Edv. Bull.
iittroksingte, hare »et illeget lost omrids)) en slik aviskrsniki. gir, f ~ r den er kritisk gjennemarbeidet.
~ ~
jeg slutter jeg gjerne @ a r e opmerksom P; at er et lCritisk probleili jeg ined hensikt h a r latt V ~ r e 5 komrne
iiiii
pa,
idet det vistnok med stsrst fardel behandlesisalert. ~~t er pressens forhold til forlags- og teateriildustrieil,
»F~lkresningen»
i
Sverige
1371,
p5 alle andre omrader anses i den norske presse den å ~ i i e 9
En
studie till Kalmarunionens $ v @ n s k - n o ~ s l < ~ förutsgttningar. direkte tel<streklaine for en utilbsrlighet, og h r o r deiiI ; ~ skjer det ial&ll hare under sierlige forutsetninger. ~ ~ ~ ~ ~ , De" k a i n ~ l Sveriges krona inellan niecl<lelibllrgare
1 nogen grad opretholdes IIU ~ ~ i s t n o l r officielt den och f"lk~lngar, som inleddes genom Albi.ekts iilvasion
fraIi
slillilig at pi.essens anmeldelser av boliei., tealerforestillinge& pr~sl,land å r 1363, fortsatte med of(jrininskad styrlia
konserter sa iklce h a r noget med reklame 2 gjarey (le narliiaste aren. E n forsta överenskonimelse l,ar-
bol;sfaueligste forstann Iiar d r det jo heller il&e i de storre Lerna träffades i Jöriköping 13; högsommaren 136-1. då
bladene. I de niiildre bladene utorer landet deriniot ser Iigen en preliini11ir uppdelniiig av Sverige det
man vekl< de forlaget selv hrfattede rel<lanleannori- stiJJeståild, som s l ö t s Enligt den nieckleiil>ui.gsha kallan for
se, r y ~ l C e t iiin i t e h t e n saiii bladets eget1 anmeldelse- dessa 1iundelser9 Libellus Magnipolensis, avstoda
M~~~~~
ocliog
Selv i d e starre bladene, livor der oklerfor den eii- Håkail hela Sverige med undaiiiag av vasteigat]aild. ~~l~~kelte bok eller deii enkelte foreslilling rår adskillig uai'hen- a'st5ende h a r dock nied all sannolilihet ej varit definitivt I.
gighet, er reklamesynspunktet forsåvidt air iliteresse, som for- I varje fall prölrade folkungarna redan föQande år en atei.-
lags- og teater-indiislrien Ilarer til pressens beste erövring men ledo därvid det avgörande nederlaget vid G ~ ~ ~ .
verandorer, pressen derfor h a r sterke hellsY11 2 ta "liai1 undkom ined nöd; blagilris blev
fangen och
ideres interesser; nien både dette s l ~ a r s m å l og det O m de tornet Stocli1lolms slott. Striden fortsattes uder de
nar-
lielte anme[deriles @konorniske avhengighet er Son1 sagt
'''
Inaste are* av Hakan, och allt vidaie ]ii.etsar av de baltiskaollgave for sig selv å
f5
uiidersiil<t. landerna iilblandades dari: Taldemar $fterdag. -
,latilrligïir ilile beilelite ~ierettigelseii r.7 cleiine kritik l i t f r a s\eiisli uppriktigt, sin s\Tärson Halian,
5
ilieli jeg domme fra iiorslre forhold, er deii ikke rilctiå. Nekroln*enet ilitrudde sjöstaderna, Hansan, i de sfridaildes ledo valdemai.
ialEail i de sti,ri.e avisene, bygger Iier ikke uteri r i d e r e hare pa det ledo shvara motgångar. Håkan iilgjck 1368 stille-
firilies i @ieuljkket, inel, materiale som e r samlet sanlmell efterliver' med Bansall, och valdeinars rad slöt 1369 sin oför- (populrri lialcll Diitliisteii,l) og Iiar drrfol. s t e r r e r z r d i end si' de'a'itiga fred med samma il akt. Endast de iirspriingliga
tillijerine dem. stodo dërefter mot varandra. I ) ~ llnderhand-
- -
Allvanda föi.kortniiigar:
.
D. N. = Diplomatariuin Ni,rvegicuin,
W - R. = Hansereeesse.
S. R. P. Sreuska Riksarchivets pergamentshrev. SV. Tr. = Sveriges Traktater.
Ingvar Anderssoii. »Folkresningeil» i Sverige 1371, 33
lade loppel av å r 1310 o m fred, me11 utan resultat'- el1 f r a m f ~ r Stockholm lagrad väpnad styrka,
sasom
varsunder förhållanden syntes striden l i m m a att
ater-
ledare ~ i p p t r ä d a ett antal riddare s c h rapnare av sueilsk ochupptagas år 1371. utgångsläget var n11 ungefar detsamma norsk härstamning.
som 1365. Ender de gåiigna krigsårer1 hade Sveriges yastra Det ä r i allniinhet del hos Olalts Petii bevarade doku-
Provinser, Västergötland, Tyärmland och Dal, intagit e* oviss nielltet, som fatt ge grlindfitrgen till framstajlrlirigen av han-
stgllniiig: 1361-C>6 synas de ha lytt tinder Håkan, 1367 syntes delserna 1 Sverige under ifaågavam-ande tid, förste som
hlbrel;t sliola liomma i besiktning Yastergöllands hiivud- mera ingående behandlat frigan, Stlffe, Iiombiiierar \,isser-
issie
Axevall genoin att utnyttja >lagnus fångenskall '3 Iigen bada k g l l ~ r i l a s upllgifter: u r uppropet hos pelriårssliiftet 1370-71 \Tar med säkerhet både Vastergötland tar han folkresniingen, stridens derno];ralidia karaktlir, ur
Illed Axevall och Värmlarid, tydligen ocksa Dal, i Hakans slillesiåndsdokurnentet utläser 1iali, att ~~~~~~~~~a sig i
besittning 3.
nenlla
oiilständigllel iii. en a r de \ilitigasie förlit- spetsen för d e m a l. För seiiare s.i.ensJia laistoi.iesliriYare ilarsaltningarna för det kommande årets Ilalldelser. el1leilertid ullproliet Varif avgöraiide. Hans HiJdehralid UPII-
liannedomen om vad soni tilldrog sig i Sverige tinder fattar rörelsen som en allmogeresiliilg och ser i det hos
första delerl av å r 1371, egentligeil ända fram till högsorn- Oiaus Petri bevarade brevet ett svar
pa
el, ]ionlliig M~~~~~~~ iilaren, då aven Hål;an sjalv uppenharade sig p; slcåde~lat- fran tidigare tid föreliggande Iiallelse till rii;sdag: folket Vill seii, förmedlas enligt \re<lertagen iippfailning h ~ 1 v u ~ ~ ~ l ~ l ~ g ~ ~ sig kring el1 f~sterliindsli lioliiiilg för attgeiloin tvenne dohument au sinsemellan olika slag Den sformgnilell Tunberg ger en l n ~ d i f i l < ~ t i ~ ~ a r denna upp- bild dessa dokiiment ge av händelserna, a r icke heli, den- fattlling; Ilan ser i ~tillest5ndsfördragels uildertecl;iiare den Det ena dol;umentet, ett upprop fran klerker llationella rörelsens ledare, »konuilg J H I " ~ a <ans svenslca all-
lekman i landet ovanskogs, ä r ej bevarat i original, endast i l-iallgare))" .nv~ld~ynpuilPiten liar s$lcnda i a~lmarijiet varit
den form, vari 0 l a u s petri i sin sveriska krönika avtryckt betralila de ifragavarande handelserna som resultatel a y
d e t s a m m a Enligt de uppgifter det innehåller, h a r det avse- el1 folklig rörelse, sasoin dernol;ratis]; politil<, förebadande
ende på en mot Albrekf till förmån för den fångne koliung IdoO-talets. Vad som frainför alit talar dareriiot, lrai. stgffe
M~~~~~
igångsatt resning. Det andra a r traktaten o m det aliti;ft i förbigående: han h a r sett, »akt fleïa a f desom /&rekts anhängare i april 1371 a\'slÖt~ med iTilka iiamnas ))sS§oni Iiuf\r~xdmiin för deii aiifa]laiide ~ ~ ä ~ ~ ~ ~ ,
~ ~ vor0 antingen anställda i ko~luilg Hal;olis tjällst eller. air-iliiis-
1 SV. S r . II, s. 401 ff. tone bosatta i de provinser, soni ei*k$ilde honom, kallske
Ett från detta gr Ilevarat dokument bringar p å tal, a t t Axevall t. 0. m. en eller annan infödd n o r r m a n » . Doek
detta
överlamnas till Albrekt (S. K. P. n:r 75% .idf. 1i:r i 3 3 ) . [(jr Iionom endast en modifikation av grundiipllfattil~ilgell
4. 2 8 fejlrliari 1371 Ha1;an fr&n Ararias slott i
lalid "issa befallningar till 17armlands befolkning (S. R, P. 11:r 1 8 j 5 ) . Den Styre, Bidrag I, sid. LYII.
s. a, befallde Laurens Björnssoii, en av Hakalls trogna anhangare och 19. Hilclehrand, Sveriges Historia 11, sid. 290 i..
f ö r e g ~ i i d e å r en av fredsiinderliaildlai.oa med Sverige, Iliiritsrnan ps. * S. ?runl)erg. iiclre medeitideil, s. 282
Axevall (stYffe, nidrag till Skandinaviens historia, 1, sid. Ll'I' not!. - O m " S t ~ f f e , a. st., liot. Haris ul>pfnttiling sylles följas av ~ ~ ~ , ~ l ~ , Det liyriims till folkungsroa, s p e c Slcara stift, Se Briliofh Svensh lcyrka7 iiorske liistorie, Anden H o ~ e d a f d . 1, sid. 831 f. scli:fer, Hal,se-
kuiigad(jme påvemakt 1363-1414, sid. 45 f . ocll stidte und Icöni~. l'aidemar vaii Diinemari;, sid. 531, ger uttrvcli
a t
enqwa berättande kallor fran samtiden ha något a t t meddela O m här 'laiide Ineliing, me11 g å r ej iiariilare i11 p& fragall. ;1~ T ~liar i ~ ~ ~ , ~ ~ ~
ifrbgavarande llindelrer, svenska annaler eller islalidska (jrnL Is'. Ann'7 Ilisiorie, III: 1, sid. 132 ff. givit en fi.amställniIig, där :lali kraftigare sid. 280 under 1:)74, sid. 3133 under 1372 ocli sid. 411 1illder 1 3 7 5 ) ~ iiorslca ocli ~ i s t s r e l i s k a storrrl$lliiens roll.
Iligvar Andersson. »Folkresilingei~» i Sverige 1 3 7 8 . 3 5
För att Iiomnia till klarhet i frågan a r i första hand dess al- el1 hiskop och 28 världsliga stormaiia $ledan
närmare analys av de håda dokumenten liödei1. Början niotsidans f~rdragsutstallare saga sig represenfera Iconilng
göres da lampligen med tral;taieii o m stillestjiidek den .41brelit9 namnes i dokiimelitet intet om att de företrada andra ilitressen ä n sina egna. A l t de icke desto mindre gro lierade
Traktalelis datering ar klar, (leii ger detaljerat med f01iiungarna3 daroin vittnar stiljestandets bestgnimelse
den ur \7ilketi deii fiariigåtk; dess litstallare äro
om lianung PIagnlis' fåiigeilskap; för övrigt stipuleras, att det
Att utöver sigillslc$reii endast ett av de yidfästa för tillfaliet rådande laget orii forlaningar
samt 12 sigillremsor, n i g r a med spår av [ I P P ~ Q ~ ~ skall bibeliiillas inoin rilCet tills ridare. Meii for
bevarats, bar ej misstänkliggara dess giltighet. hestammandet a r inileborden i detta lirigslig, solil leit
a,
av föGande iniieh;ll, ,kli>relrts anhangare i Sverige, ifiagavarancle tralctats tippsattande, ger den gnnil en synner-bl. a. a\7 marsheii Karl O1Gsoli av Tofta9 "lbrekts
Iigen utgangspunkt: den meddelar namneii p; 29 av
....betsiiiaii
~ o n s s o n , Stockholins stad, sanit Ytterligare dess ledare. För en undersökning av tåget mot ~ t ~ ~ k ~ ~ l ~ ~ ~riddare saton syenner, sluta fordrag illed )"leder-
i apri1 13i1 dess karaiitär torde delta vara den \.ilitigasfe
liklini Illannom oii herrom» bisliop Sils Linliö~ing
i i ä l l u ~ ~ g i f t e n . Dess varde h a r Styffe insett, men endast
tio och adertoii srenuer jiimte alla deras lijalpare9 berört densamma l. E n narniare besfamning
>,\.
stille-riddare och syenner, klerker, köpnian, bönder och
s!å*dsfördragets utsiiillare ar agnad ge sakisre möjlig-
heter att bedönia resningeil 1371.
gallande till pingstdag (del1 25 m i ) och darefter veclior
efter u13ps$gelsedagenv Uiider denna tid skola "la Rörjaii göres Ilär med de tio riddare, \,ilha uppraliilas deras gods och pairter
P;
håda sidor 'larasolil slutit Stiliestånc1et. Dessa gro: ~ ~~ i k ~ ~ ~ i ~ ~ ~ ~ ~ ,
"en oni hlhre];t eller halls fader dess Ahjö:'nsson, Jo11 Uddson, .\lagnus sture, L < ~ ~ ~
~ t ~ ~2 khonuiig Ilagniis skall ballas ))lie- l ~ ~ l ~ Birger Turesson, Elf Joiisson, Holmgerssoli, ~ ~ ~ ~ ~ l < l
derlili;e oji m y u l t l i k ~ > > och ej I~ortföras fr$* " land Philipsson, Fje1lai. Pik.
och orter, som ~ o i i s s o l i innehade 5 I<o*ungeiIs "gnar9 u p ~ s ' i a t t a d gettilsson, den f ö i ~ t i i i i n i n d ~ anliäligare a\. folkringarna. I a r dessa,
urer
r.arfriii 1363 denile for utrikes, sirall haii och hans omblid ej "b""eria)' O m t a l a s llall som niarsk i Värmland 2 ocli
n g m n e s 13ui Dinarsh
sig, undarilagandes a' lagliga iiigäider och sestaiitier, 'Orn i 3 e Han ilar oagt åtsl<illiga gods i de prorin-
h.ra iiikrgras deil tid stilleståiidet Tarar- Ilan A s i Värmland 1367 upplatas it
f ö r ~ r a g s b e s t ~ n i i r i e l ~ e ~ l l a Bro Iiliapl3a; dock "oi'om andra gods i samma landskap'; i kbriiari 13i1
brevet vgrcleflllla upplysningar. Eli mol hlhreict 'laii ~'glieholms fögderi öster o m Vänerii 5 oeii ]jligre fram kal>
han 'oilslateras soin godsiiineharare p j flera bl. a.
i lig har iitariför ~ t ~ ~ l . ~ h ~ ] ~ ~
"
v i d föriiandlingarila före" Vaste%öfland 0 ~ 1 1 \Tarmland R. Soin norsj\ radsherreiilöter
-. - --
i ,rraktaisn i Ril,sarbivet, trycl<t ~ I O S ~ t y l f e , Bidrag I. s i d
ii "" i 'lera fi%!+W
'-
Hail Ilar dock 2yeii liaft g2rdar i 11, sid. 421 ffi~k,l,reki ~ l o n s ~ a ~ e r n i i \ ~ e c i ; i e i > l i ~ r ~ fri11 julel1 1 3 j 0 ; mr llaiis
'
S t ~ - f f e , S. R . P. Bidrag nr. 5 8 8 . I, sid. LT.~II, iiof. itinerariu,n för denila tid se Brilioth, a. a. sid. *jG, 'lotI>et heter i brevel, a t t fördraget slutes med de namllgivna 'leirarna Perg. brev j t.]. U. B,, 1367 91,.
ocli deras syeniier, klerker, ~ < ~ p i l l r i i , "önder Och "O-
'
Se senast anf. brel.. ,i&mnds oill ongrnoda, so,i, i deras silje eller rar Ileist de "O'" S. R. P. nr. 1835.
ell fsrt och iiiga s~utsatser oiii rikelsens karaktär i'iiiina dragas utifrin denila passus.
Ingvar -4ndersson. »Folliresniiige~i,! i Sverige 1 3 4 1 . 39
vilka påbörjais hiiider föregaende m å n a d
'.
Under 1380-talel Bardia Evlndsson a r a~ namnet att döma norrtnan; harih a r h a n gods i Västeris stift och a r häradshövding i Vastnian- liar a r 1369 ralificerat ett fördrag med Hansan I . l a n d (Seunda-Gorunda Biundare)
'.
Fjellar Pik var e n a v Magnus trognaste aiihailgare. Under iiibördeskriget 1 Sverige 136g var h a n e n a r de fyra herrar, som avslöto stilleständet i april 3. 1369 anyandes h a n av H i l i a n i Norge s o m sändebud till Hansan O m h a n s gods a r ingen- ting beliant.
-aderton vapliare niimiias s o m deltagande i stillestandsför- Iioriungens van, och det heter, att h a n under föregzende lirig draget, nämligen LTif Jonassoil, Axel Mettilsson, Tubbe Erilisson, mist sina egendomar p& o l a n d geiiom Hansan och dess för- 8 a r d h Evindsson, Johaii Gregersson, Klerinet Peterssoii, Peter bundna
'.
H a n h a r a r e n iigt a n d r a gods i östra Sverige C Meed Israelsson, Bendilit Niklissotm, Gynther, Peter Eroderssoli, J o h a n \.apnaren Ulf Joilsson var haii narrnare beslabtad (»magli») 6.Jiartiiisson, Amuiid Halk, T u r e Eriksson, Gustaf Lafrenssori, Peter Israelssoii, son till Israel Birgerssoii
',
patriiihs ejAbram Andersson, Olaf Svelisson, Alf Haraldsson och Henrik tidigare i doliumenten. Iliider 13i0-talet beseglar och utstaller
llichelsdorp. O111 dessa a r följande kant. lian bre^ i Sverige t i l l s a m m a i ~ s rned Albrelits anhängare
Clf Jonsson namnes först. Han tilliiörde den deputatloii, Bendilit Niklisson synes svar att med vissliet ielei~tifiera,
su;n i augusti 1378 avsaiides frän Korge för att einderl-randla då sigill saknas pa doliu~ilentet oeli flera herrar med samma
iried Xlbrelti 01x1 stillestAnd % Under 1388-talet möter hail som namn påträiTas vid ifrågavarande tid .Efter hIunchs förmodail
h&radshöudiiig och lagtnan i östra Sverige. G sliulle haii vara identisk aned den norslie radslierren med detita
Axel Icet-tilssoii r a r p 5 ett elier a n n a t satt befryndad med namn l o . Det torde vara sakrast att lämna salien oavgjord. 15rili I<ettilssori, iollteingarraas trogne m a n , och nämnes 1396 Gyntlier torde med t&rnlig siikerhet k u n n a identifieras
som deliiles narmaste arvinge Han a r i Polkui-igarrias tjänst nied medlemmen a r iiorska rilrsradet Gyilther de 1TTedhouseii,
P366 som medlijiilpare &t hövitsmai~aleri p å Bohus Karve Inge- som omtalas på 13'70-talet 'l.
~ a l d s s o i i
'.
Om Peter Brodersson upplysa diplomen intet.T u b b e EriE;ssoi~ liar Ar 9372 skrivit ett b r e r till Magnus J o h a n Martinsson finnes daremot omtalad i ett ovanligt och Halcan med f8rfr&gail, on1 de ilj ja h a Inails tjänst s a m t om stort arilal breu. O m h a n s börd a r intet kallt ialed salierhet l*;
tle vilja u n n a honoria raagot » j Vestrag~fland)), d a hai-l ej vill det a r ea-ilellertid bekant, att h a n var gift med Agnes Sigurds- fara »te1 Noreghes)) .MRII synes vara beslaktad eller st& i nara dotter, dotter till Sigurd Haftorsson, en a r Norges största gods-
förbiildelse med Nanne Abjörilssoii l o . 1381 uppträder lian som agare ocl-i broder till den ovan omtalade J o n H a f t o r ~ s o n ~ ~ .
haradshövding i Vestbo Biarad i viistra SmBland 'l. Johaii Martinssons gods h a varit belägna i olika delar a v
. - - -p-- -- - -
S. R. P. n r . $152. O m stillestandet se Sv. Tr. II, sid. 101 f. I D. K. VIII, lir. 188.
? S. R. P. i ~ r . 2179 ocli 2281. I-Iaii beseglar 1373 tillsammans ined Ulf S. R. I'. passim, s5rsliilt n r . 2408 ocli 0780.
I3oliiigerssoii dol<uinent i Tönsberg. q. H. P. nr. 632.
"
Styffe, Bidrag, I, sid. 45 f.'
H~ R. II, sic], 13."
D. N. VIII, nr. 185 (jrilf. H. R. I, sid. l 5 2 Kellaro (!) Piik). S. R . P. lir. 1258 ocli 2572."
Sv. Tr. PI, sid. -102, not. VS. R. P. lir. 2572 och 1366.q. R. P. nr. 1551 och 2447. .Tmf. Styffe, Bidrag, I, sid. LIV. Styffe, Skandinavieri uiider uiiioiistidcn, sid. 227.
S. R. P. lir. 2827. Jrni'. Styffe, Skandir;arien tinder unionstiden, sid. S. R. I'. nr. 1181 och 1 4 6 1 .
(il, s a m t Danske Arcliivregistraturer, I , sid. 80. Jilif. S. R. P., registret.
q. N. III, nr. 352. l" Munch, a. a. sid. 833.
V . K. IT', nr. 501. Om to1l;iiirigeii av detta bre\. se S r . T r . II, sid.
"
D. X. II, n r . 459; jmf. Mui~cii. a. n. sid. 833.4:iO f , , not. Miincli, a . a . sid. $103, not :I.
'O S. R. I'. nr. 1397. '"Jmf. D. S. I, nr. 621.
Ingvar Aiiderssoii. »Foll<resningena i Sverige 1371.
Alf Haraldssoii v a r gift l i e d elin förut omtalade J o n I l a r - ue oniita personerna inom
hörande Haftorssönernas mäktiga och rika slälit. Den sär-
.- - - ...- - - -- -
L D. K. särskilt I och II, passim. egna, ovan karaktäriserade mellanställning mellan de båda qD. N. 11, n r . 470, 4 7 7 , 480, 5 4 9 , 3 6 0 ; S V I , nr. 4 2 . rikeila, som Ilan intar såväl i fråga om godsinnehav och .>
D. N. VII, n r . 290. +
t% siGktskapsf6rbindeIser som rent p o l i t i s ~ ~ t , gbr ~ i o n o m i i 1 1 at1
T. ex. S. R. P. n r 2274, 2464, 2643, 2932, 3076 m . fl.
S. R. P. n r . 2864 ocli D. N V I , nr. 3 3 2 .
C Geiiom e t t f r å n Aba 1365 utfardat Ilrev hade All)rel,t overlåtit e n
t
n~iirkes C'lf Holrngersson, giIt niea 11aiiS syster, godsagare 1i
T u r e Erikssons egendom på Bo Bosson; sedan h a n f u n n i t a t t T. E. redaim r Sverige O C rådsherre i Norge, den till sin nationalitet okande ~
e n a r e m å bellilla den (S. R. P. nr. (i06 ocli 730). S. R . P. n r 2170.
S. R. P. n r . 2492.
'' D. N. VI, nr. 278. '
O S o r g e s Historie III, 1, sid. 1 7 2 ; jnif. D. S. I, n r . 621.
fl T. ex. D. N. I, n r . 4 6 9 ; VIII, n r . 188 och 199.
'qD. N. I , nr. 4 6 9 ; VIII, n r . 1 5 8 och 191.
'"
Sv. Tr. II, sid. 402, not.-
I. Andersson, a. a. sid. 231 f.; Y. Brilioth, Svensk kyrka, kungadomc och påvemakt, sid. 35 f. ocli 66 ff.
Se liarom Briliotli, a. a. sid. 66, och Tunberg, a. a. sid. 284. Mvluncli, a. a. sid. 831; jrnf. Tuiiberg, a. a. sid. 307.
' hluiiclis åsikt (a. a. sid. 831), a t t upproret ))var fremskyndet ved <le Sendebud, d e r forrige Aar paa Kong Haakoiis Vegne Inavde v z r e t oppe i Sverige «g dagthinget)), synes ej Iia något stöd i fakta.
Ingvar Andersson. »E'oil~resniiigeii» i Sverige 1371. 43
iigare till stora egendoailar i Norge och västra Sverige, samt avgöras,. 01-11 de höra till den västsvenska gruppen eller
.Ilf Haraldsson, svarson till Jolian Alartinsson och en fram- till den sist namnda, men deras ställi~ingstagande a r av
tradande nian i Korge. samma art som de förul narnnda svenska anhangarna av
E n annan grupp bland stilleståndets lindertecknare rat- g"es a~ sådana svenska herrar, vilka synas haft sina vik- tigaste gods- och ambetsi~inel-iav förlagda t111 de vastia sven- slia provi~iserna och av denna anledning slutit sig till folk- ungarna under iiabördeskriget. Framst bland dessa star Erik
Iiettilsson, en typ för de västsvenska stormanrmen, godsägare vilka det ar bekant, att de under 1360-talet eller någon del
framiior allt i Piirmland, Dalslarad och Yasterg~tlarad samt in- darav stått i fredligt förhållande tP11 inlecklenburgarna. Att
ilehavare av ett flertal imbeten i samma trakter. Hit h ~ r a fastslå datum för deras övergång till Albrekts moiståndare
tiveii Knrat Algotsson, som dessutom statt I affarsförbindelser eller klargöra anledningen därtill, a r icke in6,jIig.t ocli icke .
med eri av den förut niinanda stormansgruppens medleriimar, heller nödvandigt. Ingen av dem laör till de mera betydande
och Asel Iiettilsson, som stod marslien Erik Mettilsson nara. och beniarkla biand fördragsutstillarna.
Aven Xinund Hatt synes kunna raknas till denima kategori, I huvudsak a r det alltså fraga om en adelssanimarislut-
elitmrii han först senare kan lionstateras som godsagare s c h iaing av både norrnian och svensliar, vilka förbindas av de
iimbelsinan i de viistra ~sroviiiserna, och id are även AE~ram maktiga och iiafl~telserika svensk-norslia herrarna och av
Andersson. godsagare från Sveriges västra, tinder folkuiigarnas valde kvar-
En belysande nnelllanotallning intar Tubbe Erikssoai. stående provinser. Ett stort antal av de i striden mot Albrekt
Sedan fred slutits, viinder Bian sig till konungarna $lagnus 1371 deltagande svenska herrarna har i inbördeskriget I364
och HHkail med anhållan om förläningar i Västergötland; stallt sig 115 Magnus' ocli Håkans sida l.
till Sorge vill han emellertid icke bege sig. Den svelislia adeln synes vid Albrekts inkallelse och
Oin ett par a r fördragets ui-iderteckriare ge -vidare do- senare hava varit i viss måii lclialt hesiaii~d med hänsyn till
linmenteil några för den har behandlade fragan viktiga under- sitt partitagande. Detta galler ocksi Albrelits ai~hangare.
rgiteiser. Ctari att man för iivrigt h a r sig något bekant o m Det liar analyserade dokumentet irinehåller sardeles rildial- deras förhållandeii, a r det liaiat, att de fallit offer för den in- tiga uppgifter iiven allgående dessa
-.
Lilisoxn folkungapartietsdragning, som Albrekl efter sin seger i Sverige, låtit övergi gr~indstomme i Srerige utgöres av vastsve~islia eller eljest mot
sina motståndares gods, tydligeii i stor utstracliniiig. Det a r Xorge orienterade stornaari, gruppera sjg Albrekis anhangare
EiPemet Petersson och Ture Eriksson. Irring vissa hiarudgestalter, som harsiamrna från eller ha sina
Det a r antagligt att aven övriga herrar, som följt folk- liuvudintresseia i östra Sverige. Herrar från Malardalen och
ungarna till Sorge, drabbats a-v samma öde l. Till dessa hor Qslergötlaiid, över liuvud hela Ostsverige, stå har vid sidan
Fjällar Pili, vilBe1-i liirniaat Sverige för att i Korge tjäna Illag- av cie halvtyslia staderna längs Sveriges ostkust, framför- alla
nlas och Håkan; ä ~ e n Magnus Sture samt väpnaren Ulf Jons- .- -~ --
son kunna räknas till dem ? Om dessas gods och deras Iage
Den veritstiillda genoing&iigen av materialet torde i si11 i n i n bestyrks
meddela doliumeriten ingenting, och det l;an sålunda icke d e n uppfattning av den svensk-norska unionen, som f r a n ~ l a g t s a v Gottfrid
l Se iiedaii sid. 47. Carlssori (Den svensk-norska uiiioneii u n d e r Alagnus Erilcsson). "mf. Styffe, Bidrag I, sid. EIII f. v i p e k a t av Brilioth, a. a. sid. G6.
Ingvar Andersson. »Folkresningen» i Sverige 1371. 43
StockhoBm, son1 Albrebts viktigaste anhangare l. Xaffra ex- det kgra vi för v8r Gud, Jesus Krist oclm haris kära naoder S .
empel, blalid dem som slutit stilleståndsfördraget, skola Maria, S. Petrus, S. Paulus, S. Laurentius, S. Erili, S. Sigfrid,
S. Henrik och S. Eslril, som äro rikets ~ k y d d s ~ ~ ~ l g ~ ~ , ocll för belysa delta förhållande.
alla helgon och för alla goda kristna man, lionurlgar, hertigar, Först och främst m ä r k a s bland Albrelits a~lliängare Karl hovdingar, herrar och stader, av ratto ilöd, som ri Iiunna ocll
Ulfsson av Softa, lagman i Eppland, och
BQ
Jonsson9 sorl1 ~ii%ga bevisa, var vi skola, och som ui ofta jrärat inför före-innehade rnangder a:. gods i östergötlaild och aven i övriga nämnde herr hlbrekt, som skulle vara vår kollung, vill;erl är en
östsveilska finska landsliap .iariund Jonsssii innehade ratt menedare och hans fader Sveriges i.ilies ratte förrädare.
bland aniiat gods i JTastnianland och Södermanland; h a n Neri vi ha icke fatt någon lijalp eller lisa, 61ket är uppenbart
för alla i detta larid och sltall uarda upperlbart s5 vitt liristenlme- \,lev senare lagman p å Oiand. Arvid Gusiavsson var lagmall
ten ar. Vi vedersaga förenärnnde herr Albrelit ocli hails fader i Finland. Harald Iiase ilade egendoanar i Ostergbtlalld, Stel1 och alla tyskar örer allt Sveriges rike, ~ i l l i a ha oss illa hannat Beiigtsson hade gods över stora delar av östra Sverige ocli (3: hanterat) både till Ii\- och lemmar ocii på allt satt miilskat
var seilare häradshövding i Simtuna liarad i Upp1and- Ett .i.%+ gods, frid och frälse. Vi \-ilja håila oss under ud och
påfa]iaiide stort alital av dessa lierrar innehade tidigare eller Ilans Iiära moder S. niaria ocli tinder de f6renälllnda lieliga ra- kets sli~7ddsliel~>on, under den 5rlige ocli gode laerren konung
senare ämbeten i östra Sverige, sarsliilt son1 haradshör- Magnus, fast hail är fAngen, viIken vi vilja Iijälpa au deii
med all .i.år makt, och ha hopp till. Gud under holloiil, att \ii sjrola
Den uppdelniilg av Sverige, soiii skedde mellall Albrel~t bliva ri~ed honom under ratt och lag. Med alla dem solm vilja
och folkungarna och iner eller m i n d r e stabilt höll si:! under I~liva med oss, vilja vi gladeligen lera och dö, och de som stånda de föUande striderna, motsvarar s l l u n d a i hliss inån de om- oss ernid och ej vilja hjälpa oss, dem \-ilja vi krossa ocli fördarva och llålia lika imled de tyska, så lange någon av oss lever, det
råden, d ä r d e rnalrtfal;torerna tenderat
at
ena eller vara lileriier eller lelimiiil, liöge eller lage. ][,återa oss rluandra hallet. ilöra, att I areil med; på oss skall icke brista. Vill rilisens
oss föiestfiilda, vilja vi det girna; vilja de ej, då skall Jled stillestandsfördragct s o m Sasis lian n u det hos Olaus vara deras, ändå att skadan ar både deras och y & r 1.
Petri beyarade ~ i p p r o p e t upptagautill undersöliiiing. Detta
ar
i alla avseenden av e n helt a n n a n karaktar a n fördraget- o a d som först frapperar i detta do8<umeni9 ii . att iilgeli ~~t meddelas av ()lans Petri i hans för övrigt 135 d e aldr@ egentlig datering gives, vare sig i brevet qjalvt eller av ()lausberättande liällorna byggda fkamstiillning a r denna tid och Petri. Det insattes av den senare i sitt saminailhanig
lyder i översättning: iiiljande allmänna inledning: »Då n u k o i l ~ ~ ~ g >lagnus så satf
i fäi~gelse, beflitade sig konnng Hilian m e d all rnal;b, att han Alla klerlrer ocli leliman, som bo ovaiisliogs, ouanför skulle få hoilon1 lös, och ~ ~ p p v ä c k l e Jalidet mot Bionung ~ 1 -
och Kolm&i.deil, sanda alla denn sorn bo och bygga rak?- brekt, och h a r p& den tiden ganska illa stått till h a r i rilret.
danfös nämnda sbogar l15]sning med Gudi! Våld 0cl-i oratt,
träldom och omildhet, som I och vi och all Sveriges alllnoge Till h e ~ i s h i r f 6 ï h a r man insatt en kopia av ett brev, som haya lidit av tyskarna, sedan hertigen av ;CIecklenburg 0~11 halls ~ipplänningarna ha skrivit till östgötar och väsigötarD 2 . Olatis
son ~ l b ~ ~ k t , som skiille vara vår koniiiie;, fingo makt Öuer oss, Petri ger s2liinda ingen allilan tidsbestämning gli Magilus' fängelsetid (1363--1371). Brevet anföres omedelbart efler en
1 1. Andersson, a. a. sid. 245 och 247 f. iiofis au a r 1366 och följes omedelbart ay el1 sltildring a v
p,osman, ~ j a ~ k ~ - ~ a b ~ och dess agare, sid. 180 ff., i sinnerliet den - - . ~
Särdeles belysande k a r t a n sid. 1 9 4 . Olaus Petris Svenska ltröiiika, ed. Klemmiiig, sid, 1 4 1 f ,
Ingvar Andersson. »Foliiresningen» i Sverige 1 3 7 1 , -17
1371 års häradelser. hiessenius omtalar i Scondia samma rad Sveriges allnloge fått lida l. Men det bör har framhållas,
brev, men häizför det till å r 1367. Hearuvida h a n h ä r verk- all. »allmogen» vid denna tid ej var identisk med bondebe-
Iigeii haft någon uppgift utöver Olaus Petri eller hans date- folkningeii och att ordet ingalunda hade samma lilang pit
ring endast Sr en konstriil<tioii, byggd p% det saninianliang, 1308-talet som i våra dagar. »A1Imoge» h ä r kan snarast
vari breá7et iaiimnes Iios mäster Olof, ä r e,j fullt klart
'.
aherges med ~ f o l l i ~ . L%nlilage%sen att tyskarna minskat deVidare finnes intet i dokumentet, som b2:. \.itt-ne om klagandes gods, frid ocli fralse insliriiiiker sig ej till nigon
ritt det verkligen utfärdats. Olaus Petri lamnar soiii vanligt bestämd lilass: de som vid denna tidpunkt hade störst skal
inga meddelaiidela on1 sigillering eller brevets uttre skick för att resa en dylili talan, voro väl de foll;uilgavanliga lierrar, övrigt, E n inledningsformel av det slag, som f ö r e k o n m e r i soni drabbats av Xlbrekts godsindragningar
'.
Uppropet vän-detta dokunnent, torde dessutom vara tämligeil enastående. der sig också särskilt till rikets råd, d. áT. s. Albrekts an-
Den ger ingen uppgift på utställarnas narnia utan endast ett hangare bland de sveilslia storiniiinen, ocll uppinanar dem
allmänt Iiållet uttryck: »alla 1;lerker oeli lelimäii, som bo att stalla sig i spetsen för den goda saken.
ovaiisliogs, ovanför Tiveden och Kolmårdeii». Den tanke uppropet vid sidan härav kraftigast ger ut-
Detta allt gör. uppropet i viss m å n osäkert: dess date- tryck åt, a r en önslian att b e f r i a d e n ärlige och gode Iionung ring ä r oliäncl, dess utställare likaså, iiitet vittnesbörd finnes, Magnus ocli halla sig till honom. IZn jiiniförelse nied ett
att det yerkligeil blivif utfärdat. Det skulle under sådana par andra mot Xlbrekt fientliga agitationsskrifter från näs-
förliallanden kunna vara elt utkast eller lioncept, som kom- liggande tid skall belysa denila dess tendens. Frainför allt
mit under master Olof's ögon; det skulle oclisi iiuizna vara bygger den på nationalitetsniotsattni~igen mellan svenskt och
eii senare, på litterär vag tillkoiniiien text. tyskt: det är samma tanke, som får sitt första ~ ~ t t r y c l i i det
E n analys av uppropets iiinelaåll ä r egnad att har vagleda. verl;ningsfulla manifest, Magnus och Hålian 1365 utfärdade
Granskar m a n narrnare de tailliar, upprol~et ger uttryck Eran Arboga, d a r de kallade sitt folk
tiil
strid för ))tiingon:i:'it, kunna följaiide iakttagelser göras. Dess demoliratislia Ira- endratugliet)) i Sverige. Sin iiiest lyckade utfornining fici; l,aBtar, som i allmiiilhet betonats och i v e n fått bestamrna samma tanke 1 » E n lustig liknelse o m koiieing Alhrelii)), soni
uppfattningen av den rörelse, det satts i sambalid med, a r i med lättförståeligt bildspråk gjorde striden niellan svenskt
llög grad tvivelaktig. Det är sant, att det säger sig utgå friii odi tyskt till huvildinnebörden i alargaretas och Albrekis
,>alla klerker och leliiriän» i en viss del av riket och vaiida uppgörelse. Hela Albrekts historia visar, ait problemställ-
sig till desamma i en aniian landsdel med Iilagomål över miingen ej a r denna, men u r agitatorisk synpunkt m r tanlcen
-- ett fynd
3. Den starkt Magnus-\lanliga grundiden i uppropet
1 Stg-ffe pipelcar i Bidrag I, sid. LVII, not, a t t det & r sannoiiiit,
ar saledes utformad på samma satt som i andra frall fol1;-
ifrigavaraiicle proklamation >)icke liör till å r 1367, d i t dez1 a v Messenius och
alldra ],livit hänförda, emedan »iclie s p a r till nagon alltniin resning finnes i ungahåll stammande skrifter; dokumentet i fråga a r präglat liaildliiigarna fiir deii ticlen)). J ~ P . vidare SV. ~ r . II, sid. 426, not. - I riks- av de slagord, vi känna från andra alster av den Pitterara
arkivets samling a v avskrifter f r i n n y a r e tid finnes e n k o ~ i i a a u u!)l>rol~et med striden mot mecklenhurgariia. dateringeil 1357 ; tydligen ä r avex1 d e n n a framkallad nv &lessenius' uppgift. .
IJtaii ex1 deta1,jerad iindersölining av llesseiiius' s a t t a t t Iiandskas med medel- Jrnf. Hans Hildebraiid, a. a. sid. 290. Oin »allnioge» se nedan sid. Q:!.
? Ovan sid. 42 samt S. Engström, Bo Jonsson Grip (Biogr. I.exikoii, :,
q. Ai~clersso~i, a. a. sid. l i l o m i\Iagniis' ocl-i Håliaris proklaiuation n i I, sid. I.SX, not) vilar p5 en lös 1;oinbiiiation. ii. 1363, ocli sid. 204, n o t 3, o m » E n lustig lilraielse)).
Irigrar Anderssoii. » I ; ~ l l i r e s n i i i g e n » i Sverige 1371. 40
Det kan, efter vad denna analys av uppropet g i ~ i t vid oe ganzslia almoghans i rilieiio)) l. Men ledarna, som givit
haildeii, knappast råda tvivel o m dess auteiiticitet. De tanltar, resningen dess riktning och bestämt de atgärder, soin blevo
det innehåller, vor0 alttuella just vid tidel1 för resningeil. De följden d ä r a ~ , ä r o ej p5 något satt folkligt betoilade, utan
öyerenssfam~lla ined de tendenser, som stilleståndsfördraget vi- representera e11 stormannagrupp av bestamd färg. Det galler
sat förefinilas bland de Albrekffientliga stormannen varen 1371 : att söka utröna deras m o t i ~ ocli deras Iner eller mindre
krav p& aterställande av gods, frid och fralse samt en mot sjalvständiga politiska insats.
)lagkliis valvillig stami~ing. Den egendomliga uppgiften om Det kali tänkas, dels att ifrågavarande herrar ]landla p$
eless (lilerker och leltmail, som bo ova~lskogs), \'il- uppdrag av ltonuilg Hålian och äro ledare för lians trupper,
keri icke överensstamnaer med den iiuri~kap Om företagets dels att initiativet a r deras eget. För det första alternativet
ledare, s o m stillest5ndsfördraget ger, lian under sådana för- lian måhända tala, att så många av Halians högt betrodda
hallanden h a tillkomriiit i deniagogislit syfte, såvida den icke mail, rådsherrar och andra, deltagit i ali tionen ! .Ktskilliga
a r en fhrvailskning av någon avskrivare. Huruvida d0k.u- onistandiglieter tala emellertid därelmot. I första hand den
inentet verl<ligerl blivit utfgrdat, darom kall eilmellertid intet oriistaiidigheteii, att stilleståndsunderteck~iarna endast tala å
med visshet sagas. egna 0~11 sina hjälpares vägnar. XIotparten
a
sin sidager sig visserligen ej uttryckligen sluta överenskommelsen å
Efter denkaa undersölining av de t v i viktigaste doku- konung Albrekts vägilar, men bland dem markas lians inar-
illenten rörande »folkresiiingen» i Sverige 1371 ä r dennas skallr ocli lians »ambetstnan», och deras »herre Itonung
liaralitär till vissa delar klarlagd. Siilleståndsfördra@ ar Albrekt)) riämnes 3. Vad som framför allt gör troligt, att de
Hlrivudkiillan och från detta måste en narrnare undersökiiing norsli-svenska herrarna uppträtt som relativt självställdigt
av rörelselis art taga sin utgångspunkt. Det a r framför allt liandlande politisk enhet, ä r liändelsernas fortsatla utveel;-
dess j l l i g a uppgifter o m rörelsens ledare soni @ra, att denna ling. En kort översikt över tilldragelserna utanför Stockholm
],lir gripbar. sommaren 1371 skall ådagalägga detta.
Resiliiigel1 står iiilder ledning av iss sa stormän. Dessa På högsommaren anlände konung Hakan sjalv med en
tala någon gång som Tore de represeiltailter har till Stockholm och började belägra stadeii 4. Situationen
andra samhällsklasser. Men det a r givet, att p5 staeride ut- var gynnsam. Albrekt var hårt trängd, och stora möjligheter
t r ~ c l i s0111 BIerlier, köpman, bönder oeli bokarlar kunna inga syntes föreligga för att frigöra den fingne lionung Magrlus.
slutsatser oin en politisk rörelses demoliratiska Iiaraktar bgig- Stillestand på grundval av status quo hade ägt r u m sedan
gas, Snarare antyder d å en passiis i deii konungaförsiikran, ---.p
hlbrekt 1 augusti f371 utfärdade, alt en stainilil~g U V
'
Hadorpli, R i m k r ö n i k o r , II, sid. 33. O r d e t allmoge s t å r Iiar tydligtoyilja nimot koriungeil sträckt sig till vidare kretsar inom lan- soin beteckiiing f ö r r i k e t s iniiebgggare i allm5iihet.
"ven den omstandiglieteii, a t t E r i k I(ettilssoi1 i f e b r i i a r i 1.371 i Varm-
det. Det heter här, att »surni the rniiil, som \vi haf~vurn lalid 1lalldlar 115 uppdrag av konung Håltaii, talar d a r f ö r (se ovan
35). lyaar oc rikisins land oc l-iuus aiit\\rardat, liafua med hardom Deil möjliglieten a r dock icke u t e s l u t e n , a t t de svensl<-llorska Iler-
giernlngom, t h z a r war, badlie Idiirka, riddara, slyena, köp- rarila i e t t evelituelit u t f i r d a t m o t b r e v p å lil<ilailde siitt allgivit sin stilliling
stadzinail oe bdnder oc l ~ i d l i e r iiarnpn allan rikesins
d-
till Halraii. Defiilitiut 1;aii d e t t a ej avgöras.rnogha OSS ojvyljoghan @ort>). Därför har det uppstått Bera
'
S. R. S. 1, sid. 29, 58 ocli 73. Med den h ä r o m t a l a d e belägril~geil iian å s i f t a s ~ ~ ä i l d e l s e r i i a i april. Uppgifter om Håkarls aiil<omst till Stocli-stor mistroiladher
. .
mellom war oc rikesins godhra manna liolillst~a*<teil i LagerBring, Svea rilies historia, III, sid. 3.36 f. .inif. A TaraiigerIiigvar Ariclerssoii. nFolliresiiiiigeil) i Sverige 1 3 7 1 . 51 De [örhaildlingar, som n u förts iiiellall deii f r i n TYsli- SUl~llla för si11 fader, och aveii om deilne ~ i ] l f ~ r s ~ l < r a d e s
land återvande Albi.el;c hans sveilska anl-iangare, de norsk- %'astergölland, Värmland och Elal, sl<u]le Alhrelit ha över-
s\Tenska herrar, som helagrat Stockholiii, och Håkan, ar0 ej högheten över fralset i dessa landskap.
lcailda, me11 ies~lltatet ar beliant. Det a r i hög grad över- s e r m a n händelserna i buset av vad som förut idaga-
rasjiaildee Den soln sliördar situationeils frtikter, ar icke lagts o m »fol~tresilingens» natur, överensstämma de förllari-
a k a i 1 9 ej heller Alhrelit; det ar de i förlirtndlingell upflrg- denïarailde fakta orn de sveiisl;-iiorska hem-rarnas GrfariIlgs- dande stormänileil av h i d a partier. De t\'; l t o l l u ~ l g a r ~ ~ sail. väl därmed
'.
Ett viktigt stadgailde i AlbreIils försäkranf2 sitta eliiellan l. av de11 9 augusti ger förklaringen till lierrarnas uppträdande.
Flera dol;uinent bara vittne härom. Den 4 augeisti er- Det heter Iiar som sista puiikt: »Item the som godz haf\;r.a i
llöll Xlbrekt d. 2. den förut näriailide Gotsltalk Falkdals löfte rikeno i Swerike oc besitne ara i x\'orjghe alja i ~ j ~ ~ ~ ~ ~ ~ l ~ ,
om bist&ld vid fredsilledliiageri nzellail Albrekt och folkung- sliulu therra godz ny\-vta madhan the oss oc rikeno i S\verilie
arila 2 . I<ort darefter, deii 9 augusti, avtyingade de svenska plightogha thiäniste göra, \ytan the i.iliesins fialIda
lierrarlia u r håda pai.tiei. Albrelit en försiil;rali, vari Iiall ga\- Kvarda, sjva frampt an 1Vai.e S~verikes maii ilyuta then sama
delil synlierligeii gående iitfiislelser: radet fick bl. a. sig riittiii i Norighe oc Danmai*&» 2.
(jverlAtna riltets hus ocl1 fasten, ficlc utse fogdar över dWsa Bestiiiiimelsen Itastar ett skarpt hus ö r e r de ~ l b ~ - ~ k t -
ocll erllöll rittigilet alit vid rådsniedlerils franfille sjalv utse fientliga herrariias politik rareil ocli sommarel1 1371 oeli
hans 3. Bland de herrar, vilka h a r allges SoIn deras ställning till Hålian. JlAnga av dem - det har
rådsledanlöter, som ofta framliållits, flera av folk- med otvetydiga vittnesbörd - h a hafl stora intresseii att be-
ungariiss anllangai.e; s~ <lem, soni undertecknat stillestånds- vaka i Sverige, ehuru de vall att uppeliålla förbindelsen nled
fördraget, före];omma Erik Iiettilssoil, väpnareil Ulf Jonssola folkungarna. På dem äger ett stadgande som detta siil till-
och Bengt Niclisson j')). Yågra dagar senare, den 14 augusti, laml3n7ing9 och det Liar för dem hetj~tt en avsevärd vinning i
följde fredsslutet mellan Håkan och Albrelit
'.
De sista da- makt och egendom att okvalt få behalla sin stfiljniiig j baldagarnas hälidelser hade Iielt ändrat situationen för Hålcan, rikella. Deras till synes självständiga upptradande ända
frail
icke längre hade effektivt stöd av alla de svensk-n~i.sl;a början och frani till deras uppseendevacliande steg deta 9
"
.cltsK måste lian betala en betydaride lösen- augusti och den karaktäristislra rel<rgieringen av deras led. . ---. - befinna sig i f~illstandig överensstämmelse med resultatet av
I ii^ framställilingen i det följande se Sv. T r . II, sid. 428 ff.; D. Sclisfer, SOlnmarens förhandlingar vid Stocl&olm. Fredstillståndet a, a. sid, 531 ff.; \V. Streclter, Die äeissere l'olitik AIbreclits I I . von1 Jleckleii- mellan Sverige och Korge hade, utökat nled en dylik be- j,eirg, sid. 188 ff.; F. Oelgarte, Die Herrscliaft der hlelileribuiger in Scllwedell, stiminelse, för deni en vaseiitlig I>etydelse.
sid. 29 ff.; 'l'iiiil~erg, a. a. sid. 285 ff.
Biiliotli, a. a. sid. 65 f. Aven om det efter delina undersöl<niiig icke kan anses
:i Nadorpli, Ri1llkrö1iikor, 11, sid. 34 ff.; jmf. Tuiiberg, a. a. sid. 28.5 tf. I'dlt sakert, vilken ~ t d l r l i l i g de herrai-na for- i
sv.
T ~ , 11, sid. 428 ff. o m l<ällorna till k5iiiiedomeii om fördraget se illellt intagit till Håkan, a r det i varjeR]]
lilart, att de ge-I. Aiiderssoil, a. a. sid. 25-1 ff. ----P
q i r i 1&g en f ö r Albieltt giiilisam omstäiidigliet: l i a i ~ stod iiu friare
'
Jmf. 'runl)erg, a. a. sid. 287, vilken kara)rtariseraY herrarnas uppträ-H å l < a ~ i ocli liuilde vänta billigare fredsvilll<o~. Det a r möjligt a l t da"de som svekfullt. -- hiuncii, a. a. sid. 837 f., antar, att Eril' ~ ( ~ t t i l ~ ~ ~ ~ , I~~~~~ kOniLiiigaförsä~ran endast gått lit pH a t i geiiom deii därvid avägabragta o ~ i i ~ j l i ~ e l ~ ]cani Ila vetat oiii siii ~ ~ t n ä m n i n g till riksråd, eli siiipuiilrt, som
adelslcoalitionei~ försvaga Håkans ställi~iiig. Att lian sökte bli kvitt de utfäs- l"'ianger t?cl<es upptaga. Den beror l>& eii missuppfaetiiirig av situatiOiieli. telsei., liali d i mRst göra, darom vittnar liela lians seiiare llistoria. ? Hadorl~li, a. a. sid. 3 7 .
Iligvar Andersson. » F o l k r e s n i n g e i ~ ~ i Sverige 1371. 33
n o n ~ f ö r t en sjäfvstiiiidig politik, en gods- och malitpolitik av slrilliga tillfallen l. F ö r de m h g a slakter, agde
hänsynslöst slag. Deras fortfarande goda förhållande till folk- Bver hela Norden, var iinion i en eller annan forna en nöd-
ungarna synes snarast bestyrka, att de knappast ö v e r g i ~ i t en varidig förutsättning för riliedom och malit.
p5 den norske konungens uppdrag igångsatt sak, utan anda Denna utvecliling, vars betydelse för uilionerl ~~~l~~
från början följt en egen riktning. tidigare påpekat för Sveriges och Danmarks vidkommande,
Sakläget kan ytterligare belysas genoni en blick över bar varit i hög grad betydelsefull, då det galler Norge och
det nirmaste seklets politiska händelser. Inom kort lago åter Sverige vid 1300-talets slut. Soni ett av denilas första syn-
de nordiska länderna i inbördes strider, ~ i l k a syntes komma liga politislta resultat kan man betrakta de svensk-norska
att omintetgöra hela resultatet av fredsslutet l. Oroligheterna herrarnas företag år 1371, utfört mer eller mindre självstän-
fortsatte och det gamla läget med ovissa egendomsförhål- digf gentemot Hålian och med stöd även från bredare lager
landen tycIites återvända Då vidtogo 1388 vissa svenska
herrar den itgärdeil att inkalla drottning Margareta till T. ex. S r . Tr. III, sid. 257
f. Sverige. Initiativet synes ha utgått från Bo Joilssons testa-
mentsexekutorer, bland vilka befann sig damera riddaren Ulf Jonsson, deiisamnie som väpnaren med detta rianln år 1391. Bland dem var aven Erik Kettilsson, en av de främste i 1371 års Iiändelser, och förhandlingarna fördes på dennes slott Dalaborg 3. I deit försäkran, som Margareta samtidigt
gav sina svenska anhängare, möter följande p ~ i n k t , vars an- slutning till xiiotsvarande stadgande i Albrekts konungaför- säkran 1371 ar ögonskenlig: »Framledhis at epter thet wi9 hafwom daglitingat med swensliom mannom, swa at mare m x n , tienara ok hiaelpara sliulu thera gods oli xrftve igen h a f ~ ~ r a i Swerike, tha vnnom -tvii allom rikisins rnannorn 1
Swerike, the -\vidher mara tienist blifwa, thera gods igen i
Danmark ok i Norike» Samnia fråga som 1371 liar åter
blivit brännande under de ständiga oroligheterna, ocli dess lösning är ett av unionens viktigaste problem. .!ter och åter Itommer denna fråga fram under unionsstridernas förlopp: deil möter ständigt i förhandlingarna med Erik av Pornmern iiilder Eilgelbrektsresningeiis tid b o c h aven senare -vid åt-
-
1 Stgffe, Bidrag, I, sid. L S I S f . ; Tiiiiberg, a. a. sid. 307 ff. Tunberg
uttalar liar eii f ö r m o d a n , a t t en fred, liknande »Slrånefreden» 1387, sliitits mellan svenskar och norrman.
,Inif. t. ex. hos Styffe, Bidrag, I, sid. L S S omtalat dokument.
"v. Tr. II, sid. 158 ff.
4 Sv. Tr. II, sid. 171.
