SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

Anders Andrin

stade

0~12

~ < u ~ ~ g ~ i ~ ~ ~ c ~

--

en

stufjje

~j

9 a y j j . a I q g

geografi

:"&-e

12301

Hur ska de medelrida och fr z- de tidi4;:xedeltid.a cr:aderne förklarasWar han- deka elier kwgz-amatcten den mest avgörande faktorn? Viixte stiiderna fram som handelsplatser, vilka efter hand Icom under poIitYs4c Econtro41 eller var de en form av rnaktltoncentrationep, till vilka, handel efter hand blat knuten?.Ja, s i kan diskussion~n om den medeitida crbaniserifigen sa.mmanfattas mgicket kort och lite fyrkantigt , 2

Den fbrsta tolkningen, som innebiir e9 betoning av der Iaornmersiella draget 0611, av kontinuiteten i den medeltida urban is er il ng ek^, har under lang tid varit dominerande i den seads"x;stoiiska debatten. Tidiga fbretradare fbr denna in- rikning 8r t ex Henri Pirenne, Adolf Schiick och Hugo b~atthiecsen~ och en be- lysande sammanfattning av fois?:niurgstraditlonen har Olaf Olsen givit i en översikt av de danska rnedeliidsst2derna: "Der grbsste Tell unserer Stadte ist vermutlich von selbst herangewachcen, entstanden an Stellen, derew Lage, deren HinterIarrd und deren Be~iöl!~eïzgngcreserven ein nat"eiTliches Basis fur eine S~adtegriindung hrrgaben. Dass es dann 4ri so vielen Beispielen dem König ge- Sang, Gir hhacht ii? den Stadten en sich zu reicsen, ist an sich eine ganz andere

SaChey9

,'

Del: andia tolkn,ngen, som innrb2r en Yeioi~lng a. kungamaktens aktiva nol:, formorlerades fdr skandinaviska Ibrhéjllandei~ första g6ngen av Erik Cifithio 1972.' Han skisserade di ett mer disl:ontinuerligt förlopp av den medeltida urbaniseringen, med olika siadsfmktioner i skilda perioder. De tidigmedel- rida staderna under i000- och I ll0-talet ser han framst som kungliga förvalt- ningsortsr, medan han uppfattar fbrst 1200-talsstaderna som egentliga köpsta- der. Tolkningen griper pi sitt sätt tilibaka. pi en fors1cnB~~gstraditjonP som Före- gick Pirennes och andras idéer om handelns betydelse, men medan kungamakten f^ami~a:lbes rom rn polirisk och prii~llegiegivande m a k i den aldie traditio- nen6 har itungamakten som ec social och ekonomicbc laklor alitmer betonats i den modena. tolkningen. Ciiithios ideer har fr a förts vidare i den svenska stadca~i:eologsiia debatten' och har senacr sch mest eFteiiryckkigt formulerats av Axel Christopherseri, som frz-mhas/er ast "framveksten av el kongedomme

(2)

42 Anders Andrén

som hvilte p i feudale tilegnelsesrelasjoner er

. . .

en p r i m ~ r dynamisk faktor i urbaa;isedngsprosessens eldste faseWa8

Jag menar att en betoning av de diskontinuerliga förloppen i den medeltida urbaniseringen har öppnat nya fruktbara perspektiv E synen pi de medel'~Eda staderna. Det galler framfdr allt de tidigmedeltida st&derna, vilkas karakt8r9 blir mer begriplig om man satter orterna I sarnbazrd med icungarnalrten, eller annorlunda uttryckt med den feodala staten.I0 Men det finns uppenbara problem och risker med att se den tidigmedeltida stadsutvecklingena frhn ett maktper- spektiv; hade teoretiska och empiriska sidana.

Betraktat fran en teoretisk synpunkt finns det en risk att sambandet uppfattas alitför mekaniskt, s5 att stadsutvecklingen ses som en direkt avspegling av kungamakten och dess styrka. En klar och tydlig urbanisering kan d i framsta som ett makl p& en stark kungamakt, liksom motsatsen blir uttryck fös en svag politisk kontroll.

Sett ur empirisk synvinkel ar sambandet mellan stiider och kungamakt ocEcsfi ett svart problem, eftersom begreppet "kungamakt9' ar fejr abstraki for empiriska analyser. De tidigmedeltida städerna kan idag framst behandlas u t i f r h ett arkeologiskt k2Bimaterial och "kungamakt" iir knappast nagot, som inan laan grava fram ur stadernas ku4turiager."

Kort sagt, det som behovs för att sambandet mellan kungamakt och tidigmedeltida stader ska bli mer

%n

ett allmgnt Ynéressant perspektiv ar att kungamakten klarare definieras, så att fitPrhallandet hade teoretiskt och empiriskt kan bli tydligare. Men svgrigheterna att karakterisera kuggamakten under tidig medeltid %r uppenbara, s5 jag vill med följande rader inleda en diskussion kring detta problematiska 2rnne. FOr att 6vesh~~vud'1aget kunna angripa problemet fordras inte bara historiska, utan ocksa arkeo8sglska och numismatiska kallor. Dess- utom maste bevisfbringen vara grunda3 mer p& indicier an p i sakerställda "fakta" och ar i s2 m i t t s mer knuten till en ar!ceoiogisk an en historisk vecen- skaplig traditisn.12

Pi

nordiskt or-r&de kan förhallandena sannolikt k1argOras bäst i Danmark, eftersom den tidigmedeltida urbaniseringen är mest markerad d&, samtidigt som det finns ett relativt stort källmaterial rörande de politislta förhillandena. Den tidigmedeltida danska kungamakten har behandlats i flera olika studier, men genomgiende har frilgorna i dessa undersokningar cirklat kring sfaisriltts- liga idéer, kungasideologi och riksorganens uppbyggnad och 4 betydligt mindre grad varit Inriktade p6 de ekonomiska grundvalarna och den kungliga maktapparatens regionala och Sokala uppbyggnad.l3 Men för att närmare kunna under- söka f6rhillandet mellan %tungamakt sch stader ar det vikisigt att fejrsöka belysa 2vew dessa, mindre studerade, sidor av kungamaItten; sidor som framför allt kan analyseras med utgangspunkl från den sk Kung Valdemars jordebok.

(3)

Seaaer och Itungamakt 33

En efter nordiska förhalianden unik möjlighet att blicka En i uppbyggnaden av en feodal stal ger den sk Kung Valdemars jordebok (M'V.J),!4 ?<allan &r en avskrift fran omkr 1300'' och innehiller bl a ett konglomerat av Iistor och över- sikter over den danska kungamaktens inkomster, egendomar och rattigheter under första hälften av 1200-talet. De centrala kamerala delarna I KVJ (huvudstycket, kungalevslistan och H-laIlandsIis~ti~Q ?:an dateras till 1231 och omkr 1230, medan de andra översikterna tycks vara nigot aldie och yngre.!'

ALltsedan 1871 har KVJ ingiencle och klargörande diskuterats av daisska och svenslta historilcer." Jag tanker inte h & f6rsöE:a sannmanfatta denna stora de- batt, men vill likval pApe1:a nigra utm-iiarbtande drag i diskussionen. P5enEngsut- bytet har i första hand gallt inneberden av sjiiEva ZCVJ och dess ~ppglfter, medan den historiska och geografiska bakgrunden har kommit i andra hand. Det ar endast Sture Bolin, som i "Ledung och fralsc~"'~ har skisserat ursprunget "Li41 och framvaxten av det skattesystem, som han har lyckats re%tonstruera utifrin upplysningar i KVJ.!' 1 Svend Aakjzrs kommentarer iiil kallpublikationen finns ansatser att undersöka den historiska bakgrunden 2ven för egendomarfias del, men mer &n ansatser blir det inte.

Utmarkande i den nu mer an sekellanga debatten ar alltsi i stallet bristen pA geografi~lta'~ och, paradoxalt nog, historiska analyser2' av de kungliga egendomarna. Fsrklaringen ligger sannolikt i att diskussionen o m

I<VJ

har fbrts i en allt tydligare positivistisk tradition, dar intresset har fokuserats till den "sakra- re", men samtidigt mer begränsade, inre l~gikei., i K V J , fr a till de bokförings- tekniska f r i g ~ r n a . ' ~ YE&nförelser med andra kallor har ir~te arasetts meningsful- la, eftersom det samtida och aBdre sliriftliga kaiimaterialet knappast ar tillrack- Iigt, för att utföra nigon form av verifierande empirisk n ni ers ökning."

Jag menar liltval att det ar nödv2ndigt med en historisk-geografisk analys av uppgifterna om kungliga egendomar i K V f , far att försöka rekonstruera den kungliga maktapparaten och dess el<onomislca underlag. Det principiella problemet med en sidan undersokning ar emellertid fragan om de olika bversikterna i KVJ ar ful!s;iindiga och om d: dverhuvudtage? kan jamf8ras. Eftersom MV9 endast ar beva-rad i en avskrift och det samtida Ecallorna inte 2r tilirackligt omfattande, för at; man ska kunfia !ctar!agga :Sllfbriit?igheten, kan problemet inte avgöras med en traditionell kallkritisk metod. Det går alltsi inte att först sakerst2lla ett antal fakta i KVJ och sedan arbeta utifran dessa.2" stallet for&.- ras ett principiellt annorlunda tillvägagångssätt, d&r man mer tar fasta p5 ~ i ï u k - turer an pi enskilda uppgifter i KV5. Dessa strukturer Itan sedan srxPi a -8s mot

varandra eller prövas i förh5lbande till tendenser i alanat k~Elrnaeerial, men knappast helt bekraftas eller veberI2ggas. Det innebar att den följande analysen inte kan bli en empirisk undersökning i traditiosnell mening, utan främst maste ses som en studie i tendenser.

(4)

34 Anders Andrén

I

en s2rskild lista 4 KVJ upprgknas landsdel f6r jands6el vad. c o r iabrde till ko- nung!ef (''ad pertinent k u n ~ n g l e f " ) . ~ ~ Det omfattade enligt denna Oversikt na- t~rmassigt avgansade mindre omiiden (ajar, ha'ivdai, nBs och s!~ogar)~ orter

(st2der och byar), :andsdelar (Xiio:gen, Fehmar-, och ett h2md p& ~ o ~ R ~ o ~ K I ) : samt skatteen f r i n Utland (Hrlesiand). I detta sarnzma~hang %r fr a orterna in-

tressanta, medan de övriga kategorierna av lconuscgTef kommer ett k h s n d a s senare.

Den aElmSnna I n ~ e b d r d e n av orter iillhbrande "1conunglef9' (fortsatlnlngsvis

kungalev) har inte vk8lat nigon strid, dA de genong2ende uppfattas som kronans ege~zdorn, dvs SOIX kungens 8mbetsgods i motsgttning t%LXIians arvegods (patrin~oni~lm). Tili skillnad fT&n sl2ktg~hkset spli'~'!rades Ente krongodset vid amisskifte3 och tycks sallan ha avyttrats, iiven oifi det ibland förekom.26 T~udel- ningen av kungjaga egendomar i Xrongods s c h sigktgods ar ocksa tc2~xl. i k ex Sverige (dar kungalevet motsvaras av "LJppsaia öd"), Zngland och Tyskland och lagfastes i tysk-ron~eisit 39nsratt i 158.2'

Men den mer konkreta betydelsen av kungaleves har cpifattacs nAgot olika., bl 2 beraende p9 att flera stader betecknas som k ~ n g a l e v . ~ ' Knnebair kungalevs olika I-&tigheter eller ett altmant mL.aarkinlzehav eller s2.rskflda ock preciserade egecdomar i de enskilda orterna"aIters~,rn begreppet "%tonungTefq9 i i t e Br kant utanfbr :<V3 miste en rialimare ka~akter5ser:lng i "bast2 kand bygga p5 de upplysningar, som finns i denna sammansatte IcaUa.

P

sjiihra kungalevslistan en de1 orter - &en n a g ~ a stader -- "med sin3

tillagsr" ock det 2r en p e r t i n ~ e n s f ~ r ~ x e l ~ som hangei samman med beskrivningar av egendomar.29

H

en annan de3 av KVJ (huvudstycket) tycks forrnel,n fr 132: varit 1a.nflnten ?%Bi egentliga godsbildningar. S%a~:d annat omtalas " S k h i ~ ~ q g a r t h ~ " med sina ttll2gar, vilket bör vara identiskt med kungalevet Skive. Nar RsskPBde omtalas i B:uagalevs:istaw "cum attinensik ssuis" kaus detta alltsA tolkas som

S~ngsgardens och inte s3li.i stadens rli~aeiliggande egendosas.

d betecknas sak~l'Iiga hc1landslca kungalm soin "mansio9', vii-

kut & det latirrhska: begreppet f6r en tidignedektida huvudgalrd eiler s ~ o r ~ ~ d . ~ ~ Gessutom ngmns i 7au~indstyclcet ett kungalev under vart sch ett av Blekinges

hg~racier, vilket visan att man p i 8230-taleh uppfattade kursgaleven som knutna till landets adninistretiva indelning.

Dessa sporadiska uppgifter tyder p2 att kungaleven p r h a r t har motsvarat ! r r o n s ~ s :ctnngsg5,id&li elier Ibriialtningsgkrdar: med tillhörande egendomar och r ~ t l i ~ h e t e r . " 'm k ~ n g s g ~ r d a r n e s tilI2gor deivis har innefattat de omglirande opn- (staderna och 'byibrnzi) ar j detta san~mankzang micdre Intressant, men inte osannolikt med tanke p9 de tldig~4edellida godsens uppbjiggnad .32

~ -

Enligt 1W.J fanac,~ $et iii inga fler !,:uinga]e.,r i Danmark 1 landets vastra

del och denna cj2imna f6~deYning har tidigt och &i-komnraa.de ~ p p ~ x a r k s a m - "

mats, Xonnncn-iarerna kricg sprlafiongen ha; f61j.t tv2 iinjen, axitiingen har

" ~

k~nga8evslnsta:1 bveraktats som o f ~ l i s t g n d i g ' ~ eljeu. s5 har den o j a a n a I&-del-

(5)

ningen endash konstaterats utan ytterligare för!~larlngar.'~ Men jag rr.enai" att en tredje tolkning ar mbjlig om man fbrsbker se be enskiida uppgll'iern~. som szxi-

' ..

manhangande struktuier. Den ojgrnna fördelningen av k~angaieti o e h ~ ~ e r 'di varken bero pa ofullstiindighet eller förbli oförbaEanlEg, utan ?tana tolka.s som strukturekla skillnader inom landat.

Som tidigare namnis visar uppgifter om Blekinge att kungaleven uppfattades som knutna till den administrativa indelningen, Och om man generellt jamfdr kungalevens l2ge med syssel- och haradsindelningen (flg fiaingir det att den ofta pitalade sjarnna fbrdelnlngen av kungalev itaaa knytas 3i11 olika i ~ l v i e r 1 landets administrativa indelning. IbrhaiEander xnekdann kungalev isck

h&ad

.esp land/syssel kan karakteriseras som t v i prisacipielk olilca ocln gecgraflckc av- gransade systern av kungalev (fig S).3"

1 vastra Danmark, omfattande Yyliaad, Fyn, Als, Lolland och sm&barria sd- der om Fyn, fanns det i princip minst ett kuragalev per syssel eA1e-r Tand. L J ~ d a n - lag ar Barved syssel och Utland utaa kungalev, i b y syssea med ett kungalev per harad och möjligea Ellum syssel med 4 Itungalev i dess 8 harader,

I östra Danmark, omfattande $jaAland, Falster och be sk%nska landskapen fanns i stallet generellt settminst ett kungalev per barad. Trots en del undan- tag3' 2s sammanfallet mellan harader och kungalev stort och !@rhallandet "wvei- ensslammer dessutom med Erik Klippings fbrordning fr53 1284, vilken f6rut- siitter en kungsgard per harad bide i SkArie och p5 S j ~ l l a n d . "

Intressant ar att uppbyggnaden av dessa bada olll<ra kungaievssyctem Br oberoende av om kungaleven var knutna till sitader elie: byar, viESie"iiineb3r att den tidigare karakteriseringen verkar vara riktig. ECungaBevet b8r representera der- samma (en kungsgirii) i sAvaI stader som byar och masie ses under ett, ntaz it- skillnad mellan stad och land. Frigan ar d i om de bada geografiskt itskilda kungalevssystesnen tir samtida, om strsaliturerna har PBr2ndra.i~ och om sysle- men kan dateras.

Samtida och 3Idre skriftliga kallor kan inte utnyttjas fbr act direkt datera etablerandet av kungalev, men nAgra tendenser kan kikval klarlaggas, PJla ~ p p - gifter, som pA ett eller annat satt arntgrder elt kungligt intresse f8r d e r en kung- Pig narvare i kungaleven, ar sanmanstiilida i en kronologis"!; och gecgiafisk översikt (fig 3.'' Uppkysningarna 8r harntade dels frin urkunder, dels fran berattande kallor och det finns naturligtvis vissa kaiiikrktiska problem med dess2 uppgifter, fr a de berattande kailorfia. Men for denna tendensstudie &r de knappast bverhangande eller avgörande.40 Oberoende av 017-1 k~kuiigaiel~en var

knutna till stgder eller byar och oberoende av om uppgifterna komnzer fran urkunder eller berattande kaB%or ar tendenserna

a

bversikten desanama. De orter som omkr 1230 tillhörde kungaoev tycks far kungamaltten ha varit viik'eiga p k - ser, ibland uttryekiigen försedda med %ungsg5xda~, sedars_ Atialinstonz slutet av 4000-talet. En stor del av det politiska handePcef3rloppe under slutet ev 1060- talet och hela B 400-talet ar faktiskt knutet till just desso: orter och !su1ligsg5idaz.

Darernot framgir det inte av upplysningarna om decca. Drter och kungrgkdar tillhörde et? klart urskiljbart krongsds redan i slutet air IOO-tzler.. Fbrst B145

(6)

3 6 Anders Andrén

Fig 1. Overslkcskarra over land och sysslor I Dionmark omkr 1 ~ 3 0 . ' ~

finns antydningar om att ett senare omtalat kungalev ocksa var en kronans knngsgArd, knuten till en administrativ enhet. Detta Ar n ~ m n s kungsgirden i B s ~ n d b y ~ s t e r med sina tillagor ock samtidigt omta3as alla kurngliga rgttigheter P

det omgivande Lille herred sch halva det angr2insande Srnnrum herred pi% Sjzlland." Denna beskrivning antyder att Itrongods % form av 9'l~onzanglef'9 kan ha existerat p i 4 140-takt, men uppgiften daterar knappast de b i d a syste- men av kungalev.

l 7

ungal levens funktioner 21 som sagt inte narrnare definierade B K V J , men en de% aldre skriftliga uppgifter stöder antagandet om att kungaleven prirngrt var kungsg5idar. I flera orter namns uttrychtligen kungsgirdar, kunglig ggstning och personer knutna till den kungliga förvaltningen.42 ECungaieven kar alltsi varit den grund"i8ggande enheten i den kungliga maktapparaten, dels som resa- densghrdar fbr ? 'det resande kungadbrnet9 ,43 dels som lokasa centra, varifrin de kungliga rattigheterna 11a.r kunnat havdas i land, sysslor och harader. Dessa kungsgirdar bbs frgmst ha varit knutna till de regala rgttigheterna i riket, dvs g$istningsriitten, bbtesrtitten och efter hand de stAende skatterna. H nôgra harader, syss%or och land fanns det mer an ett kungalev, vilket sannolikt beror p i att de "extra" kungaleven har tillvaratagit andra mer specifika kungliga rattigbe- ter, t ex jakt sch fiske. 1 BkkPnge omtalas fem kungalev, men endast tre av

(7)

Stader och ii-ufigarnai<t 3 7

Fig 2. Karta over kungalevens lage och FörhAilande til! administrativa indelningar omkr 1230.'~

dessa var enligt huvudstycket Iinutna till haradsindelningen. Av de övriga t v i nainns ett (Mörsurn) uttryckligen med sitt lajafislie, medan det asidra (Varnbhsa) kan h a Iegat vid en Sedung~harnra.~~

Sammanfattningsvis kan allts5 framhallas att det i kungalevslistan frBn omkr 9240 uppralinas ett antal orter, som med största sannolikhet representerar kronans lcungsg6rdar. De han utgjort den lägsta enhetea i den kungliga maktapparaten och har troligen varit knutna till de regala rattighetema. Orterna %r P flera fall omtalade i samband med kungamakten sedan 1800-talets slut och som kro- raans kungsgirdar k a ; ~ de sannolikt spiras fran b 140-talet.

PA

1230-talet var kungaleven organiserade i t v i olika system, ett i vastra Danmark och ett 4 landets östra del. Ett tredje system verkar dessutom ha funnits i de hela landsdelar, som tillhörde "itonunglef9' (Fekamasn, Rugen och delar av Bsrsnbolm) eftersom kronans direkta förfoganderatt var stbrre i dessa omrAden."

E huvudstycket omtalas p& tvi. olika stallen en annan kungiig egendornskate- gosi, naraaligen 99patrimonium99, P det ena fallet i direkcc rnotsilltning till "konunglef".16 Det frarnghr inte ornedelban av uppgifterna vad begreppet "patri-

(8)

38 Anders A d r é n

r urkund 5 9 taertit~afide i;%iii~

Fig 3. Tabell 6ver !;ungalev omtalade i forbindelse med

mon~idm m n e b a ~ , men ri.8g1-a sfsrre nenangsatbyten rorande betydeisen har likval inte lorekommrr.47 Utifrin andra samtada och aldre ka1109. upplattas

9 9

p a t r ~ m o n i ~ m " aklmant som det fadernearvoa godset i vid menmg, dvs som egentlig: aavegods, som forvzrvaae egendomar och som frorbrutet gods.4g

an14

skulnaad Risp kungelevet ar ,sat~Lmoaaumgodset daremot mycl<eh svArare

(9)

at.i besiamma ac:r avg:Br_sr; &ercon godsnassan Ilar skiftel till an-

P,

gan, genom arvi donationer9 njifbr~.i&~~ o.ri: kcnfiskeringar. Llnns Ente iiel- ler riggon s&ski%d förteckning &,ler czi:,;noni.wmgo& 1 I<y:/:/yi stan lan;

sluta sig ;il! dess onlattnlng on:kr 1230 in$iï-,kió! vagar." "e olika dejarni

a\/ KIIJ (!~~-suvudsiycket, EJaLlandcllstair cc& Loilands!ictan) uppri3Jcnas rninga

egendomar, som inte aterfli~.ns I fdrre~kningen Icungalea cch darfdr sannolikt tiflh6.de p~.e-imofiiur~~godset~

z

nggr, [SJ 42n 6e:;ra antagi,nde be!<rgAas a71

~" ~1~

uppgirte: i samband nled n-~isstrider Inom ~ u _ g a [ ~ , ~ : i s ~ l j ~ n -5. Som f r ~ ~ n g s r fig 45' &i;La sa.i?ne]ikz patrimonium ki_ycl<ei sj&mnt spritt

4

Dan- li,ar]< och Aterf'arlns f r a i larl&es v&h;l;z ge!, s k e ~ ~ fördriningen d,ae upp- m?l_arksan~t;;mats sedaiz 18'10-xate: oci, har air,lirl_gei, P.ons&,teraes baf:z;r, n % i l ~ ~ a r e fOi-

C 7

;&ring eller f&&;a:a:rs med &/e:sibcerná: i K7i.j 3;: ofu~?s:3ndiga,--

-

..

r-e/rutsm fbrdo;n!ngen gods: i-yX?.mei-

_.

b\iersi$<ien i fig 4 r;cksa andra p'iob-

-

Jest:, J OK^ at; :n~erl,;7,ge~ ~ < ~ ~ i , i inte enhetligt, klare definierat -1:- -..ikr troligen ileit ss~-&da. agde hu~idds,.jcket i sig o& de andra: br/,-r&kteraia bygger s i olika :camerata pri_cipar, vilket Ixztebar det sansi,s%ki:_a pa.erisi,oi,iumgod-

7

ss1 oinjtaias p& ski1tj.a §&h;. Eblapd ngLl%.rns 3e;a gods kmed tll&gor uian cpecifice- ri3gi inen Ibland omtalas bara s x P enheter, som ?can ha varit delar as1 st6ë.x gods. Det 2s inte alldeles oiril_kbart att ,-c del av dessa enskilds gardar utgjorde

~~-

rili$.gsr !iii kunpaieri ~c:; a l l t ~ % inte tilkI~drde patrl;i,oni~,i;lg~&et~ 'F& attfgb en enhetligare s c h s&lc:are bibd av det fade~nuiiriida goasel ock dass spridning har jag EBrsdkt att urskiija enbar! hwudg&i&,rila -,iier stsrgazdarna inom patnirno- niet,

En

de! huvu&&-da: oimalas u.~ryic,ki,?ga,~ med sln,a t1318gor, m-edan a,ndra endast indirekt !<an r&~ekas geDon3 scarin,lida och yngre ~ p p g i f t e r , som astyder

~

-~

~

nigen farm avg-gns8d godsbilds-ing. Hder,irire~l-gen 2v kluiiudgArd,al k a i endast bfi ungeig;,.Eg, r~tifr%n eller nif.idre Iclara indicier, mei_ gr Iik.j%I intressant di tenderoserna kring det egentliga i2dernearvda godset kan bli tydligare. S$sorii %rzvgdgir&r kan e g e n d o ~ ~ ~ a r n a organisatoriskt s"-{" ,.igss fr

An

kung,z.ievezi, och sannolikt ocksa allgransas frgin j:Or1ig~~6rde egendomar cc& 153,rbrbiet gods, som fr a b6r ha omfattat strögods.

Den geografiska bilden av sann6;.lika h ~ u d g & d a r g a tiilhbrafide det fgder- ne2rvd.i: godset (fig 5)" bii.r oc&si tydligare $n spridningei., av det odliferentle- rade pa:ïin>s;~iu~godset (fig d~j, Ett utm&Xandf: ai:abg ar

d

:

mgnga stoig6i:dar-

" .

na p$ %yn och 1 rneliersca JgiiIand defin& koaeenti-atlon lcan klart kngitas till

-

ett av de t v 5 tidigara, skisserade Isungafexrssysfe~~.e~^~~ 1l;etka iuanebar att sgiid- . -

ningen a-q p!':rimoni~m, Liksom f6rdehninge11 a.v. kungaiev, kan f6r%<laias uti-

P 0

rran gri-ndiaggailda: c.:i;zlnkureiia skilineder i ')anpLark, Föreko~xsten av huvud.- g&:dzsi' til?hcrandp det fadeinezrvda v;p c , d q c t *,+,. fii d ~ ~ i e ~ a , , , i n t i f l . ~ ~ ~ --- mat#---.- !! stort sel: med det riastra ic~ligalevrsjisremrl ,(ned ett kr~ngalev per syss'ei eller land) och 8- kanske för~tsii~~iriliigen ii5r cennzi ma!ctstn.nk.éur (se ffg 53.

7

direkt m ~ t s ~ f i n a n g éI31 patri-

T - . z . -

O : ~ ~ ~ L I : ~ L ~ L > ~ S C . ~ ,.-snatp utbredning - , si& de; darr. ]n~i,ngale~issystea;xe~~ med nigra

f&

mcijiiga undmi;.o L p i Falster, Sjzjlaod k &ilianá, F$ 1;jzj;aqd fan2s det

kungligt s"r,ktgod.a, &ti;~lnstone ?,,id mitten av 1 15~-tale-i,5" ;jlei, f6r &~rigt kan un-

dafiiagsa &figa r---. wzritrfi,AA ,r,. tLibd att ku:agaf'aniL4lje~ ,medvete: f?~.v$iir~iade egendo- © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

(10)

40 Anders Andren

Fig 4. Karta over sannolikt patrimonium omltr 1240."

mar i dessa delar av landet, sander perioden feire sch efter 1200." Som helhet visar alltsi patrir~oniurngodsets utbredning ett mycket tydligt rumsligt samband med det västra; kungaEevssysiemet.

PatrirnonSet kan, lika lite som kungaleven, dateras utifrin de f i samida eller iiidre skriftliga kallorna, men n6gra tendenser bbr likväl pitalas. H urkunder och berastande kallor finns uppgifter, som visar ett kungligt intresse fdr eller en Hrunglig n2rvaro E de orter, som tidigare betecknats som sannolikt patrimonium, Notiserna ar sarnmanstälIda i fig 6.56 Kungligt patrimonium omtalas uttryckPi-

gen i den f6rsta uppgiften om Lmbosg, vilket innebär att denna godskategori existerade senast i bdrjan av 1130-talet; sannolikt ocksi dess motsats, krongod- sel. D2rernoi framgir det av bversikten att de skriftliga uppgifterna om patri- monlumgodsst %r betydligt färre och yngre, än notiserna om kungalev. De flesta belaggen harrOr frAn tiden e f t e ~ 11'70 och av 15 uppgifter Br 6 dessutom knut-

na till sjalva egendomsförviirven.

Det politiska h2ndelsefdrIoppet kan inte knytas Bi14 patrimsnlet g& samma satt som till kungaleven, aven om nigra hut~udgardar bevisilgen anv2ndes som kungliga Det fädernearvda godset tycks 6 st2llet framst ha spelaten mes allman ekonomisk roll f6s kungam$~tten. I berattande kallor framstar pat- rimoniurngodses och dess delning, som det standlga tvistefröet mellan kunga-

(11)

Fig 5 . I<arra. över huvudgardar och mojliga huvudg&sdas, tillhörande patrimoniurngodsei omkr 1230.'~

attliragar och tr~npretendenter.~' Intressant i detta samnaaanhang ar att patrimo- niet inte enbart sig till jordegen-p.domar utan Bvew t118 rattigheter (fiske och vattendrag),j9 som i östra Danmark friimst var knutna ii11 Itungaleven. Fatrimo- niulnbegreppet kan alles5 i viss man ha överlappat kungalevsbegreppet, Atmins- óone som det senare var definierat i landets Ostra del.

Sammanfattningsvis kan sagas att kilngllgt patrimonium, eller kungligt fk dernearve gods &r kant genom urkunder sedan senast 1138-talet. Godsmassan tycks A första hand ha bestått av storgirdar, som till delar var j2mförbara med kungaleven, men som samtidigt saknade en motsvarande förvaltnlngsm3ssig organisation och inte heller hade samma direkta politiska betydelse. Heavudghr- darna lag koncentrerade i västra Danma-rk och bör ha varit förutsattningen f@-r det sysselankneatna kungalevssystemet i denna del av landet. - I andra hand har patrimoniesmgodset bestitt av strögods, fr a p i Sjalland, Lolland och Falster.

F8r att p i nigot satt förseka pröva uppgifterna i KVS (sedda da som strukturer och inte som enskilda notiser) fordras andra uppgifter om kungliga egendomar. 1 aIdre berattande 9a3llor sch urkunder finns ocksg en del uppgifter om kus~gliga

(12)

42 Andels A d r e n

a urkund bertittande &BBBa * 6Ql<ornstuppgif9

Fag 6. Tabell över patrimonium omralat i CCi-bindelse med k ~ r a g a r n a k i r n . ~ ~

egendomar, som saknas E KV4. Get g&lIer w5gra senarr okanda kungsg$rdar, men fr a donationer av mark f r i n enskilda regegter sch kuaga8tllingar t314 kyrkliga ixstitutioner. Upplysningarne air redej~iszde i fig 7," men sujgra att lol-

ka

p i grund av rep~ese~ta&lvltetspn~bIem rOrandl.e bevarade - Icke bevarade aT- kivbildare. NAgsa tendemer kan likvii% sksnjzs. Kungliga egendomar smtalas i alla delar av Danmark och relativt set'; namns flest h u v ~ d g ~ r d e i

I

JyEiand och p5 Fyn, mekan egendomarna air mindre 1 Skgne, Blekinge och B a l a n d .

m

c t t sarskile toHkningsprobl~9 ar Bornktoirn, d8r det enligt Knytiingasagan fanns i2 kt~ngsgikdar ("konblngsbu") p5 1080-talet, Trots sitt uppgiften kommer fr6n en sen beiiittazde k8illa kan den ha ett faktiskt ~erkIigheksunderSag, med tanke p i det mycket speciella ortnamnsskicket p5 ön. Soclkennamnen har Inte knutits Till egentliga. bebyggelsenaran, utan i st8llet fdrban&u medi k y k o r - nas patrocinier, Wlket tyder p i en mycket sardad polfisla och ideologisk kon- tro82 av 613,~' kntalet kungsgirdar motsvarar dessutom ngstan exakt antalet io- effkanskca soc&enkyr!cor (85),62 vilket kan innebara att varje kuagsggrd represen- terades av en kyrka. Ett sadana systern av kungsgirdar skulle kunna It%argbra hur en landsdel tillhbrande 'ksnznglef var osganiseraid.

iMen huvudfrigan galler hur s c h 0x1 d i a egendomar, som 2r redovisade i fig

9 , var uppdelade Z f2derneairvt gods osit krongods. ile e g e ~ ~ d o m a r soilz uttayck-

ligen h2nf6rs till endera av de b9da kategorierna %i 15, men ~ n a n and& se © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

(13)

Stader och k m g a m a k t 43 tendenser i dessa belsgg (fig Patrimonik~m.godse bestod f~ a av huvudgirdar och det finns med tv& undantag belagt inom precis samma utbredningsom- rade, som har kunnat presenteras utHfr6n uppgifter E KV*l oh fig 5 och fig W). De tre krongodsen var beliigara p8 nordöstra S j ~ l f z n d , som ocksi enligt K V J var överrepresenterad av knngalea~. Uppgifterna rOrande Skinb: ar daremot svii- rare att ltlarlagga, mean det baja betonas att det inte finns nAgiai saBrsa belagg fel- kungligt patrimonium öster om ~ r e s u n d O 6 % e kungliga donaticnerna i Skane kan i stallet MrriPra frain kungalevens tiliagor, vilket skulle f8rkHara de rninga mindre egendomarna65 och strdgodsen (se fig 7 ) . Tendenserna 6 der 2ldre kall- materialet stöder allts5 deivis den struakture!Ha bild, som kan ircknzc f r i n över- sikterna i MVJ.

Atskillnaden mellan krongods och sB8.kctgods ic2n I detta Bldie k3ilmateriak be- lsggas fran senast mitten av 1100-talet. Den %Idsta uppgiften rör Ecrsm, som 115 1-57 anges ha tillmrt kronan ("iuri regio y

$1,

men tidigare, sannolikt 1437-46, överlasaanats som gavs {"precarium") till iirkebiskop Eskil." - Indi- rekt tyder Knut den heliges ghvobrev p i en 6tslcillcad av de kungliga egendomarna redan 1085. Kungen tycks endast ha sk2nkt krongods (och forbrutet gods), eftersom sjitilva donationchandlingen inte %r bevittnad a v slaktingar, utan av priister och medlemanar av

Sedan Iange har tudelningen av danska kungamaktens egenhomar i lcrongads (kungajev) och slaktgods @akrimoniu& uppmi3,rksarnmats. Skilasaden finns belagd i KV9 och kan i aldre kallor sparas frAn d 138---40-taYet ( L ~ n b o r g sch Es- rom), aven om indicier talar fë.r en BtskEilnad redan p i 1080-talet.

Aven de olika egendomskategoriernas oj%mna fördelnioag fhar sedan lange uppmärksammats. Problemet med de geografiska skillnaderna i kroggodsets och slaktgodsets utbredning 8r att de endast gr sakert iti4aida f r i n den unika men svairtolkade KVJ. Den ojamna spridningen av de o!ika kungliga egendomarna har darför anvants som argument f6r att översikterna i KVJ &r ofullstan- daga och obrukbara. Mot denna allrntint kritiska hallning raenar jag att man kan vgnda diskussionen och i skallet f&= att uadericilnna uppgifeer, se dem i strukturella sammanhang och motsatser, som 1 sig !can ge för!clarlngen till den ojarnna utbredningen. Det vill saga att de olika geografiska fördelningarna av kungalev och patrimonium kan f6rklaras med att den kungliga maktapparaten vzr uppbyggd p5 tv2 principfeile olika s & t t ~ De f5 aldre utornst5ende k&l%orna stöder atminstone delvis en saidan tanke.

Det skulle innebara att kungamakten i Jylland och p5 Fyn sarn"kolland vila- de p& mariga huvudgirdar tillhörande patsimonket, men i princip endast p& ett kungalev per syssel eller Hand. P 5 Sjzlland och Fdster samt i de skanska landskapen skulle det daremst generellt sett ha fwrinlas ett kungahev i varje harad, medan patrimoniumgodset var ringa eller möjligen saknades helt. Som ett &red- Je system kan slutligen det kungliga innehavet pi BsrnhoErn betraktas. Hela On

(14)

44 Anders Andrén

Fig 7. Karta över kungliga egendomar, som omtalas fOre !231, men som inte a r noterade i I C V Y . ~ "

betecknades som knngaEev6%och kronan tycks dair ha haft en omfattande direkt förfoganderatt, sannolikt havdad utifrin Kungsghrdar i varje socken.

Intressant 2r att skillnaderna i den Pcungliga maktstrukturen inte bara verkar ha knutit sig till de egentliga jordegendomarna, utan oclcs5 har haagt samman med omfattningen av andra kungliga rattigheter. Det framgiir klart av KVS att kungamakten pA 1230-talet Innehade omfattande regalrattigheter, som grundregale och seaende skatten i hela rikes, men dessa karakteriserades kikval inte som "ksnunglef". Endast skatten frkn Utland tiilhbrde kungalev och intressant nog ar denna intakt sannolikt beHagd innan de staende skatterna i n f ~ r d e s . ~ ' Detta antyder att kungalevet i första hand omfattade egendomar och specificerade, men begransade, regalrattigheter, som föregick ett allrnant grundregale och staende skatter.

Det tycks ha funnits ett ngra geografiskt samband mellan de rattigheter och de egendomar som hörde ti14 kungalev. I Sylland omtalas endast tvA namngivna skogar som kungalev, p i det betydligt mindre Sjadland nsmns nio namngivna skogar, men i de skånska landskapen r2knades alla aIhm2nnPngsskogar med till- hörande bebyggelse till kungalev. Samma fOrhAlkande galler barna, som endast h Blekinge anges som kungalev i en grupp, utan angivelser av namn. Tendenser- na ar alltsa desamma för alla kategorier av kunga%ev, Kronans egendomar och

(15)

Stader och kungamakt 45

Fig 8. Karta över krongods och patrimonium, som omtalas före 1231, men som inte a r coterade i K V J . ~ '

rattigheter var färre resp mindre i vastra Danmark och fler resp stOrre i landets östra del, innan ett mer riksomfattande regale berjade hävdas, troligen under

I ZOO-talets lopp."

Som tidigare antytts verkar patrimoniumgodset i vaster i viss man ha innefattat rattigheter, som i öster betraktades som regala. Frigan ar om detta gällde egendomar i allmänhet eller endast kungafamiljens gods. Ett indicium för att rättigheterna tiblkom alla egendomar ar uppgifter hos S a m , vilka indirekt visar att det p5 hans tid fanns en principiell skillnad i brukningsratten till skogarna i vastra och östra Danmarki."

Frigan om ursprunget och bakgrunden till strukturerna i den kungliga maktapparaten ar allts2 mer komplicerad an ett enkelt problem kring förhallandet meilan krongods och slaktgods. Fragan galler oclcsa de rättigheter, som var knutna till respektive egendomar. Patrimoniumgodset Piltsom de till detta even- tuellt förbundna rattigheterna ar svart att bestamma och avgränsa och lampar sig darför inte för ytterligare undersökningar. De följande övervägandena maste i stället utga fran kungaleven s c h de specificerade regalrättigheterna.

Det ar svare att finna källmaterial, som kan belysa bide kronans egendomar och raltigheter, bortom den period som ar mer eller mindre tackt av de skriftliga kallorna, dvs tiden före slutet av 1000-talet. Arkesiogiska uppgifter kan

(16)

46 Anders Andrén

knappast dtnyitjas, d i inte ens ett s i tydligt sp&r, som de bada. runstenarna 1

Sekling, klarlagger om vi kan r a k m med krongods 3 i 908-ialet. Den enda mdj- ligheten é~tt yt'serHigase belysa fragan a r , enligt min nening, att jamfixa den kungliga maktapparatens uppbyggnad med den inhemska myntningen.

Mynt producerades troligen f r i n 800-talet i Danmark, men fbrst med den angiosaxiskt infinerade myntningep g& 1000-talet sattes myntorternas namn p5 Genom dessa Ibland svirtydda och f8rvirrade Inskrifter finns det xi6jligheter att lokalisera en rad myntsrter. En fbrsta myntserle f r i n omkr 1020 kan knytas till fem myntorter och av dessa omtalas senare fyra som k ~ n g a l e v . ' ~

PsAn

slutel av 1020-talet upptrader ytterligare sex myntorter, varav fem senare

74

namns som. kungalev, Under resten av 1000-talet fbrekornmer periodvis fem andra myntsrter och av dessa omtalas senare sannolikt tre som kungalev, medan de övriga t v i kan knytas till orter, dar kungamakten hade nigon form av Ezrt~esse.'~ FrAn B BO-talet ar ytterligare t v i myntorteis k2nda och av dessa be- kec!cnas senane en som kung ale^^^ (se fig 9).

Fig 9. Karta over 1600-talets myntorter, med sirskild markering av de myntorter, som omkr 1230 karakteriseras som tungal lev.^^

(17)

S t B k - och kungamakt

47

Den lokala myntorganisationeri BiFcsorn kungamaktens kontroll av myntningen har diskuterats ocla ifla5.gasatUs. F ~ a m f ë r allt ha; fbrdirrade myntinskaif- ter Fraii Sven Estridsens regelatperiod solkats som en b r i s t a ~ d e politisk konerol!

77

bver myntningen. Men de fërvirrade inskrifterna kan också h2nga samman med att ett personligt Ensvar vid sjiilva myntframst28lnYngen har mist sin betydelse, vilket

C

3 Becker h%~Gair,'~ S A ilven om myntningen karl ha utövats P n&- goi: foim av privat regi,

e

ex genom forpaktning, bör verksamheten likväl ha fr%n sch ytterst kune;ollerais av kungarnakren. Myntningen bbr ha. grundat sig p i 1-egôI:-&te3, eftersom Kungen lat SI% myiii i kraft av sitt ambete och irLte ; ' ' . X ' '

gallor ôht h26 till.hdrde en elier annara kungagtt. Det 2r darför ytterst troligt alt myntningen f6nlades 'ii11 alS~mbetsgods, dvs kxnga?etlet, och inte till de %ii-

derne2rvde godsen. Paraiieller finns i Englznd, b& mynt enligt lag endast fick sl6s i "boroughs"; dvs orter som till Icarakt;lX~en och funktionen i viss m5n lik- nade $e dariska kungaieven.79

Yag ~ T P W I I B ~ allssi &tt den s<:ora ~verensst%m-rnelcen mellan myntorber sch kiingaFtil~ (se fig 9) r mer Bn en tlllfdlighet s c h visar att d:et existerade krongods under BOOC-talet. De rningz. o& h hela landet spridda myntorterna under 1020- talet innebar att krongodset b r ha existerat redan under detta decennium. Daa- emo; 27 det siiiiaie uttala sig om den geografiska av krongodset, sarskilt som myntorternas Iilge inte följer samma tendenser som kungalevens spridning. get fenas fj.er myntsrter i vastra i östra Danmark, medan h11vudparten m kungaleven lag i landets östra del, enligt KV3.

!viicdan myntorterna under 10003-talet relativt n31 lian Iokzliseras utifrån myntin-

~*

sk~~iieri'da. gr ~~~ptslagnil~g&n~ge- airnfatt~~ing och myntens funktion under denna tid svaiare att iclarliigga,

AAllniSnt brukar mynien och myntningen sBttas i samband med en expande- rande haride; och en begynnande penningekonomi,Uo men det ar en tolkning som kan fir5gas&tas,

AI

ena sidan visar den allt mindre aradelen omyntat silver i skatlfynd&rr fran f'öl~hh h2áfterr av 1000-ta]iet att 1;Biynten verliiigen Mrjade an- vandas sam behaEningsmedeiia1 Fr5.n omkr 1075 biev dessiatom sj2lva myntningen av ett Itjarh fiskalt intresse för k ~ n ~ a r n a k t e n . ' ~ Men i andra sidan ar de enstaka p2traffade 1009-talsmjineen s5 f i att de knappast kan representera en egenb?ig och amfattande penninyekoncml; er, sidan kan sp5ras först från mih- ;;en och senare delen av 1 103-taIeit.s3

Det Sr ocksa svart att uppskatle 1006-relsmynknii-igens storlek, vare sig det g%lt,-i absoluta elber ieiativv. tal. Engelska numismatiker har förstiltt ber2kna den angir;.sa;ilska rnjrizh~~rcduitlhnian ufifï5,n antalet li2ndöi nayntctamplar och J ~ r g s u Steen Jrnrcn har med r1Agv-a er;empel visat hu.r denna beas-kningsgrugad hialz uti~jittjac för danska föahAlienden."?\/jen problemet ar dels att det idag saknas en b e r i k t bver m ~ ~ i ? a t s ~ & - ~ ~ i a r YI.h $000-talet, dels ats detta beaakningss2tt

.

ar behafia: p.~ed 'I:vaniira:.lva r e p r e s ~ ~ ~ ~ i j i \ ~ ~ ~ s P r ~ b ~ g ~ . F h ? E 5

(18)

48 Anders Andrén

Andra han uppskattat den anglosaxislta myntslagningen utifrin antalet kanda n~ynkpr%gBarnamn per m y n ~ o r t , ~ ' axen det ar en metod som knappast ar 1111- lamaipbar p5 danska fBrhAllandeii. Den danska myntningen var atrfiinstone före omkr 8875 knappast sa. genomorganiserad som den anglosartiska och bruket att ange myntpr~glarnamn tycks ha varierat i 5 i d e tid och rum.

1 vantasi pA en aviserad ny bverskkt av 1000-tal~mynten~~ finns det idag bara en radjjighet att grovt uppskatta myntningens storkl<, nkmligen genom att sak- na antalet mynttyper i Peter Haubergs samrnanstal8ning fr5n A i 1900." RA nya typer av 8000-talsmynt har piteraffats under de senaste 80 ArenaY och det som framst saknas i Aadoergs Bversikt ar mjinttyper, som tidigare inte betraktades som danska, men som p2 nunlismatisk v2g har kunnat knytas till myntorter i

anma ark.^'

Problemet med en ber2lcnlng av myntningen utifran antalet mynt-

typer ar alltsi framst en fr8ga om kvalitativ representativitet." Jag axenar likval att Haubergs bversikt, trots sina brister sch trots de grundlaggande representa- tlvitetsproblemen, kan utnyttjas fdr alt ange tendenser I myntningens relativa storlek under 1000-talet.

I fig IOA9' redovisas den genomsnittliga andelen mynttyper, som blev priagla- de i Danmarfcs tre huvuddelar under perioderna 1020-10713 och 8074-8 103. Som frarngar av översikten %r tendenserca de samma för b5da perioderna, trots att den sk "feodala penningen9' infördss omkr 1074.93 U t i f r h antalet mynttyper tycks myntproduktionen ha varit störst i Sk&ne och nindre, men ungef8.r j2rnnstor p i Sjdland och Pyn-JyIlz~nd,~' Denna geogk-afi"lskL sett ojamna mynt- slagning har tidigare aappmiirksammats och SI a fdrkjarats med att m-ynten skulle ha varit avsedda mer fdr sold rEEI hirden sch för hrunglig propaganda, an for handdsandamitl? Men enhgt min mening har dessa geografiska olikheter inte till fullo uppm2rBsammats, eftersom myntslagningen inte har j2rnfbrts med nigot annat m i t t pA den samtida ekonomiska aktiviteten i de olika delarna av Danmark. I förh&Ilande till .vad ar egentligen rnyntprodu9ctionen ojsmn"?

b t t allmant m i t t p& den ekonomiska aktiviteten bör vara antalet sockenkyss- kon i oEjka delar av landet. Sockenkyrkorna han tidigare utnyttjats av Aksel E Christensen, för att klarlagga Danmarks befolkning under senare delen av B EGO-ta!etog"Men iiven om sockenkyrkorna idag satlan inneh5lSer rester, som 31- 3Mne &n 1100-talet, bbr deras anta% i stor utstr&ckning g5 tillbaka till omkr 1 100, d& soskenbildningen sannolikt agde Och i stallet fBr att mel<anisFcbt iterspegla ett 1ikviirdigt befo%kningsundenl3g bör kyrkorna i fdrsta hand representera ett 99socialt möjligt d ~ e r s k o t t " . ~ ~ Antalet sockenkyrkor kan alltsi snarare betraktas som ett ekonomiskt mAtt f r i n omkr 1100, än som ett demogra- fiskt mitt f r i n 1 480-takts senare de%. En betoning av den ekonomiska aspekten innebar ocksa att antalet sockenkyrkor kan sagas spegla det potentiella handels- underlaget omkr I iO8.

Andelen sockenkyrlcor i Danmarks olika dekar 2.r presenterade i fig 10B99 och av dversikten frarngar att det inte finns nigot som helst samband mellan mym- ningens omfattning under 8008-talet och det socialt mbjliga överskottet omkr B 800 (jfr fkg 10A och

IOB),

Skillnader mellan andelen sockenkyrkor och ande-

(19)

Stader och kungamakt 49

Fig 10. Diagram över andelen mynttyper, sockenkyri<or och k'ingalev i d r olika delarria av Dan- mark. J-F = Jyiland och kyn, SJ = Sjzlland och Falster, SK = De skånska iandslcapen. A. Mynttypernas procentuelia fördelning inom respektive landsdel under 1000-talet. Skrafferade staplar markerar genomsnittsvardet för perioden 1020-1074 och ofyllda staplar anger genomsnitts\ardet for perioden 1074-1 1 0 3 . ~ ~

B. Den procentuella fördelningen av antalet sockenkyrkor på landsbygden i respektive lands de^.'^

C. Den procentuella fördelningen av kungalev i respektive landsdel. Skrafferade rtaplar ariger sakra och mojliga kungalev, enligt samma tolkning som i fig 2. De ofyllda staplarna anger f~rdelningen, om de 12 möjliga kungsgårdarna p i Bor~ihoim tas med i be- rakningen.

len mynteyper i de olika Iandsdeiarna $.r ett mycket starkt argument, för att myntningen inte alls var avsedd för handel, utan var en socialt s e t m y s l t e t rik- tad produktion. Den mest sannolika fdrklaringen ar att myntningen var direkt relaterad till den kungliga maktapparaten och att mynten var avsedda för den ekonomi och de regala rattigheter, som var knutna till kungaleven. Den relativt sett större myntslagningen i östra Danmark kan d 5 förlclarac med art det fanns fler kungalev och mer omfattande regala rattigheter i denna del av landet.

Fördelningen av antalet 1:ungaiev i olifcit landsdelar Sr presenterad i fig iOC. Som framgir av diagrammet finns det Ingen exakt proportiorralitet melian kungalev och mynttyper, men j2mförelseï.l behöver inte vara helt rättvisande, eftersom kungaleven kanske inte var likvardiga i landets olika delar. De sanno-

(20)

50 Anders h.Jldr611

likt stbrre regala rattigheterna i bstra Danmark Enan, Ebrutor~ fler kungalesi, ocksa ha inxeburlt att den regala ekonomin var mer omfattande fös varje en- skilt lnungalev. Ettaanat problem ar huruvida s3uliturerna E KV9 kan spegla ett 1000-talsskede. En del krongods i bstra Danmark avyttrades bevisligen fbre I230 (jfr fig 8) och bilden skulie fr a bli annorlunda om de 12 mojliga kungsgar- darna på Borarhsim rgknades som kungalev c f r de ofyilda staplarna i fig l0C). H vilket fall som helst fincc det en stdrre eller mindre bverensstammelse mellan mynttyper och kungalev, medan motsvarande förhAl8ande mellan mynttyper och sockenkyrkor Fuilstandigt sakrras, Det Enszebgr enligt min mening att myntningen under ICOO-talet bör relateras till den regala ekonomip. Hade de regala rattigheterna varit lika stora i hela riket, s% hade oclcsA myniprsdnl-ctionen haft en annan geografisk

Salabandec meklim myctningens cmfattning och kungalevens fbrdelning innebar med andra ord at? IcungaBeven i princip tycks ha varit organiserade p& samma s21t under 1000-cdet, som omkr 1 2 3 3 ~ Iidyntningens regionda omfattning under 1003-talet verkar dessutom ha varit oför2ndrad frin de fbrsta mynt- serierna p6 1020-talet, vilket betyder att strukturen av kungalev i sina grundlaggande drag bbr kunna foras minst L00 Ar tillbaka i tiden"

3Bde myntortarna och myntningens ornfatt~ing under %OGO-lalet antyder att de systern av kungaleli, som kan tecknas utifran KV9, existerack redan omkr 1020. Men var sjistemen av ku~lgalev d d r e och i s5 fall hur mycket aldrel En date- ringsmdjlighet 2r att fbrsbka spira andra och avvikande sj~skem av kzngliga

egendomar och launglig förva%eningg intressans 4 sammanhanget Br fr a husbyarna och de omdebatterade vikingatida ringborgarna, eller "trelTeborgarna".

De danska husbyarna finns friimst pi. 3yilassd ochn som Asgaut Skinnes pipe- %<at har deras lagen ett klare geografiskh samband med landets sysselindelning, d.2 det finps h6gst en husby pen sysse4.'*' Flera sysslor saknar husbyar, meE hus- byorganisationen kan trots denna ofe~llst&ndigl~et s9gas motsvara det vastra sys- selankautna systemet av Iaung~lev, Det s o n i Danmark taiar för att husbyarna 2s Bldre an k~rngaleven gr deis deras bristande politiska betydelse under 1000- och 1 1 0 0 - t a l e t , ~ ~ ~ dels ati den enda sjallandska husbyn karakteriseras som en kungagttlings patrimonium IXI$.'O3 Har;sbya.rna. b& allts5 vara rester av ett d d - re fdrvaEtningssyslem9 fran en tid d i krongod-set annu inte var avskilt iaan de bvrlga kungliga egendsmarna.

Husbyarna kan inte daeerzs i sig, utan man kan endast med viss sannolikhet saga att de tillhör ett systern, som ar tildre 2n kungalevera. Vissa tidsmassiga h2llpunkter antyds dock av det geografiska fbrhAllandet mellan husbyar och senvikingatida runs?enar.lo4 IClavs Randsborg har med els ny tolkning av aunste- narna kunnat visa att de troligen auspeglar kungamaktens konsolidering under senare dejen av 900-talet och b6rrjaia av 1900-talet. Han kan urskilja dels en tidig grupp av runstenar: som direkt knyter sig till k~agas:Bltsen och tycks markera

(21)

Stgder och kungaanakt 5 1

Fig 11. Karta över husbyar med sannolika husbydistrikt, ringborgar (sk "trelieborgar"), runsteiiar resta över medlemmar av den kungliga Seliingciynastin och runstenar daterade till perioderna "Efter-Selling" och " ~ 8 r - n 1 e d e i t i a " , ' ~

sjalva etableringen ;sv denna sk Jeklingdynasti B mellersta Jylland. Dels samtida och yngre runstensgrupper, som hanger samman med privata l:&i~danden av kungliga jordf6rläningar och alltså avspeglar den liungiiga JeElingslaktenas alitmer vidstr%clita makt,''' Av de sex runstenarna B den tidiga "kungliga" gruppen restes fem i sysslor med husbyar, medan de yngre runstenarna ~~~~~er-Jelling" och "för-medeltid9') i stort jeit restes i omrideni utan hasbyar (fin i d ) . I o 6 Hus-

byarna, och de till dem sannolikt knutna sysslorna tycks med andra ord ha varit förutsättningar och utgångspunkter för sjalva resand-et av :finstenar och b3r d i h a varit i funktion nar runstenarna uppfördes, dvs grovt sett under senare delen av 300-talet och b6rjan av 1000-talet. Om husbyarna uppfattas som ett siags enklare f ~ r e g a n g a r e t111 kungaleven miste de senare ha tii?E<omn~it efter denna period, dvs omkr 1020 eller kort dessiorinnan.

E n annan n~öjlighet till tidsfastning ar att jamföra Etungaleven med "crelle- borgarna".lo7 Av de tre shltert i:&nda borgarna ligger en (Aggersborg) i st? senare omtalat kungalev, medan de tv2 andra borgarna (Trelleborg och Fyrkzi) inte har någon anknytning ti11 kungalev eller a i ~ d r a kungliga egendomar. En fj2.o:ide borg (Nonnebaklcen) ligger vid e:i senare omtala! kungalev, men den kan inte med sälceshee föras till de strikt planlagda 99trelLeborgarna".

(22)

52 Anders Andrkr!

Borgarna brukar utifran storleken och den syrflmetriska planen sattas i samband med icungarnakien, men eftersom de irrte entydigt kan knytas till kungalie- ven bOr de representera en annan och 2ldre makrapparat. "Prelieborgarnas" korta funktionstid kan, som Niels Peter Stiliing phpeliat, i stalle"kala fGr att de marlcerai sjalva etabkringen av kungaanakhen,'OO fntressant gr att både Trelle- borg sch Fyrkat 9.r bel2.gna i omr8der~ som salcn.de Rusbyal-, vilket kan Snneba- ra att dessa borgar liksom de samtida runstenarna a-vspeglar kompletterande ma4atstrukturer i f3rkallande i131 hasbyorganisati9nenh?Io9

Genom dendro:uro~oEoglska dateringar, enstaka myntfynd och noggranna fynddateringar Bcen "irelleborgarnas" funktionstid relativt v24 avgränsas till perioden 980-1003,"0 vilket bQr betyda att kungaieven har 6il"sornmEt efter denna period. - Sammanfati~ilngsvls innebar dessa indicier att ett uppr&tande och ett urskitjande av krwngcds, i form ev "konungief", kan ha skett i hela ~anrna.f'r,''' u2der den Iaorta tider 180(--1820.

F'"

:L;

iiloj:lgen kaa dalesingen ytterjagare skarpas genom att 1xa.n parallelliserar de olika skisserade förva%iningsstrr?kt~arerna med oI4ka mgmtningsper4odrr. Z ~ l i g t Brita Malmers undersbkningarH2 producerades frin första halvdelen av 900- tadet till omkr 985 danska mynt, som mer eller mindre avbildade ?carolingiska Gorestadsicynt. Hecieby har fareslagits som myniort, men mynten ska IcansEae ocks8 ses 1 samkand med h ~ s b y a r n a i nagon form av kunglig ekonomi. Paral- lelle och deivis senare an denna l~aro3ingiskt inspirerade myntning slogs omkr 955-omko 995 en hele annan form av ~IT~IPI, de sk korstyperna, Dessa

~ =

kan bhde iironologisicc och ikonografiskt knytas ta11 99trelleborgarnas9 och de yngre runstenarna och k r a ditså p5 sasis3-xi satt representera sjalsia etableringen a.i~ den politiska makten i siutet av W0-ia2et.i'3

~.

Slutligen pibbrjades omlir 997 en anglosaxiskt Influerad mynsning, som fick en mer etabierad form under 1020-talet. Den första produktionen omfattar enligt Maimer dels nagra fA Sven TvrskCgg-mynt, dels en stor anonym grupp av sk Long Grossimitatisner. Utifrån ocirkulerade exemplar av den sista mynttypen har hon fdresla.gir Land, som en tidig rnyntort."%~ta kan innebsra alt de m-

skilda kungaleven upprPctades redan orniar 1000, samtidigt med att den a n g b saxiskt influerade myntningen p2Ibrjades. Den mer fasta organiseringen

m

myntslagningen frk3 och med omkr 1020 skulle d5 friimst ha inneburit att mer eller mindre varaktiga hIerarkis3iz strukturer DOrjede växa fram

I

den kungliga %-,aktapparaten. - Tidpunkten omkr 1020 bbrjnr ocksa framtrada som en viktig skiljelinje i det arkeologiska kallmaterialet f r i n iv5 betjrdelsef~~lia myntsrter. I Lund och Viboag kala Sebyggejse numera spiras f r i n tiden före eller omkr år 1000, menen me: reglerad bebyggelse upptaader först kO18/19respekta\ie 1010.'"

Den föreslagna dateringen av kungaleven innebar att krongodset kan ha upp- rättats mer eller mindre samtidigt i hela Danmark omkr ir 1030. Och detta betyder att de geogratiska skillnaderna. i kungalevens fdrdelning inte behbver bero

(23)

Stiig:icr och l:iingarnaltl 53

pi att kunga1evei1 tfliik~lllITli% vid oigl:a riilfailei~ i skilda delar mi Izfidet, utan att de uppr&i&s ujifi-an sl:ilda ";gji":i~il,a : ~ ~ l < : ~ ~ e r , ~ojl? r1g&e s,j&e sjal:la tillkasrrcten av krongods.

Som tidigare papekais n i s i e de f5 kungale,ven och de 1ni6;dre omfattande regala rattigheterna i v8stra 3anmaiEi Ra vagis upp al! det stora patrimoni~mgod- ser i denna del av landet. Gmkp 123V fanns der enligt XVS e'it 50-ra3 sannolika huvudgirdar tillhörande p a ~ r l m o n i e t ~ men med ran9re p& f'ortiöpande arvss?:lf- ienIi6 och omfattande godcdonationer"' bör kungafamiljerxs slaktgods snarare ha raknats i 100-tal iiar i 10-tal omkr $J 1003. Ett tidigt -vittnesbörd om kungafa-

~"

miljens v2.ldiga jordinnehav ar Adam av Bremens uppgirter a m Icungaslaic- tingen och ribebiskopen OdTnkar d y (biskop :;imkr BC00-1043)y som var son till Toke "duw Winiandensis". Denrle O d i ~ k a r ska ha grundlagt biskopsstoken i Ribe p i sitt faderilearv ("paeirnofiiu~! eius"), som utgjorde en tredjedel av de; icke sskest icskalisera.de "VJinland7 .'IB

Exakt vad jatrimoniurhigodser kam ha innebelrit fdre omkr ar 10CO aI- svart 8tt saga, eftersom uppraitar~det av krsagods acksa kan ha inneia,ttat en urskiljning av patrimo~iium,"' Nien det böj- p2 ett eller a n m - satt ha rnotsvaraa valdiga kungliga jordinnehav? kai,ske knutna till sars2ciSda kungliga pfilagor, i Illthet med den "utskyld"? som Steinnes s p h t i Norge.'" SSteiii,ares melaar att "utsbiyl- den" samlades

I

kfisbyarna och sarpirna f~ihallarade kan ha g21X-k aven i Uan- mark. De dansk2 busbyarna kan ali2ts2, representera ett skede c& delar av den godsmassa, som senare kaiakee;.iser~~dec som pairimonium, samlats p5 en hand: rimligen av BellingslBEcten.

Men eitbrednir~gen av det senare kanda patii~~:-ï.;ociurngodsei speglar s8.nnolilit inte i fbrsta hand Jelllngdynlas~ins samlade jordinnehav, utaa >dr motsilara ett omride dar dea p-tlitiska makten var uppbyggd p i struk?ure!lt sarnxa satt, uti- Enan stora jordinnehav. Ett omrade som ingzlunda behbver represeatera en politisk enhet, utan, som ixycicet 'iial Iran motsvara flera vilaiang~tida kungadömen. H östra Danmark c h

ft

a i om.rSdea öster om Oresund, d2.r det tycks ha sak- nats pairlmoninn~gods, har sannsll~i. inga m o t s v a i a ~ ~ d e godsmassor existerar och den politiska uppbyggnaden kan ha varit aniorlunda. Kanske har den sak- nats tidiga statsb2rande kungafamiljer mad d ~ r n i n e ~ a i ~ d e jordinnehzv av vas:- danskt snitt. Ett tecken p& att den ~iiit-iagatida samha~isstrulctnren verkligen var

-

annorlonda i SkAlnr och l-i.zT!and 27 de rninga viicingatide kdpingeorherna, som

saknar mats~~nrigheter 1 6vrigs-l

anma ark.'"

De"lsmrg,de, som Jellicgdynastin, sannolikt med en stark v 5 l d s m ~ i k i , ' ~ ~ lyc- kades lagga under sig7 tycks aeIts5 ha uppvis21 grundl3.ggande s t r ~ k I u n ~ l 1 a skiil- nader i jordinnehavet och Ecanske 3cks2.3 1 andra, rattigheter. Och var till dessa sardrag som den kungliga makrapparaten fick mpassas omkr

Zu

1000, för att den poliaislra enheten sltulle bli besi8ende.

H

viistra Danmark har ,ell,irgsi%kten trollgeiz aranekrera.1. andra

~~~~~~~~~~s

jordegendomar til! sitt pa:iirnr,niun. och endas; ha?ldat ~~Essa regala anspr5k ue- i f r h ett kois:pletterarade kul-gale~rssgister*~~ som H stort

sa.

' - - ? 1.m ersatt en aIdre

hucbyförvaltning. I b s z r hcii d&refiio3 ixte egendonar $i samma satt kunnat En- © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

(24)

54 Anders h d i é n

förlivas med Ecaangagttens patrimonium, eftersom det sannolikt saknades mol- svarande godskomplex. I stallet har Jellingdynastin utifrin sin vildsmak't stallt andra och mycket st6rre regala lcrzii, s o n inte ear direkt knutna till fbrfogande- rarten bver j3rd. A~sprklc som har grundat sig pi ett B3taie system av kungalev, viilcet sannolikt har upprattats genom medvetna fervgl-v eller konfiskeringar i den enskilda bygderna. Slutligen har erövringen av Bornholmy troligen vid axit- ten av 106BO-ta3uet'~~ inneburit en tredje I ö s n i ~ g , med en

mer

omedelbar fsgrfogan- deratt för kronan, kanske i direkt fbrlangning av det blcala kungadömet,

Denna korta och delvis hypotetiska skiss över den kungliga w~akkagparatens framv2xt kn~ebjlar kort sagt att de strukturella skillnader, som framtr3,der h K V I omkr 1230, itan föras tillbaka tilI omkr $.r 1000 i s a m a a konkreta former, men att de grundlaggande orsakerna bör sbkas i skilda politiska strukturer under vi- kingatiden. Samma regionala skillnader skymtar fram redan i slutet av 800-talet 1 angiosawisica upplysningar om Danmarks geografi: I Jylland, sannolikt p i Fyn och rnbjligen p i Loiland bodbe syddanerna, medan norddanerca horde hemma p& Sjsrllaind och i Skine och 13ailand. Blekinge tilihbrde svearna och Bornholm var ett eget kungariKte, s o n inte raknades till begreppet 99Denamear~99.124

De fdreghende 6veeviigandena har 1 första h a r d riktats mot fr6gor om kungalevens ursprung och bakgrund. Andra spörsmAi ar hur lange kungaleven fnngera- de som kionacs kungsgirdar och vilken politisk betydelse de hade. Svanen beror pi

hur

h i g o r n a stalls.

Som enskilda godsbildniagar tillhörande kronan kan flera skanska kungalev urskiljas som sirniIan och birla annu p5 9520-taIet.125 Som I2gre enheter i en landsomfattande kunglig f6rvaBtning fungerade kungaleven inte lika Hange, utan försvann troligen under 1200-talet eller omkr 1300, samtidigt som skillna- den smellan krongods och patrimonium u p p l b s t e ~ . ' ~ ~ Och som den enda basen fbr den kungliga akt apparaten hade kungaleven annu kortare funkelonstid, sannolikt inte mer an 150 Ar. De f6rsta tecknen p% andra kompletterande och ersgatande maktsystem kan sp6ras h i n mitten av 1100-talet Q A kasbaler och riksfasten börjzde uppfbras.12' Dessa militara stbdjepuakter bOr ses som en de4 av de sam4-48ElsfBnandringar9 som bi a innefattade staende skatter, en egentlig penningekon~mi oclh en urbanisering utanför kungale~ssysternet.'~~ Det fram- g5s kEart av MVJ att kungaievssystemen var stadda i upplesning omkr 1230 och att de lokah kungsgtirdarna höll p i att ersattas av riksborgar och residenssta- der, hnutna ai11 större fögderier.'2"

Kungajeven har ailosi haft stbrst betydelse under tiden omkr 1000 - omkr 1450 s c h fbr just denzsa period kan de b i d a olika lrungalevssyslemen ge en ny geografisk dinension At det politiska h3,ndelsefbrBoppet. Jag tanker inte har g i in p i enskilda detaiijer

I

de till synes förvirrade tronstriderna, utan vill endast peka p5 nigra tendenser, som kan göra skeendet mer begripligt. I inbördessfri- deana p i 1040-talet liksom pA L 130-talet representerade Jyland den etablerade

(25)

Stader och kuagaanakt 5 5

kungamakten9 medan upproren hade sin bas i östra Danmark och fr a i Skane, Fbrklarkngen ligger s2kert i att den samlade reella kungamakten var starkast E vastra Danmark, genom det omfattande patrimoniénmgodser. De större regala rattigheterna och de edrikare kungalevan i landets ostra del tycks akltsi inte ha uppvagt patrirnonlets betydelse. Dessutom var kungaleven, takl skillnad frin patr4moniumgodsenP tlllg2nglaga genom formella beslut och kunde darfbr sta till olika Irungsasnnens fbrfogande efter kungahyllningar p& Iandstingen. De politiska konflikterna kan med andra ord avsldja en inre nzotsiitcning i den kungliga ~xalctapparaten: de icke arvsberiittigade lcrongodsen var 51 ena sidan

en styrka och en farutsattning för sjahva statens fortbestand, men innebar i

andra sidan en standig potentiell risk för den politiska enheten, eftersom de var formellt tillgangliga p5 ett annat sgtt an patrimo_"ieámgodsen.

Under denna period omkr 1000-omkr B 150, nar Etungaleven hade sin största men samtidigt rnotsibttningsfyS4dzl betydelse, ar ocks5 sambandet mellan stader och kungamakt tydligasr. Samtliga medeltida stadsblidningar Lillltornna före 1140 karakteriserades som kungalev on-~kr 1230, med undantag för Ribe. Men ilvest denna stad bör ha varit kungalev i början av 1009-talet och undantaget htinger sakert samman med att de flesta kungliga r3ttigketer omkr 1230 var for- lanade till b i ~ k o p e n . ' ~ '

n

kfter analysen av den kungliga maktapparaten under 1000- och B BOO-talet kaxa vi nu aterlianda till artikelns utgtingspunkt, namligen förhillandet mellan stader och kungamakt.

F&

detta problem ar framför ailt tre öesuitat áv den tidiga-

re undersbkningen viktiga.

Far det f6rsta !:an man eatifr3.n KW spara strukture4la sl<kllnader 1 kungamaktens uppbyggnad i Danmark. Der ar skillaader s o n deivis frams!nyrntar i andra aldre sitriftliga kii1or sch som iiven kan relateras till den inhemska myntningen under 1000-talet.

För det andra Itan tlllltomsten av "konunglef" sannoliRnt dateras till tiden omkr Ar 1000, vilket Snnebar att den medelblda urbaniseringen %r samtida med edkr yngre 2.n dessa kronans ku~~gsgA,-das.lj' De stasier som karakteriserades som kungalev omkr I230 kar alktsh utgate fran kungamakten, och inte omvänt. Sambandet mellan Pcerngaiev och stader a p tydligast fbre mitten av 1100-talet, men viss betydelse kan kungacleven ha haft &en for den senare stadstiilbEiveB- sen, t ex for en 1200-tasP.scta6 som Halmstad.

-7 ..

r o r det tredje kan den inhemska myntningen under 1040-talet troligen knytas t14H mer eller mindre varaktiga hierarkiska uppbyggnader i kungalevssystemen; med enstaka myntorter som centra f6r omgivande kungalev. De mest betydan- de och etablerade myntorterna Sr ociisi de piatser, som utvecklades till stader, vilket innebgi att urbaniseringen kan knytas direkt till den hierarkislia strukturen i den kungliga maktapparaten.

Jag menar att man utlfiAn dessa alimgrina resultat kan Pörsbka att empiriskt

(26)

5 6 Aeders Anidrh

analysera förhillandet mellan stader och kungasnakt. Om stiiderna var nara Förbundna med liungamakten borde deras storlek vara proportionell mot den Pcungiiga ekonomin, dvs mot det omland av kungliga egendomar jfr a lkunga- lav), som omgav dem. En sidan jU;rnfdrelse nelYan stadsstorlek och omland ar tkdsmasslgt, rumsligt och kvantitativt sett sv2r att genomföra, men jag vill med följande exempel visa en möjlighet.

1 en sadan analys miste man ta fasta p5 de olika struicturerna i den kungliga maktapparaten, för att se om dessa. avspeglas i stadernas storlek. Den tydligaste relationen bör kunna sp6ras i tiden före 1070-talet, eftersom stadernas storlek diirefter sannoEiYct ocksi piverkades av riksomfattande regala r2ttigheter13' ock en framvgxande kyrklig förvaltning, med Atföljande byggnads~erlcsarnhet~~~~

De stader som d 5 %r aktuella f6r en Jiimföreise ar de viktigaste myntorterrna under perioden IOLO-F074. Mer eller mindre fasta centra i den kungliga fhir- valtningen tycks ha varit sju orter, som samtidigt var ejler Irom att bli biskops- saten. Förutom dessa centra ar fr a tv2 andra myntorter av intresse, dels Slagel- se dar det slogs mynt under hela perioden, dels &borg som tidvis var myntort och som y2 1070-talet beskrivs som 9'civitas".'3~ramför allt genom att garnfö- ra dessa nio orter med kungamakten bör det vara mdjjligt att sp$ra en eventuell proportionalitet mellan stadsstoraek och omBan~!.~~'

Det &r svart att uppskatta dessa tidigmedeltida staders sterlek, men eftersom de i kg~rkoorganisato~issct hiinseende inte Oycks ha avgransats Gran landsbygden'j6 bbr antalet sockelakyrlaor oclrsi i st&lerna ange ett "sociale möjligt bves- skott"^ ArkeoEogiska undersökningar tyder p5 att sockenkyrkorna i dessa stader friimst tillkommit i perioden 1050-1 i50137 och darför anger m6ttei grovt sett stadernas storlek för hela tidsrymden. 1MAttet ar alltsi endast delvis giltigt fbr den akiuella perioden 1020-1074, men det bör strukturellt sett likval kunna anvaradas för att ange tendenser i en rangordning av staderna,

Det ar li%taledes svart att berakna omlandets omfattning för de enskilda staderna, men sasom myntorter var de idemmade i den kungliga maktapparaten och omlandet kan darför ha bestamts utifran n5gon form av folrwa&tningsindel- ning. 1 brist pA nagra som heisthhallpunkter för en sadan indelning har granserna för omlanden hypotetls2.c~ dragits 99ngs existerande land- och sysselgranser,135 fbr att s6 K5ngt som mbjligt ffi granserna mitt emellan de stOrre r n y n t ~ r t e r n a . ' ~ ~ Runt Slagelse och i\lborg har inget siirskilt omland makerats, utan i stallet rak- nas de samman med Roskilde resp Viborg (fig 123.

Omlandets omfattning anger inte direkt den regala ekonomin, utan först genom att rakna antalet kungalev inom varje hypotetiskt avgransat omkand kan man f i ett grovt mitt p6 stiidernas ekonomiska underlag. Staderna bor i första hand ses 1 fOrhh41ande till kungaleven och den regala ekonomin, men sven patrimoniumgodset kan ha haft betydelse för stadernas storlek. Det ar ombjligt att uppskatta denna godsmassa under 1000-talet och man kan endast ra fasta p6 de strukturella skillnader, som framgir av KVJ. Patrimonium fanns huvkidsakli- gen i vastra Danmark och om egendomskategorin var av betydelse fdr sradsut- vecklingen bör det frarng& av stadernas storlek i J'yllaaid och p5 Fyn.

(27)

Stader och kungamakt 5 7

Fig 12. Karta över 1000-talets viktigare myntorter och deras hypotetiskt avgrimsade förvaltnings- o n r i d e n .

Med alla dessa fbrbehål? och os2kerhetsfaktorer Etan alltsi förhallandet meA- lan stader och lcungamakt undersökas, genom att man jgrnfbr antalet kungalev per hypotetiskt omland med antalet sockenkyrkor per stad. Som frarngar av fig 13130 finns det en ?<orrelation mellan dessa bada varden; ju fler kungalev desto fler socltenkyrkor. Men det frarngar ocksa att korrelationen är olika för städeï- na i vgstra resp dstra Danmark. Andelen kungalev per sockenkyrka %r mycket hbgre i Lund och WoslciIde

+

Slagelse, an i de andra orterna, vilket kan innebara att staderna öster om Stora Balt var mer beroende av den regala ekonomin. Detta antyder indirekt att patrimoniurngodse~ hade betydelse för stadsutvecklingen i vastra Danmark.

Men som tidigare antagits borde det tydligaste sambandet mellan kungalev och stader kunna spikas före 1070-talet. Tyvarg ar det orniBjligt att isolera denna period u t i f r h uppgifterna d fig 13, eftersom diagrammet endast ges en sam- manfattande bild av tiden fram till omkr % 190. Men det finns arkeologiska upplysningar som antyder att den regala ekonomin, i form av kungalev, var av mer avgorande betydeke f6r urbaniseringen nnder- 9000-talet, 2n vad som framg6.r

av fig 13. I Lund och Woskidde kan en mycket om,fattande bebyggelseexpansion från 1000-talet spiras, genom arkeologiska. ondersdkningar,'" medan samtida lamningar i be övriga städerna ar b i . 1 t ex det vtilu~adersökta Ribe saknas det i

(28)

58 Anders Andrén

Fag B%. Korrelationsdiagrani avel antalet socltenkyrkss och antalet kungalev pei viktlpare 0000-

ialsanynt~rt.~~~

stort sett en arkeologiskt kand bebyggelse f r i n t ~ d e n fore 8 100.'" Det g5.r inte for narvarande att kvantifiera dessa arkieoiogiska uisplysninga~, men de tyder p6 en geografiskt sett mycket ojamn stadsutveckling i Danmark under 1088- talet. Denna bild overersstammer vaEl med kungamaktens struktur sch annebar att urba~iseringeaz kan ha varit mycket nara knuten tal? den regala ekonomin, dvs till kungaleven och myntningen 143