'Fil1 fi-rllfiörarrde a r det s ~ k k u i i n i g u p P d r a g , soii: genoila iiorm- \iitoriets skrivelse a v dear "3 iepteliiber 1931 blivit anibrtroti at mig, f5r jag hRrmed \i,rdsanit tirerl5miia aitlatandz oári skiciclig- laeten hos \iili:~aldelin till den v i d m ~ i r e r s i t e t e l ledigförhilnixde pmofcsia~reia i hiitoria och GID deil ordi~iiig, i vilken si9knndens eilIigt iniii meiiiirg Isara lir5g:ikomrna till denasailama.
H3e siikniide iiro iöljande: docentei-~ia Folke L i ~ i d b ~ r g , Jerker Roién. SI eri tyEric Palme. S r e n A. X i l i s ~ i ~ , Folke Dosrinag och Sten (::irisioii.'
Red:~ii s5som salikuiiiiig id tillsaflaridet a v den 4940 ledig- li9rkl:\rade professuren i hisloria -rid Uppsala universitet h a r jag :ivgivit- utlatunde 0113 docenleii Folke Liridberys skicklighet Ilil ~ x o f e s s i t r i historia [tryckt i Scai~din XIT, 1866, 19451.
Ciider de a r , som g5ttl: seedn detta aatl5laiide avgavs, h a s docenfeii Lindberg iitveclilat stos vetenskaplig prodiiktivitet.
Eii del ax- deiinn faller inom stadshistorieiis oriarade. »Lin- köpiilgs historin* föreligger s5lund:a numera färdig 4 IvB b:iamd.
--
i 'Till cicii l!l3l Iecligf3rklax:iclr professureii i Iiistoria r i d Uppsala ~ n i - vcrsilel aiiiliiiltie sig dessa sex siil;aiidr. Ert a r deiii, docenieri Follie I.lnd- Jrerg, hterkalinde seil:ire siii aiis;il<ari. I första reda!itioneil a r niitt uil5!aiide var docenle:i T,iiidi>erg dels angivcii som sökalide, dels inii? beciiinlriia~~cle av Iioiiorii ini'örl. Radadera ulgicli. seclnii doceiiieri Lindberg Aterlagii siii aiisöliari, lielt iiaturligt lir niiii till större sI;a<leinisI<a lionsistoriei i Cpp- sala iiigiviia utlcLiaiide, men liar iiietilagits i Iilir föreliggaride tiycii. 1 övrigt 5lerges i111Rtaiiciet ofiirUiic1rai. Eiidast h a r tre, sid. 219. utfail::n ort! ateriiisntts.
I)e salilii~iinigrs iit!&tariden lin fraili1r:zll:ii skrifter a r docenten Sten Catlssoil, >Eiisictig sa!;l;uiisliap ocli b1211 Iiisloril<ergrupp i kritisk helysiliiigs sairit eii a r docellteil Fallcc r t o v r i i ~ g . *Oförriittat uppdrag,^. I,und 1052. De e r i ~ i r i i i g a r , soiii i dessa fraiiiitiil!:~s niot iiiitt uilktaride. 1;rU~a ingen r e i e n - sl;aplig diskiissioii. Det r5cker nied at1 i trycli å t e r g i r a ad jag s l x i ~ i t . .Iiiifr 5reii Sven A. Niissoii, »SjWlrZagea s a k l r ~ ~ ~ i s l ~ a p ~ ~ . L u n d 1032.
198 Curt Teibu!l.
Desr 5ir ett p 5 oinfalSanide forskning vilande asbele. Docenten Liiidherg h a r Brergivit det i stadshistorier alltfhir ofta anv%rada krolaoloc,iskn iramsliillningssittet och genomfört en sysleinaiisk 2 grbipperaiag av stofiet. Den !illa staderis alla förhililaiiden, dess ngringsliv och rörvalkniang Pikavil som dess nöjesliv och stallning sonia lardomsstad, skiFdr:as ingaende. jEii~Y<öpings historia))
ar.
ett vhl\kri~eL nrlseke och ulala L\Brel eri av de biisia sbenqka. skadshistorieri~a. Doceniten Lindberg Inar darjamte i sarnarbete mca Follie Skinan utpilie. en ny de4 av »Privilegier. resoli9ki.inaer och Siirordninigar för Sveriges stader.)) Ctggvari ined sina ingres- SPI-, aiimtirkningar och register synes mig vara I alla delar mön- stergill. E n rad »Stad5hisioriska revyer)) betyga ytterligare do- centen kindbergs vetenskapliga kringsynthet.Siiia forsksmirigar inon1 stridshistorienis omrade har docenten Lindberg slutligen koinipletterat gcrioni siim i »Den svenska a-be- tarklasseris historia)) irig5caide bok )EIanl\erkarna 1. Medeitid och 51dre \';rs:~tid.)j FGr de tidigare delarna a r det tidsskede aoeeliteii Lindberg har behandlar ibreligger ett iii5iigen g h g
sliiiligsil torftigt HihPIrneiZerial, for de senare ar det riiseaatligen riliare. iiien k5llmx'terialet. as, \om doee~rier~ Lindberg sjalv fram- haller. i sin Bielhet ensidigt. Del h&rrbr till alldelei, örer\ng:aiide del frAn de rnyridigheiei, central:[ och ho'raala. soin av olika an- lednainpar vis:tde iiitr esse för Biaiitverksniri~agen och dess u i f e i ~ are. Docenten Lii~dkterg si9ker i sin bok »II& frani till realiteterna
bakom lagstilL~iingelis ofta bedragliga fasad)). Z hög grad has han
lyckats 1 6 s ~ denna uppgift. I denna bok liksonii i siil tidigare siads41i\torPska korskning Insaiter Bian ocksa de behandlade Isa- gorna 4 siorse sntiamarlliaiig. B3e \ma förh5ilandelia i det sveriska hna&rerl;el under det 5kPPdr:ade iid\sliedet ses iiiot bakgrunden av lata ecklii~geri P Sr eiige och rlLe i Europa. Genorn vrikesi bear- belning n\- materialet h a r docenten kindberg \iisentBigt a>8sai la5ii1iedoine11 om en betydelsefull del a r Sveriges 5Edre ekono- miska och sociala liv. Som en med \eieaiskapEig o~iisikt ge- nornford undersökaiing skulle jag ~ i i j a irarnh5Iln kapitlet om »Hanl~crknrk4:1~se11\ sainrnni~s&itning. ekonomiska och so~'aaHa st2illiilag)j. Om Sörni5ga att f A i r a m de& \-iisentliga \i;tnar det 6versijiitliga kapitlet »DeL medeltida skrGlasendet». Boken s n i j)Iiiaialverk:iriia» synes mig vara det arhele inom det stadsiiisto- riska oinr8det i vilken doceneen Lindberg nar hbgst. Deni ger guda bevis p& reknskaplig skicklighet.
Vilder senare ar har duceinten Lindherg inriktat sin for-sk- ning p 5 ett nytk omriide: svensk och iiveia norsk iiitrikespeiilik under 0sc:hr 11:s och de första areii av Giistaf Y:s tid. Pieseiltatet Eöreligger i tyenlie arbeten: > Kunglig utrikespolitik. Studies och
essayer iråii Oscar IH:a lid» och »Slinaidiinarieai 1 slorpolitikeri :we11 1905-1908. Utrikespolitiska seridier, I. England oclm Stian- clinalieai 1905-190'7. 14. OstersjCP- och Yordsjötraktaterimas till-
licpmst» (mnnuskript). G:.tanciraleia för dessa arbeten utg6res l r h n s t al, den diplol-ilatiskc? korrespoiideaaseai m. in. i de s\-en.ika, elagelska och tyska irlrikesdeparlelrie~~Leiias arkiv. Aren deia samtida tidningspressen har ~italyttjats för atl: vinna kännetiom om dera allmärina opiilionenr ocli dennas raslingar. Det t: ska utrikesdeparfemelikets arkiv Ca:w syskeinatiskk geiaorngatts i %am-
balad med forskningar, som doceiileai Lindberg bedrivit som med- lem a v dera s ~ e i i s k a arkirdelegatione~~ till Berlin 1048. De& i stor iiistriickniiig iidigare aldrig iatsi-ytijade kallmatesialet 'liar c;aft docenten Lindberg i ~ t h d a t l ge en B P ~ eller fördjupad I'saonl- itiilliling a r de beliaiidlade i~irikespolitiska fragetrila.
1 j>T<ui~glig iitrikespolitik stgr Oscar II 3 cerntrtaix. 8-1:1ras
1,onsekvent f'astlaalliia t j \korieiitering. h:ms Iiaiaskoniatt:ide \e- dervilja mot deii transka repiibliBen han3 iiamda till de sista areal bevarade misstro mot Elaglaaid, Bians Iruk'kan för ryska angrepps- och expansioiisplaner, hans a-akkhållning kring resterna av del persoiiliga kiirigadömel oela utpriiglade koliserratism i inrikes- politiska och sociala [ragor B'ïainha~as pregirnarit. I nggra starkt koncentrerade essayer klarlligger eller antyder docenten kind- I ~ e r g de ilistir. son1 varit bestiianlinande tör kniaigeiis sthiidpuiikts- riagalide i iitrikespolitiska fragor. Ingaende behaildlar han den ive~rnska la~ing:innakteais upprepade f6rsök att f6r tinloiispolitiska ~yfkena iitnyllja den good-n-il. som deni axasag sig kunna pariikna i Berlin.
Det a r icke r a r dag, solil svensk utrikespolitisk hisiorin be- i.i!aas ined eii s5 i~mtelligeiil skriven bok som »K~ilaglig eitrikespo- iitik». ?;%r den kom ut. b l e ~ den utnyttjad i alituell politik och mötte averi en slairtilod av Pia.s.linidaPngar. Atskilliga av dessa, 5ro oberiittigade. Detta galler exempelvis irivandiairigarna, alt docen- ten Lindberg urgerar ett i gru~aderi ohistoriskt betr:iktels~siitt av Oscar 11:s genoinföraibde och utbyggande av dela tyska orien- teringen och att ban p 2 tandoaiskonungens PmaiideP asch vandel B
det diplonaiaiiska onirgdei genornggeiide anlägger nuhida pasla- inentariska synpunkter. En herattigad Ii1v5ndriiiig synes mig diirernot, vara, att docenlen Lindberg Iilir och var reservationas- löst godtar i.ipl~si£ter 1 de diplomatiska depesclieriia. Man skulle 6nskat en starkare kritisk instiillriilag till dessa och kanske iila of bare i stallel för en reaererande framstiillriing ena skarpare prob- lemstalliling. Inviindningarna synas dock icke viiselitligt r11hE4a
den helhetsbild, som arbetet ger nar Oscar 11:s och kroiapi-ins Gustafs aitrikespslitik i de behanadlade frågorna.
200 Curt \Veibiill.
Docenten Lindbergs i nianuskript fcireliggande stora arbetc »Skandinavien i utrikespolitikeii aren 1905-1908) a r en fort- siit tning på » Kunglig inlrikespolitik))
.
Vrider ~ippmiirksamt fasistallalide arT de PörhålPanden, solii psverkat de diploinati\ka aktionerila klarlagger docenteii Lind- berg i detta arbete de ofta mycket iiivecltlade förliandliilgar, som resulterade i den norska integritelstraktaten a r 1907 och i a s t e r - sj& och Sordsjötraktaterna av a r 1908. Skickligt utreder h ~ i i hade den a k t i ~ a roll. som Gustaf \' med siim starka orienheriiig mot Berlin spelat som kronprins och %tung i svensk utrikespnli- tik ock1 den svenska ntrikesledniaigens siundpunaktstagailde och c k motiv. soni Iseslai~nt denna, Framslalliningeia av Jörgen ko,- lands traktatsplaner, av Englands Gbirliållande till Sverige. av den svenska utrikesledningens hAllrming till den nor\ka iritegrlteis- traktaten och dess försök alt siitta kappar i hjulet fiir dei~ai;l, :iv de si-enska alliaamsfrjrhandli~igariaa med Ryssland och Tyskland och Alandsfragans centrala betydelse \.id underharidlirigarria on1 de hada kraktaterna visa utinarkl förmåga att staila och liisa vetenskapliga problem. En utfbriigare redo~isiiiiig, helst ekt återgirande i viktigare delar a v kiillmaterialek i riotapparakeii lii:ide dock strnndoin rarit önskvart. ($oril avhaiidliiigeii rau före- ligger, a r det icke alltid möjligt få grepp ona huruvida den lös-
ning docenten Lindberg givitprohlemeii ar deii riktiga.
Ett studiuni av docelilen Lindbergs avhandling ar av syn- nerligen stort iialresse. T ii5gon iii&n beror detta kanske pa det nylietsvarde kallmaterialet har. Meii del a r främst docenteri Lindbergs egen förtjanast. Hans arbete a r resultatet a r er? sjiiI1- ständig
be ar het ni ii^
av kallmaterialet och a r :%.iT mycket hög ve- teiiskaplig kvalitet.S r e n p& aiidra oniiråden lin de nu behandlade har docenteii Lii~dSerg urider seniare ar gjort insatser. Eii rrppsals h a r Isail salulmcia iignat »l>aljunkernm.. Det a r visserligei; sant. a t t et! al docenten kiaidhergs resultat i denna uppsats: ))det gar inte att Mila £ase r.id oia~dbiiret. att cialjii~akern inLe karl ha varit den han gav sig rrt för)) e j lian uppriifihallas. Daijninkern bar icke varil. Sils Sture. Men uppsahsen, K flera a~seenaderi val geiaoii~förd. be- Iy.jer fvrtjansti'uIit bl. a. GustuC PTasa§ ftirhållc~nde till Dalarna och dalJunkerns uppror. Hiiriill koimirirer en fortrafflig uppsats om 31/89 ars cahiers de dolkaiices i deii hisloriska litteraturen) och nagra receiisioiier av hisinriska arbeten. De visa kritisk förmaga.
Docerateri Lii~dberg har sedaii P936 p2 ett syiii~erligera för- Ijiinstfialll satt tjaiisigjort som förestandare fbjr Stadshistoriska ilastitutet, \edaim 1939 varit doceiit i historia vid Stockholms iitig-
skola, under aren 1940-49 tidtis innehaft parliella profe4sors- vi!iariat vid iiiisaairdn la8gslcola, samt r a r i t falaultetsoppniae~1e vid feria disputationer. Han förklarades liosnpeteiit till professlir I historia vid Uppsala ui~iaersitet av sariatliga sak8r~iiwlg:a '991:
samt blev vid sökande at professur i historia vid Slockholeras Ia6gskola L930 av Humaiiisiiiskai Paktilteteii placerad i förstat. ax. Lararer5det i andla rummet.
H mitt sakkciaiiigutl:'ita~~de at 1911 uttalade jag rrpqiistt- iirligdrm. a t l docenlen Lindberg .shjrkt, om ock53 svagt. skicklig- het bil? del ciA >okta iiinbetet). Uppfattniingen var icke beroende a l . att haii T id denm tid inhlataiidet avgavs. hurudsakiligeer ari! inriktad
p5
stadslaistorisk e l k r lolialhistoriskt betonad forskning. Ett pa dessa oilarAden nedlagt arbete behöver enligt min ruenarig icke i och ior sig u r spcciimeaissynpulikt vara av labre r5rde andet son1 nedlagts p5 andra iorsiiningsoiiiri~deai. Rlin uppfalts~irig gn~ladfide sig p& ))alt de baralide elementel1 4 docenten B,indhcrt< ~7etensliap)iga produktion tilihiirde eit starlik begralisat special- oiairade*. Oriiradet r a r tv% sreiiska sinhstiiders historia. s SJ5l1.n
de 51iiileii. pa 1 ilk:~ cloce~iten Lindberg of fr a t sina liraf ter »
.
f rnni-irbll jag »hade icke latit hans veteriskapliga anlag k o m m : ~ till i ~ r l l iitvec!~liiig», Riktigheten av denna uppfattning h a r till 111110 hestyrkls av docenten Lis~disergs senare veteiiskapliga pro- diiktioli.
Docenleil Liiidbers har rirr adagalagt utmiirkt skicklichel till det nu sökta a~ilbel&.
Docelitera Jerker. Hosérl. född 1909. har arhetat p& laiing"
omsadela av Sxeriges och Kordens historia. Hans iorsk~iierqar oii~spiinnia tiden fr511 1000-talets börjnii fraix i 1700-[alet 9ch galla en liiizg rad skifkirmde itmiieir inioni~ sar51 inre- som utri.res- prsliiii,li historia.
Doceiateia RosEiis grn:1BuaBavlaalid1i11g belmaridlai- »Siriueir naellnir Birger 3liagnriasson och hans bröder. Studier i nordisk politisk histori:~ 3302-1319 ) . 1<5Klnaaferialet a r Sragmenkariskf och s v S ~ h e h a i ~ d l a i . Docenlein Ros611 I isar s i g i samlandei acIa
genorilarbetaiidet a-\ dets:iiniiza solma eii energisk forskare sned
livlig kombinntionsg5rn och sinne Sör de poliii5ka srtmnna1~- hangen. Historiesirri\ riiizgen Piar tidigare i regel ganska blint fbliji ira~r~9fiilliriilgeai a3 cleialin periods historia i den iïiimsta berst- tncde kiillara. Erikskrö~iilraii. Docenten Rosén Iaai klar esppfath- ~ilrag av Erik\Hiriilaik:iais s ~ a g h e t e r och tendens ocli Lyggei "iii fraanstiillialng friimst p& rir8rr~rrdsaiiaterinIei. Hail liar Imiiïigenurn last eii $:asinre grund for ~ikforskninlge~i av tideiis Pai\to~Pa och vunnit nianga I algrundade rasiilteit. Friimst skulle jag vilja E r ~ ~ r n -
l~eilla Iinns uridessbB~ni~ig av de olika polilislia pztrtierria i dati- dens Sverige och riiol\htkiiirigar~in dem eriiellasi. Mesi viss2 brister vidlada detla doceiiieri Stoséns förstlingsarhele TiiT dessa h6r en böjelse. att laär Bällor~ia svika iiagst ohejdat haiige sig a t vetmlskap8igk skaligen uardellaisa koiisbinalioaier och si,,ekvla- aloner. Doceinte:~ Rosén gör e j Iieller :rlPtid lillrackligt skarp skill- nad iiiellari den olika \-isshetsgr:id de frarillagda resullaleii aga, Docenten Roséiis gradunlarhaiadling har följts a r &tskilliga sli-narre sttidier P iiiedeltidens historia. Xagra av desw iiro ay hetydnride intresse. il'ppsatieii »De seknlkru domkapitlenis till- kom?t» liar eii ridslr5cBtare riicliridd Sa titeln anger. Genolin et; skarpskiinigl utiiyttjande av källmaterialet lyckas docenten Rosén avalilana detta vardeliiilla synpiiiakter p& folkuaagaatcens förh5llaiide till kyrkan. pa deiiria5 betydelse soin deni iiya ko- inunigaattens ftirlia~iista stöd och pa Iiur Birger Jarl hrntit rageii för sig s c h siai iitt i111 regrriiigsmaaki och krona. »Studier 4 Stisck- lioliiis gr~brUdraklcskers diarium)) iir agnad en riktig 915lla tik! Sveriges historia under senare medeltid. Iloeeraten Roséin doku- menterar Ba5r kritisk blick lör era unmdersökning av eri historisk kälskrift. I »I<iiirt den store och BrkeB~iskopeiii a r Brerrieil)) s6l;er docellteii Rosén iiisatta Jhiut den stores riordiska psiifik rid lidera för Helgeaslaget 102--8 el. 1025 i ett st0rre saanmaiihan2 iiii lilan i uiodern-ia fraiiistiillriiligar varaligen gjorl. Knut den store skall vid denna tid h a shikt eii uppgörelse med den tyske kejsar Koiirad II% och riied övergivaiide a r sila tidigare kyrkopolitik i3it Hamburg-Bremeiis ocli parens stiid i siir nordiska politik. Doeeailen Rosén kallar sin uppsats »ett Irirsök)). Försöket vif,in:lr oni ern sinnrikt arbetande BEoinbiriationslGr~iiiaga och a r icke all- deles illa rinderhyggk, Saaniima kombinationsförmåga kommer till sylies i uppsatsen »Tronskiftet i Sverige 1275)). &%v intreesc ar hlhr I d . :'I. påvisalidet a\- att det drag av vankelmod och ombyt- lighet, sorn fOr efierriirlderi fargal bilden a v kialig Va!de~iiaï Birgersson, ylterst staminiar fraii den saliitida agit:atioiieri inat
den avsatte Bungen.
En popular skrift friiii 1943 » H u r S k h e blev sreiaskt > a r det första teckraet pa att docenten Zlosén vant sitt iiitresse till ett nytt forskriingsonirade. Sksnes £örsvelisk~lirigshisto~'Ba. Den IPBlei skriften visar full behlir>liiling :iv kiillnnatrrialet och för- inhga att i viildispoiierad form fraiiilagga det för den stallda fragan vaserifliga. Docenleii Koséns hui~udarbete pil detla 0111- rade %r »Skånska privilesie- och reduktioiisl-ragor 1658-1686. Studier r0rande Karl XI:s skanska rafstepolitik och Skånes 10r- svenskning)). Dartill komriier era uppsats »Sjiittepenliingeni s c h alela svei~ska godspoliiiken i Skiiile p& 1600-talet > samt en utgåva
iised inlednilag, )Rutger 1,. A%'ascliebergs Silibrtsheriittelsr 1623
Arbetena galla deii s\eiisk.a stutsriiaktens relationer till d t ~ skiriska adelii ocli de skiii~s'iitl friilsegodseis. en hearudfriga r di- sk5risk;a laridskape~ls iör~vensIiiiingshisIorian Docenten Kosfri liar i dessa aïbeteia iivervullilit den ialleriliek för lösa Boiirbin:4- tioiler, sorii h a r och r a r framtsada i h:aiis tidigare produk:i~ii Naii l i s a r sig kunasz beharska e6t inyckel stort otryckt k51Fma tesial ocli ur detta isamdraga lrurirdliujer i sit~eckliisgeir. Gsiind-
Big% och sakligt ritreder lian den ofta svistyddx s\renslia polifil~e11
gentemot SB&ae och \er genonigJearde deiiria och dess slciftningur mot baligrunden av dean sveriska regeringens allmiiiinia i1istiiB1- niii; i in- och utrikespolitiska fragor. ,"arbe&eaaa rittila 0x11 djup
@ende forskiiiiag ocli logisk skringens. Genom exakt frunrlig- gaiade a r faki:t och iorsk~iingsresultat lyckas det iiven doceatei; Roskri ritt i fasta Pinjer teckna bilden :iv 3tskilEiga av deii svensk:^ politikens man irums! av dein skaiiske geiieralgu~eriairen Ilutger v, Ascheberg och a7i dennes nSl-miste oingivning. Atan skulle endast vilja uttala den Uairliari, ntl docersteas I$osénr, bierc i tillfalle att frniinlagga iiven siflermiissiga berakisangar av de. skaaiska riifsternas resultat. Uppsatsen om »Sjattepeni~il~gen ) 51.
v5sd sarslcilt erkanriande. Den handlar olin ett förbisekt raroment eri detalj i Karl XI:s redrlPctioia. Men docenten Roséas lyckas ge- norii sila uaidersöliniiag a v deriiin detalj klart belysa brytriingeii i icrppl:rit~iii~geri iiiel1:tia fiirniyridartidelis och T<:irl Sk:s s&8*nrk:i politik.
Doceiiten Roskris forskningar niis Skaiaes iUrsveiiskirlng h:i fGrt Iionoiii till arera aiadr:t prohlem i stormaktstidens liisioria. EIari har salurida heliandlah sveiisk prorinspoliLik under stor- iiaaktstidcn överhiivud i uppsatsen »Statsledrririg s c h pro\ inr-
politik under Sveriges stormalitstid)). Skarpt inarkerar hai; dc olika linajer denna politik följi: hertig Carls och Johan Skyttes energiska strLirarideii för Eslluiids och kivlailds inikorporerins. uniformitet ocli representatioii i rad och riksdag och d a e l Ruelr-
stierisas prirncipielli niolsntla st5aidpuiikt. enligt bilken dessa Land borde belaandlas soin yso\dn15er och hallas titaiiför den svenska sER~sdsyeliaeiiskapen sanit dc11 olika installiaiang till de s k a ~ s k ; ~ Iaaidskapeias u~iiforisiilet och i~ikorporerii~g. soni intogs av % ella sidaii Carl X Geistaf ocli Carl XI & andra a r deii senares förmyis- d:ireregerilig. Med pregnaiis oc4a klarhet si4ker han f a ~ t s l a l l : ~ de ini- och iitlandskn faktorer. son; harvid raril d e best5iniilanide. Ett annat :IV docenten Rosén beharadli:ill pr oh le ii^ i atornralilsti- dens historia galler Johail Gyllei~stieriin.
Ett av de ~ i i r d e i t i l l a ~ t e kapitlen i arharidliiigen »Sk5naZit;o prtvilegie- och reduktionsfrGgor 1638-1686)) heh:rndl:tr Sohreii
20-1 Curt n'eibull.
Gyllenslierilas stort upplagda förs\ enskriingsprograin, halis hdrd- hanta hiivdande av deii svenska statsiiiaktens krav och deii h a n - synslöshet haii l-iarvld visade mot eiiskilda mtresseri. H uppsaisena
) Johan Gyllelisiiernas program i-Or 1689 års riksdag)) (jfr »Johan Gyllenstieriia, Hans \%'achtilmeister och 1680 ars riksdag. Ett dis%itassionsinlitg;»j har docenteil Rosén lullföljt dessa u n d e r ~ ~ 0 k - niiiigar av Johan GjllensLierncis politik. Genoin en ~netodisiit in- Iresseriickaiade och med oiiisikt genoinförd kritik air de hrrat- tande kallorna till rilisdageiis förhistoria kan lian fastsla. att iaiet om Gyllenstierrzas plan iör riksdageii 1680 och om de~iiia plans fullföljande uiider och efter riksdageii a r allmaiicods vid
1680-talets början. Kan inppvisnr ytterligare att av Karl SI:§ och Johakl GyllenstPeriias handlande I-id tiden för EjuiagbyiiioLet i noveisiber-decelilber l679 tydligt franigar förhandenvaron av I~estiirnda planer n ~ c d avseende p i r a d so111 skulle geiion~fi!ras
p5
den instundande riksdageii. Johaii Gyllei-isliernas död n:igra inanader före riksdagen bar icke betecknat ett direkt brott i utvecklm'ngslir~jen. De tre stora a ~ g ö r a n d e n a \ i d riksdagen - re- duktioareni, fijranyr-idarriilsleri och degraderingen av riksradel -överensstamrna hell iaied halis inteiitioner. Ett förnamligt 5mne har i denna ~indersökriiaay fatt en förnämlig behaiidlirig. Det för- sök, so211 gjorts att kul1kast:i deii. har helt niiss'lyckats.
Under senare a r har svensk in- och utrikespolitik 1697- 1621 varit föremal fair doceliien Roséns intresse: samtidigt has h:ln clolrunientei-at fortsatt intresse för medeltidens historia.
Till det förra oinradet hör »Det engelska anhudet om frcds- rnedliiig 1713. E n stiidie i po1iti.k propaganda.)) Skriften a r i första hand en undersölc-tiing av iririkespolitisk propngarida under krisen 1713. Forskriiiigeii rörande deriiia kris har lidigare framsi byggt p5 det officiella kallinaterialet. rådets protokoll och skrif k r . Doceriten Rosen har ett iiytt. irilktbarande grepp p5 iirnriet. Han ulriyiijar i större utstriiclciiing den franska residenteris de- pescher f r h i Stockholm och de politiska pamfletterna. PngAeiide iasidersöker han de seilare och den propaganda lör fredsunder- haiidliiigar och riksdagsliallelse. B vilken de inga. Hail nar bl. a. resultatet, att det finnes sa m:inga ankliytriingspunkter riie:lan p;opal;aildarörelseii ucla kanslipresidenten Arvid Horn, att lilan 1ia1-i \aga fastslå, att denna a r hoiioi~i fran börjci~i gillats och ut- nyltjals. PA eristaka punkter pressar docc~iieii Rosén utan tvivel kiillinaterialet va1 hart, men undersöknirigen iir i stort sekt bSde iaisiktsfullt och skickligt genomförd och fördjupar vasen~eligt k5ainedoilieil orii del svenska radels politik urider Karl XHI:s vistelse i Turkiet.
Eii i i - griieratioii s i c i i s h a liistoriher.
203
Sveriges utrikespolitilr 1697-1721)). ) Framstiillniiigen % r » . ?ii- ligt författareris uppgift. »gjord p5 ~ ~ p p d r a g a r koliiiniltéli för Si-eriges ulrikespoliliska hisloria och enligt laontraktet fastsfalld
att omfatta c:n 10 tryckark.)) Deii viiar, all doceiiten Mosén a r ~ j n i i e r l i g e ~ i r52 ibrtrogeli nied det iiiycliet oinfattaaide källma- teriiil och den stora littei.n!ilir. icmm finnes för det I~ehaiidJsde anmet. F'ramslälBiiiaige~~ iö1jer dock icke slariskt de ii ii:^. Docen- ieri Roséii liar ofLa nog sin egen iiieiiiiig och alldagger icke sa?lnli riva, viil övervägda syiipuiikier. linii ii15ste einellertid beklaga, ait Sveriges utrikespolitik eirider delm oiiivälvrringstid. soiii be- Iiandlas i bokein, 5r alltfor starkt isolerad fraii deni inre utveck- liilqeii och det inre tillstkidet i Sa erige. Franistkllningeii mar icke alltid under J taii. Slaii sakn:ir viiseiilliga drag i bilden b%de alr I<:~rl XBI, so111 under ri5r:i ett Artionide drog o~iikriiig iiled eli krigshär i Osleuropa och iinder lerii 3r var bosatt i r l ' ~ ~ r k i e t och
a: det svenska radet. soiii samtidigt saLt i Stockholni. »Sy;eriges utrikespolitik 1697-1721
ar-
ett gott liirdoii~sprov. nieii icke a \ saniiira 1 etenskapliga l;\ alitet soiii clscenile~i Koséiis ö\ riga &roduktioii
De skritler till iie ed el tid el is historia a r doceirkii I'hoskn. soiii tillkorniiiit uiider i e i l a s t ~ :ir iiro »J<roiioavsöiidringar iinder alare medeltid)) sch »Drottning Jaargarelas sveiiska riiIsL».
Det gamla arenska kronogodset, »Up~p~sal:t ö d » . har aarir ett karl ämne för en iildre historieskriv~iiligs hypotesinakeri. daet har heteckilats som en kolossal egeridomskoiirplea. sorii oiil den r521 l6rralt:els. Ilorde lin gjort den sveimska staten oerhört rik. i i i v i i riastan allt ik:~il h a iOrshiiigrats iiiicicr perioden 1250-1 350. Docenten Rosén korisknierar. ahL ilageii kalla upplyser crrii del svenska kroaiogodsbesta~~dets oriifatlnii~g \ i d 1200-talet5 niikl, e i
heller 100 a r senare. Genoril eii riiidersökmirig, soin tar vederhijr- lic hiiiisvn till doiiatarieris stiiilning. deii ahalieiierade eten- doineiis iiatiir och P1esitlnPi1gs\i6lkor. nar h a n vidare resultatet. att uaider tiden 13'30-1363 Isinnar airkuaidmaterialet initet säiiert exempel p2 en eviirdlig donalioli eller försiiljliiiig a r gamintill kroriogods. I:\eriipleii omedellbarl dersföriniriaii - under Magnus LadulAs regering fraii 1216 - iiro i skort sett iliskrankta till doilationer till klosterstiftelscr. De gods, solil afjalienerat5 tiilder liden fraiii till 3363. ,irc gods $om harröra i n ï kroniaiia ansprak pa allriiaiiriiiigar och Jlriiiiist Ironiiskeradr gods. Alvhaiidlinqe~is andra hua uddel behasidl:~r :i~sUniSriiigsiör11~1de11 och de f Onta iccJ~iktioéieriia. Doceirteii Rosén uppvisar, att avsöiidri~igsföi.bu- (4e"L~arit aktuellt under tideri 1376-1379. och ser avsöndrings- förhiaden mot hakgruiideni :iv sariil den allmaneiiropeiska ut-
206 Curt JT'eibull.
falla de med k r a ~ e n i p2 garantier mot nya pålagor och extra giirder. Cndersökningeri, för rillieri h a r icke karm laiiiilas er1 niera ingaende redogöreIse, behandlar atskilliga huvudproble~is. I Sve- riges historia från mitten av 8200-talek fram i mitten av 1300-idet bl. a. striden iiiellan stal och kyrka under Torgils liiiutssori~ tic1 och kronans finaiisnöd och den darav framkallade reduktioaezi av avsöndrade Iiroiiogods uricler Magiius Erikssoiis tid. Deii a r mc'liistergillt genoilmförci: dess resultat va% genomláiikta. ,Ivhand- lirngeai a r i sin hellieb a\ -\ekinskapligt hög kvalitet. Sikt iiitresse för det i arh:tndlingein heliandlade iimiiet h a r doceralen Rosén ytterligare ådagalagt genoni sin sista större kryckta skrift Drott- ning Margaretas svenska räfst.. Demria räfst h a r tidigare 1 h6g grad uppniärksannm:PIs al7 historisk forskning. Docentein Ro~ébi har sett deii f r a n delvis nya synpunliter. Sltrifteii 5s ett nytt prov p h n forskning, som geiioril en skarpsin~iig Isehandling a v ett litet kallmaterial, lyckas avvPnii:t detta betydelsefulla resultat. Dessa galla b5de rafskelis tillkomsthistoria ocli genomföraiide och de polilislit skickliga inen h:insyi~slösa metoder, som k~nade ksnima till anvandiiing i drottiiiiig hfargaretas fiaianspolitik.
.Av docenten Roséi~s hand fbreligga utciver h a r genom- g5ngna skrifter åtskilliga mindre uppsatser och en rad inne- hallsrika recensioner. A r de fbrra torde böra iianinas eii populart ha11en skrift i utlandsk historia »Uiigerri och Sovjet- uaiioiien)) och »F6re Sturelnorden. Ett bidrag till Erik XIV:s karaktaristik)). Denria senare föreligger 5aniiu Pcke i slutgiltig1 siiick, meii a r av hetydande intresse. Det torde Pcke vara ri0digk alt iiarmare redogura för dessa uppsatser och recenqioner. De dokumeiitera endast ytterligare docenteii Roséins framstAet~dc forsltaregenskaper.
Doceriten Koséri har alltsedan dear 1 juli 1939 iniraebafl doceiit- och forskarstipelidiuraa vid Lunds universitet, under tre terminer uppelisllit 3/4 och under eii bermin hela deii nied eila professorsiimbelel i Iiistoria forenade undervisningsskyldigheie~i, uiider en av dessa teriiiiner iiven deil därmed förenade esamina- tionssliyldigheten tatorn vad angiiï IliceiatiaLexarnen sarnk vid 12 tillfallen å sektionens vagrnar oppoiaerat 9 akademiska avhand- Iingar.
Docenteii Rosén har &dagalagt utmgrkt skickiigliet till det sökta ambetet.
Docenten Sven Clric Pnlnie, född 1912, liar i sina skrlftei framst behandlat Sreriges Iiistoria under artioridena omkring &i. 1600 och under sturetideri samt den politiska opiiiioiisbildnin~e~~ under franska rerolutioiieri och Sapoleon I. Orii dessa amneii
föreliggii sex, av I-noiiona sjal\. i n~eritförteckniligeii kallade )sar- skilda. arbeteii)).
1 sin gr:ldt~:1l:~~-liandI1~1g , Sverige och Daaimark 1595- I fiLP» liar docenten Pallile gripit \ig aii med ett iiiiiile orn vidliet finnes ela e j obetydlig S d r e li8tertttuï. Genom ôorskiaiiag I svens sk:^, dsaiska, nordtysk:., och X10Hl511dska arkiv har han sariiiiianbiagf ett l & i ~ g t sieisre kiillmalerial
sia
tidigare konainit till anviiiida~ing, Eli behyd;inde for$liiiiiigsprestatiol~ ligges bakom avlianclliiagei~, och det iiya iiallma-teriéilet, som iiied niycken omsorg referera.. eller registreras, ger viisenlligt 6kad liI~nlm\liap hade oiil fO~imå1- laiadet inellaii Svrige och Danmark under senare delen a r 1500- talet och oiii den svelisl;-danska politik, soan sliltligeia Bedde till Iialmarkrigek, Det ger iiven bidrag a r iniresse för uppiattriiiigen av Karl IX:s och Hiristiala 14':s personligheter. Avhaiidlir-igeai inime- håller goda partier och re\aaltat. A r dessa skulle jag sarskilt vilja framhalla framstallaiirageil alv den politiska krisen i Sverige vira tern BhiOI-1602 och dennas betydelse samt av det svenska riks- radets atereipprattaride 1602, Bearhetaiiagen av kiillnmaterialei. Si. emellertid av nggot ojamilt rarde. E vissa partier lider nvl-innd- lingeri silunda av bristande konce~itralion. Denn h a r Iiariger-aoiii fatt ett arsevart större ornisiag 5a-r ainnets natur kraver. Ett esern- peE harpa lamila framstaklningarna av de båda. icke alltiiis I3etydelsefbilla graiisraiblena \ i d Flaback P601 och 1603, De om- fatta tillsamnian5 Atskilligt aver 100 sidor. I<allmaterialei, icke ftirfattareri beliarskar Iiar och iivera annorst5des frainsE5lll1inmgear. De politiskt avgörande faktorerna skyinmas av de rrianajia deial- jerria och av de ordrilin inestan andlösa resoiieriiangen. Det ar afta svart att firma ratk i vad risan med hansyfiliing p5 ddenna avhandliiig med fiillt skal kallat de vindlai-rde jihgaiii?» i docenteii Palriles framstiillnaing.Docenterr Palnies hu~eidarbete i straretidenls historia ar »I'ikksförest&ndarv>~lef 1312. Studier i iirsrcbisk politik och s ~ c l l s l i slaisriittshistoria 1470-1.533)). & k b e t e t a r brett upplagt. I dess ibrsta bH1Ct behandlar doceriten Palriie förutom Erik Trolles oeli Sten SLure d. y:s siksfOresiiiidarvd och darrned niara sanihti- raiide haridelser aven imaktkampei?i urider Svante NPlssoriq tid ocli Sten S.irankessonr$ expektaras. Steni Sirnres; val 1 helysniiiig av Bliin- delsersia eiaider hans iijrsta riiisförestanidartid och striden s n i Kristian 16:s haimdfiisti~img. Liparbetets senare k-iiilft galler medel- tideris .hatwattsliga eder ocia maliteii örer Ian och slott under stureliden. iimrict Lir r51 iigliat fair en ingaende arndersökriing a\
olika sidor av Sveriges historia under sturekideil. Fragan %r oni doceliteir Palri~e p2 etl tillfredsst5ll:~ride \att behandlat "ich Iyc.ksls lösa de stora ps oh le ii^. 50111 Iman givit sig i lenst med.
208 Curt TT'eibull.
Beträffande arl~etets forsta Iialft har en följande forskning i inåilgl och mycket fBrnekak detln. Docenten Palmes arbete har salunda varit föreilmal fbr en rad ariniarkaliilgas av professor Gottfrid Carlsson. Bland annat bar deaiiie patalat bristande akribi vid i?itergiraiidet as medeltida texter. Detta a r ofrAnkornlhgt aik- tig[. De stickprov jag tagit för att iiiidersOka akribien i ovrigl ha gett vid haiiden, ale det fgirekoiiamer, att kallstallen Aterges aaiia-i- dre exakt. Alen stickproveii beraltiga icke till nagon generell slutsats om bristarade akribi i avhandlingen. Senare har docellten Gunnar Westin skrivit en rnbiidre, slarkt koncentrerad avhandling om samma 5mne som docenten Palme, J) S triden kring riksiiiresP?+im- darvalen 1512)).
B
en rad fragor h a r kaaii natt starkt avrikaiide re- sultat. DeL sylies mig icke vara iri\,el underkastat, alt docerilei~ JTestiiis resultat iiro långt salirare underbyggda an docermten I'aalnies och att stora partier alr deiilies arbete rasa söiider och samman. Brsakeii Ar nit \öka 1 docenten Paliiaes behandling av kiiklinaterialet. Detta underkastas icke niagola förutsattaainqs%ös kritik och vardesattiliing. Urkunder tolkas med titgångspiiiiklCrAn tendeiisiösa berattaiide kallor. De feltollias uppenbart. Bygg- 11,idssienarria a r s icke u r kallrilaterialet franidragna fakta. Till Iriillrnaterialets uppgifter Iiiiytas i stallet som det ined ratta sagtr ena snarskog » av sesonemaiig fram och tillbaka. Uppgifterna bli samtidigt utgangspiiiil~ter fiir iiugskott och för etk stundoili hiiinningslöst hypotesmakeri. Eri Biulrnear synes niig detta nå, nar docenten Palane koriiinler in p5 frilgan orn Sten Stures iiidragiiin~ av Stakeis lära Eran &rl;ebiskop Gustaf 'Trolie ii11 kroriaai 1517, en hiindelse rom betecknar utbrottet av den Mppiia $rekanipen mellan stat och Iiyrka i Sverige. »Syftet har varil». skriser do- centen Palme. »att iitöva p!Atryckiiing pa Gustaf Trolle och vinna Iians och kyrkans politiska stöd - kanske för eEt koilungaval och en kunglig krcirsiiig: IGillinaterialet har kastals överbord. deii historiska romanen bloiilairar. I en följdskrift »Studier I sturetidens statsrattsliistorin» liar docenten Palme sökt försvara sina positioner. Det sker ca ni riiiiiirivard framgang. Medl s a d Iiar sagts, a r givetvis icke uteslutet. att första hiilfteia a r d ~ c e n t e n Palnies bok icke skaiile inilehalla iiveii iakttagelser a r varde. SRdan:a finnas i det stora arbetet. Icke niiiist torde böra irnrn- liållas doceilten Paliiies aiiine fi4r historiska sail~inarihang. >leal i stort sett a r deiiiia del a\. boken icke ii8got specimeii a\ vaserrit- iigt varde.
,LPiidra hälften a r doceiaterm Palriies arbete iir emellertid a r arinaIi beskaffenhet ii11 första. Det finnes Iiar stora partier. son1
iiro vetenskapligt fullgoda. ja utmniirlita. Jag avser frannst de bada kapitlela om »Radels eder och saminai-isvarjriingar» och om
»Slottsloveii under sturelideil)). Doëeiltei~ Palliles rekoiistruktioii av deii senmedeltida »repuli~likariska r3dsederi)) ger nya aspekter p& centrala spörsmal. De biiniaa resultaien 5ro i atskilliga puiihter av grxindliiggailde betydelse f ö r kai~riedoiiien oin statsriitt51Ega törhAll~iidei~ under s'iuïetideri. Denria hiilfl a v l-loken förtj5ilar h ~ g t erkannaiide.
Ett större bidrag till siuretidetis Iiistoria liar docenten Palme Aven Pariii~at i boken »Steii Stiire deri kldre». Etan tvivel har docenteii Palme rakt. i15r hail skriver. att »Stel1 Sture den aldre För v5r tid4 svenskar J railisl2r soin en ab deni nationella hisiorkens iijaltar. 'P'apper, klok. iimSltfuli, krogen och redfasl. iidel och ridderlig i giirriiiiig och tal, liet elid:ial for nationella 111a1 sasom Iör kampen riaok deii dailske 0611 den ryske :irvfierideii om Sveriges oberoende av frammancle inkraktare - sadan 3r h:iais bild.» Historisk forskning Iiar un~der serinre artionideii tagit ab- stand fraii denna populara iappfatti~iiig och i eil rad uiider5aPk- miinigar uppdragit Pilljerna f b r en i i i bild av Sten Stures garning och politiska persorilighet. Doceriten Palme h a r i siii biogrnii i forsta harid Biimriat en sanlrnaiiiattizing :ir deniia forskning, Saminailfaetnin;eiiaifaninei a r 1ii5iigeli Sang sjiil~stiindigt gjord. bben aveii egna iorskniiigar ligga till grund för docelitera Palmes biog-iafj. Resultaten av dessa föreligga lrarnst i et1 instruktivt kapitej oin Sten Sture soiii godspolitiker och affarsmaai. I det politiska por- trattet sona docenten Paliaie ger av Sten Stiire, tecknar haii honom som )jeii maktpolitiker, sor-ii siiider en mera 511 ireitioarig skats- mannabasia, rn5lrnedretet kaiimipat om makteni i riket: den verk- liga iiiakteri. ekononaiskt. administrativl och politiskt». .
.
. »Del h a r icke gBllt fosterlandet. det h a r icke gallt stateia. det har icke gallt det allni5iiri:r basta. Det liar giilll liaris egen politiska mak! ocli hans egen ekono~~iisli:i rall'iird.» A l t upplattningera av '-,teal Sture som eii iiiinsynslös makbpolitiker ar rikligarea11
den kadi- tioniella bildeii av honom a r uppenbart. Del iiï vart ugpskaLtiatng.att docenten Palme starke ocli 115 ett stimuleraiide satt Eramhiiver deilila sida av Iialis persoiilighet. Alen det portratt. ,orii docenieri Palme malar av (4heii Sture sakiiar i atskilliga drag stöd i kall- materialet och ar niyckel on] aliseral. I tidigare svensk historie- skrikliing har Sten Stiise yarit en senmedeltida ))res iu5tus)). Hos doceriteii Palme liar deil vite blirit svart. Hans Steii Strire e r i m a r oni en se~amedeltid:r »rex iliiqer~ns». B Iovvard reaktion iirot tra- ditionella vaniörestallriiiigar h a r doceneen Paliiie p 5 Bts&i!lPgn punkter skjutit h e r ~iiSlet. Aven eii alinain brist i biografien torde höra fraiiihallas. E n senare for5kiiing Iiar frarnhiivt, at8 Sten Sture den äldre lage grunlde~i för eri ekoiaoiaiisl; riyorganisa- klon n r den svenska 5hteii och darmed för en stark regerings-
makt hygyd p i ekoiiomiskt stabil grund. De yngre sturarila och Gustaf Vasa ha fiililföljt och fulliindat hans l e r k . Sten Sture var en nyskapailde staisman. Jlaii kana iired skal stiill:~ fragan om hail eller Gustaf Vusa skall raknas som grundläggare al7 eri senare tids starka kunjiaiiinliat. Docenten Palme har knappast eippriazirk- samiilat deiiiia Sten Strrrcs kaiislte franiata ocl-n mest bestaendr g5rnirag Det sakiias nggot rii5erilligt i halis politiska portriit1 a r SLeii Sture.
Till sainma ticlsomrade soni gradualavhaiidliiigeii hör do- centen Palmes selaaste större skrift P Sveriges historia: )Söcler- köpings riksdag » (korr.). Skriften innebar liksom i viss rna11 arbetet oiii »RiksfOrestAildarvalel 1.512)) en omliigg~liilg uv docen- ten Palrnes vetenskapliga arbete. Frgriist hans gradualarh:indiing erlmiirkes air en strävan att fullstiiiidigt atergiva eller Atminsione regisbrera allt källmaterial. I .Söderköpings riksdag » syftar fram- stiillningen. so113 doceiiten Palme sjiiliv sager, ),icke till en 11111- standighet, som vore en iiiissfOrstadd veteiiskaplighet)), Dess a-c-sikt %r icke heller att riiidersöka riksdagens förlopp, Den upp-
tar 1 stallet till behaaidliaig en rad av de hisloriska problem,
som yppa sig vid studiet av kallorira till riksdageils historia. Framstallningeii a r en stäiidig diskussion av olika albernativ f ö r problemens lösning. .itski'iiiga alteriialiv avvisas, andra befinnas saniiolika, ater andra godtagas. Pai atsliilliga purikter kan Inan tveka om huruvida doceriteni Palrnes analys a r kallorna iir rikLigi hans resultat aro stirndolii srag[ uinderbyggda. Aleii arbetet soni helhet har fört lorskningeii ett stort steg firamat. Gerilrala Iiisto- riska probleril h a på ett freihtlsart satt upptagits till diskussioii. I första laanid galler dekta riksdagsbeslutets verkliga iianeblBrd I tidigare forskning h a r Söderköpings riksdag sturidom betrak- tats soril hertig Karls försla och avgiirailde steg p& revolutionens vBg Gerio111 dess heslut skall han bl. a. ha blivit riksförest&iidare med full kunglig ~rnynidighei. Docenterm Palme söker visa, att denna uppfalitniiig AtergAr p& hertigens egen politiska agitarisil och gös gällande era rakt iilotsatt uppfattning. Hertig Karl skall i SOderköping h a falk vidkaniias ett srart politiskt nederlag: standerna ha avvisat hans krav p2 riksföreslaladaïs8iap med ful! kunglig myndighet. Söderköpirigs rilisdag h a r endast bekriiflal ett redan bestaende rilasförest5iadarskap med starkt begranqade befogenheter. Man följer ined slorl. intresse doceiiteli Palrnes Isevisföririg för desina syn på Söderköpings riksdag. Docenteii P:tiiilae har i raseimtliga avseenden brutit inya basaor för uppiatt- iiingen b i d e av riksdagen och av hertig Karl och hails revoluflon. I sitt sista större, 5nriri endast i nianaiaskriph föreliggande arbete bar tfoceiiteii Palme vnnt sile iiitresse till ett Sinne ar-
cleI\i\ annan ~ i é l t ~ ~ r a n 1idig:lre. Del galler u t l i i ~ i d ~ k Iiistoria
-
redani detta rar1 uppskatlasblng -- och den politiska opinioilsblld- iiinqen. Arhetel-, »Studier lilP deii politiska opiriionsbildrmingen irnder res~olutioiirn och Nzipoleo~a. l. Rerolutioiasman~, frihets- nrnai reaktioiiiir)) har framgatt tnr forskiiirigas i fraiisk pnblici- stik. vilka bedrivits i iranska nrkir och bibliotek. Arbetsf5itet ar en Atrniristosae delris or6jd mark. Med Blar insikt omi det riisililsliisa att si>k:i thclia hela det omradr. iom varit fAirem5l SiSs baris forskning, har docenten PaYnie val& att s0kn följ:& els Isnnsli publicists, Joseph Fiérée's titvecliling dr511 revolutirs~isim,:intill friheismaii och slutligela till reaktionar. Fiévée Iiampar sig v51 liariijr icke iminsi darför alt han iiven r:~i.ik politiker. Hans Iiv och hniis fi5rbiimedelser iiaed boktryckerier och sariitida tidniiigs- press Sr ave11 r51 iigniade ge en bild a r den oppositionella pinbli- cislikeiis allrnarina villiior under den fraiiska rerolutionien. De! iir icke 15Ct att ila en saker tippfaltninig a r detta arbetes viisde. Det Tiallmaterial och i \tora delar a ~ e n dear lilleralur, pa vilket det bygger, a r e j iaioin r:ickliAll i Sverige. De möjligheter, zona finnas fös en l~edöniinii~g. synas mig emellertid ge s id hn~ideaa, xtt c"ar,cei~ten P:ilraae ined Iraiugfing löst de iippgifter lian sl5Blt sig H a n i arbete visar kiirislighet [Ur hade idiler och realiteher och wma~ianhang och brytning deni eliiellan. Joseph Fiévée bar tender hela siii politiska banla lirats a r Itousaeaus icléer. H dessa scla deni biiltiga reaktionen mot våldet. som aned terrorn Bri?tt i lagens sLalle, filialer docenten Pallme fEirkBarii~gen till att Iman lilx~om flera andra revolutioi~s- och frihetsmaii slutligen Bianknaat i Napoleons tjiiiist och blil-if halis verkhyg. Docenbeia Pnlmes ar- hete synes risa biide kiailskap ocli psykologisk blick.
De liittill\ dislinterade skrif lerria. de » sarskilda arbeteca ).
iiro doceiilena Palines vetenakapliga huvudasbeteri. Förulorn dem Imar docenteni Palme varit rerksnm som iitgivare sch skrik-l% GEI lalag r:acb skrifter - inalles 18 - som u r h o ~ i o m sjiillv rtahriccrar sksoni »uppsatser och reienskapligt .;1ia5tryck (nieddelaiiden, r e c e n s i o i ~ e ~ iii. m.) ». Docentcn Palrnes iaigivnii~gsarbeteri 5rc av i c ~ e ohePydBig o m i a t t ~ ~ i n g . Friiinst slar c:a 95 1 korrektur och 5 i mansiskripk föreligganck eryclaark a r eri del a r S ~ e n s k a ynks-
dagsakter. B nura salaimariiharng hasrned slar en förtjalistfull B5PR- 1;riSisli .jranskning av r5tleg&1igsprotoPioIBet fran Linkbpangs-
7
rsfsteii a r 1600. En ~eaonngårig skrift för skrift a r doeeateil Palnies inaiiga upp5atser och velenskapliga sinatryck sktalle hiiv fiira fidr ritt. Det hrerviigande nraialel b i r dem falla inom sarniapa eller marl lip gan de ol~mrhden som docentesi Palnies hurudarbeteni
- tiden oiilkring år l600 och aluretideii
-
eller $tå i samniarm- b:h~ig riied gradrialnvhandling,ar. 143 \-alka haii varit fakuli-pts-21 2 Curt iTl'eihull.
oppoiieiit. Ett icke obetydligt aiilal uppsatser behandla emellertid olikartade änaaien frha helt andra omradeii. fran rnedeltideris likal al sorn fraii alya tideris svenska och allmalina laistoria. At- skilliga av rrppsatserna och sl~lairyclien äro obetydligheler eller uppvisa svagheter a r samma karaktar soiim doceiiten Paliiiei huvudarbeteii. Andra ater iiro a r större iiitiesse och velenskapligt tillfredsställande. Bland dessa synas t v å böra ornnäinnas. Upp- sntseii » E n politisk giflerril5lshatidei. Prinsessaii *Iiii~a Vasa och markgreveii Johan Georg a r Brandenl~nrg)) vittnar liksom rnailg,a andra av doceriten Palincs uppsatser oili iiigaeaide och omfat- taa-lde arkivforskning. Doceliten Palme a r en framstaende kaninase a v icke blott nordiska uian äveii nordeinropeiska arkiv. Uppsalien »Inteiiidentersmas onaliud. Till fragan ona det moderria tjänste- mannabegreppets uppkoiiist i Fralikrike)) risar forniåga att sjelv- standigt ocli med ny probleriistiillniiig utnyttja äldre litteraiiii- och speciaPutredliiiigar. »Uppsatser och veteniskaplig t smatryck ä r iiigen nlaera betydaiide vt1tensl;aplig prestation, men de lisa docenten Palme som en forskare iiied att syniierligen raket och livaktigt Eiiskoriskl intresse. overallt finiier han uppgifter alt undersöka.
Samina egeriskaper korilina iill synes i de skrifter, vilka docei~teil Palrne i siil i~ieritförtecki~ing kallar »Någr:a folkrapp- lysningsskrifter)). Doreaiten Palme har i dessa behandlat en lang rad olikartade aiiia~eai fran olika tidsområden. Till medeltiden'- och Vasatidens historia Izöra » Mar1 IX
-
hoiidekonung? ), »Valde- inarstågets liistori\ka innebörd)), »BTasasöneriiab (L'- Sresiges historia genoiii tiderna S p . ) , ) P 5 fursfe och riddarborgar)) och )Gliidjedagar i bard tid)) ( r r Det glada Sverige I.). »Hbarl %X och hans tid» (Ur H i s i o r i ~ k a bilder 1.) ocli »Stockliolms krigshisto- ria» K r Sloclcholnis historia 1252-1952.): till 1800- och 1900- taleni historia hiira »De storas inötcni efler aridra raridskrigel ii75rldspolitikeras dagsfragor 1916j, ~ ~ S t c ~ r m a l a i s k o n f e r e ~ ~ s e n 1 Aloskl a 1947 » (ibleddeluade Ir5n Xalniö luktf örsrarsf örening 194%), » E n ng- tid med nya livsfornler*(Ur
Det glada Sverige 3 , ) \)General r o n Seecht, rilisrarriet och Ilyssland efter Tersaildes) ( N y militar tidskrift J9 19), »Franska kcioniallproblem» (Med- delande I'rAni hialm0 %~aftfiirs~arsföreniaig 19.51). Samtliga dessa skrifter vila p5 en ~ ~ i d s t r ä c k l beliiselilaet E den historiska litLera- terren. Med p5fall:lnde laithet har docet~teaa I'alme förnr5tk att saita sig in i Iiistoriska spörsanAl fran slika tider och atti
enB regel lättlast forin skildra handelser och förhallanden. Fram- stallningen nar siundom icke l h g é under ytan och förefallei. rasa räl hastigt hopkomineii. ,%Ieri den präglas a v en herömv5rd strav:iii att göra sig fri fran lioiirentioilella iippfaLlniiigas. Den
ar ibland nagot hasarderad, ineii iiineliiiller ock55 iniresseviick- ande och originella idéer och uppslag.
Docenten Palrine iir sedail 19-12 docent i historia vid Uppaal:i uiihrersltet, inneli:tr sedan 11.3 1946 docentslipendiiiiii ocli har fullgjort '>tadq:ad ~ r i l d e r v i s t ~ i c ~ s s l i y l d i g n e t utom l,is?trel 1949-
1954). har h. i. 1945-r. i. 1919 samt IiiGiret 8950-1951 iriaiehail partiells professorsförordnaarden. har se.; ganger fungerat som fa~;ultek5o~~p~o~ie11t och har under n i r a tre &r bedrivit historiska iorsbnirig,tr r i d Zsihlioiek ocli arkiv P H<öpeilEiaiiiri Haag, LOIIJOII !?:$ris och i ett etort anbal tysk:i arkiv.
ALt doceriten Palme styrkt skickligliet till clet \Okta Rrilbeic: a r uppenbart.
Doceriteai S u e i l A. Siisson, iöcld 8914. liar i sin forskiiiiis
varit i i ~ r i k t a d
p5
S\ eriges historia imcler Iiden frha l523 till fraril riiut mitten a r 1600-laget.Doceiiteir Xilssoims icirsla skrift. tryckt redan c?; hian t aj, ~irng filosofie karididab, BreIinlidIar ett ii~iilie, »l634 ars regerings- form*, soila iiieci. ratta kallais magistralt. I svensk l~istoriefoa-sk- ning Iia hiivdats t i a motsatta uppfaltliiiigar oni. l634 ars :.?ge- ringstorm. En riktning har i den sett er1 sai~ariaa~~S:illniq al G~asi:if -1doifs verksari~hei eller arsiliter för styrelsens ordizaiidr p5 olika ornï5deii. Deai Iletonar regeringsfornieas kui-aBit51. a \ iimbets,>tadga och Biolistaterar, :tt: deri inskränker sig till alt soul ledandr princip lämna kolazriagens niakt ucli standernmas riiltig- laeler of6rkriinki:i. En annan riktning Ilar gjort gallalide, alt rc- geringsfoi-men var avsedd akt faststlilla en ambef sorganisalbon sa fcisl orka enhetlig, nit del personliga iiionzingadömek i viirst:~ fall kultde urilbaras och lifrltlarar regeri~agsf'ormen x a r a del mesi reiiodlade ut kricket fiir i-5dsarlstokratienis vilja Li?l ~aaakt. Ilen framhgUer, att den i deila s t ~ i t e \-Slider sig Isade niot koniang oclr stander. BPoceialen Silssoa iiisatter regeringsformen i sitt hisko- riska snmmanihaiig. P ialislrnining till Fredrik 1,eagerroth iinner &lan detln i deii maktkamp aiie?l:in dee autokratiska Itunq3diaine: c~eh der: konslitsrtioiiellb siriiinde radsariskokrztlin. t-itkeii som en röd trad 6 % - genoiii ii!d~e skeinsk hk\toria. Gustaf Adolfs dbd och ë l i r i ~ l i u a s oeliyndigiret h a iilisom tidigiire liar1 I X : i diid $:vii r%t?s:irislokr-atim ett liPIIii1Fe att Ii5sda $16: och sina ilpLressei1 Etter eri skarpt gerioaiiié~rd a n a b r a r regcringsl'oruieai tihlkolnlt- hisIoria och iiaiiehall anar docenLe81 Kilssori slutsatserna, T " " c LI re- geringsformelis innelmall si5r i stark motslillniiig till Gcstai .Idolis intentioner. » I sj5lv:i verhet riktar sig regerii~gsforinei~ b5de aiiot konuiigelir Iacigheb, rAdets myndighet och \tiiiade~rias rait och frihet. \'ad deii tillgodoser iir dess uppho~smaiis: hael
214
Curt JVeil>uH.Oxeiistier~i:as ziiaktiiitressena,» Erm Cöljaiide diskussiosi I »
Oxenstierna och regeringsforriieia 163.4 j och dar anförd littera
tun) synes mig icke laa nubbat dessa resultat. Docenten Silssons tinderscjkning gav stora Iöftcn för framtideii.
I siii i tiden iaiiriiiasl iöljalide vetenskapliga prod~iktiooi Iiar docenten Kilssoii vant sig till 5mnet krona och frälse i Sverige ulader äldre Vasatiden. Httvirdarhetet ä r gradualavlraiidlingm
.Xroaa~i och frälse i Srerige 4323-1584. lliisitjänst, Liins~ase~mde, Godspolitik.» En siillsynit omfattande och cljupg&eiide arkivforsk- ning ligger bakom delta arbeke. Dek ti14 buds staende kallmake- rialet, i all huvudsak sent Piariieralt,
ar
också nier an ~ a n l i g t svårbearbetat. De fallgropar. 50m lura p2 forskaren, iiro ingnga. Docenten Nilsson dseharskar emellertid sitt kzillmaterlal i ~ i e d n a r a nog sraveran säkerhet. Avhaiidlingei~ galler ett Biuvkodproh- lem i Sveriges historia: l51isrAseildets och det adliga godsbesban- dets aitveckling under en tid da de inedeltida formerna försvinna och lanina plats f9r nya Iörlanings- oclm doriatioiislyper. I detta sammanhang beharidlas sjalvfallet aven rusttjansten. Aven denna undergap tinder 1306)-falet skora föriiiadringar s c h blir inot s%rite& a v arhrandradet för kroiiaxi n\7 allt inisidre och mindre betydelse.För Gustaf Vasas tid iiro vissa av de fragor, soni docenbeii >'ilsson behandlar, i sina huvuddrag tidigare utredda av Er2msf Rans Forssell. Dennes arbete ilh hygges al7 doceriten Kilsson under kritisk gransltniizg av kiillmaterialet. För det följande nara hialva %%ia~idradet rör sig docenten Xil3sons avhandling på 4 stort seei tidigare slsearbetad ilark k. Den ger liar m51igera g h g helt ny kunskap. ^;agra av de resultat. solla doceliten Nilsson vinner, och av de li~ajer halis avhandling iöljer, bura sarskilt framhåilas.
9 sin behandling av ruslkjansten torde docenhen 'iilsson s&lund:a l-aa i liiivudsak riktigt %öst den omdiskuterade f r i g a n om hur Erik XI\':s rusttjSiisliordiii~g iörlmaller sig till Grn5tai 'Brasas. Hari h a r uppvisat, att den förra i vssentliga hiiiiseelmderm innebar nggot i13 tt och i sin tillämpning ialir adeln rn8sle niiedfbra tunga bördor. Eli anidra hurudardelniiag 1 arhalidiingen a r koncentrerad kling en h sitk sBeitresriltat Band, meni tidigare Icke utredd utvecklixgs- 1Prije: det niedeltida laiis-t.äsend~ls orndanii~g till ett avlöniligs- system och de \rittg&eamde lionsekrcnser deEta medförde icke blott fijr de adliga förlaninsstagarna utan för det sveilska samhqlet överhuvud. E n tredje huwuclavdelniiig, godspolitik. a r rik p& om- sorgsfullt gjorda undersökningar. De galla de faktorer soin lett ta14 föräildringar av det adliga godsbesl5ndet, fralse~kningen 4.560-1590. delanas orsaker och mycket annal. En av dessa linders6kiiingar leder till det. som docenten SPlsson själv sager. itiverraskaaacle resultatet alt aiiira nog samtliga under lildre Pyasa-
lid utdelade skattedonaiionaer ;$Ila Hiemliiair. soin redana var i :ideliris $go». I3öiiclernas iiganideratt har i tidigare okaiiil grad er- Bänt>. Förse sid 1500-balets siiit h6rjar kronan arsölidra skaule- jord. som vid doiierandet fortfarande r a r i bönderiias ago- DU- centen Xilssoii kl:lrlag;er cfct sammaiiharag, i vilket denna naTa, under följaiide tid do1niner;aride form av skattedoliationer Ia6r Iienima. Han uppvisar. att dera 5r er1 följd a r deal genomgripaarde, under ~~tliiiadskt iliflytalide ~ilveclilade feodaliseringsprocess, ssrix satter ini iiridcr 1500-iaiet och nar sira kulmen under Karl IXis tid. Docenten Yklsso~i h a s serian-e fullföljt uiidersökiiirigarua i qradualnvliandliiige~i. De kro icke arslut:ade. I maskiiiskrifl [air@- ligga emellertid två skriiter.
I tidigare liistorieskrivnixig har maii allinalit asisett. ait deal s ~ e n s k a adelii under 3500- och 1600-talen ständigt avivingat k~iiiiiigamaliteii iiya ixedgia-:indeii och privilegier. 1ionungaii:ak- Len skall alltid lin varit p 3 defensiveii, adeln stliirdigl iramflyttat \ i m positiolrer. I avhandlingen \)Ka~zipeii om de adliga p r i ~ ~ i l e - qierna» skaller docerileir Nilsson fragorna om del adliga privi- legieprograilimets successi\ :i ulforinniiig. om privilegiernas Llbl-
lii~iipuirig och oiii kronans akallepolitik mot adelii hiilder liden I0j68--l.594. Raia frarilhaller, att för G ~ z s t é ~ f vas:^? tid lian kokl- italeras en fOr adeln och dess p r i ~ i l r g i e r ogynnsam utveckiing. Gerioiii Erik XI1':i hBrdh51ata politik mot adelil h a r denna ytter- ligare acceiieuerats. Eiiligt siiingse uppfattning skola erneklertid
1569 a r s ;rcielsprivilegier 9i:a inneburit en Ixtydaiide seger och ~iiaktförstiirkriiag Sör adelii och Sör mer iiii ett arlnnndrade inlett
ebl adelit SIcie i S\ erige. Doceriten Kilsson hävdar niled fraingang el: ariiiamx zlppi'attraiilg. Det adliga privilegieprograi~~~i~eE 1369 h a r niislan uleslutairde r a r i l ianriktnt p5 att Aterställa foriia ratdig- heter s : ~ ~ r t :htk ~ n d a ~ i r v d j ; ~ eoler nedsiilla nyinförda palagor. 1969 ars pri~ililgier kam iiigalurida betraktas soiii nggoil seger för adeln. Endast till riss:i delar Iacir adeln kuiiaial genomdriva sitt progralil. Det iiiarlcliga iiied 5 6 9 ars adelsprivilegier Iiiilaer do-
centen Yilssona inte ligga i de rattigheter adeln lyckats fiirvasva rican snarare i att Johan III kunnat hålla stand mot det adliga aa'oppet. Johara %II, ioin korni~iit till makteni med adelns och sSrskilt h6;adelns lajalp. han i IörvAiiande utsträckning lyckats tillgodose siar och Biroiaaias riitt. I en djupgAende uimdessökning av hur privilegierna tillämpades, liar doceriten Xilsscsn resraltalet att adeln icke heller under seilarr delen ar 1300-talet varit sttuadd p2 expansion i privilegiehariseeirde. Iiroiian har i Lilliimpnilzgen av pririlegierima icke iakttagit utfästelseriia i dessa. Docenten Xblssorr behandlar i detta sainii~aailrarig Johan l[l[H:s skatte- och fijrliiningspolitik och iipprisar, att deil förra med handa bördor
drabbat inile niinst adeln och deniias bijrider. Genoni 5iri skatte- politik geilteniot adeln h a r kronan iiiider Johari 111:s tid patag- ligE framskjutil sina positioner. P a~~haadlingeils seiiare del teck- nas i fasta linjer exi i mycket ny bild a v Iiertig Karls själaradiga privilegie- och skallepoiitili. a r 1300 ars privilegieiippgört'1sc', av striden om de adliga privilegierria 1303-1501 och av orsa- kerna 1BBI a t t adelns store upplagda pririlegieaktioii ckeiiii:~ g8ng naisslyckáader.
Avhandlingarna »Kroima och fralse B Sverige)) ocli »I<aaiipeai oara de adliga p r l ~ i l e g i e r ~ i n ) ) kro Iáoiicentrerade kring det elidno- iniska áörh5landel mellan Iáiiriga~liakt ocli aristokrati. Endast i ~iiiaidre ulstrzickning stalles deii ekoiioniiska och politislá:~ ul- veeliiiiigen P relatioil tili varandra.
H
uppsatsen ) Strideii om r;ini- torna ocli Iiiaiei~ 1592-1598) skar deiiam relation P förgruiideai. Lndersökaiingen belaandlar fragan on1 h u r iörla~iiiigariia uiniyiá- jades i strideii iilellan Sigisniund och Iiertig Rart. Docenteri Nilsson kan eriderit uppvisa, att eia stark ölaaiiig a r fOrPUiiiligarn;~ intriider efter Johan 111:s död fraiii till 1308. haen de stora ny-ftirliiniiigariia ha icke, soan man tidigare iiienat, utdelats al- Sigismuiid. De Baa utdelals av hertig Icarl. Deii förre har anril aterhallsam i sin förliinihgspoliliia; deii senare dareiiiot frikos- tigt bortförliinat kronans tillgiiligtar. Deiiiaa frikostighet har m r i l ett led i hans stravarmden alt vinna makt och kontroll örer För- raitiiiiigsapparaten och att siilirn sig sjalv aiihaiigare. Fram till
riksdagen i Söderköping har han gerioin iOrlaniiigrir sökt billssig
knyka dein ledande rddsarisfokratie~a, Efter brytningen iiied deinnn h a r han nied furläi~ingar gyiii~at en aniian grupp inom adeln. .luel Leijonhirvud och hans anförvanter. Laidersökningeii ar eti bidrag av i mycket orilgesialtalide belydelse [ör upplattnirigeii hade av hertig Karls politik och för d e n skii'tesrik:~ tider1 1592-1598.
Docenten ?C';i'issoa\ <enast tryckta uppsats galler Gustaf IF Adolis förska regeringstid. B striden riiellari kuliganiakt och ri:ds- aristokrati hade 1611 Srs kungalörsakran och 1612 ars adels- prrvilegier Isesegia8: radsaristoki-atieris seger. Gustaf ,!~do!f hade i sin niaktiitövning biniidils a r rSd och adel. H uppsatsen »ReaB- lioneni mot sysleniskiltet P61 1. Eri liamje i Gustaf Hd Adolfs politik) uppvisar docenten Xilisson, att Gustaf Adolf redani under sitt förskr regeriiigs2r söker lasgtira sig fr511 decsa baiid. Han gas, rad mail hittills förbisett p& slika oiriradrli Ii11 aktion inok adeln. ie'ppsal5eri ar iireii i i i ~ r i g t rik p5 nya synpiinkter och resailitat. Bland deska skulle jag sarsfiilt lilja ii-amhara pavisaiidek a r at1 areni efter B611 sekreterarregemeiilet hade sina representanter i Geistaf Adolfs riarliet. att bakom Gustaf Adolfs restriktira adels-
politik star kamriiare~i och Johan Skytte \arni a v den skarh:r miliskliing no det adliga iörl9ningsbest6116kei, solii frai:~trbder imder G~astni Adolfs tid. Med riitia Iramhaller docelaten Xilshon att inari Baar niiledning a t l oniprö\n den giiiigie rrppiattlai~r~eli urai de stora gods- och rk1i~te:rv\öilc8ri11g:~r11:1 till adeln under Gustaf Adolfs tid och :it% i flera 113.iisc.eiitleii rmiodiliera och I ad förliiniirgarna hetrai'iar, f iiseratligt modiiiera dean likaledes g i i i ~ g s c
111-tpfattiiiiigeri olla adelns expansion under siimiiin tid. Ikaltori~ denira uppsat., p5 37 sidor ligger ett stort arbete. Deil 5r ett 'ii.on- ceiikrat n\- en bearbetning a\ ett mycke6 onifatt:rrsde k5llmateria:l.
1 eri recension liar hiimaiii\tlska sckkionens opponelit p.i doceriten Kilssons graduala.;liarrd'ni~~g frninfe>rt icke ober&Lii:;adc dn; andningar niok issa punkter i arharidlingen. Till d e s a iLrt1Ic Jag \iija liigga. zitt graduala\P~anidliiigeai i \issa partier iir v51 ráli pG detaljer. Deri skrille x-rrranif pa att dess:i aiedskiaries. Sektionen5 upponenfr erkänner ernollertid sambidigt. att arhaaiclliripen icktx ger ))anleclniiig Lill xnAnga ellër betydande iaivandningar. k~i:np- p s t eris 121 frågeleckenm)). 9:ig kali tiU fullo ansluta mig till del [:P oppsiieiile~as yttrande. Det <,yiies mig galla doceiiteri Nilsk,orls hela prodriktion. Deii a r genonigaeiide veteilskapligt inllödig.
P5
grtiaidval a\- ett mycket omt'attaiide ~ u a t e r i a l fiorstsr hnii a i i skiilla de problem, som niatersalet alil-isar, och att objektivt l i i s z idem. Aillt a r ornsiktsfiallt geriom;irlsekat och geiioiimtiinlil oelr fr:irnst5lll med lciredöiiilig klarhet. Docerit '\'ilssoris irndershik- ningar orii krona ocli iriilse ska ~ i i r d i g t vid sid:iii a r Haam< For\- sells och Kils Edéns gririidliiggailde :rrheieri i S\ eriges inre Iiisto- ria under Vasatiden.
Av doceiateri Kilssoiss haaid Ióreliggei a r e n Cre recer:si.~~ier ay h i s t o r i ~ k a arbeten. Kritiken siitler in p5 centr:iln Gragor och ger iiya. synpunkter och iiya g o s i i i ~ a resitllkat. Detta galler kar-
skilt rece~isioneri a r ,arttir ."atmans naiiaaidling »Den ryska
ilaurknade~i i 1500-talets baltksk:i politik)). ileceiisioneii inaarhcr'ker en syainierligein skiclcligt gensnifbrd undersökmaing av ett hux-ud- probleila i det datida Europas hi?toria:
R]
sslands Ianndeliba~a~i-, nied det övriga Europ~a.Doceriten XiEssoii Liar secl:rri deal 1 augusti 1947 iiiraelndi doceiitstiperidiurai i lii\toria \ id I,iiiids LIIP~, essiiei. \ aëii f 6-i-orU- xi~ad att uppehalla en:r proie5iorsambetet i Piiskoria under tiden deal 1 februari Lill den 31 m:ij 1948 med "i a r T tiiicler\ isii:~ig och
esamiimatiorr och det aiiclra psoiessorsiili~betet urider tiden dc11 I till den 2 8 februari 1949 msied ' / z iinider1 isiai:igsskyldighetear sam!
~ ~ i b tv5 tillfiillern fungerat som Iakulletsopponient.
I-Poceiiterr Kilssoii har ndaqnlngt fraiiist8eiide skickiigBiet till det sökta iiiirhetet.
218 Lurt Weibull.
Docenten Folke Dovring, född 1916. har B sin vetenskapliga prodiiktioai yarit sa gott soiii helt inriktad p& byam&l. jordmått och skatteväsen under niedeltid och 51dre Vasalid.
Docenten Dovrings gr:idiialavharidliiig. »,lpttringeii och limarlilalidet. Studier över agrara iörhållandera i medeltide~as Sve- rige» behandlar frainst marklandet och attuiigen sasorii byamal s c h jordmätt, avraden pa marklandsindelad och attuilgsindelacl jord, marklandet och skatterna. attarrigen och skatterna sanil attungens och nriarklandets uppkomst. Avhandlingens huvudför- tjanst syiler niig rara, att den redovisar statistiska siffror byggda p5 en lidlyrtig kasuistik. Dessa delar :tv avhandlingen ha otvi- velaktigt likat kunskapen on1 alsliilliga iiied det helialid!ade amnet samhörande fragor. Xldre upplattningar h a blivit biittre underbyggda an tidigare.
Docenten Dorriiigs egna iitredilingar i avhlandlingen om marklaiidet och atkungen synas mig däremot icke ge mariga nya synpunkter p 2 aliiilet; de result:il harm nar iiro siillan Övertygande bevisade. »XBaai kan iaktta eii vish överbetoning a r det material. som stämmer iiied förfatlarenis grurlduppfattniing, medan det material. soni \il1 synas peka i aiiiaaim riktning, något undervar- desas)), har det sagts ~ l d betygss5ttningeii av derina arl-iaridllng. Ett riktigt, synnerligen iilill formuleral omdörile. De resultat, solla docellteii Dovring meiiar sig h a ~ u n i s i t , framfiiras uiicier slnrk polemik mot iöregangarna. Men denna poleinik 51. stririd- o m och a\ e11 pa centrala purikrer en &gol besynnerlig slieil- iiiktiiiilg mot åsikter, soin icke frai-ntöris eller i sjalva verket nära överelisstamma med docenten Do~riaigs egna. I fraga om anarklaiidet so111 skatieenhet och orii masklandeis uppkonlyt ut- går docenten Dovring saltinda "Ian at8 prolessor Lijrirrroth skadle anse, att ~ ~ i a r k l a ~ l i d e t slaall lia inrättats på så satt, att det blev » e n besta~nd kvotandel av hade hainnan och huridaret)) (s. 75) och att inarklandet saluarda med matematisk exakthet sliullr kunna inpassas i leduiigsorgailisati~nen~ 1 sjalva verket har
professor Löiinrotai betecknat marklaiidet som »ett slags jorde- mantal» innehärande ati »ledungsbcilideriia indelas i markland» (Statsmakt och statsfinans s. 101). Slutet på docenten Dovring? resonemang i dessa frågor blir. :att han :~r~fardar »teorien att marklandet inrättats f6s att erlagga en mark i skatt eller atl det fatt sitt nariiii p; grund av sin roll s&sorii skatlegrund» (s. 84). Teorien tillskrives uppenbarligen professor Lönnroth. men har. s5 vitt jag kan finna, aldrig framförts av denne, Docenten ilov- h ä r d a r själv att niarklandel » h a r sannolikt iiiförts till 5ve- rige fran Eiiropas kulturliinder av kyrkans inän i syfte alt tjiina den kyrkliga doiil5neiis expansion och tryggaiidet av den kyrk-
EII n y generation srenslia liiiloriI,cr. 219 liga jordens e8ionomisk:i och rattsliga siikerliel) . . . ))Det 5tkbr- Bc:rste intresset riiistc dock j. siiger haii, ) lia r a r j t regleringen :I\
avraden (s. 103-1H). Detia a r Larilligen exakt rad professepi. Eiiliiiroth sagt, iiämllgeri att ) i71arklaiidsiiideh1ingens största be-
tydelse iiiiiste h a legat i dess konsek\ eaiser f ö r jordiigo- och a;- r;adsförliillandeiin» och att »bakom staleil? ingripande fön- nZL
geiiorniöra deil iiya jordindeliairigen h a st:'ilt e j blokt iiskalhsk:~ berakriiligar utan ä r e n msktiga korporations- och privatinitses- sen: kyrlinris och de stora jordasarnas intresseii) (Statsinakt (sch stat5fiaiaris s. 107
J.
Doceiitei~ Dovriiigs iitrednbrig om attuiigeil har iitoni mate- rialsaiiiliiigen förtjiirislen att Iilera energiskt ari tidigare torsk- aiing peka på attungeals egea5kay a r s:iiaiiiordiskt indeliiiiigsi~r%ht. Docenten Uovriiig aliser. »:all athungen losde ha blivit ilifhird i Sverige på s& satt alt maii velat kalkera deil daiiska bolirrdel- iningen) och iitt ) abtiaiigsiladeli~ingen i Sverige torde r a r a a ~ s e a i i r t
%Idve 511 1100-tnlehs seimare halil \s. 158-180). Eli sveiisk $tal\- m:skt som \ id deiiila tidigca tidpunkt kuliiiat iiiförn en elrnl~~tldg jordirideliiiiig. liar liillills varit okäiicl.
Doceilteri Dovriiigs gradiialavliaildling har medfört docelattar i »:~grarliislorin)~. Det förefaller mig sjhl\i:~llet, att deii e j kui~iant ilaedföra docenitur i liistoria.
Docelilesr Dorriiigs andra laeivud:irhete ä r »De slaeiide skat- lerila på jord 11013-6600». Det viirc!efrzlla i detta arbete 5s di.
skattekataloger. $om irlgGra senilire h5lfleik av arbetet och de främsi p5 desw \ ilaiide redogörelserna lör sk:rtteriia. Docenteii Dorrilii; Iiar hiir utfiirt ett iiyttigl arbete. A\ein iramstiillningeli :I\ Giistaf Vasas skatlepoliliic h a r förtjiiiister. Mepi arbetet inne- hd:ler oclis5 problemstiillriirigar och iörsbk till problemlösr~iiigar. Har synes docenteii Doi-rings vetenskaplig:^ förmaga m h g e i i bang "5. slint. EL1 centralt probleni i arhetet a r dmttebeslnteri
a i 1403. Dessa lade, soini docenteii Dolriiig sjalv Irainlialler, eii ris1 grraud för de staeride 5katterira i Sverige ) . Docenten Do\ ring anser sig Biar Ima \r~~iiniit 9 e t t iriyebet betydelseiullt resultat » ocli
drar i det följaiide ~ i t l g g e u d e koiisekveiiser av detta. Resultatel har r ~ ~ i i i i i t s geiroiii att del iilzjief5rlig:t 1 cirdet a r deii nyasIia8t
som e~iliqt 1-103 å r < pabud c,kiiile eriiiggas a r lyra bbiider. Pae- rakii:as med iedniiiq av ett i lideii iiarstdende r1i:tterial: arlösiiinlgs- priserna B Erik a\- Pam~iierims skatieboli. ;P\lösnhgsprisern:prier i
denria \ a r i a - a emeilerlid starkt. El ter lagsia l ar der inge ii hlir de fyra böiaderi~ns skall F and ininst 16, [efter högsia riirderirigrnl
högst 32-33 iii:trk. Docenteii Doxri~ig viiljer illan biiidande bevisrmiiig den allra lagsia T arderingeii och fiiiiier » o \ is i t » , om
