SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

(1)

Johan Christopher

$011,

Biograffiska problem.

Johali Ciarisfopher. 7'011, den gustavianske ,vIcungatjiiiaa- ren», satte under fyra decennier t ~ d I i g a s$"L Sveriges hi- skoria, Rail ~ i s s t e 1 $ u r orla srdraái-sg @ra sig ouinibarbig fiir

Gustav III och GsisQav IT Adoizf och r a r mot sliilet av sitt 1'

LIS' a c k s i f6rernal för I<ar1 J o h a n s misslalilcar, iiairesse sch f6rsöIt att vinna honom. Det var han som Hcunde sagas

ha siii egen i IS09 a r s regeringsform9 deam son1 stadgade att inga generalguveriadirer vidare finge tifim5nanas, For 1809

ars naiinn tedde h a n sig soni det ganstavlanska e n ~ a l d e a s tja-. nare framför andra, »despskismears förstfödde soia», soanr m a n sade.

I den stilela Li~li hail sira första skildring, av Adiersyarie E »Haiidlirmgar röraimde Sveriges 3dm-e, nyare och nyaste lai- storia)) (1; 1830). Har fra-amstiilles Iran1 som i stor tntsirack- iiing aalsxrarlg f8r d e shycksr, sorn under den gus8ariasms&a tiden drabbat Syerage, och tecknas som en >,mera illslug oa:ls förslagen a n sliicklig anara», Eii9ruton1 a~ allrniin 5siktsskiPlnad har Adlerspar-e i denna sin hiiiska ifk.amslallnir~g varii be- stamd av direkt persoialag fiendskap

'.

Mot ,ladIcrspiai-res karaktiiristik riktade sig i direkt polemik den 1.1iograil 6i:er Toll, som författades a r hans sekreterare under de sist2 arela av hans lir, C, V, I,il%iecrona. Den laar ett klart apologelickt syfte: den sliildrar Toll i deii gestalt, vari h a n sjalv p% garilSa

-

Orn fiendsliapen mellan Toll ocli A<llerspai.re s e f,ilIiecronas biografi, I , sid. 111, Se iirea B. Sjövall, (ieorg Adlersparre ocli tronfrigan 1809, sid,

R!). - A%dIersyarres karalitiiristili ö v e r e i i s s t ~ m m e r med dem, som T o l k s a n - t i d a belackare bland g z ~ s t a ~ i a r i e r n a briiliade ge,

(2)

dagar Oiaskade framträda. L118iecroaaas biografi, soni för 6vrigt icke saknar litteriira förfjanster, har alltjami sitt stora Ln-

tïesse, fraraist darigenom att den för f6asáa gangeii utnyttjar s c h till bet?dan.de del peihlicerar material u r 'rolls privat- ariiiv a . -- P5 1870-tabel fraindrog diirefter 3Iartiia STeibull Tobbs egen I~eratte%se o m sitt deltagande i revoPutioiieli 1 7 Z 9

och sedan har harms roll i laande%se"i%ogpet behandlats bl. a.

i litHabmströ~ias och OdSnners stora verb,

En ny biografisk behandling av Johan C"wristop1mer Toll f6religger sedan 1933 i Iiar! Jbellanders »J. C, Toll soin mlBiiZr ocHn politiker tinder Gtasbav III» (Ak. avh., Göteborg). Till grurid f5r denna framställning ligger f6rst och framst den samling aa7 arkivalier i Lunds universitetsbibliotek

(Lé'B)?

som heaiiima-les dein 'rollska samlingeil och som utgöres av Tolls privataaki~ jamte delar alr de 2rnbetsarlila7, som ralider hans skiftande bana samlats hos honom; de ö~erliiiliiiades av Tolas brorson, CnTerste Nils Toll, ar 1842. Samliimgen bi- bellalies fortfarande i det skick, som dera enligt Lilllecrolaas f6rtecliiaiimg hade, riaed privata handlingar och 5l~betsaliber sammanförda utan. hansyn tilE proveniens. - 'I'iIE detta material har Mellander Lagt en aarsev5rd miiaagd annat u r offent- liga och iivesi enskilda samlingar,

I anslutning till och med stöd av 3le8landers biografi skola 11% digra av de vasentligare problemen kring Tolls verksamhet upptagas 1!1% diskussion,

-

Om Tolk barndom ar, sager iIde%Hawder, »s5 gott som intet» 1aant

t

Det ar till en viss grad riktigt, Lillleerowa h a r f~rrmredlat en ariekdot om en Lidnersi; knapp, i~igorm. eristaka notis om laans konfirmatlonsParares n~eiilaig om si^

larjerrage finnes ocksa, mega all% beriittat Chirst ett sekel efter

Fältmarsláallien greve Johais Christopher Toil. Biografislr tecláiiing, 1-11 (18.19--50). Liliiecrolia utarbetade senare en ny, vaseiitligt utvidgad upplaga av sin biografi (Aáeliaiider, sid, VII). Denfia, som n u förvaras i

Kungl. Uibl., förelåg tiyckfiirdig v:'ireir 1856 (Lillieeronas brev PI11 C. 3'. Berg- man, LL'U); dess utgivaiide gick oin intet genom fiirf:s död.

(3)

hans bariidom och mer elPer mindre apokryfislit, Men icke desto aniaadre finnas iim6jllgheter 218% indirekt s7inn:e Bcrrnskap on? den proa-insiella och personliga o m g i ~ i ~ l r i g , vari To1%s gossear f6rilöto, o c l ~ som "r denna tid borde vara av mindre vanligt slag, Han koiammer friai en sallsynt sarpragaad maljet, vilken vi tack vare en rad lyckligt bevarade killon- ifrninstone

i raagoii m511 Iceanila rekonstruera. Det Bhriar naBdan ait sammanfiira iaigra drag till belysning a r denna.

Johan Christopher '4'011 fi8ddes 1143 p i kapteail~jtnants- indelningen A16ileröd i Finja socken och Vastra Geinge harad i Skgne, soni yrags%e son till ryttmastareai Reinliold. G i i s l a ~ Toll, av gammal baltisk att, och friherrinnan Elsa Sofia Gyllenstiesna. Sina Grsta fyra a r tillbragte han p&

r'ttanastarebostalllet Salidby, ett 1600-talsslott i den gijingska skogsbygden, de följande p5 Xybo gard i Wiseberga socbe~i, Hans fader dog redan 1751 och det var laans moder, som omhandeslaade Lians uppfostran. Friherrinnan Gyllenstier~ias namn a r bekant i de religiösa vackelsernas historla: hon

tillhörde den egenartade herrnhutiska rörelse, som frani 1740-

ocla 1750-talen blomstrade ILPPP kring några intressanta Iedare- gestalter i iausdvastra Skii-se I ,

I denna rarelse hörde i sj4YaI.r.a verket många av de personer hemma, vilka sona frander och larare utk3~'ade Haafly-

tande p5 Johaii C61ristoplaes. S y b o utgjorde ett centrum f6r »herrnliutls%it intresserade präster och de kringresande dias- pora-arbetarna)) 2. Några kilometer f r i n Nybo låg det gyllen- stiernslia godset Hjersgiird, sonia vid denna tid innehades av Tolls iaiorbror Nils Gyllenstiernsi, eii aar de egeaidoraallgasle f6retsadarna för den extatiska s c h mystiska fromhetstyp, som I lika hög grad sonri uppljsraingsriktr11ngar1ia karak- tariserar denna period. Gyllenstieraaa var en man a r starkl visioniir art, ett slags prswirasiell S\vedenborg, vars sjah-

biografiska ailteckraiilgar utgöra ett sareget miinsfiligt dolsn- ment, vittnande om hur ofta hans PaJarPa »försaaziilte som v a s i uördiirsd och föruiadranic infös det gudomligas ~aiirvaïo,

-

i Mellander, sid. 5 f . ; H. I>lsi,jel, Herïoliutismeii i Sydsrerige, H. Pieijel, a. a. sid. 119.

(4)

36 Ingvar .%ndersson.

Han r a r \.id biden f6r Johan ChrPstophers bariidom iianrsu

icke med visshet herrnhutiskt orienterad; hans arisloniiiica helgontyp torde i varje fall Lia tikövat ett betydande inflytande

p2

hans narmaste omgivning. _aren 1736--38, alltså da Toll var i [jortonårsalderii, bodde Gyllensiiersaas familj p5 Bjers- gård, ocli s j d v var h a n $gr s i ofta h a n s tjiinsi - laan var

for%iEikatlonssEface~~ - filI5I det. 'Tidvis vastades "ros1 under sina gossar hos m w b r o d e r n och laar p i nalira h511 B ~ ~ n n a l - iaktta och röna inflytande av sin miirkilige friinde l.

%iiil den rent herrnhutiska kretsen 1 nordviistra S B h e horde %<yrkoherden Samuel Arsenius i Rlseberga, T o l k kon- firmationslärare, en av ledarna f6r der; I-rerrnhuiiska rörelse? sona blomstrade upp i S k h e efter Zia~ze~ldorffs: bes6lc 173,5,

Haan verkade sedan 1731 i Riseberga och Farliagtofta, det pastorat dar Xybo s c h Bjersgard oro belagnsa, efter 1'759 som iqrko%aerde, tidigast f6retriidalade e n fromhetsriktning, som laarakt5siserats som »gammalkyrk&lg>a av Rydelius9 iypp,

mes1 inom kort i iiarmare forbindelse amiied herrnheatarnia ?.

Det ar Bapperaaade akt finna, a9t To%Es senare med- arbetare vid I<ristlanstadsrevoIuZlonen H e l i i c h ! ~ i s - G ~ n s t a f s ~ c ~ ~ d horde hemmama i s a m m a miljö: hapi var siyrson till kyrko- herdeil Johan Sundjaas I AlIerum, vilken sedan 1740-fa%ets slut Tar den herrnihutiska riktningens betydande ledare i nord~bastra Skine, under vars pisrerkan Arsenlus troligen stod och son2 varit H beröring med sainrna herrnlaiiiiska kretsar i Stockho%rn som Gyllensiierna senaare kona

"

'Tolls

(SkBrislaa samlingar), sid. 48 ff. - Det liar i detta sammauiiaiig s i r t giriin intresse, a t t Tulls iiiforrnator enligt Lillieeronas uppgift r a r Samuel Lemclien, sedan siil rerlisamliet i Yiailskroiia i börjaii a r 1750-talet i nara fbrbiiidelse med i ~ e r r n l i i i t i s k t f i r g a d e kretsar. I i i d i i e l ~ t liar: deilria Liliiecrolias uppgift styrkas. Leincheii uppger i sialn iiistailaiioiisperso11~1ia 1795, a t t Ilan som informator uridervisat f r i h e r r a r n a Gyileiistleriia, 3j1. a. senare högt uppsatta man. Dessa voro Tolls något yngre Icusiiier p i Ejersgard, i vilkas skilsliap haii undervisats. Det rar \ i d den t i d d a Idemelieiis i~istaIIationsperso~ialia a y -

fattades, föga o p p o r t u n t a t t n a m n a TOPP, som j a s t T a r anklagad för förriideïi. H. I'leijei, a. a. sid. 111 R.

(5)

moder var aven nara - \ a n aaied Snndirns l. Or-n air 'E'oll i sen

berattelse o m I i i 2 a r s reïolution namner Heliicliius som ea

person, den »religionen ej synes gora mycket beIcymnaer», m t - riar dennes senare utueeklbng om laans ilerlinuta-na forhmdel- _- ser med bariidomeils aridliga miljii

'Talls h a r karalátariserade %~arl-Pc~oiiasomgiv~iing Ilade sa- Inilda starkt eill-aetliga cirag: med grundval J den ryde1iusll;a gammalfromheten stod den just under Johan Chiistophrers rippviixtar under livlig herrnhiitisk paverkan, som ytterligare utlöste vissa fromhetsformer, redan till en del befintliga i

~)gammlalfro~saliete~-n)) nien starkare utvecklade under Zinzen- dori'fskt inflytande; hi'irtill %tom morbrodern Kils Gyllen- stiernas egenartade n~yslik, personligt priiglad, men ocksa dein besläl;tad med herriihritismeil. Toll sjalv sager, d 5 han indirelit riananer sir1 barridolaasmIIj6 (på tal om HeHlichieis):

))Så a r det dock ganska allmarat, att sadana inipressloner, som i barildomen Illivit inplantade, aven hava r u m och g6ra

eii stark arerkali vid mera arnncerad ålder)>. Det lian vid ett flyktigt belrakfaride ~ e l - l i a , soeai om detta ToI%s yttrande knappast vore áillampBigi p5 Iionom sjalv, soia: o m i dela

cynislie, c;jalvgode och s8;rrapelfrle politikerns iis- Hraga spdr a-i hans bariidorns starlat religicst praglade miljö láunde spi- ras. Abt avgöra Tolis religiosa inställning a r oan~jligt; sjalv r a r han icke den soin bar sina aippfatti~ingar i d e styckena

aiii torgs eller, trots ett och annat uttryck med f i r g fri-an k_aarndomsoraagivniaage~r ()~syi1dasaBierI1et)))~ gav ~iagoii religiëis priigel at. sina uttalanden j. Alen imagra drag v i l t ~ ~ a dock o111 det skikt i liaris sjalsliv, sonia fått sin firgnlng a.\ hians reli- giösa omgivning. P5 sial dödsbadd citerar han, sedan laan Iiaftigt iiifallit: »Tala ej oni f ö r t j a ~ ~ s t , blott n i d » , en betecli- ~ i a n d e psalmvers av Spegel (Sv. Ps. n:r 188) ". Synwcrligen

-- - -

l H . Paeijel, sld. 1 2 0 . V. Pleijel? sid. 9 0 6 .

:' Alellailder, sid. 6. I ett b r e r frara 'roll till ElisenstrBii~ (L<iksnriiivet, se iiedail sid. ? Z E) heter elet 0. ex.: ~ Q o c S i faller jeg icke i salier1ietssynden~)- á lareven till EIirei~ströna f6reliennrna en ocli alinan girig religiost fiirgade nt- tryck.

(6)

marklagt ar i detia sanlinanhang a ~ e n det Intresse, som To91 visar "r den gustavianska tidens mystiska rQrelser och som giordc honom till en a r det tidiga s ~ e n s l i a frimenreriets ledande och araest hetrodda man. 1 a n d e s 8 n ~ d e r ~ f ~ r s O ~ c e 1 ~ air han konenng- eras "rtrsgrre och ridgivare, 9:ai: fdiretar på de svenska fri- murarnas uppdrag forslca~drigsresor á111 Bovatineraten, %at vara rrtan mirlalagare resultat, och ilan fasthöll lakage %-id de mystiska experimenten

*.

H u r litet dessa drag iiw synas harmoiaiera med hans beska s c h osentimentala framtradaaide, och h u r latt det skeille vara att foPlia detta laans intresse enbart som

ett niedel att vinna personligt jaiflytande 110s konungen,

ar

det dock ett rnarkllgt f a k t u m . att hans barndom fOrfleiii% ualder direkt Inilytaade av en S\\~edenborgsllli~1ap1(4e visioraiir oclr en mys'risl; fiomhetsri%atniiic. Det samiiaanlnang, som i »uppIyslaingstldens ronlantik» förefinnes meHBara de anystáska fr~mkietsrsjrelserna~ icke niinst de herrrihutiska, samt sveden- borgianskt fsrgade andesk2darrikfningar och frimeararmys%i- %ten

',

får genom dessa personliga f'örlsindelselinjer. hos ToBB

en sjregen belysning.

Redan femtonarig fick Jolian C h r i s f ~ p h e r prora sin lycka som soldat. Men efter fem s c h ett laa%vt ars forshk p i mi- Iitarbanan, från l758 tI11 1761, av allt att dciiria ej shrde- les lyckade, inskrevs Toll tjtagselt3rig vid Lunds universitet sela av9ade efter knappt tre manaders sfredier examen Juri- dicum; han antogs i j u n i b764 till auskultant i Got2 hovrat^, Vintertinget 1765-66 sanat sommaatinget 1/66 f r i n den 28 J u n i fungerade han som domharande H S o r r a och SBdra ,ksbo samt &are harads domsaga, alltså i sin hemfrakt. Ej

heller deniaa ~ei-lcsamhei utfoli 1~cliligt, haal blev forenaal for kritik från medlennarnar a r hovrattela. De misslyelcade foi.solteli till raailitar och j urldisk kasriar biarakt5riseras av

Toils stailnirig till fiimeirei i e t beliandjas Ilos JIellaiider P i u ~ u d s n k i i g e r ~

sid. 89 t, 103 f. och 114 ff.

(7)

Johan Cliiistopher Toll.

39

Tolls inorbroder 9766 med orden: ))Der Gr som vice 81arads- hövdinge aven sa lnort k r hurendet som nUr dri var m i l l t a i ) ~ Bet aterstod n u icke mycket "r Toll att pröva. Dock fanns det iiniare en bana* som vid deiiiaa tid stod 69ppen %r ns5n ir-dcd fraani5%srrada, den politislra, och h a n slog in p& denna. $'id 1769 ars ïilásdag upptriidde laan i mars som Imor- och hzttpartieks %aandgåragiae man, och redan i januari

1770

skördade lian deia första vlnsleia darav, sedan hatfarna segrat i maj 1769, i det han blev ulniimnd till aveljag- nasseare i I.<rEstlaiistads Iiin. Som ilaerit "r denna befattning iiuiide hani ril~jijligen aberopa, att lian uirder sin d o m h a ~ a n d e -

iici tagit befattning med en rad mål rörande skogstvisler, aTarorl-n dornböcliea-ma "r niamnda tid barka ~ i t t n e , men f8r övrigt iilieto Det var en tydlig parkibelöi~ing

'.

Sedan hain val erBiållii ratnamningen, anvande han före- fradesris sin föojar~de Biorta gmkse2s"sld tB11 att g8ra sig kand som eia Haattari-aas nitiske partigangare genom att trakassera dear framstaende rni9ssan, LandshövdPnge~~ i I<iistianastads 1211 r o n Liragen, av Sererains 1/72 karaktartserad soan nen i be- synaserllg matto förfjant n1,an)t. Denna 'rolls aktion mot laiadskmaiardingen vittnar knappast i försia hand, soin Mellander gör gallande? orn »skarpair i upptridandet, taar det galler en sala, som laan anser h a ratten för sig, och den I'ul8st2ndlga

bristen p5 hiinsyn för personem; snarast vittnar deal on1

hans h5nsynslösbet som l~olifisk partigangare. ,,Dens som i i g e r r e n a hiinder och

ar

egennyttans fiende», s l i ï i ~ e r Tal",

eii av iialagorna under tvisien, ))kanner endast h u r sensibelt det iii., d 5 mörka skuggor Biastas över en ostrafflig vandel, och j i i n ~ r ~ a l den jasning ett oskiiiigt niisstroenide caiasei-ara). Ile orden utmar%ias rzgppeligen av nagon ungdomlig lians- lighet, som A'lellander anser, iiren d e framkalla esa viss he- undra11 för 7'011s talang att Idada sina partipolitiska lraáias- serier 9 e n sl;iclnligt draperad fraseologi 3 e

~ p~

'

J i e l l a ~ i d e r , sid. 6 E.

Alellander, sid. 5) f,

~ I e l i a i ~ d e i , s i a 11 tf. -- 2iIellaiider frannför ett p a r drag u r Tolls sjiilx-stair~iiga reriisarniiet inom j%geristale~i. Dessa iiro sl;iligen ol,elydliga o c h

(8)

D i ráksdageri 1/76 sammanitraidde, hade s81urida Toll gjort sig kand som eni god partagangase mot rnössoriia i landssrteil, och haan for 1 maj till Shoekhslm, icke ratan svårig- heter med permissioni, som landshövdingen vagrade hoiaorn

n x n solla han uirerliade direlit av Biungl, ilHaj:t. Harr fort- satte sira rerlcsanahet som partigängare s c h dellog p; sommaren i inraktandet alr en udelsklubb, dar bl. a. GCrran Magnus Sprengtporteli var rnedleiil. Tolls stallnli-ig blev emellertid snart kritisk, sedan mktssorma ater vorinit seger i de tre standen, På sekreta deputationens heri1stal8aa-n iterliailades hans ~atn2rilnirag Bi11 O\~erjagmastare i praste- sch honide- standeii den 11 april 1/72, i bo~garstandet den 6 aiigusti. Hans sinnesstamning i detta lage låter tanka sig l.

IIellander söker belysa 'Talls tidigare stamriliog i detalj genom ritförliga cifat ur a r Ss%I sj5J.v f6sfattade aktstycken: hanas deklarationer och manifest frain revolutionsdagarna i

augusti 1-72, Att dessa riktigt aferge hans tidigare uppfattning i alla dess nyanser vill Mellander styrka genom Toils s. k. res~o%utiormsber2tte1se9 \riken skealle adagalägga, att Lianis lappfattaalng ej andrats h å n vintern 17/1-12 fl11 augusti 1772?

d& han sntf0rde den belcanta kuppen i Iiristialistad. Geaaom detta resonnemang nar Aleliander restaltatet, att Toll redan vintern 1771-72 i Stoeltholim omfattat en klart monarl;islisk iskådnl~ag ocli sileanda arbetat sig fram till en uppfattning, soan »var fardig med srii~aderraldei»

'.

Tillvaigag5ngssattet låter sig ej melodiskt fiirsvaras.

beteckna intet iiytf. SOIII p o s i t i ~ t initiativ i l i i ~ ~ l l l e s 'l'olls eförslag a t t inriitta

2 ii 3 planterilagar för länet, villca alla skogs5rerlrare sl<nlle få beliosta m o t arlösning av deil skyldigliet som eljes å l i g dem a t t pialitera ilya t r a d i s t i l l e t for de oiovligeii fällda». Vidare iiämnes Tolls kritili m o t skogsr2rdeii inom A n d r a r u i n s aluiibriil<s omr5de, I3eirätfznde d e n n a kritik förtjäriar :iamrias, a t t Andrarunas sfiogsvård länge varit f ö r e m i l för livligt intresse f r i n itslcilliga myndigheter. J u s t i Aridrarumstraliten h a d e dessutom i mitteni a r 1400-talet börjat praktiseras att ersätta återplanteri~lgssk-ldig11ete~1 m e d skyldighet att uppsatta gardesgarclar kring planteriiigcliagar (E. Sloltz, Aridrarums alnri- b r u k i Sv. geogr. årsboli 1932).

liellander, sid. 18 ff,

(9)

Nesozinemaniget ifraga orn resoIutlolasB,eráiteise~~ hade \,-aril herattigat om det gallt dagb~lisantecknaingar~ Xei ar herattelsen i sjnlva verket redigerad k-aagoai tid efter ree701u- tioraeiis lyckliga geaiomföraside och det naya naisnarklstiska siyrelseskickets seger. Den b i r ocksa tydliga spar darsv l.

Den kara i d t e ge oss nagra tiBllorlitEiga upplysningar om ut-

, -

~eclillngeai atr lolls personliga iskådning under de itta ma- amderiia före revsl~ationeri eller om p5 vilket sitt han biivit »fiirdig in ed» stiinderväldel.

T'nd manifesten som uttnycli 46- Tolls tidigare meningôr Eoctr5ffar, a r det att marka afi deil a r Sraga om en art al7 B;allor, som avgjort föga Ianlpa sig f6r att faststalla den f61-

fattanide personeris sinnessl2mrsing. De ha sitt varde i annat a~seerrde. Det ToaHs manifesL, som iii riktat till allariiiiihetena, talan siit spsAli, vädjande till »redliga patrioter)) med för dem avpassade argument. Det till PirigsfoBket stallda rör sig med arndra uttryck och asl~idningar: deil v a d e r sig moi de irned- borgare soni upplaiiva sig till sm5 regenter och stiilten mot dem larigsstaa~det, som i krig stupar eller filader blodig slajonta, som ar f6raktat och tryckt, nrasfe sliipa eller hungra eller badadera. Deklarationen till prins Karl aferigen ,?r i~arckei slilckllgt Blllr5ilalagd med hiirrsyn till sin adressar. Ett nar- lamare strmdi~ana av de olika amsanifesten hade silunada iss ser- Iigepi liuilaaat ge vardefriEla bidrag till Iiiinirriedomeil om Toll? men av annat slag i n hliellaiader antagit: de belysa hans form~alerinagsskicHc11g11et och tidigt uia~ecklade rnanniskokSnne- dom, mela ej hans sinnesfiirfattniaag och åskKdsaing åtta m;- nader tidigare under rlisenlligei~ andra f6shiillaiiden

',

Bet Gr risserligeil sant, att i det ena manifestet f6reBominaeï ett uttrg'c1á som detta: »dessa reflexioner, som liiiige varit i4ver- -vagde, niers iiu i hast på papperet fattade», mens detia iir oclisai en a r sit~aationeir bestämd formuleriaig.

'b'i19 det aniorda kommer annil en sak. Form sch psas-ngterlnig d de nämnda aktstyckena iiro ot~ive%aktigt i

hurudsali Tolls egna. &ro ocksi de ledande tarakarina dettaL?

Om beriitteisen s e iiarmare nedan sica. 1 3 fl'.

'

Afaliifesteii t r y c k t a hos I.illiecrona, I; sid. 1 4 5 11:

(10)

3Iellarmder vidrör denna friga l. Det visar sig vid en narrnare undersökning, att vissa uttryck e.id framlaggaindet av huvudtala- k a r m i 'rolls manifest iiro ngra beslaiktade med konungenis egenhandaga ritlcast till upprorsproklamatloner

i

hertig Kads namn. DA 'l7011 i sina rnaiaifest utfar mot »de BauBlersarnma al%- manna aneteri eller riksdagar», motsvaras detta asT koneri~gens ord om »det i StockhoPm sammangaddade folk, d k e t .eragar kalla sig rikseaas sfiinder». E n annan lilahet ar slgende

. .

den huiigersraiid, varmed Riksens ständer ha ej fu%igjost landet plågas ocli uilken endast sina skyldiglneter; inga tidiga

bör tlllskriyas det föralat m a n anstalter h a b l i ~ i t patanbtt. tik1 gjort ap. konuoigens i tid g j ~ r d e f6rekommande a r dela spann-

förestallraingar. malshrist och hungessaiöd, som

. .

.

. iiainu

pH8;ar

.

. . .

rikets pssvinser.

1 dessa överensst2mmelseï skyiiitar problemet om konungens och hans intima radgirares samt Talls respektive insatser vid p%anlaggningen av statsliiippen, 3Eed detta problem sammanhangen. f'rsgarm om 1i18f6rlitlIghete och deri all- miinnaa %;araktiiren av 'Folis egen berömda berattelse om fir'aoppet av hans ïerolutionslnfrig, Kritiken al- denna iir

en lockande forskningsuppgifi. E n geiiioaamgaende nndersök- nliig %isa11 har e,j lIarnnas, CIA den sBiuHle medfora en graaisk- ning av re%~o%u.tiorisf~agcon I dess %ielhet, nigot som faller utan- "r ramen a v denna studie, men n5gra anmarkningar skola g6ras 3*

TolHs avsikt med beriitteicen, vilken uppsakis r i t t kort

,\leilaiider, sid. 36, n o t l .

'

Iioiiui~geils u t k a s t i F. -111, ii:r ( i i , ITppsala uiiiiersitets bibliotek; se &feilaiider, sid. 36, not 1.

" 'l'olis berattelse t r y c k t i Samlingar uig. för de sicaiislaa landskaperis Iiistoriska och arkeologiska försiiing, I T T (1876). - IIritilc ae- Serattelseii i

Iverus, Hertig K a r l av Söderrnaii!rind, I.;xknrs 2, soiri 4bck k o m m e r tiii a n d r a s l ~ i l s a t s e r an de ! i 5 ovan franrstailda.

(11)

Joliar1 Cliristopher 'Toll. -1 3 Dit1 efler det belöningarna "1- re~olutioilen utdelals, varvid Hellichitis starkt trädde i f~rgsrinden, 5s att i t sig sj5Iv vindi- cera en plats som en av bela reïoleitionsplaiiens sjalvstar~digé. :IPP~IOTS"~IL Hapi har trott sig, skriver haai, »bi9ra sarnnlana- fatta en omctiindlig ber5tBelse om alit det jag %-et haya bidragit till den nyligen skedda regemelitsf6rSndringen k15r f iiltet,); Jziismed Inenar hala i sjalva verket %rst och friramst

-vad hail sjalv bidragit till clesa. Den narrnare analednilageii till att Toll falfal pennan a r okiiid, JBen Imman kan drag:] rissa s1utsat:jei. av den frarnst5.11ning3 som era aniian av rexro0u- tionsananrien, J. 31. Sprengtporteia, l 5 ~ 1 1 a t ay hlindelserna,

.;iPkc!i aterger hans version av roIlf6rdelnii1gern'. H vissa alInz5niia faktiska drag överelasst5iailiaa Sprcngtporkenas OCHI

-1olls relationen., så ifråga o m den planerade kuppen med Upplands regemente

"

Men Ifraga ona den skinska planen aá.viBa framslallnafiigarila helt och halbeii. DA denna r"rst ii5iiiries hos Sprengtporten, sker detta ertana niagon hanvisning till Talll, endast L de neutrala ordalagen, att eu anlaan reroIt borde ske i Sliåaae, izirmare bestamt inom H<rlstIainslads garnison; vidare skulle prins Karl taga lednilrageii i S k i m enligt nriirmare aingivelz plan. kaxsgre fram heter det kort och gott: »cilieilertid amiinde jag jiignnastaren $011 till 1Cx.i- stianstad, a16 dar engagera baron Idars I~huEbarc s c h kapten Hellichius,

. . .

.,

varjamante han hade i kominissiona a t t r e -

iiognoxeera I<arLskroi~a»; l15r synes SprengBpoa.ten följa de uppgifter som frarng& u r Iians egen instruktion f6r Toll 1/72

<

Sprengtgortens hela fraiiist5llning har, som tidigeure h a r f~arnlaallits~ en tydligt sj3ja%a.f6rsvaraiPd& láarakfiir 4,

I siam egen berättelse star 'l'oE% i förgrsaladen, 5.r qjSiv ~ippiiovsmannen till den s%ianska planen s c h Imalrt tvingar sig

p5

k o ~ n m g e n och Sprengtporten som medsammansarriren. Diir ar det haii, som naot Spaengtposten fra.mf6i f6rslaget

~p

L'r .J. ;\I. Sprerigtportens papper. i ~ t g . av H. Sciiiick ( S r e n s l i n niemuerer

ocli b r e r , 8).

Se ;\Ieliaiider, sid. '23 iiut.

VI,iiiiecrona, I, sid. 127 f.

(12)

44 Ingvar Lindersson

o m hertig Karl som ledare k S k a m l. Berattelseni Bulnllrierar

L

en dranaatask s i t i ~ a t i o n ~ dar Sprengtporteia lagt fram pistoler

"a. akt skrärnlna Toll med ftirstucliel: hot o m duefi vid ett besök, men till sist blir kullpratad a v denne och helt accep- terar hans ideer.

Betriiffaiade motiveririgen av f ~ r e t a g e f böra ett par be- tecknande detaojer 1 de båda k i i l l ~ ~ r n a observeras, Enligt sin egen berattelse framstaller Toll projektet SOr Sprengt-

porten med en dubbel motiveriilg: för att &a en point d9appui, ons kuppen i Stocltilolm ej lyckades, s i att m a n hade ett ställe att repliera sig pa9 och f" .ah bereda den re- servutvag, att en armékår vore enhader gevär 115g0ns'tiides, med vilken konuilgen liinnde liorniaia till andamalet. Jlot detta siiei%le Ojprengeporten Baa invailt, att fastniiagen 1 Kristianstad ej borde vara eir point d'agpiri, irtan företaget borde gBras blott f6r att förlarna atgarder fraim de m l s s n ~ j d a 1 riket, en Iravandnirig, som för övrigt ej \-ander sig mot nigot vasent- Bigl i Tolk förslag. Enligt Sprenigtportens berättelse var den mstiverlng, som 'd'sll g6r till sin, helt Spïerogtportens. I l a n bör gora den skanska planen till resurs P hanndelse av slyclia och tB11 ytterligare soutien av sjalva planen

'.

Att på grund~a3. av dessa t v i &a18or, d e enda ifraga- Iiommande, a r g ö r a vare sig det exakta %rEoppe% av under- handlingarna meliaii Toll och Sprengtposien eller vars och ens andel 1 planlaggningen av deim skånska kuppen, iir sgör- ligt. S i mycket står emellertid tydligt fram, att d e 1~8da berattelserna representera t v a lie16 skilda uppfattningar onm aran "r företaget Med detta

%iHH

utgsngspunkt ar det m6j- Bigt alt fastställa, att Toll f6r efferi-iislden velat, poangtera sin roll I h5ndelsef6rioppet, \rilken - det kunde han i v a ~ j e

-

'

Tolls framstalliliiig p å d e n n a p u n k t kali indirekt s t y r k a s gentemot Sprengtportenis geiiom den seilares brev till Toll deii 21 juli 1 7 7 2 (Lilliecroila,

I, sid. 138); »Jag slrrrlle t r o a t t n i b l i r nöjd m e d d e n överkommendniite~i (hertig Iiari) i s t i l l e t f ~ r Croiil~jelmjj.

»Ressource och appiii)) Iieter d e t areii i PinelIos intyg (Sr, memoarer och brev, 8, sid. 168).

Beträffande iii-itikeii a v Sprengtportens m e m o a r e r se, som ovan iiarniit, Scliiicks inledniiig. .Jmf. a r e n G. SuolaIati, Sprengtportens statskupp, passiira.

(13)

Jofiail (:laristoplier Toll. 4.5

h11 h a grundad föralioda~a att antaga - skulle för~ninskas

a v liuvudintrig~reii Sprengtporten, som efter sevoliltioiien var forerni3 f6r laonaingens speciella ynnestbe\ris. Det a r i~iider s i d a n a förhallanden givet, akt hans berattelse icke bar sanniiageii till enda leds.jarna. Tid sidan b-nasor~i vittnar detla amnitt a-c- hans berattelse om hans ratornordeiililga ialang att I Iáorta, rene draiixatiskt tanlita och utförda situationsbilder framställa sig själv sonas ern intrigör, mot sillten iiven Sprengt- porten framstod som iiiiderlagsera. Haii hade láuiinat, berattar hara med sj&lvniecta.eienhet, tvinga sig p5 L. o. m. Sprensgt-

portera, ta rislaer] av en duell p$ pisbol och anidii ta11 slut si8 som. denr överlagsne,

Såliiaida ge p5 dessa punkler ixeiaaoarerna kriga sakra upplyssiii~gar. En frstmstal%ninig av ToBls och Sprenglportens iiisatser f re~olutioaasföa-beredelserna och förhallande till var- niidra Iiar i stallet att ta sin izfg2ngspnni.k i Spreingtpsrterss instruktion Los och b r e r till Sol1 samt i Tolls rapporter till Sprengtporlen; i dessa frarnst3r den senare obetingat sora?

f6retagets ledare, ToHI som ekt underordriat, meir betrott och utmiirki arbetande redskap l ,

B fortsittningen hack 'Toll att haiiella eRer Sprcragtpor- tens instri~ktlols, liksom hail utals tvivel hade laromeii~orier

att

g;

efter vid uppsiittandek av manifesteri H~-~ans sitt~aiion Tar icke la"19 m e n han berniistrade den och framsiiillen- sig sLi51v, tilair Byivel med ratta, sons den borne LsaisigiPren. Hel- I l e h i u s - ~ ~ ~ a s t a f s 1 ~ 6 i d ~ som senare fick haiv~rdparleaa a v be- JQlaingena. f ~ r Krlstiaiistadrearol~~tio~1en9 g6r B haiss CramsliilE- ning en siat, tidvis lbjljlig figiir. Med s5rskild hrlo besiiriver Toll, hiir han iiaii~t slcriimde: halvt lockade Helliehiias bi p5

liuppeiis ~ i i g . Fra11 "rebagets högsta ledning var 'To41 emellertid alltfort skild; harr erhöEl endast fra-311 Sprenglporten et6 meddelaisde, att 91ertig Karl utsetts till Ituppens lediare i Skane; h a n framslii%ler delta som ein seger för sig 3 c

~- -

Breven och ins-trrilitioiaen i Lilliecrona, Y , sid. 121 n'.

"e ovan sid, 4'1.

"mf. AIellailder, sid, 2 1 ff. Betsiiffalide frigari (lm Iiertig Raris: deciai- d i a p jmf. evas sid. 44. -- E n ti-aditior~, som f r a m s t a l l t Helliclmieis som deii eride

(14)

46 Iiigvar Andersson.

%.'BD- sjiiira kuppen har 3dellnnder vid sidan av Tolls be- ratfelse an~'81zt tv5 av honom framdragna redogiPrelser, av vilka den ena torde lrarróra f r i n en av de i kuppen deltagande uni- derordnade officerarna, dera andra i andra harad (via Gjörwell) fran Hel%ic%lPns, Ett par intressanta avvikelser i kro~lologien kunna har ge vidare bidrag till kritiken av nolls berattelse. En-, ligt Helliehius-Gjör~veE1 höfiade hiindelserna kuppdageil kboc- kan

i-

3 p5 morgoaien, d5 nianskapet sanilades i hastioilen Drott- ningen, varefter arresteringen av m6ssoffieerare började kort efter; Toll daremot förlagger begyaanelsen bihy det hela till kloclaan 4, Har har utan tvivel Hellichius' framstal8nfng vitsord, ty Toll r a r icke ögonvittne tig% Helllchi~as' åtggrder; han var under tiden sysselsatt p5 andra håll med att arrestera fanrik Roos, omringa rai-rteriet och riintmastareirs hus samt hearbeta k o n d u k t ~ r Hoppermstedl fds att f i r m a honom akt

spela rollen ay överlöpare till hertigen för att ge dennie underrattelse orn det timade. Anledningen till att han i sias beráttelse satt handelseraas borjan till klockan 9 ar utan

t-viauel, att i den "r. 6verlöparen sreggende afton uppsalta iaastruktioi-ien, som Toll haft tia1 sitt förfogande, början för- lagges just till detta liloclislag; T011 Liar följt denna

',

Frigaai gr obetydlig, men belysande.

Det Ilar i det fcregaeride visats, hur Toll i siai beraltelse

ger sig ~ j a 1 ~ sa stor roll som möjligt, helt naturligt, d5 i det allmGnna medvetaiidet Spre~agtpssten stod som förgrunds- figuren I kuppen i dess helhet och Hellicl-aieas i Iiristianstads- fkiretaget, och hur han t. ex. endast niimner Sprengtportens instruktion som legitimatioil, diirernot ej raamiler, att i denna alla haras egna f~ljaizde mått och steg noggrallt f"resbrevos; likasa att hans afgarder 1 Kristianstad B deta5 följa dessa instruktioner samt att han Ilade att avlagga och oclisii au- lade rapporter om alla sina åtgarder f i r Sl~rengtporten, för at6 denne skulle kunna 1;ontrollera hans verlisamhet. Hans

h u ~ n d p e r s o ~ e ~ i Iiristiaiistadskuppen k a r ~ s p i r a s i den samtida ut?andslia

Imislorielitteratum: i C. F. Sheridaai's d history of tlie late Kevolution i i 1

Swedex s 5 viil som hos Posselt.

(15)

berattelse kan jiimf6iras nied rapporterna, -ri%lia tjiinat honom som stöd för rniam~iel vid f6rfaltarndet: i dessa a n i m ~ t e r h a n till instruktionera, i beriikfelsen 5s det hela ol~astiliserat och h a n sjalv f6rsalt i ~iaedelpunkhei~. Detta ar den ena a r de klkiilior B hans heralbelse maia har att rakna med. ,$ven en annan dylik finnes.

Denna aridra abaledning till f6rvanskniiigaï av del faktiska h5aidelscfGrloppet ar av rent litterar art. Som redara antytts ifraga orii hans skildring av Beliicizius mQ?er en stark böjelse f6r dramatiskt tillspetsade aamekdoter och seeiaes, @ r n a alT obarmh5rtig.t komisk laggning l.

Det Sr denna bBjelse som senare gjort ToBL till en frab-n- staenide komisk skadespelare id hovets diveriissementerr Ehrelisvird berattar o m hans iailprovisation a r »en den eomi- cjnaste role)) a.id ett dylilit iillfiille, C. A. Wachtmeister o m ett rn2steastyclne av imitation och om hans iinproviisatlons- talang, hertiginnaii Hedvig Elisabeth Charlotta o m h u r han upptradde soni sk0makarena2stafe, griilande p2 sitia gesaller och sjungaridle med hes röst, eller som priist, hallanide tal till ett brudpar, så att inan kunde dë, av slirait -.

Ett iion~hslát anekdstialotiv has han med inaster!Bg till- spelsning herattat - f6r Bvsigt, som Iverns framlaallit, tv5 gånger om olika personer -- i sin revolutionssk-iildring, Sar-

skilt Relysaiade ar d; det beriittas om ~a~ersiåti1å1Hareai Rud- beck: mössa och mäktig politiker, som rFoll sarskilt siikt komixa åt med löjets vapen 3 . Vi ha hiir till jiin~fGreise en

annan kalla, Rrmdbecks egen, kort efter hiindelsen till Selireta utskottet argivama officiella redogorelse %r laandeisen, Hasa kom enligt denna till Lingebro p5 morgosaeil mellan 8 och 9, men blev i tear och ordning a v ~ l s a d a%. de t r i skiltvakter,

~p

Iverus h a r i siil aiialys framliåiiit detta drag,

hIellander, sid. Y 7 ff. - Det lian h a r iliirn~ias, a t t Toll h a d e ftirtrogeri- Iiet m e d Holberg. Man citerar en g h g P e d e r P a a r s (Lilliecrona, I , sid. Bi); i ett hrev till Ehreilström (se iiedan sid. 7 2 f,) citerar h a n »tie daiis!ia komedierna)): »Jag d r a r mig r i r l d e n igeiiorn med ett allrniiiiileiigt grorsnieds f6r-

stand, s i s o m i darisláa komedierna slirivet s"rar.»

(16)

48 I n g r a r Andersson.

som stodo posterade dar, av tariderofficeren a r valiteni, ena fortifikationsofficer och s-aktoff8ceren, Hejdandet agde r u m sa, att den ene av skiltvakterna steg fram till örerståtha8la- rens ragn och fragade veni han var; darefter hamtade hari underofficeren p& Rudbeclis begaran. Då Rudbeck diisefter steg ur vagiien och till fots gick framat uiigen, hiiidrades han: ay 8 nnaai, som stods »tvars 6ver chaussiten» l.

Av detra handelsef6riopp h a r Toll 5stadkornii1lf en ko- miskt-clramaiiisk version, d a r han kan h m d s k a s desto littare med fakta, som h a n sJa1v j11 icke var åsyna vifine %II% lian- delsen. Den f6rtjanar a t t Iiisas m o t bakgrtilid au de fakta, som Readbeck i s411 beraftelse n ~ e d d e l a t .

Truppen och dess beCi1havare Kosen var f6rbjudesr att svara Rridbeck pii nagon fraga eller ge laagon upplysning. ))Knappt hade h a n erhallit denna ord" och hått frarnftir den aayssp5begynta liiajeii aatsitta eia corporab med 12 man, förran $hiidbeck kom i full force akande, s5 att Laan på pusteria~geaas anropning ej icinnde stanna, f i r r

ana

de fraiiisla hasfarna p5 de lalida bcljonetterna kittlade sig, blevs skriinalde, ve2co till si- d a n och drogo sig sjiilya nred mellersta paret ~ v e ï a n d a , Rrid- beck, som siallt slumraride i vagnen, vaknade, ropade 51 dess betjiining? att de skrille skynda sig, anen bPev hapen och sankte sin förnarna röst, d5 han s i g esi stark patrull med fallda bajonetter vara hindret för dess fortliomst; h a n frii- gade deni vad som vore 5 fiia.de, namnde, .;en1 han var, 0 ~ 1 4 :beropade secreta utskottets befallzaing till dess resa, varfire hara trodde sig ?j kunna riigot iigoublick hindras utan dens betydliga iiventys-, som dartill vore orsak. I l e n patrullen, som bestod allena a v tyska soldater, visste ej \rad% seairet ub- skott ville saga; den efterlevde endast siii ordre; corporalers uinliade blott p i huvudet vid allt vad Rudbecli sade; de öv- rige stodo med fallda bajonetter orörlige, och erhöll över- stathållaren y2 al%a sina demonstrationer biil corporalen om- sider av honom det svar: »hier kommt niemand durch, \Tenn es aaicli der Teufel ware.)a Han (Rudbeck) stod en lang

(17)

Johan ChrlsiopRzer Toll, 49 stund tyst och i djupa betraktelser, fick se löjtnant Hoppen-

siedt, som vid arbetet var sysselsatt)),

.

-

,

vinkade honom tal1 sig och h r j a d e fraga at honom. Fortsgttningen Over- e n s s l ~ m m e r n5gotsiniir med Rudbeeks skiidriaig.

Sjalva poaaigen i Tolls anekdot ar, att de tyska

sch

tysktalande soldaterna i patrullen st5 f~rllkon~ligt of6hia'saaende inf6r Rhadbecks langa araf6ïande om sekreta utskottet: de -visste ej vad sekret uhskott var, To11 h a r f ~ r vinnande av

denna Ecomiska verkan inte tvekat att uppge kravet p6 san- suolllchet, De ofirsi-seside tyslila soldaterna. ha inte kunnat referera Rudbeclcs anzï6rawde, ingen anamann åhisrare fanns,

ty officerarna Bia annax inte frarnlriitt pG scenen: allts5 iiro eplsoc%m~'de%aljer tsmligcn fritt konstruerade ax7 Toll, som

OG~CSA Rudbecks egen berättelse visar, blen detta betydde

intet f8r fikfattaren, hans enda syfte van; att framstalla den föriliime herrn med sin Erngrna r6st sch l-iaaas sekreta ut-

skott i löjlig dager, och det har han ocksi p i et% lysande satt

lyckats med, Den lilla drasliska scenen? som lian utan $-vi- vel med f r a r n g h g aterberattat i hovkretsarria, blir en viglaett over niavellen ona sIaiadera.58dets fall.

Som kslla. tB11 ToBls Inistoria liar revolutionsber5t8e8m

sitt -catoniaordentliga vaia-de: lacade vi Inte haft den bevarad, hade

"B'oll ej stått s i levande lnf8r oss som irra, 31ed d e r har haan skrivit en politisk intrlgrasvell med komiska inslag, soni In-

tar en sarstiillaaing i tidens litteratur; sjalv franitriider harr

som l~jii%ten, anastarea I intrigens hasardspel. filen den fram- stallning den ger av ii5ndeisef6r1oppet9 ar tydligt i h6g grad personligt filErattaBagd, bide efter hu~:irdpersonens intressen och efier hans specieIla berattartalaarng.

'Toll fick efter rea.o%utionenr sin beloning. Han blev ryat- mastare i armén, fick sina aflirer rangerade och sin att na- tearaliserad p: riddarhuset, llen for ovragt syntes bala de a~arnlaste Sren hortglolrmd, Det

an.

val under denna tid som harr skrivit sin berattelse for at9 ~ i n d i c e s a Af sig den plats

(18)

bland revolutionsminnea~, varifrin Sprengfporten och andra tyckts "Iragsga h s n o ~ r r undan. FiBrst i mars

$784,

sedan han begart naadjgt tillstand ah$ trads i frammande ljiinst, synes man ater ha erinrat sig halis existens. B a n erhiB1Hjanst vid S6dra skanska kava4ierisegene11Cet och blev ledamot av skogs- och j2gerikommissionen samt f6ljande Ar major i ar- mén. B a n gjorde sig urider de niirmasie aren bernarPit som farhandlare aned a%lmogen vid trosspassevoSansens gensnlafö- rand, och som upphovsman till en hel rad av f6rsHag i olika militara ~rganlsaiiowsfragsr, akt M r j a med i nigra samarhete nned Gensiav 411:s krigsatnister vid denna tid Carl Sparre.

Av dessa '4'011s insatser i det militiira 5mbetsv5selzdet ger

Mellander i kap, III (Miliiar ~ e r l i s a n ~ h e t under 1970-talet) c h V (Krigsplaner 0681 rustningar) av sin biografi en fyllig och viil dokumenterad fiamstS%Inlag, som dessutom ger at-

sB11Higa asya eapplysnaingai om den gustavianska tidens arbete

p& f6rsrarsv5sendet i allniiinliex. Toll blev tack vare denna sin verbsamh"a776 generaladjutarnt av flygeln med 6versteBöjt- naaasts rang och

1777

inedlem aar krigskollegium.

En

fraga tilldrar sig 1 detta sammanhang s5rskild rapp-

miiriisamhet. Toll var icke mblikiir facliman och hade ingen vidare militar utbildning, Ar hasa under. sadana f i r i ~ i l l a n - den >jaiv ~apphovsmari tB%B de idPer och p r ~ j e l i t , sol-, h a n framstiillea. om i~sdelningscerket, om skapandet av en beriden jagarkar i Sydsverige, on1 passevolansen, om inriitisindet a r

mililiira ~ander\rlsnaiiagsa1~sta10er~ om ackordsystemet? Betriif- Vande en av dessa fd&er, hans uppfattning U V Q;lde%nlngsverkek,

har Ilellaasder kakitagit den sliende 6veiemsstiimmelsen mellan Talls och G.

M.

Spreiigiporiens tankar och yttrar harom: r)Sprek~gtporten srnr tre &r 5idr.e 5n Toll och Baan darfcr ha varit den girande)) l. Oavsett motiveringen, innehaller d i t a

e n erSrdefarll iakttagelse, Skalen f6r esa sadan uppfattning

ligga icke i &Ideri;sBill~~aden utan i den on1si2ndigheien att Sprengtporier~ s a r i hesiitn~ing av en grundlig rniklt5risk skol-

.

(19)

. l o b a ~ i Cliristoplier Toll.

5

f

ning P rnolsats till 'TolI, cpch att han av de

b d

otvivelaktigt hade den mest originella produktiva begavningen.

Ovesensst5mmelsesm mellan Tolls och Sprenglportens uppfattning o m indelilings~erket har narrnare utretts a r hPei- lander l. Bada Iialla p5 indelningsverlcet, bitla vilja ha det

reforn~erak,

P i

dessa p~anligier möttes de med Fredrik Pos- ses planer och f0rslag

',

Xena denna överensslamrzaeJse, som i viss man kan ledas tillbaka ii11 vissa av ticleras ledande iddéer (se harom nedan sid

'73,

8r Icke den enda eller den mesi sigamifikativa. En annan dylik har konstaterats av :\dei- lander, ~verenssf5mmelsen siracker sig a r e n darhan, aet

Toll i likhet med Spk-ei~gtporten framiz5Eler arlkten av mili- bara uppfostringsanstalterP speciellt en ~ < ~ ~ d e t t s l ~ o l a 3 0

Aven ancira drag ffirtjana framhallas, Da Toll 1/75 fgP-e- slar att onabilda jageristalen l s6dra Syerage $411 en beriden

.~

jcagarkar sased kombiiierade milakara och civila uppgifter, = iosde detta b ~ r a ses

Z

visst sammaalhang iiaed Spreagtpor- Bens ar 1/72 franaalagda projekl om irnfi9ralade av l5ltn he- ridna trupper. Denne framftir i » E n finsk officerares brev till sin viin B Stockholaie)) sina isildes i dessa friigsr j. P,iirz.rre a

fram upptog Toll iiBen om Batfa trupper P allmalahet, 8rga-

niserandet asT dylika var, pspekar JHeB%aiadee., ett gammalt 6inskemal; de funnos tidigare endast I de finska grfinstrak- terria samt i iiraga rststrackraing sedan 11'73 i .Skin@ och

Halland, D e a prarm %il1 organisation av EGtt kavalleri3 som Toll 2784 haraalade, gick ut ]i; at"n»vid regementenas uppbrott uttaga

S5

kil.-illiga per bompasxi ooh utmölastra

25

hiisfar

f6r dem, kronan sBulPe ansBia8a munderingar och s,abIar», Miirlgearcsm sI;u17e rnnn

p5

varje kavalleriregemerite 41000 a m n ) f: eaa a~dehaing Iiif& kavalleri p2 100 man. Med detta

P ' .

sartj5n:as ji+msi,iiElas Sprenglporteus uttalaalde i Brehr Nar?. boa.

-p-'

;\leilarider, s. 53 P,

W d h i l e r , Sveriges politislia I ~ i s t o ï r a t~iicier I;«riiii~g G c r l a v 111:s rtge-

ring, I, sid. 438

hleliaiider, sid. 55 f.

Xellander, sid. 80 Sf.

(20)

52

Ingvar Andersson.

reducera kompanierna; utav de reducerade nuniror gtires en tilltikning av en bata.jon Bat-la brelpper "r vart regemente av a a r sam 2 kompanier eller 128 man. Overensst5mn1zmelsen ar 3''

förut slående l ,

D5 Toll 1783 frariilagger sin kritil; av ackordsystemet, d. v. s, bruket att en utnämnd officer erlade en kontant seagalrna tlPH sin Dretradare i iimbetef, framhaller Paaaa $1, a., att systemet of6rdeia.kiigt i n ~ e r k a d e p5 officerarnas tapper-

het i f51t oc2-i at1 det band »konungens frihet vid bortgivande av tJansber» Han anknyter har tP11 den f ~ r o r d n i n g som

$774, ehuru utan framgang, s6kte avskaffa systeanet; rnerm Iman

g5r betydligt liingre. 1774 ars f ~ r o r d n i n g hade soinr bakgrua~d en antbredd opinion, bland vars främste fCsretn3dare markas Posse och G, 31, Sprenglporten. H samma sammanhang som %ar ofta citerats - i Bref frkl en finsk officerare - har

Sj~rengtpsrlen framlagt just samma synpunkter som "011

1/85

f

Hail pspekar Inur iira och f i i ~ l a n f6rsvinner, diir penningen Ear galla, och att bonenngen h6r till de högre sysslorna ö r o r d n a deii Baan finner sardigast,

H fraga om passevolansen var Tolas heievudsalaliga insats själva det praktiska genomförandet, tanken tiPI dess om- organiserande evar förut uppe och möter 5 ~ e n Bios Sprengt- porten

'~

Det visar sig saleanda, att Toll fïofs sitt flitiga Erfat- t m d e ay aralagor och trots sin stora f6r8scandSlngsd1zgEighet och pmktislca laggning P allna~anlmet ej

an- nigon

de nya nypsla- gehis nnan eH%er framstar som slcapande. Haras Hrasafs p5 det militiira området ar dera livligt verksamme ämbetsmannens; afraga snar uppslag sch reformideer synes han, dar de icke

Ilgga i tiden, böra avstå äran at den originelle Sprea~gtporten.

hIelIander, sid. 115; Historiallinen .Ir!iisto, I i , sid. 265. Mellander, sid. 146.

"His'ioriallinen Ariiisto, 1 7 , sid. 261. Betriiffanande Posses stalliliiig till

ackordsystemet se Odhrier, 1, sid. 553 f. Historiailinen .kriristo, 1 7 , sid. 263.

(21)

J o h a i l Christoplier Toii. 53 Under den ii$ sora Toll i oclm utom krigskollegium och generalstab gjorde sig bemaakt som expert p5 inilitiira orga-

nisationsfr5gor, be%ste han aven p5 andra satt sira si5lIaling som en av konhzaagens inflytelserika ridgivare och en av hovets mera framtridande man. Ya16 hovet s c h i konungens narmaste personliga omgivning blev Bilar1 snart eappanairk- sammad. Det allmanna intrycket av honom formedlar her- tiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta med orden att han saknar hjarta och a r en elak karl, faslaii begsvad och snillrik, att hara ar en nnderhillai~d~e siillsliapsn12~11i~ba, merm giirnsa uttrycker sig tvetydigt, s5 att man ej skall f5 reda pai Rans verlcliga asaening, att han belaeliar och firtalar alla lamiirx- nislisr p i ett roande satt, Hans ovan omtalade begsvnifig som Biomlsli amatësrskidespelare, som s 5 nara ö~erensstiim- mer med de drag mars kan utlasa u r hans bevarade me- moararlade sBriiTf: gjorde hornona l~ögeligen aanvaradbaa vid hovets nöjela. Hans stiillnirlg som frimurare befiiste hans inflytande hos konrmngen, Hans helackare visste beratta, af$ han med Gramgling i lnsnui~gens siillskap ggiaade sig at &a-

sardspe%, ett yttrande a v Schröderheim, som kanske scB~s& avser at% karaktarisera Tolos alkn~aaana Iiiggnii~g. Vid 1778

års rllrsdag framtradde han med utmanande later 11% riddar- husek och lyckades reta adelsoppositlonen anda darhan, att

den högojutt liravde hans utkastande. Dock arar det tydligen

inte utan arniida som han 8r 4780 lyelrades bli chef f ö r Södra skånslia kavalleriregemente% l.

Vid hovet stod han att börja med ganska isolerad, med manca a\-undsrniin och, som alltid, titara nigon som abhelst benagenhet att hålla sig viil med sina rivaler. Schrödesheim betraktade hononm som en farlag medtgvlare s a r h kornrrngens gunst. Sparre, som att b6rja med gyi~nat honom, fann sig snart sandahitr2nagd av sin skyddsling. Det sades a ~ e n att

han s ~ l n t e motarbeta Clrik Scheffer och Johan LiIjencrcantz,

En av de f5 som statt honom nasa synes vara Adolf Fredrik

341ancl~; dessenisnz hade han förbindelser med vissa av de

-

(22)

5-11 Ingvar Anderssoai.

framåtstr,i~ande yngre 5nnlseSsmannrnen, sadana som Gustav Ton Carlsson och Hernrik af Tro%%e I,

OfOstrutet arbetade Plan sig enaellertid fram mot den inflytelserl%;a r5dgi~arsfallning 4 konlangens irariersta lirets, ssrn Vnes ha föresvavat honom, och under början av

1788-

talet laarmade han sig denna atrådda position. Genom sina frinaurariaiitressm hade Iaaam sa smia~ingom, delvis i Gr- bulid rnaed ,Piurack och i konkursens med SchrBderhelm, Osenstlerna och andra, laommit konungeii nara. Haan bör- jade vidcare specialisera sig p2 utarbetande av planer

E r

la1itf6rsvaret i dess l-seliael, ej biott organalsatoriska detaljer, enligt illel%anders triiffande an~11arl~nlng paraleilf sned Hen- rik af Trolles stora plan a v 6/80 för 6rBogsflobtans nyska- panda Darigenom stravade hail att alltmer undaiatranga Sparre.

$len framför allt arbetade Yaan p& at% siitta sig in 1 ut-

rlliespolitiska f6r%m5lBanderm. Ty det s a r s% - och det kan inte ha undgått Tslls psyko1ogisl;a skarpbliek - att det 124-

taste och saliraste sattet att hos Boriungen vinna den makt- stallning som han eftertrådde, var at% bli dennes förtrogne 4

de utrikespolitiska spekulationer och intriger, som frini och med 1780-talets irmgang allt mer lade beslag p5 Gustav %II:$

tid och intresse. Har kunde Tol%s medfödda hegaa~ning göra

sig gallansde aaanu biittre iiil anom ~mbeisma~inkrsysslor~i~a~ Intresse för kungens 5ventyrEiga ~itrilcespo8ltili visade sig al%%- mera vara ett ~ i l l k o r f6r befordran och höga poster: iiniaau Gustav III tog Cre~ilz Bill sin utrikesminister, hade han i slu-

Meilander, sid. 103 och 113. Beträffande JIuilcPi se nu iiveri Iionung Gustav 111:s brevväxling med Adolf F r e d r i k Jlni>cl;, iitg. a r H, Doiiner (Siirif- ter utg. a v Svenska litteratursallsliapet i Finland, CCSXSTT%I).

"fellander, sid 1 0 5 ff.; jmf. sid. 48, not. Iiiiliorna till dessa Tolls projekt iiro: e n odaterad J3. 11. aiigaeilde defensioi~splan; e t t ~ t k a s t ;iii för- svarspian, d a t e r a t Stockholin deii Z m a r s 1781 och bevarat i e t t par redaktio- n e r (dessa projekt i Tollska samlingen); eii i Gustav 111:s papper (F. 448)

bevarad o d a t e r a d plan, v i l l i e i ~ troligen a r iiågat tidigare i n den av 1 mars 1181. Jmf. harrned JIeiianders dateringar.

(23)

fet av L779 IGrvlssat sig om att denne tycktes vara en anhling- a x av hans erövringspolitik gentemot Daninark

Redan tidigare hade ToEI halt spridda i-appdrag rQrande ulrikespolitlska ting. Hösten 1772 -var han kunskapare i Bo-

huslan, i sammanhang med mi8it5rdernonstratio~aea1 rraot Dan- mark, Ifaj till juni 17'78 företog h a n en resa till Da~amark, \rarvid h a n dels exaiderhandlade I frimrararangeH5ge~~heter~ dels bevistade et: Ei%tiiigea. d, sr, s. ~ n a n ö r e r , vid I<bipeaEaa~a~n, Tid detta ttlll&lle Jat hari koniiagen hora en nysasfattning, som torde ha tilltalat denne, ~5mEigen att folkstamningen i Danmark var hogeligen gynnsam gentemot Geastsr III per- sonligen ? Detta van. eme%%erlid betydelselösa episoder. Men 1782---S3 fiketog 11an en stor utrikes resa till Tyskland, Frank- rike och PoBe~n, vilken delvis skedde p5 Itont~ngears uppdrag 4 frimnrarangelggenheter ramexa dessnitorn gav honom del "rstea ti"ef5Het att satta sig in i europeislia fbrB16llanden och ekaropeisáa politik. Han hems5iide iaiiiarBlga, men syn- barElgen ratt ytliga rapporter 3. Tid sin hemkoirast laom han omedelbart att anlitas soan aatrikespolitisk sakkurmig.

Han.-

med Gsppnades E r honom der, verliliga n~öjlighete~i att

n6

inflytaande Qrer Bcsnunger~ och hans politil;, Frigan ar

nu:

r a r han ear obetingad aiihgriga-e av Gustav 111:s aventyr-

Iiga esö~riragsplaner eller tjaniade deltagaxadet i dessa florst

och friimst andamalel att hefgsta hans stallning hos Bconungeii s c h nzBjhiggöl-a ett fortsatt reformarbete, sarskilt p s det om-

l Odhner, 11, sid, 221) E.

"%att i'ai~iastislra r y k t e n lia bevarats kring Tolls resa till Daalmarl;

1 7 7 8 . I i i l l o r n a ä r o t v i : den danska iinlaedrottningerrs uttalande till 13iiio.i~ l 7 9 1 ocli e t t med(le?anide a v Tol!s brorson 1842. Vad d e t första b e t r i P a i , ar del 1-arrstiillt av en utpriglad teiideals att t i l i b a k a ~ i s a alla inisstanitar, a t t iiiikedrattilingen tidigare skiilie ela at motarheta 1iroreprinsea1; dessutom iir uttalandets liroi~ologi G r dess senare del felalatig (se nedan sid. 59). S i l s Tolls meddelanden o m s a m m a sak inrnela5ila vissa egerndomliga upligifter och syfta nlåhaiida, som Meilander meoiar, p5 senare iiindelser. AIelIander av- visar m e d r ä t t a båda berättelserna, s o m för 6vrigt icke örerensstiimma siras- emellan, T o l k eventuella hemliga ~ i p p d r a g 1 7 7 8 k u n n a vi icke erlailla någon s a k e r iiunskap om (.llellander, sid. S9 tf'.),

(24)

56 Ingvar Andersson.

rade som lag honom narmast om hjartat: Grsvaret och den n~aailitiira f~rvalfningen. För att få svar p6 denna frsga g d -

ler det alt f ö l ~ a T o l k st5llningslagande till konungens pia- ner i detajj.

Konungens ~BrlkespoPitiska i d k r koaaeentrerade sig vid derana tid kring ett anfall mot Dailmark, narmast avseende en erövring al7 Norge. Toll har gripit xn6jligheten att vinna Btonungens definitiva Ertroeride genom att i 6versral%ande ordalag rattala sig o m denna »stora och I~j%ltemo$iga entre- pris».

I

slutet av m" 1383 befaran han sig

a

liarlska-ona f6r a t t vinna generalaniralen Troale "r planen, Han lovade d i konringen att författa projekt och promemorier >>uti allt

det, som rorer detaljerna hade av arméens uppbrott och tig, dess f6rdeHande till sina operationer, f2stiaiaagarnes be- valtning, som evakueras av de r e g ~ ~ l l e r a trupper, "Itstatens reglerande, samt re8nognsscera Pokalen LiXH diescenten och K G -

pen%aamans bombarderande ta11 lands, dess occuperande, s5 att ingesi kommunikation kan havas med landet, och f6r övrigt beliinlra de hekvamllgaste stallen till nzagasiners formerande, de simplaste sch salnraste siitten tlHI deras förseende, alla blockerings- och beIagringsbehs~er, arar och huru de skola erhallas sa att I f r h det Grsta 1111 det sista ingenting m 5

vara Grgatet d2 verket kommes att utföraso. Han fram- hiiller dock i detta brev, att med l-iansyii. till ikerbrenkets intressen kan man ej ge sig in 3 Gretaget f ~ r r i i n »sista dagarna av juli eller hellre fQrsta dagarna i augusti manad)). Och som sja%vklar %raatsattning f6r det Isela kraver han »et% ofelbart Iragn 2 Sstsa sidan)), s a m t >)att ingen interruption a v nigon ainasan makt kan giva den f6rst ratl~pande eskadern en echec eller hindra fortsattningen av de har tillgörande anstalter . . B Som en liten viil instucken^ reservation möter ocks5

har framhallandet av vikten att dispositioner

61-

harens "r- pk%gnaad traf'fas, atföljt av den beteekalande frasen: »Ufon1 desse skii% och orsalter ar utsikten f6r det narvarande ej den behagligaste i anseende tiH% arsviixtenr~ l,

"Lilliecrona, I, sid. 2 3 1 E. F ö r den f6Qaode framställningen jmf. Meliaiader, sid. 9 2 4 8

(25)

Joiian Christopher Toii. 57 Fem dagar Ckarefter kom Toll med flera, lika försik-iigt inlindade invandningar L111 koni~ngen. >Bara måske rakna nied att kungen av Preusseri, aven ona hail ej uppenbesrla- gen deklarerar sig f6r Daaninark, kan lanana trupper och icke dess mindre passera fajr neutral, Aled en sådan eventuell hjalpkar kan bara hinna >>ganska bek~aiglligen att p 5 nagra veckor vara vid %<openham~a». ihu h a r TrolIe sagt att Kopenhamn lian -visserligen blockeras par surprice, m e n darefter k u n n a halagefiir 6 veckor beh6ras f6r att avgajra saken, s c h mater m a n d i 10. & 12.000 m a n mer a n m a n be- raknat, blir allt f6rsvasat. Det blir alitsa n8id~uandigt att $lockera Stora Balt med armkras flotta f6r ab$ hindra e n eventuell preussisk hjälplaair; m e n under dessa fcrhiilanden kan man ej iiinka p; att b h j a faretaget dranan denna flotta »h~uniait taga siai station 1 Balt, eller

E. K.

M. vore fuiillkonm- Iigen fbirvissad, att Danmark ej hade flera trupper iiah sina egna". Hela tkdeir iir Toll angelagen att fsamhSlla, at-8 h a n ej vill uppfinna hinder eller s\-arlgheter mot detta »stor- ver%r». Docjr g6r h a n det obestridligen: hans aa~slkatralcgsssd tid% detta brev ar0 beteclinande: >)Gud late landet endast bliva friat f r i n imaissv5xt; men en Iioxatinueslig torka g6r en

ohygglig utsikt»

SoPI fortsiitter sitt forsiktigt inkapsilade avricdande i juni. Den 9 juni skriver han till I ~ o n e ~ n g e n att safieia synes 118 sipprat u t ; sjalv hade han friii bkirjan framB-d5llit, att ahso- Itat hemlighet var era a18dxr5ndig Grutsattnirag %r hela fajreta-

get. Vrides &danse "rB16Hlandeni kan han ej sjalv sekognos- eara i Da~an~asli, utan skickar i stallet sin bror. ))Vågade

jag slutligen,» fortsiitaer h a n och f6r darmed in en n? tanke i diskussioaaen, »yttra nigon min underdaniga tanka, s5 i fall

E.

K. 14. skulle tro att saken n u vore fóu tida kand f6r att kunna i 51- nggot Eretaga, b6r m a n dock ingalianda anse den "rlorad, utan tviisiom s i rnycliet rissare att p5 niista

ge. med kraft och eftertrl-clc utfbaa, darest n u allt, som k a n

alstra alr sig suppositioner, med yttersta sorg&Bligl-iet U I I ~ V L -

(26)

kes, scls Engen slags preparative föiretagesa~, Det npps8novs- rad, som ligger hari, starktes darigenom att Trolle korlidess- f6rBnnar1, efter att till en början ha gatt med pi. projektet3 Syen radde ii28 ett ars UPPS%KOV. To11 instamde direkt med 'H'd-olle 1 ett brev den 7 juni; samtidigt ar han angelagen att framhålla sin redobogenhet, om korncsngen vidhaller slt"re- SILII. , i n n u den 17juBI jforis~lfer To91 att diskratera f6reta- gels plarrlaggning, men salntldlgt markerar han, att rekognos- ceringen annu ej

a r

slutGn-d

XLBa dessa arridanden och sririg8se'ier skedde under av- vaktanidet alt konungen skulle n i det ofelbara Beagn p2 östra sidan, som enligt To11 arar "rsstsattniaagen "r ett krig. Dar- med lyckades han ej, s c h s8utresultatet blev ett uppskovsbe- slut, i enlighet med de av ToBl och TroEk fireslagna Pinjerna, Cppsksa~et Overgick sa sm5nlngom till ett inskillande. Men Toll

hade bevarat och starkt sirn stallning som laonungens firtrogsae och nitislae ridgivare, sanstidigt ssan han hela tiden, ehuru val bralindat, f6rt fiarsiktighetens taian eaiader sken av rni- Iitartekniska dlslawssioi~ea med TsoHHes hjiiPp. Noga taget synes TOHI, iiven om ilarm tiH en hörjaam spelat denna roll, Inte kunna betraktas som en i djupet oreserarerad ankangare 1111 laonungens politik. As. Imans brev att diinia Ilar han hela %Iden spelat ett spel: han Blar till det yttre srarit den nitiske befrsmjaren av Gustav 111:s planaer, men han har, utan att verkligen framtriida s i , med Ts-olles 11j59p och med afla resera~a9ioiser f6r att viija hindra »detta lysande $8-e- tag», fört det sunda f6rnmaaftets talan, Man torde kunna våga

pastaendet: han var ingen verlillg arrh58aga1.e av s i hasarde- rade riksföretag, mesa hail deltog i kungens planer %r att

uppehålla sin stgllning hos denne och sitt inflytande, samt f6r att vliaiaa stgid %r det malikara reformarbete, ssni alltfort hade Kans livliga intresse.

De narmast %]jande Gren beteckna höjdpunkten av "011s inflytande hos konungen. Han fortsafte siit militara organisationsarbete efter de linjer, som förut an~tytls, och ri-

(27)

Johan Ciiristoplier Toll. 59

sade sig som vanligt nitisk och driftig. il5 sommaren 1/83 erh(49% han ett biploilaatiskt uppdrag a y en art, som han far

anses sardekes v58 Iirallficerad fbar. liioiiungens fantasi kret- sade ä n n u kring Danmark ehuru de averityrliga arifal%sgiHa- nerna fran tv5

5r

tidigare ej ddöko rnpp mera. Det giiEBde denna g&" att vinna linkecbrottning JuHianas $IstKnd och med hennes hjUlp stalla till oroligheter i Danmark; 910n an- sigs &agad f6r dylil;a företag, sedan hon avGrts från a91 befattning ined riliets angeliigeiiheter och kronprinsen tagit

styrelsen orxi hand. Episoden har sitt iiitresse "r belysnin- gen a r vilka diplomatls%ia metoder, som kuiide Bionlma till anvándning under 1700-talets seraare del, men diirbjrer ilap- peligen niigot. Det b6r emellertid iiiiirkas, att aven h a r

konungen %srordar en agressivare acln djarvarcr plan iin ToFB,

medan denne valjer vaga utkryck i siila o~nd(9men om aventyrel l.

Dessa spekulationer o m politiskt l~asardspel h a nian fvf~eB skänkt b i d e Gustav III och TOBI itskillag förstrUelse; darratö~er hade de ingen betydelse. Snart samlade sig emellertid intresset Iiring de inre awge85ge~i8ieteïna i lanidet, sarskilt kring slamningen i ag~positiione%lca kretsar o c l ~ planerna

att p5 ett ekler annat saft I;omma P111 riitba med denna.

1

nara samriianhang harined star iiiista betydelsefr~lla problem i Tolls biografi: hans insats i riksdagen 1/86, Vilken rs%B spelade Toll vid denna riksdag? &Iellainder sammanfattar resultatet av sira ua-idersoknlng 4 följande ord: »Den bitter- het, sonm riksdagens IaåIla-iirag framkallade hos konungen, vande sig ej blott mot oppositionen ulan aven mot den, sorna enligt hans mening varit riksdagens upp8iovsman. Wu grundlades deii ovioja mol Toll, som efter. krigets olyckliga

P

-i Meilander, sid. l 5 0 f L - Ankedrottningens hos Riiiow beyarade be-

r i t t e l s e ar b i d e teiidentiös och iiar feialiiig kroiiologi, rilitef borde pspekas (se ovan sid. 5 5 ) .

(28)

68 I n g ~ a r Andersson.

b6rjan tv6 i r senare slaulle bryta u & och stegras till hat mot

den dallge radgiraren)) l, 1 dessa ord gro tre problem sam-

m a n f ~ r d a : står Sol1 bakom siiisdagslnallelsen, vilka voro P

så fall bans skal; och vilka blevo föQderna av riksdagen "r hans f6rhållande 1111 konrnngenl

$5

gA

att behandla dem E

denna ordning.

Bdhsier och 8Ieliaaader I-aa med omsorg samlat uttalanden av samtidens politiker om 'rolls sfUllnlng till riksdags- kallelsen P, De härröra alla f r h rarera efter rilisdagen, Det ge. salunda ej m6jligt att med hjalp av saantida ocli av senare upplevelser ofsrgade uppgifter f r h de agerande sjiilusr fastsiUlla rollf6rdelilingen vid rE%nsdagens sammainkallande, Men de senare beratfande Iiallorna saga dock åtskilligt efter en narrnare analys. De Ista sig szatua-ligt uppdelas i tvii grupper, de som direkt eller indirekt hasstannma fran konan-

gen, och de som harstamrala fran To91.

D i Gr~stav 11% f aeigusti 1789, nedslgmd efter mstgang-

arna under krigek och sökande efter en syndcabéaclá i allman- het %r de senaste arens missr5kniwgar, skriver till sin "r- trogne Armfelda, uhhrister han: »Det ar hans (Tsbls) Bdes- digra r i d , som bonamit mig att förlora %ugn och ro. Det

var han som %Orledde mig att sannnaanKia%la standerna 1786, vilket b%ev den enda orsaken till konstitutlonens omst8rt- ning, Bhil% oron9 e e o till kriget och till först6randet av det

angenama sambfuEPe, dar Jag levde Iyckllg och som jag ej mer skall återfiaina)). Det a r ett Bärislorrtbrott, där konaan- gena söker slij~ata ifrin sig Bsela ans~saret för handelsef0rJog-

pet 1986-89 genom att inf6ï Tolls motstandare Armfeldt framstalla TsIl som den egentligen sli~ldige. Sa tedde sig konurigens uppfattning 1789; hari ligger glvet~ris ingen i sch f6r sig saker upplysnalilg om hans uppfattning 1186.

Denna konungerms uppfattning fick efter hand allt skar-

pare uttryck under de f ~ I j a n d e aren, då Toll levde i onad, skild från l~onuiigen. Enligt meddelanden fran X o r d i i ~ och

"Mellander, sid. 166.

? Odlnner, II, sid. 423 ff.; XBeilander, sid. l 5 9 ff.; f ~ r i d e t fogande

(29)

Ehrenström har Håkansson berattat ett yttrande as1 konua- gen, f d l t ett par ar senare, dar denne annu m e r sliiispt sin uppfattniame;: den verldiga anledningen till riksdagen 1786 var att »Sollen lyclr_tes e,j hava mig (lioaaungen) nog fast i sin klosra, f6rriin han skulle f5 mig i det betrycket».

iiled hanvisning till Hnolaungens ovan citerade brev fraax-

lagger Armfeldt 6792 (efter lisaiariigea~s död, d5 han hade att frukta Tolls gterliallande, som hlellander riktigt pspekas sid. 161, not I) denna uppfattning av ToPis insats för Kordin.

Han iiiblandar i sitt resonneanang ett g5si5eilde, att riksdagen haft samanaalhang med lasnuaagens s c h ToEls raorska krigsplaner. Det vasealbliga fön den har diskiiterade fiagan

5 ï emellertid fdjaaide ord: ~)Monaiingen uttydde ToElens av-

sikt med denna riksdag vara att siitta konungen i den f6r- Bagenhet med stiinderna, att Imnungen nödr5ndigtvis skulle kasta sig och blira liggande i general T o l k armar». Direkt med deiinia -4rmfeldtsl;a version as lionerngeias uppfattning samnaanhaiiger en av XdlerbeBh given, dar Toll frarnstiiBPes som krigslietsare~m. Iiori~angeiis efter brytningen med Toll gisna rrppfattiiing framstar i deiina traditlonsutveckYaaig fullt klar l.

Aterstir att se h u r Toll för sin del framsiallt sin insass f riksdagsplanerna och sina aa~sikter med riksdagen, Aven har ha vi de bevarade uttalandena "-st fr511 tiden elter bqiniiigen mellan Bionungeil och Toll. Det har undgatt Mellander, att Toll sjii1v tagit till orda i fragan i ett av de politiskt och biografiskt rniirkligcaste brev, soin flutit u r hans penna och som ger hela hans framst5llnirig av tiden 1786- 89, sådan Bian själv uppfattat deni efter sitt f21sP11. Brevet, som ar riktat till J. A. ElirenstrCam, har framdragits i 1,agerroths avhandling láon~aiig och :idel

Toll firsvarar i detta brev, skrivet deii 34 januari 1790, sammanliallandet av 1/86 ars riksdag. Era verklig 0174lja hade spirat upp iiiom stora delar av follieb; djupet av detta

Meliander. sid. 13!)--161.