genom att ta det på d v a r och innebar ett brott med en lång rad mer el- ler mindre framgångsrih ostd@filmer, p i slutet toppad av succén GoodEye
Lenin. Marie Cronqvist shiver om ett nyöppnat DDR-museum i Bedin p& Karl Liebknecht Strasse a.
En Imnologisk bandmask?
Permanent utställning på Deutsches Historisches Museum, Berlin
På paradgatan Unter den Linden b r u h r Berlins va@%lda mristbussar sakta in. Strax efter att de har kiirt över Spreehnd österifran h a de mingspråhga stadsciceronerna nämligen mycket att beratta. P5 viinster sida dyker Staats- oper upp och mittemot följer i snabb takt Neue Wache, Humbolldhiniver- sitetet och Staatsbibpjlothek. E r den som så vifl ar detta ett tyskt nationellt nexus, en samlingspunkt för Plastorish tiuragelser och monument.
I
en s t d bemangd med ngmarande förflutet ar förtatninigarna har sardeles påtagKga.Frestelsen att fairlagga Deutcches Historisches Museum
(DHM)
hit ir inte svår att försd. Inrymta
ena sd&g bapockbyggnad som tidigare +inat som vsipenxsend, Z e m a u s , iir IoMerna P sig sjava en avspegling av Bandets kon- d s i v l s h fhrflutna.1
Tredje riket npjades det som progagandainstrument och i OstpysMand fbrmedldes här en marest-leninistisk interpretation av historien. %rst efter aterföreningen 1990 blev det en angelägenhet för det t y s h historiska museet, som under de fbljande &en bekostade en utdragen renovering.Några
k-
in på a s o s - d e t har Deutsches Historisches Museum bö j a t bli en viktig rekrenspunkt för historieförmedling i både Erbundsrepublikáen och övriga Europa. Uppmarksammade utstdningar om s h d i n a ~ s k - t y s h Grbindelser, minnen av andra v$rlds8crige:et och Tysklands kolonl&storia hax d a bidragit till det.H
d
symerhet -"ler det dock efter invPgningen av den permanenta utstanin-n under fotbollssomana~en 2006, Deutsche Ge-schichte in Bildern und Zezlgnissen. F6rst nu kan museet försiika leva upp till sin ambition att vara en plats för "upplysning och f~rståelse av y s b r n a s och européernas gemensamma historia".
Resdtatet har blivit en påkostd, informativ och tämligen konventionell utstaning om historien på tysk mark under de senaste tvi hisen åren. Den ar visuellt iskadlig, tydligt stauhrerad och texterna (på tysh och engelsh) är feredöd- l~oncisa. Uppdelningn följer den politiska historiens havdvunna Isronobgi (1650-1-.y89,1789--18y1,18y1--1lg18), där histonen från ahgrundanidet
Den tyska historiens ledargestalter enligt nazistisk propaganda, vykort från 1933. 1871 och framåt utrymmesmcPssigt dominerar. Det ar, kort sagt, en utstillning som man knappast behöver byta ut i bradrasket, emedan den inte utmanar dekorum, lydigt h a e r sig inom en museipedagogisk mittfira och därmed inte riskerar att ddras i förtid. Denna försiktiga, &et fadda framtoning inbjuder naturligtvis i gengäld till o l i h sorters Ektik, både från dem som alltid v 4 gå Iangre i sin dekonstmktion av nationella myter och från dem som d&ig kan få nog av historisk
Sinnbildung
Som helhet betraktad går det inte att urskilja nggot ö~rergripande Bedmo- tiv i utstaninigen, någon särskild tysk vagen genom historien. Under vissa skeden dominera den konfessionella söndringen och den mångfasetterade nationalitetsprobIematiken, i andra faser ar det indiastridismen, demokratin och de totalitära ideologierna som s t 2 i centrum. NatPonaPsociakismens vidds- regemente ges en rnycket allsidig historisk belysning som underminerar varje insinuation om att utstaningen skulle underblåsa stortysk npation&sm. Ett mycket bwart inslag ar de europeiska Promparationema, det vild saga am- bitionen att se Tysklands laistoria mot en fond av hela kontinentens historia. Emellertid hade detta moment kunnat genomföras med större systematik och konsekvens.
Nu
förefder jamförelsepunkterna vara godtyckligt vdda och komparationerna stannar d t som oftast vid ansatser.Under 1900-tdet var det rnanga som ville uttolka Tj~sklands historiska bestammelse. Somliga talade om Ven försenade nationen", andra om en tysk
Sonderweg,
perligare andra om T y s b d som ett laboratorium för seklernasAnton von Werner, "KaiserproMamation in Versailles am 18.Januar 1871".
ideologier. Tack och lov reduceras inte denna utstallning till enkel tespeda- gog& men jag salwar h en fordöpande diskussion av de större sam- manhangen och de syntetiska interpretationerna. Viken roll har Tysklands geografiska belagenbet mitt i Europa spelat genom historien? Hur kan man karakterisera förändringarna i tysk pohtick kulm i ett langre perspektiv?
På
&et vis har historien om de tyska områdena skrivits, firmedats och traderats?I
stallet for att söka svar på dessa stora frågor mynnar utstaningen ut i en diffus samtid, diir Berlinrepublikens hågkomster, predikament och visioner reduceras till ett medialt flimmer. Inte utan beranigande bar Jiirgen Kocka i en artikel i Geschichte und Gexellschaftgz, 2006 talat om utstaningen som ''en kronologisk bandmask".I
ett land där varje historisla anspelning framkallar en våg av reaktioner gick invigningen av permanentutstallningen på Unter den Linden p s d a n d eobemärkt förbi. Naturligtvis recenserades den i de stora drakarna och under loppet av det första halvåret strömmade en halv miljon besökare $it. Men i ljuset av andra tilldragelser av samma slag under de senaste &tiondena
- statsbessket på soldatlykogirden i Bitburg, den kringresande Wehrmacht- utstaliningen, Förintelsemonumentet i Berlin och otaliga andra - utlöstes inget fränt Inistoriepolitiskt meningsutbye i oEentligheten denna gång.
&
det ett underbetyg för en permanent utstallning om Tysklands kontroversi- ella historia att så få finner den kontroversielf? Eller ar det ett ftirebud om att de stora haftmatningarnas tid ar förbi, att den tyska historien i framtiden kommer att vara som d k e n europeisk Piistoria som helst?'Fysk
offerdislturs som
historytainment
Kinder der Flucht (Flyktens barn), Dramadokumentar f6r tv i
tre delar, (red.) Guido Knopp, ZDF, Mainz, 2 0 0 6
%-serien Kinder der FZucht (Flyktens barn) sandes innan jul 2006 och be- handlar några civila tyskars upplevelser i det stortyska rikets östra provinser i samband med kpigssliutet 1945. Serien ar redigerad av Guido Knopp, mångsal- jande populärhistoriker och redaktör för @-kanalen ZDF:s samtidsPUstorish avdelning. Under det senaste årtiondet har b o p p etablerat sig som massme- dialt ledande historiker inom genren oralhistory.
Dramadohmentken om de flyende barnen ar ett montage av intervjuer med tidsvittnen gjorda på 1990-talet, dokumentära bgstidsbilder med nutida speakerröst och spePfilmssekvenser, d k a oAa ackompanjeras av film- musik.
