SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

I sina ~nr~dersökasingar av de svenaslaa 1-sistorislaa kallorna

4 1 ï . h det femtonde sekler has G. von der Ropp riander%castat aven Stnre%irö12ikoraaa kritisk vG~des2ttnlp;~g l. P5 grundval

av tidigare forskning, friirnst G, E. KIen.~_miiags undersök- ningar, OGIT egna iakttagelser nar han f6jjarode resi.~l"at.

Kiinlirónikan 1452-6187 bestar av tv2 sjGEvst2ndiga verl;. Första Stsa-elard.r~ilian 24.52--1470 har BP1lkomazrlk kort f6a.e Karl I<nrilssoras död 1470. Kr6nikan och dess förfatlare karaliieriseras: 5»EPCirfaltaren si?tr pi Karl Yálrrrtssoias sida bilan att vara direltt partisk f6r honom. Hanas dilat ii* eti talande tecken 125 bnst$lEnEngea~ hos det kungliga partiet, som ater- kallade konkrngen mindre fsr hans persons s k d l i i s a [ör att avskaka det danska herraviiiidet s c h bry$:i Osenstiernoïnas och Vasarnas 9evermaIcrt.

.

.

. H<arL framfrgder izageiasbgéles be- tydaiide,

.

. . FOrfattaresds geanstiingar

iiro djarva, krigisk2 gestalter, en Tord Bonde s c h Sturat-na, framför allt herr Sten, er? Erik Axelsson och andra; doek Ester han oclisa moisáarrdarnas, i synnerhet Erik I<arlsssns, tapperhet veder- faras a%% riittvisa, % strid oeli riddarliv kanner halm sig henima.

.

.

.

Vi ha att siEl;a kr0nikans firfatkare bland Siurar- nas anhangare, om han oe%;s& ingensiades {Bier sin egen per- sonlighet framtrada,

. . . Erkunder och akter stodo icke

IBSrfattaren till krfogande, och om f6rhandlingar berattar han biott sallan s c h d i mest efter hOasiigen».

T Andra Sturekrönaikan 14iO-1487 mijter von der Ropp

G. von der Ropg, Z u r Dei;tscln-Ska~icBii~a~~iscInen Gesclilchte des SV.

,%ulzrhnn;derts, s . 148 b.

174

Erik Eöinnroth.

en anraan författare l. >>Vi erballss intrycket)>, skriver han,

»sitt lian var Stoekholmsborgare s c h stod fjarran fsan de politiskt tongivande ltretsarna. blycket ofta bekanner han sila oliunnighet, 1 synnerhet vid rPPtsråQsförhandlingar, iibe- ropar sig p5 andras meddelanden och hoppar 6ver sadana handelser som Kal~nar%rdraget a v P483S emedan haam uppen- barligen icke hade någon kgnnedom ddaronn. Han var som alla stocliholmare ean ivrig anhängare ti%P Sten Sture utan att upphda~a honom Bver Isovan och a r frovärdig i det, som Blan berättar som åsyna vittne)). Besksivningen av B-nrakebergs- staget anser von der Wopp r a r a sannolikt tidigare diktad an BarBnPkans senare hälft

Von der Ropps uppfattaming och v5rdesattning av Sture- krönilasrna har $Iivit rmormgivasrde E r de2 senare historiska forsl;nirmgen. De historiska framstgllningarna av det senare 1400-talets historia ha i stor utstrackning byggts p2 Sture- kranlkorna.

.-.--p

Grunden för en vardesahtning av Sturekrönikorna som historiska kallor måste bli ett faststgilande av tiden nar de nedskrivits.

Den radande uppfattningen i fr&gan h5rr8r f r i n G.

E.

Elemilmlng 3. Han finner det »saBert att f ~ r f a t t a r n a roro samtida vittnen, halar till de hiindelsea han berattar; ocksa iiberopas deras ataktositet flerstiides (se v. 212, 342; 2100, 2149,

3298,

98,

2579;

3663, 3937, 4044, 4 3 , Siidana stiillen som de t411 Erik Karlsson personligen riktade verserna 1791-1802, p5 en gång tadlande, berdammande och uppma- nande, samt första fortsUttrningens slutrader, 1829-48, visande Grfattarens brådska att afbryta, kunna icke harstamma fr&n senare skriftst58Eat.e. Den alla afdelningar genoangaende Lifliga sanikanslans f6r den svenska saken hiinvisar äfven p5

TToia der Kopp a. a. s. 152. Tron der Ropp motiverar lokaliseringen av författaren med att denne 1471 befann sig i Stacicholrn men blott synes ha &ett Brunkebergsslaget och aldrig ha tilliiört Sten Stlires folje.

VOII d e r Ropp a. a. s. 151.

interessea-ade och deltagande Harfattare.

. . .

Vi kunna saledes med siilaerhet saga, att första fortsattningen i s skriflren

1470;

den andra 1 4 8 7 ~ l.

Pi%emmings iakttagelse, att f6rEattaren:i a ~ ~ k l o r i t e t Hbe- ropas flerstades i SiurekrSnikorna, ar ri&.%ig, Men detta

3 ..

iamnar iclae något avgörande bevis f6r kaios~ikörens egenskap av samtida vittne. Metoden att framstilPa sig sjiilv som agsne~ittne ar ett Icke ovanligt Bionstgrepp i imedeltida littera- kur 2. Aven o m Grfattaren kan antagas .:ara ett samtida vittne, har detta emellertid intet @tt betyda f6r den nirmaae dateringen av laans verk. ,$.sr BiBeanmings armf6rda Sevis Ban

endast ett anses sli-rka hans dateraargar, Edet g r hags tolk- ning a r Fhirsta Sture%ar6ni%ians slutrader 1829-48, sora skola isa »forfatbarens brådska att afbryta)), ,$i- denna tolknilig riktig'?

Första Sturekr6nEkan a r i stort sett en krigsskiidringo H krönilaans sista parti, r. 1597-1828, följas oavbrutet stri- derna meilan imng I i a r k anhangare

2

ena sidan samt Osen- staernorna, l'asarna och larang Christiern 5 den andra. Partiel avst~atas med Sten Staires seger vid (jresten 1-11/65. 1 de f6B- jande sju verserna 1829-36 on~namnces ytkerligare fem strider,

.viIBs~g "rfattarvri e-j agnar nigon skildring. Man sager:

"

»Tlaz I i é e ~ m iak e? Hanglaer aQh serliEEua

thy wiil jak thetta laalLha sta2 och Lher tiil! oguer slaa fer tHay thz ar sidher

afjf mangom ordom leedz eela man $vidher

oc for &hy the nsaane manga i swerige ;iEua

\'oii d e r Ropp styrlre:. ICiemmings datering a r Första Sture%irlinii<ar med iakttagelsen, a t t diktareii icke Banirier liuilg Karls död den 1.5 m a j l4iO (a. a . s. 119 L). Reviset vilar på förutsattningen, a t t FOrsfa och Andra Slure- krhrnikorna iiro sirisemellan oberoende.

Dylika uppgifters karalilan- a v I i l t e r i r IrlicEii. h a r uppvisats f6r Eriks- krönikans vici1;ommande. Jfr % a g r a r Andersson, IbalSstudier tiil Sveriges historia 1230-1136, s , 1 7 not 3.

som %hetta laabha sciiiFua thy wii% jak aaither b vi in da s c h g6ra her s p p a een anda)).

Redan 1679 tjgncide dessa ord Hadorph som bevis % r

att en sgrskild rimlirölmika, FOrsta Stai,rekrOnikan, sPutade har l. Denna Hadsrp1-a~ uppfattning 51- helt grundad p5 Restens innehall, ty desa handskrift H-aan Edjde, Cod. Holm. D. 5, g6r intet avbrott mellan v. 9848 och 1849, Den later Första Sture%tr61aikail 9 ~ e r . g a i Andra Sturekrönikan estan avbrott. Daremot markerar den avbrott vid -t7. 1933 gelaom

sidbyte och m-uskel.

Y,

8933 inleder skiidringerr a v kemg Karls d6d; haaadskrifien si91 tydilgen ~ ~ t ~ a l i i r k a viislingen B S1ver3ges ksnungalingd. Hadorph, som skiljer pli de ta5 kronikorna, %ater i sin edition v. 1849-1932 ralgöra ett fri- staende parti. Samma parti Zmas i sanitliga laandskrifter av Sturekriianiiiorna utom den ii%dsta, Cod, Holm. D. 5, %tt byta plats med .aT, 1811-98 Defta maste fattas son1 en korrigering av textens disposikion. De yngre Imandskriflerna ha genom sin omkastning latit de avslutande verserna 4848-48 inarkera avbrottet i konungalangden vid v. 1933. hIerm Icke heller i dessa hanidskrifter iiro F6rsia och Andra SttirekrbB- nikorna skilda vepk De aro hiir sonan i den S%dsla hand- skriften nedskrla~na i lögande -Eöljd.

Frigan ar, om testens innehzll berättigar till en sonder- deining av handskriftesraas sannmanhiingande Bisönika i t v i skilda St~are%tri81aiksr,

KrDlaikaii-en förklarar sig vilja hoppa Bver en skildring av de i v. 1831-36 uppriiklmade striderna. D5 rnanga leva i

Sverige, som Bafa skriva »theita>~, s5 »wiil Jaii aather wiinda, och g&a her oppa een iinzda». Korrelatet till »theita», som r d n g a l i t a skriva och varpal krCsnik0ren vibl g6ra en anda, a r v, 1836-27:

»H-purrr erxewall warth nidher slaghit och ringstahoHm mrar branth sch taglait I Hadorph, Rijm-Iirönikor I, företalet.

hurem her sieen och baes niels G r I ~ a l n ~ a r a laa och Bunae thz ey faa

huru slaghit stosdh wiidlz ferncabrcb och saa ~ v i i d h Brabroo

och annath folkit meer)).

»Thetiai) syftar

p5

d e Overhoppade sirldssl;ildrangariia. I del att Bronrleorew »gor en hnda darrappB», vllH hara »aaQlmer l ~ ~ a l ~ d a ) ) , Tad forfaitaren avser hörmed %<an icke vara tvivel tanderkastat. Yeriet »vandan 5"lrfinnes P samma bennar- iielse i e .

2,554:

,)Her myliom 1vy vi in da mrartl: tall i gan och tala oan rikesens fiprstaandare her sken)). »'pi?iinda» betyder ater@ i s%;lldrirzgen8. KröniliBren h a r aven gjort, som han har sagt. I T. 1839 f. -- borjan av Andra Stenrekrfinikan - h m n a r han sfridssPii8dringar11a och

6ve-dir h LiH at-[ giva en sammanfattande iiversakl över riks-

iaidspolibYBiela Hr 1470. Han tediiiar balcgreinden till Sten Slures i-ilisP3reskindarval och ges- eii resaln16 av den tidigare antydda partidelningen E riket.

Verserna 1829-48 avsluta icke en lc11-6r~Lkla. De avsluta endast Brigsski%dringai. Elet frarngar Aiirau, att den s. k. »FgPrsta StnrekrCEiiXlcan» firiitsiitler »Andra Strnreki-örmikaai>~ som fortsiittriing. $'i ha ?@lie att rakna med t==& krönikor.

Vi h a att rakna aned en, P-dandsEiriftermias Sinrekrönika, som

ger en s a ~ x ~ n m 9 1 g a n d e skildrkilg av hela perisden l-152-1487. I<lenannBngs datering av »FGrsta Stirekréaa:ikians» till- komsttid bill 1470 har -varit grundad pi. en missteikkning a v v. 1829-48, Dateringen av »Andra Ste~rekïi9s-b48<anc. till

i489

Iias bikttre graamd. Beskrivningen 1 krilnikan av de sist om- niininda h5l-sdelsersaa9 nnderl-dandlbngarsnéi

p5

i$land 1487, cnnkrmyter direkt ii11 det nikrrarande tidsmomentet.

Enligt von der Ropp sliola »fir,sta>a och ) : / k n d ~ ; a ~ ~ SlusekrCEniksrnra ha skrivits av personer ur olika rniljiEer, Rekonsireaktionen av %rfattarpesson%igheIeJ~:na Br lösligt gjord,

178 Erik Lönnroth,

han ger Bivervagande krigsskildringar; den andre är Stock- holmsborgare, darf6r att hana 8471 befann sig i Stoe8aholm, uppger sig blott h a asett slaget

p&

Brunkeberg och icke har hQsf till Sien Sluses f81je, I s j d v a verket fhrekonamer B Första Sturekr6111kan flerstiides skildringar från SiockhoPm. t. ex. v. 483 f., 629

t,

681

L,

79% f. etc., medan Andra Sture- kriinikan icke Iider brist pi Birigsskildá-ingar, Overgangs- verserna 1829-48 ange en medveier~ f6randring i iimzaesval. Nigra skilda f6rfattarpersonligheter ha icke satt sin priige;

pi

Sturekrönikan 1452-57'. Men frggan o m krönikan haft en eller flera författare 51- i det stora hela av underordnad betydelse. Vad som 51- av vilat

E r dess EirstieSse gr dess

uppI5ggning och liällmaberia'l: över hbawrd taget den verkan, som krQnlkans framstallning 51- avsedd att giva.

MrOnikan myilnar rat i en aPlmiin moral med ett av- slutande »amen», B ä r f6rePigges ett avrundat brönikeslut, Avs8i1tiikamgeias aktuella prägel

g ~ i

det sannolikt, att krönikan skrivits Icke allLf6r l h g t efter P487

'~

Hgröi~ikans slut visar dess ZilBkonnsbtid, Det samman- fatfar St~arekrönikans Biirdomaï. Och det anger, i villaet syfte dessa lal-doman- blivit nedskrivna, Sveriges invånare skola se, »hwartlm hiulidh \~anderp: ?, och satta sig darefter I det saidande Baget.

Delta betyder, att Sturekrönikan 1452-1487 vid sin tillkomst varit praglad a v en viss politisla situation. Sltrna- taonen iini den, som intratt 1487 efter f6rhaaadlangarna

p5

QIanc~ mellan Hannng Hans, Sten Sture oc%n Ivar Axelsson.

Efter segern p5 Brunkeberg d471 h a d e Sten Stiare styrt Sverige som riksfiirest5ndare. Som riksradets givne ledare hade haan samlat riiaets krafter kring den hahemska styrelsen. Det ganala, konstitntisna~lståska Bihetsprogrammet f r i n unions- tidens b o r ~ a n samverkade ganed den av Karl I<ntoQsson skapade,

separatistiska regenttanken. Sten Strares stdlning Tar s t a r k Be element, som samlats i den tidigare ridsoppositionen tander standig liamp mot unionens starka koisung:imaiit, utnaytkjades n u som st6d G r den inhemske regentens ~~yfieaa.

Sten Stures regemente efter 447% förenade frihets- och sj5lvstaiadighetsröne1serna i Sverige., Delta var m6jBiligt, s& lange ~inions~nonarkiesa representerades av den traditionelle riksfienden, Chrisbiern I. 1Blei1

X4Sá

eftertriiddes denne av

sonen Hans. Sveriges ocli Korges riksrad slöto sig samman

%r att \rinna det mesta rniBJliga vid en n~rreglering av G r - hallandet till unionskonulagen, Sverige hQli fast r i d unionen, Det ville icke offra rsraionsf6rhal8a1iciets fl-.edsgaranti för e n vaazsklPg, ~ntrikespolitisk nyorien terinag. I stallet giilide det, att inom unionens r a m skapa starkast 1ri6jIhga garaa'ti för @"i tritt styrelsesliick,

Liksom 1431 IiristoEer a v Bayern bragtes P483 kaslag Hans p5 Imii Ilaf6r Sveriges s c h Norges samverkande kon- s8itationalism. I Iialmar recess den 9 september k483 genom- drev det svenska r i d e t sin2 garantilirav. Det bestaindes, att radet skrille inneha slottsloren och kontrollera saviil tiblsiitl- ningeil av fogdar OCIB riifstetingsa~aan som nyrekryteringetm Inona sin egen krets, $!;att och tull, dratsel och kansli. Vart tredje ar sIiu%le koilungen a~istas i Sverige; d2rerneBian skulle en Interimsregering p i fyra riksrad tillsiittas, Uaaders5tark~as motslandsratt i fall a v konstitulionsbrst-& fast:siogs uttryckligen. Konungen firplilatade sig att H-ijalpa Sverige till dess ratt i fragan om Gotland.

I utelmordentklg omfattning var genoan Kalmga3a recess radets sjalvstyrelse fastsiagen i Sverige, Unlo~ibskonnngen hade accepterat radets frihetsprogram. Sverige var tryggat mot inirang i sim sj5lvstyrelse; naotstand mo2 konungens antagande var ej JEangre behövligt.

Sten Sture hade oc1isS accepterat Kalmar recess. IIen han var rikets regent; h a n och hans Eriing-e krets av an- Jaiingare maste f6rlgsra I infllytande, om kinng Hans eivertog riket. Situationen fr5n Karl Knutsssias tid upprepades. Re- gentens intressera skilde sig i uamionsfr2g;an fran radets. Sten

1 80 E r i k Lönnroth.

Stures politik Inriktades p i att hindra genorsafGrandet aa7 den nya öveïenasltommelsen. Redan 1483 i en kenngörelse till Stockholms stad om %\alri-earlnCPtets resultat, drog r h - föresti~adaren fram oklara och brännbara punkter: man skulle p5 niista möte kraffa avgöransde o m kung Christieans skuld till Sverige och o m Gotlarads stallning l.

Pi Hialmar-

mCste"&1.P89 var Sveriges riksr5d berett att bestamma om kung Halis mottaganade i Sverige

'.

Fragan bler ej avgjord. Hiksfijrest5i1daren kravde Grst Goklandsfragans avgörande. Pii denna punkt straasdade förhandlingarna 3. Kalmarrecessen av &r 1483 fastslogs inyo. Men Iiung Bans9 övertagancie av regeringen i Sverige arar skjutet 6ver I det ovissa.

Sten Sture satt efter 1483 alltj5int vid makten I S ~ e r i g e , Men hans aralde bijrjade vaclala. Ban hade omintetgjort unionsfragans l6sning i den traditisiiella r8dspolitikens anda. Radet stod ej larmgre enigt bakom taonom. 1484 gjordes ett "ssöli att störta honom som rikförestandare. 1486 före- kornmo kravaller bland allmogen i Vastergötland och Srng- land. 4487 utbröt krig mellan Sten Sture och rikets ilaist honoria analttigaste man, Ivar Aselssoil.

Denna krafimatning var Iiinge förberedd. Sten Sbanre ~ n å s t e skaiiYa sig kontroll 6ver Ivar Axelssoras Iiin; denne vagrade att enligt en 6verenskomnaelse a.; å r 1483 sta%lct sIottslo~ren g5 den svenske riksföreståndareti". Vareera 1487 gick Sten Sture till anfall. Resultatet blev, att Ivar ,$xelsson under1iaslade sig Biung Hans och liiimnade Gotland till ko- nuiigen och Danmarks krona. Iiung Haaas fick spela rollen av fredsmaklare och avgjorde tvisten vid korhandlingar p:: a l a n d 1487. E ~ a r Axelsson sturtades; konung Mans behöll GolIarmd.

Inom Sverige hade Sten Stbires sna9it ökats genom Ivar

Olai I'etri Svenska krönika, utg. a r Klemmiaig, s. 275. Sveriges T r a k t a t e r 3, s. 391,

H u i t f e l d . Danmarckis Rigis Iiröiliclce, fol., II, s. 985; jfr Palandan-

Xlïiller, De f ~ r s t e Konger af d e n Oldenborgslce Slaegt, s. 1 4 6 f.

Styffe, Bidrag roraiide Skandinaviens Iiistoria 1, s. l 1 'l; Hanserecesse

Axelssons fall, I ~anionsfragaaa blev hans hittiatiola vansklig. Gotland, -\ars ovissa stallninig 1484 gi\it ho l o m en fosesand- rilng for sappskovet med koi~tingeams hyllning, rav de facto fol- lorat. Sten Stlares diplomalislia position var rubbad

D5

fragan oaal koiaunigens antagande %lerupptogs

p5

1490-falei, kunde hans mot.;tAiid icke Bangre forenas med Kalmar recess. Han drevs till oppen brytniilag med riksradet, 6111 demagogi s c h sl~eliialatioraer r folkresiaiaig. Hans nederlyg och atsattnsu~g foljde.

Lnionsfri-agaln hade $487 Liorirr-nii l ett kritislit sliede.

Forhasadlingarna p2 o ~ a n d hade giait Iiung Hans en prestige- vinst. Enligt en obestyrkt iappgilt i deab da ska rimkronikalm lovade herr Sten p5 detta mote att lamrma konungen riket I. Sten Sttase tvangs a s laget :att satta sig i forsraasstalin?ng. Uppgoselsela med Haar Axelsson %lade varit nara att driva honom L krig med linng Mans

'.

Han avsecliTade under aret

9 1 4 utrikespolitiska konfli%iter: med Ordensstaten och med

Kcivgorod. B Sverige gillde de8 att sam12 opriiiornen tiIl stod

for hans regim.

Sadan var den politiska situation, i vilken StuiekröniPta~ tillkom.

IárCinblian 14-52-1487 a r eiilielt och episkt efiktfu-blk kornponerad. S ~ e r i g e s historia bygges upp kring personliga iiisatser. Tord B o ~ i d e s l-%jalted$d ger kung Karl lycka (v. 1-212). Efter marskelas dod leda daaiskaunas och kung ChrBstSerns s ~ e k samt Osecistiernori~as uppror ii11 att Karl fördrives och Srerlgc Iionnnnes under Christierns förtryck (v. 213--782). C%~risZieri~s övervåld mot arliebiskop Jöns för- orsaliar blsliop Rettils allmogeresnlspg (r. 783-1201). En per- sonlig brytiiiiig mellan biskop Kettil och kung Karl leder tiB1 att det arlzebiskspliga partiet på nytt sitrter sig till Christiera. Detta daiaslaa parti bekanapas ocli besegras av kung Karls masa, Sturarna och Erik ,%xelsso-i (r, 1282-1845). Efter kung Y6arBs död regeras Sverige av Sten Sture som riksfi4restindaa.e. Han

'

S. M. S. 111: 1, s . 135. Jfr Olai Petri Svenska k r ~ r i i l ~ a , s. 333.

6 82 Erik Lönnroth.

besegrar definitivt kung CIaristPesn p& Brunkebesg s c h sluter fred (v. 1849-3391). Sten Sterres regering oroas av Ivar Axelsson, som docli slutligen tvingas p; knii (v, 2392-3359). 1 en slutbeirakielse uppmanas svenskarna at% behilla Sverige fratt soiaa hittills och vara eniga (v. 3360--3381).

SturekrGnlkan skildrar kampen mellan Danmark och den danske konungens anl~angare

i

ena sidan samt det svenska sjiile~st5ndiglmetsgartiet

5

dera andra. Dess ledande politiska aspekt ar den samma soiin I<arlskrönikans. Utgall geras mot dans1;araaa som f04B; l. Kriinikans hjaltar iiro de

man, som arafört stridera mot unionskoniaragen och hans med- hJii8pwe. F ~ a ~ n s t av dessa hyllas Stel1 Sture, den av Gud iundersthdde krigaren, den idealiske regenten, företradaren för Sveriges oberoende siiialning '. Hans bana fhiljes genom bela krhiaiikan. Pi$ hans sida framtriida i krönikans tidigare del Niis Sture, Tord Bonde, Graslaf liarlsson (Gumsehtivud) och Erik Axelsson sona den ratta sakens stridslniin. E n mera Bisnvenlisnae%I hyllning iignas dibang Karl, den firegaende lcrö- niiians hjalte oc42 represen-atanfein f6r de% separata svea~slia Bonunagad6met.

De personer, vilkas insatser i isnionasstridesi krönikan besjunger, iiro skildrade p: enahanda satt. De gro rkdderIiga och krigiska gestalter 3 ; de gro ocbs6 fasta kampar för Sve- riges sja%vsta~idighek. I denna egens8ia.p framtriida de icke alltid i samtida laallor. XBls Stare och Ga;is'saf Iiarlsson an- s l 6 b sig f458 %iII kung Chrisiiers?,; Gustaf Karlsson intog en vackjande hiilning i Iiabördesstriden 1464; Purytni~agar iiairaf- fade mellan Erik Axelsson och jaung Kar8

3457

och 1468 ",

Dessa händelser forbigar kronikan med tystnad. Den ger en bestamd Haaraktii- at sina hjaltar. Iless persoraurval "rklaras av at8 dessa hjiiitar alla tillhöra en viss grupp. Tord Bonde

r. 449 f., 2114 f.

v. 2380 f., 2160 f.

"Jfr r o i l d e r Ropp a. a. s. 150,

"Dfplomatarium Ghrlstieriii Prinii, s. 66 f.; Styffe a. a. s. l 5 6 if.; S. II.

S. HI. 1, s. 162; Peringsliöld, Excergta diploniatica, E. 60. 68. 83-91, b r e r 18 maj 1468, R. .L.

r a r gift med Sten Stures svagerslia. Hans dotter var gift med Johan Chrisiiernss~n s e ~ ~ a r e e n al7 Sturarnas framsta anhangare l. Gustaf Karlsson och Xils Stare ~ ~ o r o friin bkbr- jan Sten Stasres framsta vapelabröder och framgent hans

trogna a1111aglgare Den f6rre Yar riksfClresB5ndarens styv- fader. Bigge tPPlh@a.de genom giftermal dennes slikikrefs. Erik Axelsson var Stena Stures husfrus farbroder och enligt kroinikan sjalv den anan, som lalicerat Sten Sture som riks- fidrest2ndare. Samtliga dessa nnan u r det svenske, sjalvstan- digl~citspariiet ha statt 4 nara relation till siksförestaiidarea~.

I<rö,,i&an skildrar iiyen m a n med erkant skiftande stall- ning i unionsstriden. Bisliop Kettil, som tilllaört det Osew- stiernslia partiet men som iiven anf@rt Si-e;-iges li5r mot kung Christiesn, far i en episod ratt av liriii~ikein mot kung 1Lar.X. Del ar,

d5

konungerr latit de p2 Stockholms slott innesltstna daiiskarnia

:

f

en far billig dagtingan, viiiet leder till bryt- ning mellan honom och biskopen 3. Er18 1; ai 8.1 sson (Yase), som tander seniare delen av 1460-talet anfcd-t upprorspartiet mot kung Iiarl men efter

1472

varit lojal! medlem av riks- sadet, klandras vederh6~:Eigan vid skildrlrgen av 1460-talets strider. Meam efter klandret %a. han en uispmeintran ':

a>dogh SS~PB t\v air tokth och synne eein airlie; man och fcdr fiende 1vi311 striidlra kan

gudh giffui till< altiidh .IP;ynnz

naar tnT tiiH swerlges iiende i ~ a r d e r till synne.»

Det har Iiinge varit opphn5r%asaasiw~geak, att FOrsta Sture- larönikans fiirfattare later fiendernas, i syr~rierhet Erik Karls- solas, 'tapperhet vederfaras a31 rattvisa j, P'oreteelsea-~ iir lati

f6r%ilariig9 sedan Stt~relirönikans enhet fram till

A187

kon- staterats. %'id tiden f5r k1-6nikans avfattning vor3 de per- sonliga mots5t~nlngarraa fran 1450- och 1460-Lalen ej l%anagre

'

I<röililraiis iiitresse för Tord Bonde aciste 'la irafluernts a r dennles tidigare, litterara apoteos. Jfr S. Eli, Visan o m Tord Bondes mord. s. 39.

"fr. Styffe a. a. 3, s. GCSLEI och CCLXT'. V. i167--1201.

v. i 7 9 7 r,

184

Erik Lönnrotii,

aktuella, SBSkikoaiEtionen av Osensiiernor och Vasar hade Birossats i siaget p5 Brunlieberg; dess sspprorsst2'ilInintg till- h6rde det "rgangsaa, För StureparLieS faiin-as ingen anledning a l t nedsvarha sina gamla fiender personligen, i synnerhet om dessa

gsa

senare tid förarandlais hi11 bunds6rvanaler. Sture- kriinikan ger blott sattrgcli. at en prineipielR ovilja m o l unions- fionungens anhaxmgare. Personlig ~~edsvastsaing Iilliimpas fönsi mot en sesaare periods fiender: D e t iir Xsetecitnande, att Ilrar Asekssons insatser vid kung Karl-. sista restitution s5 gott som genon~gående f6rtdgas.

Frannstallningen av Sveriges historia 1432-1470 i Sture- Bröraikaiis tidigare del beharslias av en analmed~etet genorn- f6rd politisk tendens. Aiindelsernas samrnaaihang kika viil som personliga sympatier och antipatier h a tillratialagts efter synpunkter, som varit tjiinliga f6r Sten SQnres polillska gro- gram R, lo. m. 148'7.

Deni po%itiska Beiidensei; erh15lker i SYurekrönikaaas se- nare del 6kad aktualitet. Skildringen konceiitreras har kring tv5 episoder: slaget

p5

Brka2akebeo.g och striden mellan S%en Sture och Ivar Aselssoia. Bada episoderna iiro ~r.r tendentiös synperiikt viil valda. I slaget p i Braankeberg firade Sten Sture sin största frarngarrng. Sl;i%dringen darav a r I~r611Jkans h6jd- punkt. H striden mot Ivar Axelsson hade Sten Sture e n agitatoriskt stark stU8lnirag. Hans fiende representerade en darisk-svensk adelsmakt. Genom att viigra riksfösestandaren slotts8ovena hade Ivar AxeBsson blivit fiende 821 Sveriges krona l. Herr Hvars nederlag betydde en f i a n ~ g a n g f6r Sveriges Hirona P Sien Sthires person. I Birönikan skildras utförligt Imans intriger, Biiflesbrott och röverier. Han Ur ut-

%iirrra%ng och d a n s k han ar eam riiv, sadan som den Sankta Birgitta varnat Sverige f6r Han h a r danske fogdar och x~lh1 truga Sverige araed Danmark och Danmark med Sverige 3.

Detta dubbelspel blir hans undergaaig. Hans öde f&- tjiina som moraliskt exempel,

H a d o r p h , Rym-Krönilror 11, s. 338 f. P*. 2750-2759.

Slst slutet av den period kr0iailian behandlar, under 1480-halet, bestamdes Sveriges oden av iappgörelsen med uarionskonarngen, ICaliaiar recess 0 ~ 1 2 det d i r p 5 "ljande tapp-

skovet med Itung Halas9 hyllning, Mur stZ.ller sig kraoPnlkan till dessa 815ndeIsei.3

Efter Sten Siares segrar, sager %crrBïai%iaar, finna dans- karna p2 en 11%. sed ocla vilja bisada en faSsEi fred. Det pigKi.

till kung Clarlstier~is diid. DB siinda n0ri~m8nnen b t ~ d kil1 svenskiarna, att de vioja blira med Sseiige, Det beslutas, att n o r r m a n o s\-e~~sIiar och danslrar skola mötas i Halmstad 1-182 och valJa konung. P$ viigen dit £$r Sten Sture 6g0tiviirk~ »emedan Grid ej \.:ille ha hnirom till Danmark)). De%- beder till aii arager, svensk kan kanima tolk mötel »kanske Sverige till stor fron-ema», Dansliar och norrmii~i besluta alt taga H a n s till koniiing. DB brast bandet mel:ans svenska sa$ ~rorslia mail, Danskar och norrniiin krii.isa Hans och ge honona konungananilia.

Diirmed a r unionsfrc'igan utagerad f ~ r SttareRcröniiian:, Man letar "rgaves efter hesluten 4 I<aimar 1483 och f ~ r - hancilingarna om Haiss' antagande sona svensk ksnu~-ig, >len k u n g Hans dyker u p p i annat sammaiihang, Samtidigt med bryiilingen niellan Sten Sture och Ivar hse'essosr sprides ett underligt rykte, af8 kung Hans vill draga till Sverige och laga riket imed makt l. Konuragera ingriper verkligera

p5

R e n

Ivars aiirstifkae~ i konflikten, anen herr Sten och laans man bara ingen fara f0r konungeex, d5 de ha större mailit? InfBo. abiblickeaa av Sten Stures rustade h a r laallssr lronnaagen honom till sig, sluter eti hedersamt Grdrag och lainsiar honom oland. Xiiiet upplöses med ii.$jjd; herr Sten ocli de svenske Haa denna girig gjort en god resa.

Kung Baxas a r i c k e fientligt sliildrad i k r o i ~ i k a n , Ban omrz2mnes betydligt f~rsiktigare an fadern, den tyrangiiske och ohöviske Chrlstier~a, och modern Dosotbea, som alla kalla LTezabeaiBu 0 ~ 8 3 som har "r varia att förgifta folk ulan sXtiil s,

41 86 Erik LOnarroth.

>!len kung Hans har l krölalkan ingen ratt till S ~ e r i g e s tron, Han upptrader mot bakgreaxnden av den gamla striden mellan sverzskasaaa och Danmarks koninngar, Dear slutliga eappg6- re9sea-1 p5 Oland blii en triumf för Sten Sture, som har st6rre makt an konilaiger~. Kung Hans9 enda möjlighet att vinna Sverige ar genom vald. H u r r-inga dennra mO~lighe% ar, fram- går av handelserna p i Oiand.

H u r d e skildrade hiindelseralas erfarenheter skola till- liimpas &r fram.9akfden betonas i kribnikans avslutande upp- maxiisag, Svensliarna ha n u Sveriges rike 1 egna hiinder, fritt s c h med iirap de kssnasa vii8 alIa biim krona, De skola

B . ~ C ~ L S u p p det onda med rötterna, alja h 8 en ~ i % j a och alla

hålla tillsamman, sa skola deras fiender ropa »o, ve!» Stuïekr64isikarss a~slailning r6jer hela verkets syfte. I(p.6- nikan 5r en systematiskt altarbetad pr~pagandaslirift~ Den bedriver Inistorisk agitation, Dess f6rmenla okunnighet 01x1

riBsridshrRaaladl1~1gar och o m orsakerna I I P I överrasliande politiska Iikldrage8ser utnyttjas med stgirsta skicklighet, d i den fra~xdagger historiska samananhang f6r gemene m a n l.

Kraa-rikan ger en Diod av de politiska fragsrsras nf~eckling, som faga stannmer med a~erk'ligheten, Den ger indirekt en bild av Strarepartiets sfiillning efter arppgëarelserna 1486, Den ger diirmed effervarlden en fast prznkt f6r ftirst2elsen av dessa handelser.

Sten Stures parti ilar Biitii slirkva S ~ e a - i g e s historia under de senast "rflutna artiondei~a i anslutninng ta11 I<arlskröniPaan, Del politiska leckmoti~et i den nya B~rönlkan, agitaliomn mot nanioiaen med Da~zmark, anknyter till Karlskrönikans teaadens. Sturelirönil~ans fra~msst5lPni1~g tjiwar flera praktiska syf- ten, Den skali riidda Stera Sinres prestige efter den moigang: som Gotlands förlust s c h konungens medling f 481 iranebairlt. Det sker genom att beratta om haazs forna segrar, fïamf6r allt p-rtankeberg, och gensan att fraimsliilia uppgdrelsenr med Ivar A4selsson som en stor fiamasng: Oland a r vraranei, Gotland hgnslcjtrtet 8111 riittegeihsg. Ii"ir~~&kan vill vidare utan

fie~~tliglserer mot kung R a n s agitera mot Jionungerzs anm- gande Det sker genom att stalka den principiella n~otsatsen mellan Sverige och Darmrnarks konaangam:akt, genom att for- tiga kung Rans' vait och genosxl akt visia hans maktloshet gentemot Sten Sture. Alen franafor allt 1~iP1 kronakan agitera for ett bibehallande av riksforestandare1is regemente. Det sker genona en skonnla5lning as. de gangrta regeringsaren och av Sten SLures ni~avaraaade s%aBinBn~g sam: genom den direkta maningen n sBuQeerserna till seensliarsaa, att d e skola ena sig om att behalla Sveriige for egen r &ning.

SturekrönEEians egenskap av p01iti~Bi propagaudaskrirb belyser 5a.ena dess Bi11f6r'liiilande1~.~

MrgEnikan ilar b e ~ i s i i g e n utnyttjat en ~salLiisSi .iisa soax kalla: .;isan om Tord Boaides n?iord

'.

Dess frcrrnhallande av falslahet och t~eQa1an.a som ett dai-iskt izationcildrag geil eti

eko a v Gotlandsvisalis ledande ta~.ilregang ! Diirernot torde Br61aiköreri h a Hciiirnt visan om slaget 835 Bi-aa-nPieBserg, Typisk

ah-

haias intresserade men valhiinta beskris~iiaing p5 Bruï b ~ ~ i l g Christiern i drabbnlimge~n $icB tre tander utsHagna. Del-s siar Siii-a-an fr6a.i 7illsans sclmwungfubia Furnering, so131 Lrollbundit senare Grfattarr 3,

1 kr6aiik:ins text infogas siuladom frist5ep;de: faktiska notiser, som 17, 283, d a r Orestens uppförande omtalas, eller

ar. 397

K,

dSr kbsiag Karls: r a k t namnes. bkrönikans reella kunskaper. synas flerstiides kanna %ras iilkbaita p2 ciyliiB;~, 86srycltta xrppghftw r" Ha vi d i g o n m6jlighef att spara deras nrspraazg?

S. El;, a. a. s, 39,

v , 101-,112; jfr Svenska hledeitidsdiliter och rim, utg. a v l<lemai;iag9 s, 1 0 3 f., s i r s k . l:.213-213.

r. 2251 f,; Sv. JYedelticisdilizer och rim, s. 416; yngsta rimlir. Y. 4809

f.; Olai Petri Svenska I r r ~ n i i i a , s. 2 7 2 ; Olaris Magnus' H i s t o r i a om de n o r - diska f o l l i e i ~ II, s. 162, LIiehaeIisgiIlets iivers.

' J f r >f1, Brondea~n-XlePsens liarakteristik, Om Ril~~krmiiiieras Sprogform og TiiS>livelse, s. 8, alt E;t:rre!iriEnilaorna b e r a t t a »nrtirnrest som arersificerede Aiailaber)).

Ett kaaakteïistlskt inslag av faktiska notiser trtgOra Staarekr6laikans precisa dateringar sar7 handelserna 1457. De tilldragelser, som försetts med fixa data a r s : slaget vid Stranmgnas, J6ns Bengtssons beliigriilg av Stockholm, kulig Karls flglit till Danzig, Stoekholims kapitulation, ett svart- brödramöte, k u n g Christierns ya4 och kröning

'.

Av dessa data iiro tv& orimliga: dateringarria av slaget 8;id Strangnas och av kung Chrisiiesns kröiming? Ovriga data stgmrna med de i Annales Holmier-nses bevarade" Be- t r a f h n d e tidsuppgiften f6r Stockholms kapit~alatisn strider SturekrGaiikans och Xzinales' gemensamina datum, hZai!ie dag, mot Ericus O%ais datering i.

4 Sturekröaiikaias l<roriologiskca serie f6r ar

1457

finnes

e 3 opreciserad, inexakt iidsrappgift. Det berattas, att det var

mt~n%sarnCete och svartkrödrakapite vid heliga Bekamens tid.

DI

saannaa tynsan» fick Iiung Cbristiern SB-ocJiholim Sam- ~8ia~astaller m a n denna datering med Annales Holmieisses' uppgifter, erl159les filjastde par:illell:

Item eodem a n n o in festo corporis Chsista quod ceeidlt in crastino sanetorsam Yit1 et Modesti ra~artyram videlicet S V I Kal. JuEiH celebratum f~1i-s capitulpam iai claustro ordinis predicatorum Holmas et hono- rabilis pater frater Lydicbiosus van Haghen eleeaus in proylas- caaleria in vigilia sancti dohan-

n48 baptiste

.

.

.

Item in codem a n n o et

Om helge likarna tiidh war annunakip mosth

s~~artlibr0dn.a capiteil i stok- holax stoodh

iher k o m m a andelagha och riddare

och ther i l i l arranger höffulslaer s\vai1

baadlne j n n a n rikes och wthsan bo0

och w-\-nl%e haffua i stoiiholm thera 1-00

v. 475-662.

'

Scolastica dag iniföll p i eri torsdag, ej på en söndag. Oan Hirönaings- datum jfr S.R.S. Bld. I, s. 27 not 111.

qS. R. S. III. l, s. 26 f.

S. K. S. HI. 1, s. 162. Jfr Blaus Petri a. a. s. 221 f. E n ai7 Jönis Bengtsson instiftad festdag ligger till grund för Ericezs Oiais datum.

supradieta uigilxa Johannis bap- tha Gi1c konungh crrstiern-i saa taste Chris-liernus ve\ Daeae dana bodh

electus SuBt in regem Siseele Bhe han scilkde Iaaiha see si;th

. .

.

et in crastins

. .

in opz- herra hoiT

drim Holmense aeeeptlzs. och sculde narnaren konania

for thy dar motte honnm

from2

% i a ~ n a r t h > \ a l annars an ryL- tedh piik

i s a m m a kaman han saokholm

fisk

moth hona21 gingo rxanktaca och g;ras%a

almoghen {Frur riddare a 1%";

t h e basta

Ihe h a a r e lioi-ss och Yataa ~ P L

myBiHn sangh, e t c

Darefter omtalar kröalikaa-~, salt Bcng I:ha.Bstieri~ bH9-v vald »om sancti j o h a l ~ n l s haptiste dagh»,

& hasnaies sker Chnistierns intag i Stocicholrn efter a.a%et, i SttireBarörpikan fire, I<.ár9jnikans ordnlngsfGlj6 stfirnmer med redsgöreksen i en alimogens proklamtition fran 6466, som torde ha yarit obekant f6r I;röni%idi.en

',

Dess i~ppgifi torde dikftir vara zitt I'tjredraga. Alen att kr4inikau d i a r i13 rnus~kmëalet

E.

sikr slaildrilig och samn-narist2ilei. dee %;rol~olsgiskt med ]:ung C l ~ ~ i s l i e r n s intSg - liksoin Aninales Iileal med oiikca datering

- iir mer iiss ex.: tillfallighei-, Alistet och %snrrngava%et ha icke arinaii saaxshars$

%n

samtidigheten, S8aimmana.st5lTninp

ar. typiskt ai~nalbstisk; dorniaaikanerkonoe~zlet Ban icke h2 hafl Intresse f6r aradra

as:

en triingre larets,

JiiraaSe beröriragspeai~kte~a~a i dateringsuppgifier mellan st ur ek rö ni kan^ och A ~ ~ l i a k e s boira uppiiibningarn;i av

kung

T T

e~arls 1463 fiingslade anhiiuigrere ~ p p ~ n 5 r k s a l a a m a s B i d a skrifteinaa liiinsaa h a r de tvi?, Skocklrodmsk~ongkar~ias 3 2 s Pe- derssons och Ejertold Gramsos n a m n .

"aiidlingar r 6 r a n d e Sicaiidinavieils historia 5 s~ 7 .

S. Ii. S. I I I . I, s . 28; Y t u r c k ï . v. 690 f. .!fr Y,~ndPingar rsiaaide Sliaij- c1iiia1-ieris iiistoria 5, s. 12.

190 Erik Liannrolli.

Sfureki-QnPkans fiarfattare Zaaxa ej ha kan% Annales Hol- mie~ises, Diiriill aro skabaktigheterna B r stora. JZen anna- lerna iiro kompilerade, och vissa aaanallstiska k598kappgkftea torde de ha haft gemensamma med Strarekrfinikan. Av dessa har en saker anknytning till stockholnask domlaaika- nertraditlon

Men skriftliga kallor kunna spgras endast spridda notiser i Broaaikan. St~irekl-Qnlkan ar icke som Karlskröni- lian priiglad av dsk~amentbearbetniaig. Den osntalaa flerstii- des brev och skrlrelser, men o m fhrfattarenn haft dem "r 6goizen &a11 ej avg0ras

'.

I vissa fall, t. ex, P siiildringarna a r kung Chkstierns li$lvSgagingss58% under grhandlingarna 1471 och av Ivtar AsePssons förbrytelser, Iian en parallell i synpunliiter pavisas mellan krQnlPian och officiella skrivel-

ser

"

Men nagon bestiimd avhiingaghet a v skriftliga kallor

kan ej heller har konstateras.

Stureks6nikaris kunsliapsstoff a r !6s8lgare %n KzrlsksgB- nikans, SBrskilt I början synes kr0nlliGren stundom &Bia Bit$ p5 littergr schabIon SSurekr6nikan-as episka napplagg- ning och populara, a l l m i n h o r a l i s e r a n d e ton g6r dess fram- stallning mera obeaoenide av kgllsi~ldier iin KasBskrGraikaws juridiska apologier. Arten a.l- BrBnikaras agitation laar be- stamt dess b2l%makeria8.

StaasekrBnikaka ar en propagaiadasRca.if&, avsedd att tjiina Steii Sbnres syftens. Dess inforslaatloner f& betraktas sona officiella9 aimlnstone r6rande agitatoriskt viktiga partier. Att

p5

sadana punkter sQlaa geraonlf6ra en sBR!Hnad i k2SHviirde- ring mellan ska,iftlig och muntBBg tradltioaa torde E: anses ofrnlnthart. Kunslsapsurval oe%a bearbetning iiro alltigenom

E t t tiilfillipt s a r n l ~ a n d mellan Sturekrönilian och Vadsienadiariet f r a m g i r a r dateringarna resp, 29 juall och 29 juli f6r Christierras kröning i

Sverige. IDiaalet, som slagit sammala fel d a g med r s i t m i n a d , bygger p i s a m m a förr$xPing som Sturelirönaikai~ av Karl HQnutssens och Christierns

k L r o l i i i i g s d ~ t a . .' S. R, S. i. I , s. 173; Sturekr, r. 662,

v, 359 S.: 409 f., 569 f. etc.

r, 1989 P., Sveriges Traktaten. 3, s. 317; s.. 2780 h., 3948 L, Styfie n, a , 4 , s. 115 f .

praglade av tendensen; uppgifterna Itrinna icke aanvandccs utan noga kontroll.

For sitt episka msstivras' torde kronikans forfattare ge- nomgaende Ima utnyttjat muntliga traditi~r~skretsar. Det ar slutligen icke osannolikt. att Bmana, som Iman uppger, verkligen varit ogonvittne tiSI laagra ti%ldrage%ser, t e\. slaget p& Brr~az- keberg. Harvidlag kan Intet bevisas.

Et1 5.Idi.e forskning har %aiinf&rt Sturekrgiaalkaiis karak- teristiska drag till skilda forfattarperssnligk.eter- Denna me- tod 5r föga givande, Sveriges medeltida ri~nkrônikor iiro icke produkter av indi\riduebl diktning och historieforskning. De ha skrivits fGr politisk aimx-iiridning; t~fformaingen viiknas. om praktiska syftenr. Utifrdn dessa syften b6ra de toIkas, Det ylsar sig, alt deras YiaIivarsHe darigenom fGrandras, Ue iiro lelre b'lo%i berattande kallor av ofta I..plirelaktigt varde. De framsta som lamningar a\- en pePifisBa litteratear, Sture- k r ~ w i k a n ger, ensam av bevarade kiillor, ein inblick i Sture- partiets agitatoriska e-iil~2gagangssatf under unj.onskrisen erid 1480-talets slut.

140ll-talets rimkrOi~ikor ge bidrag till :iigHtationslZktesatc~- rens historia i Sverige. Stnrekr6nikan sabilar I<arlskr6ni- kans vidlyftiga5 diplomatariska apparat. Dess polemik. 5r mindre jsaridisk och mera pop~liirfi gemyll;.g an 6Qarffskrtini- kans, Biskop Iietfil surar och river sig i haret vid J6ns Bengtssons fingslarade; han spottan. och isiiger tvi At k u n g Icarls billiga dagtingan med danskarna I , Erik Kai-Bsson skri-

ver ett glatt och lrögfirdlgt »karEeksbrev>) Bill si11 hustru

'-

Ivar .Axelsson~ onda bedrifter rsrenntras upp med ett segslitet vitsande p; hans nzmn 3. JBiiteh. g45 ojiland 1487 andas med karlek och god låt ", Sj5.lva slutbetraktelsen, dar Sverige

-

i r. 8 8 1 f,, 1 1 9 8 f.

" 8 . 1 6 5 7 f.

".

2,562 f , , 2 7 0 1 , 2777, 3126 f,, etc,

I92 Erik L ö n n r o t h .

framstalles som en arPlg änka, omsv5rmad av friare, ger en ppopuliir bild av tidsl5get.

SturekrBPnHltan 51- ett exempel p i den agitatoriska stilens utveckling P Sverige under 1900-talets slut. F r i n den juri- diskqpolenidken, som utmarker s8~rivelseri1a friin %<ar] Kan-its- son Isailsli, givergick man till en brett demagogisk

§%LP

aned H-aamsristlska inslag. Den nya stilen mairkes redan i Stiirar- nas tidiga prolc%amationer l, Ben utvecklades med den in- hemska rege~atinsbitutionen och skulle n& sin fsm88andnbwg med dennas genombrott under GustaflVessa.

- . - . ---p

H a n d l i n g a r rör. Skandinaviens hisi. 5: s. 3 f.; Styffe, a. a. 3, s. I 6 7 f.;

Hadcrph, a. a. II, s. 215 f.

Erik %6nrzrsbh,