott oeli bart iiieian al politiska skal, för akt hävda Norges sjalvsian-
digliet )id sidaii a r Lbaii~iark och S\erige l . D c t h sbulle Inile-
bara ali Abargarela redan 9388 f a t l Erik :iceepterad i Norge cxirdast mot att hon gicli med p5 en fast ar\fb?jdsordrrins. SOIII
rilAste f (ira till stora sr2riglieter. ormm 2iori \ erhhigeii 115 ste och ville
fullfölja planer
pA
en union nar anniat slag an1 blott den dynastiska. d. Schreiiier. Norgc og uriioiiskoiigcdoi111111ei i det ii. iirhuiidrc (Norsli Historisk Sidsslirift 30). s. 304 i. Sehreiiiers iiieiiiiig styrl;es av en jiirnförciscmccd Da!aborgsiraktatci~ sriiare p 5 h e t . ST 2 , s. 158 l'f. Slri!liiadcriin iiro större a n racd so111 iir direlci beliiigai a v alt Xorgc v a r arvrike, Sverige r a l - rike. l i e d u i g & n g s p u i ~ k t i Schreiiiers tolkiiiiig a v örcrciiskoiurnelsm i'rair .%gershus Iran m a n eincllcriici göra trolig[, a t t de docla hero just l>% deilria sliiljakiiga statsraitslijia lio~istruktion.
94
Sven Ulric Palme.Ar denna analys riktig, ter sig iiiskränkningen P Alargarela5 makt P Sorge enligt Hiilsingborgsmötets heslut som ännu en vinst för den norska aristokratien. 0cl-i d& lian Margareta tänkas h a Haitit frainstalla det datlaska brevet för att ha kil1 reds i ett läge, da Imon kuride vilja Iiavda r5ttsgilkiglzetea av E388 ars brev i vad av- ser hennes egen nabt sch ingndighef.
Margareta h a r gAtt plannliissigt fram. Sedaii hoii själv bli- vit erkand i alla rikena, har hon inriktat sig p5 attffa Erik erkand som troimf~ljare. Dek har tagit sin tid. Annarr 4390 har man för Sveriges del taEai orpr Erik som kroaaföljare d r facto, icke LZL' iltre.'
Niir en staisriiticligl giltig Piylli~iizg slutligen lioin till st5ntl 5 ~ e n i Sverige, har fragail om Ilargaretas trygglael för framliden Ater 1~livil akáucll.
Utförligt belianiilas dessa frågor i 1396 2rs Kyköpingsrecess, dar Margareta aned a;~lednia~g asT Eriks val o c h hyllning fick försakriragar om sittlivgedirmg och sina lan p& livstid och o m fri dispositioizsriiEl ö\ er F icsa penningar och gods. vilka skulle be-
traktas SOIII hennes privata egendom
<
1 detta sarskilda saaninan-hail% betyga Erik o c h det srenslia radet. att Margarelas testa- mentariska dispositioner aver deilila egeimdom skealle respekteras. lika va4 som hennes dispositioner i livstiden Det iir sanima lafte, rom norrrnailnen givit i PIiiZsiilgborg 4389. men det a r helt olika eattrvckh. dels darför att det kr mesa specificerat, dels darför att man i en PormuPeïlng velat tiiclacr Alargaretas dispositioner b&de P vad gallde hennes livstid och a bad gällde arvet efter Bienne:
ok Ihel tesiameni. soin waa? i godz oc i p ~ 1 i i i i g 2 . . . oc scal Przerz f r u drotning Alargret giost sladught hliwa oc iialdas, hwat hon haiuer, thet skal holclzs og?i with iller ivin gc'r badhe i Iizline liiff oc sinze fulize makt Bliwze i n i l e nraie. epter hzilne dodEi. Item vin1 Pabo- s o i n thet Iiither. d h a n z s . .
.
ina hon giiua eller g l e d = eller gora aff hwat i h m d n e Iilyklier oc 11011 wil; i ~ ~ v a i hon aff [hetla Por- screinia gor, thet scal oc hlywa sta- ciught badhe i Pizeiiiic liff oc epter 11ze1111e ~ I @ d l l . . .Biyköpingc recess garailterar också hiargaretas besittning av hennes livgeding och Biin, men har stadgas endast, alt det galler
'
Löniiroth a. a., s. 37 f. ST 2, s. 660 f.Den statsrättsliga tollinirigen al7 8397 ars acta.
95
hei~aaes livstid. NAgoai testamentarisk m y amdiglaet Gvcr dessa slott. lail och siader medges henne Bckc.
Detta stadgande liar lika fullt syftning p% deil situation, so111 :\Iargareta velat .i arja sig fös genoiii det niorska bre\ et 1388
och kanske geiiom det lalii~ska IDsevei fran Halsiiigborg dailjande ar. Hotade kunde Marparetas rilorgonga\a ocHm Bin egeniligen enh- dast $Ii! vid en ny honungs hvllniiig och krOuing - forutsatt a t t hon Iiuimde lita p2 Erih. soni Iion syalv dragit frara till makt och m\ndighet. ]'id en ny bonungs iiyPEnirig och Iireiniomg sbi18le. en- ligt Ieodiilr52teris principer, alla f0rlaningar förnyas. Siirmn5Z gallde detta r i d Eriks förest8eride krOnilag. XHen s t ~ r r e
-
erklig be- t~ delse hade irAgan, större vilil hade deiiria garair&i -- ioioin ra- men fOr dess statsraikaliga qiliighet - f b r den i~iaidelse Erab skulle d6 och iianii hade alt ater igen g& rhil id. hyllning och Iirunang.3Ian ban allisa se t\ 5 linjer. ta-5 helt sllrilda teridenaser i dc ö%,-reaiskominelser. scm triiffats f6r akt Sïsgga 39argareias siall-
ning efkr Erilis koaiungahyI11iirig. Den ciia. i 6388 nr5 iiorsha h\.llili~igsbre?;. ss f tar till akl ti.7 gga R1argareG:ls politiska sliilliiing ocks5 för dcsi liandelse att Erik skulle di3 faire heiiiie. Den andra. i d e t norska brerei I i a n 11389 onl Eriks intaganade i Karges s k e .,amt i den svenslia recesseni fraii KyB<.ppirrg 1396. syilar till aik
tr1 gga Hieiines !iesitlnriiig av morgongal a och Iiin i ~ B T sliden. meal
i samband med fragnil om hennes privata egendom h:rr man p5 en sarskild punkt garanterat jamviil iierines dispositioaicr efter Iiei-irres d6d.
Tid förhandliilgaraia 1 Kalamr rid Eriks 815llning och krhi- iiialg 11397 har inan äter en ghig haft akt horritilera en baranti f6r Jlargarelas itallriiiag. 1 rrniorzsbseuef har man d a r ~ i d E6ljt linjen fra11 K~liöpirig~reeesseai 1396. Margaretas besittning av naroreon- gara ocli 1211 i livstiden har garaiilerats. libsonr Iiela~ics raht att testariieliiera sina privata ägodelar. F ö r morgonigara ncli Ian b a r salien rent a r spetsats till genom piineliandel, atii de efter Bienales dOd skulle 5terga under diroiiail.', D5rined nilGiges eridast vad $olla var gällaiide ratt i f r i g a ona varje lan: hon skulle icke genom liorfogaiide över slotlsloreri f & prejudicera léoncailge~is fria fösfo- garide Over niorqonag5~ra och iiin eRer hennes död.
1 hgllr?ir~gsb~.euer diireri-iot har ~ i i u n ~ . i vad gäller hlargaretas stalliiiiag, aterliriutit Bill B388 ars ~ l o r ~ l i a h ~ i l r ~ i r i g s a k t - och om
111311 så vill till deh norska livliiiirigshrevei av i 3 8 9 i dess Saiinrska
5S 2 , s. 566, rad 38-17 nednfr
.
t h o c s u o nt londen or s l o i f c n i t o m m e ?gel1 f i i r oc wnlbeuoirn trl koliingen. Iiur hzuri d o l .96 Sven UIric Palme
t e ~ t . Alan medger Erik och Margareta rätt att förfoga öber slotts- love11 icke biott i sin liisfid eiian ockra vid siil död. O m Erik iiverle~cle Adargarcia eller de al-lede saantidigt, sliullr de enligt derana bestämmelse kukina genom blotta förfogandet iiiTer slotts- loveii prejudicera det n y a Ronungavalet. h e r i om Erik avlede bra Ilargareta. sbtille hail, gen0111 att stalka slottslo~eia p 5 heliile eller redan geiiom att allt förfogande Oler sloktsIo~en skett saiaiiiiilt h a satt henne i stAric1 att u t ö l a ett :rvgörande infl\-kande vid det alva konungavalel ocia därvid aler igen tillgodose siiin inireqsen. I l a n skulle mot deraila tolkniirg a r artikeln oan i.iottsloven i Hryllninigshrevet 1395 iiurimia ini a n d s all det ritcher med dei förra armoti~e! - ined Er2l.r~ och XInrg:~re"Ls Plotressc as7 ,itt krinila prejudicera ett koinmande I i o n ~ i l i p a ~ a l . alldele5 obcroeiidc a i
fragaii om 3Iargaretas stiillnlng i rlkeri:~. Men fvi indicier pek2 bestaiilt i en aiirinrz ribtrrlng. dels par:e1lelEcli med 1388 ars norska Ilvlliiii~gsbac~-. dels det förlmallaaidet att det san~nordislna h3"n-
riingcbrevehs senare parii o c h d eljcs handlar om ?tiarqareEa: efter artikeln om slotisloven iejljer arLiRci11 om ansvarsiriliei icir henne och slutlige11 det taeh och deni aiilgai~gsönskan. som inar- lierar Iiix llningsbrevets särobild:~ duls?Sa SJ i-tning.
Hiiller denna iolknirig a v unionsbieveks ariikel 0111 JHarga-
retas morgongala och lam och av h~lliiingsbreicts artikel om s8ottslo\rei1, franistå dessa bagge statsralrisliga texter som helt oli9renPiga. De Ater$ icke blokt p2 sliilda statsr6tlsliqa ajslem. segin-seri polificunz mot regimen regale. De iörete oclas5 eii distinkt skillnad ur &en feodala rgtteiis s-rmpvnkt: T u~riolisbrevet Imavdas principen om l i o i ~ t ~ a i ~ e n s oB11skr5nlifa r i t t giver slott och
n ..
Eiin l i d vasallens d6d. B h~liiiingshrevet medqe4 en laiitagare xor- foganderatt ö ~ e r sina Pan ocksa id sial daid. ~ - n i o i i ~ b i e \ - e f s gn- raiiti for AHargarehas morgolig$ta och l5il har. liksom mots\a- rande garanti i X'liöpii~gsrecesseia 3rel fipru1. till bakgrund den feodalrattsliga principen att eir LIV L O I Z P ~ I ~ ~ , q e d ; ~ ~ ~ laalm blivit h-I-
lad och kr611t hade lull maht & e r lanen iiio~ii de IIIF cket vida
granser soni sedvana och Jag garn. H Sryl!ningsbreaet stadgade3 prii~ciyieibi ett avsteg f r a n denria regel. i dei art boi~uiigela till- erkandes rnakl över slott och Iiin ocksa efter sin död.
I
sinigris- brevet koiislitueradei eri samnordisk sraccescionsord.~ii~~g, grun- dad p& deii ganila principen om :%r\ och val. m e n valet skulle inom de a v denna princip själv givna griiilserna st5 ialliorpara- tioilen. vasallerna i r5difUrsamlingen. fullt fritt - de <kulle PcRc prejudiceras av d e n bortgangrre korrungeris förfogaimde-i i ilagot kal~seende. P li~llningsbrevei stadgas erttr'ckligeri 91 1iinc;Iierren en ratt att förfoga över lanen eicksá efter sir1 död. som klart prejudicerade F alkorporationens dom och beslut.Den statsrättsliga lolliniilgei~ a\ 139i brs acta.
97
S i iiii1g8 den statsrattsliga. sarhirilt den feodalriitisliga skill- iladeii. soiii redaii gör del otalikbarl att unlonshreveL skulle kuialia vara ett vittnesbörd om de beslut. som berkligen fattat5P
bialmar. 3len diirtill Bioiniiier dein i :ilera Pnskr5ialit meni~ig polihisbl liistoriskci frige\tit%liii~lgen. och denna galler - om é ~ n a l ~ s s n har kr riktig - i börsta rummet IaHargc~rekts stallning vid liandelsera a \ Erilis förtidiga d6d. Hiar hyllnirigsbreveis clo-:tslove~iizïtikd iriiiust sjftat till alt trvgga deiaria. maste uriiolisbrevels garanti for hennes morgong2tva och heliaier lan Iia skjulilsa l
sidanm som olillr5cLlig. lkan kali visserligerm alltid saga. att den Iörra icke utesluter deim senare, rent praktiskt politiskt. -8Ici1 de Ilerrar, som i'iirfatlade dessa aktsi\ ciieri, maste ha fullt f6nst;tt. alt U P I ~ O ~ S - hrevetc, :av de stora herrarrra giviia garanti s:iite giiiighekelm av livih~irigc,hre\ ets clotlslox enartikel i fraga.Delina analys av akterna fran l<alm:ar 1391 ur den feodal3 rktieias s\ rmp~el~l~t Iiar jag tagit till utg5~mgspuial~~ I6r ett fbirsbb att klarlagga ratten över slof lslot eri 1 weiick seliiinedeltid I. Xari
?lar eniellertid rest rnotirnshnser
'.
Det a r detta 5oin qt'r mig an- ledning att aterliommaHvllialngsbrek-ck han ;eke s\ f l a ta11 a l l tr-s g g t ~ PaHargarzBas stall- ning keirorn en garanti ftir benner ensbilda förlaiiingar. darfar att cIe4.n förlaninqeir och ben~i~es livgeding dar icke ej>.; iiro om- iiamnda Bietcr det saluilda. Argkmeratet Ei5lPer icke. Om sSoELs- loaenartihel~i aven galler sektilidiirhantagam p& ialarc;'~retas lan och l i k geding. iiro d e c i a a erlsligen direbt 2s) f tade i hyllnings- l ~ r e ~ e t . >Hen viktigare iir aCt slottslovenartibeln enligt n a i ~ analy3 s\fiat till i i t t irrgga AIas-gareta, li\p~.diing och
'Lail
gerictrn att ge Imenlie cael ~irgciraride inflvlandet \id eii arrtt bonrniigai :11 - och det kunde s11e utan att beniles livgeding och lail elas namndes. Deil andra inotiioitansen iiger iche IielPer giltiglnel. Det he- ter. alt uriiornsl-~re~ets siutparti. B klar motsats till hrliniingsbreia.ees~gsbrevets duiparti. .lielt 3yft:ir till att ge hIargareta b e t r g g g a n d e garantier för hennes eizskilda Iansinnehav och elior~ornisl~a riittigheker Pö\rigt» (iiurs. h a r ) . Paslaeiidet \inrier icke st0d P medeltida stats- ratt. Cnio~isbrerets garantier vor0 i c h betryggande. De Leinde i vad a ~ s e r slott och iari ö ~ e r k o r s a s av krönt konaiing.
--- - -
L P a l i l ~ r , n. a., s 373 f.
Z G Carlssoii h å g i a problem I siiirclideiii historla (Hislorisk Tid-
skrift 19491. s. 247 f .
Sucn CPric Pu!me. ( T r y c k t januari 1951 1 .
