Bandelsvagarna
melBzn
Skandinavien s s h det
s a r det Ronlerska rikef efter Srajanus' erovring r11
Dakien P 2,orjan av det 2.2 århundradet e, Kr. n5dele gran-
sen f6r sin espan~sionr, utgjorde det forntidtorns srorsta stats- bildnieag. Det upptog d& en F%LO av @:;B '70,001S. k v a d r a t a i l , och dess befolkziing ralin-aade 80 nailjoneu. l. Trots sin bety-
dande usstrkickning eit~jorde deila rike med nordgritnselr del- vis iopailde langs Rhesm och Donaei s c h sydgrunsen s k i r a n d e del nordafrikaaaska bkeazomradet L ~ i s s rn5n era kulhurgeo- grafisk enhel. WPandnLngei~ av falk och raser var visserligen ytterst sialk, men forvaltningen och dess organ bildadc en fast rano, och den gre9cisY;-romerska odlingen ufgjorde ert sammal1h5klande elemei~r. Are11 stalslivet
hade
1 id ckennaisid natts ax7 de enande och sa~n~nansmal!ande aarafterala. I<cJsarelon~et Iiade utplanat axotsaftnlngarna mellan segrare och besegrade. AIedborgarratten var utstrackt %kil hela Italien och i betydande omfattning aven till pro%-insialerna H skydd u r p a x rornana upplevde landerna kring Medelhavet den n15kaiirid.a ijckligaste tiden H sin historia. De fredliga yrkena blomstrade s%om aldrig b r r , och h a n d e l n hade en stor- Baetslid, i nagon n:%n jamforlag mec? den, som iiaf011 under det 19:e 5rhundradef.
Sin pragel far handeln inom det Romerska riket %ritselmi-- iigen a r forhallandena i det italiska bc6rnomriidef, Dar hade
Pio\foielasiiing, liallen vid Lunds uiii\ersitet cleii 4 ma; 1937.
Siffroriin lir Legaret, Histoiie d u c!e\eioppemeilt d u pomrnerce (Pari\
1927), s 7. -- Vid borjaii av det 3.e Biliaiidradet ailiciges befolkniilgeii Bia ut- g j o r t o m k r . 100 miljoner (JIaitirr P:son Nilssoii, Den romerska kejsartiden, Del 1, 1921, s. 351)
6 50 G u n n a r ~ k l i o l r n .
under republikens tid samlats enorma rikedomar tack vare de segerrika krigen och deni systematislca utsugningen czv
provinserna I. lagen samtidigt hade sasom en "Ijd a r sarnm8
krig moderlandet mist "ringgan att livnira sina invanmare, Efter det romerska botidestaardets undergång var Italien IIka beroende av tiIlf6rseln utifrin sona England I vara dagar, Dock kunde aila nöd~2~1dighetsartiii1ar ~appbringas Pnurn rilief, uilkel sis on^ sadant vas ;sjal~fGrsörjans8e. Fran Sicilien, provinsen Afrika, Egypten och SydryssHand fraktades viildiga spannm5%slaster till Ostla. Viar levererades av Gallien, Sicilien, Kyperla, Rhodos och norra Syrlen. Olja infördes fsiri Spanien, Luriis och södra GaBPieai. Sistnaiirnnda land Levererade iiven svinkött, ocla från landerna \-id Svarta haret utgick fisk- tLllf8rseli1.
Yid sidan a v denria livsmedelsiinaport förefaiins en a n n a n högst betydande ap: lyxa~aror. Lihanoi~s cedrar, som på sira lid hade £:tt Bearerera material i111 Jerimsalenis terngel,. togos nia i samspråk för inredningar a v de romerska stands- personernas praktvillor, Vit marmor hamtades fran ~ a r n a 1 Egeiska havet, flerfiirgad tlylili. fran Pyseiaeerna, dioriter, syeniter och andra harda stenarter Eran Egypten, alabaster fr811 Syrlen. Silver inf6rdes från Spanien, g~nld fran Sraklen och Dakien, p~zrprartyger fran Tyrus, f5rg5mne11 fran Pontris, Grekland bestod Berkarl, Syrlen och Egypten glasvaror. Ned södra och östra Asien stod m a n sedan Augus'ius' dagar i f~i-bindelse saviii land- som sjöviigen. Iiinesislia sidentyger och iiadislia bomeallsvaror, kryddor, piirlor och iidelsteaaar horde till de fcjrniimsta importvarorala fraii detta håll.
Ett karakteristislit drag i denna handel ar, at& Rom i örervagande grad upptriider såsom fionsument. Detsaonrna
Om den s t a r k a liapitali>ildiiingen iiiiriii iiiider 5Idre liejsartideia ~ i l t - n a r bl. a., a t t Neros larare Seneca arisags aga eii fnrmögenfiet a v 300 iniljoner sestertier, Claudius' bery1;tade frigivile Sarcissiis lika mycket ocli hails k a m r a t Pallas -100 miljoiier.
"~iigaende oinf:ittiiiiigen a v deii asiatislir; importeii - eiiligt Pliriius representerande e t t v a r d e av årligeii 100 migoiier sesterfier - se W'armiiig- toii, S h e corrirrieice betweeii tlie Romaia e m p i r e a n d Endia (Cambridge 1928), s. 27-1 if'.
Haildelsragarna naellaii Skandinarieii ocli del Romerska rilrct. bd1 galler P stort sett hela Italien. A r indiska och kinesiska kallor framgir visserligen, att de romerska skeppen-i. n~edfijrt en del %yssEavar, musll;ins%rument, lampor, Baiirl a?, IeïgscSs, glas och nieball, vidare korall, vin, bly, koppar, l e i m elc l.
RIen för romarna v a r dock hanidelsbalansen i hög grad negatfr. Till alldeles tiverviigaiide grad betalades iaoF6rseli-i icke med varor utan naed mynt, i stor satctriicknin-ag dylika au garEc%, numera kiinda i iitskilliga tusental f r h indiska fynd. Som era spindel i sitt niit lag miljonastas3aen Ram i rikels centrum och sOg 1911 sig det yppersta aa. .\?ad som fram- bragtes i deil d5 Banda vsrlden, medan guldet - s% Iiinge det n u riickte - i en oavlatlig strem flejdade ut 6ver de friianmia~mde Berei'antbPrerna
Denna framstallnaing av handelsfgirkiillandena Inom de& romerska riket - en kortfeittael resuixse av vad som Ban inhiimtas u r de sista arbetena 1 amnet - företer dock en
aarse~iircl lucka.
M'
P. C l i a r l e s ~ ~ o r t h"
11; -vars restaltat ovan- siaende ~~Gsentiigel~ byggers upptar arisserligei~ i sin 1PkBerat~1r- "rtecktaing nagra arbeten, som behandla de romerska a7aror- nas spricl~ala;ig aveta i Kordeuropa. Men gsa den karta, som åtfbljer verlcef, ar det fria Germanien en vit flSc1i, och 1 Sesien skymtar det eredask helt flyktigt sascaá~a ett niistan flall- staaedigt ten.([ il~cognifn.I iniira sam81and med denna tystnad i ErHga om Roms haadeksförbindelser med germanerria stia. tydligen Charles- i ~ o r t h s obekantskap ined Heinrich Tillers' arbeten. Visser- Iigen kan denne tyske forskares starka f r a r i ~ h i i ~ a n d e av den capuanska bronsindustriens betydelse f69rrnodeis innebara era viss Bjverdrift, förorsakad al. Psmpejifyndeiis don%inernamde stiillnaing inom det kmiltills kgalda materialet. Men ett be- staende resultat av Willers h r s k i ~ i n g a r är dock hans yavi- santle av den under ett par sekler blomskrande campanska
l Warmiiigto~i, a. a., s. 261 f f ~
Iiejsartideris storliöpmiiii r o r o till övervagniide del greker och orieilta- ler, frariiförallt s y r e r (Parvari, Die Nationalitat d e r Kaufleute i n Römisc~ierr Kaiserreiclie. Kreslau 1909).
Trade-routes alid cornrnerce of the Ronaan empire (2nd ed., Cam- bridge 1926).
metaB%industra, sona i Xiigristbis' tidevarv tack vare inkallade greker n i d d e sin högsta blomstring l. D5 vi dartill u r litte-
rara kallor ha oss bekant, att under den aldsta liejsartiden glaslayttor uppierdes h i d e i Campanien och Rorna, maste Cliarlesevorths framstallning anses kriva en komplettering. Htaliera ar Icke uteslutande den hungrande konsunienten. 1 Capuas fabriker I-na binder republikens slzstskede och den aIdsta kejsartiden formats brons- och silverkarl av PnOgsta kvalitet. Det a r ocliså Willers "rtjiinst att arkeologislit h a klarlagt huvudvagen fbr deniaa export - f r i n Xyuileja vid Adriatiska Pravets nordspets Over Julislia Alperna till Caïniln- tun1 id Dona~r och d a r i f r h ut ö r e r S o r d e u r o p a ? Huru Iange denna utf6rsel fon-hgilt, er svart att avgcira p; grund av de italienska inuseernas riasian G~~ITstai~élYga arsakarad av SEassiska n~etallksrl, yngre iiii Pomgeji. 3Ien det kan alafagas, att dela trots varornas sjunkande kvalitet fortsait anner ett par Arhundraden Det a r 200-talets ekoriomislia bris, sona ger provinserna det ö ~ e r t a g , vi sa tydligt ksrnna avbasa 1 de nordeuropeiska sainiingarna.
Att vissa handelslfljrblnde1ser iigt r u m its-en inelkan Htallen och Nordeuropa kan dock inbiimtas av C b a r l e s ~ ~ ~ s r t h s ;~rbele, i det Haan berojr P%Pnlusq nttalandeia om b5rristens91andeln. Under hiinrisning till den ringa omfatlnlngen av Siandelsut- bytet med landerna norr o m Alperna g6r emellertid den engelske forskaren detta kapitel helt kort. ,$t den intresserade lasaren 6.verHiiirmnas att i n k i m t a narrnare upplusningar i deil aravisade litteraturen.
Det aer de citerade verken, som inrielza21er de be- stamdaste ultalaiiden om Biuras dela romers%ca handeln på Eordeuropa skall ha försiggatt, iir E. Ja*ngkHaus, R6mlsche l Den campanska iridustrieil beriires av Cliarlesnorih (a. a., s. i) men eiidasf lieit flyktigt.
Jfr aveil Hyde, Romaii Alpine routes (JIemoirs of the Amer. pliilo- soph. soc., Vol. 2, 1935).
1 Belgien iakttagas campailsl~a broiisvaror a n n u i gravar från forra halfteil av 2:a årliundradet ( W e r n e r i Boilrier Jalirbriiclier, ii. 440-111, 1936,
s. 401); slraiidiiiavisiia f y i ~ d uppvisa s p o r a d i s l ~ t italislra varor frain till tiden o m k r . 300 e. Iir.
Handelsvägarna mellari Siiairdi~iavieii och det Rori~erslia rfliet, 153 Feinde in Pomrnern (Greifs~vald 1924), Då detta arbete t118 författare h a r era arlieolog ocli grundas p5. Bians forsknings- resultat befraffande de roinerska importvarorna till era tysk provins, måste de tillerkannas en aarseviird befydelse, Med Iila11syn vidare till ait de dári uttalade rneniiigarna sera sam- fSrdsledern2 hittills icke rönt 11agon gensagelse utan, I varje fall delvis, syiias vara antagna av bade engelska och tyska forskare, a r detta ett s k 8 att har upptaga dem till ett nar- mare skarskadancle.
Ett första resultat air en dylik granskning gr iakttagel- sen, att Jungklaus med fuilstiindig tystamad brblgau Friedrich Lischs i början au 1870-talet franaalagda teori, att import- varsrna Iiarröra fran »romargravar)) - gravar, Inneslistacide kvarlevorna av romerska koprniin, sona dbjit under sina resor i Asarbarliinderna. For JuligIilaus liksom fdr alla, vilka sedana slutet av 4808-talet sysslat med dessa fragor, iii det Bandets egna baria, som vila 1 dessa gravar, oelr de inf<Brda varorna aro frukter a s ett haildelsutbyte mellan roinare och germaner. JIeir samtidigt sthlier sig den tyske forsliaren a~visarade till de meningar, som under snark ett arhundrade förfaktats a v en laiag rad arkeologer, fraii C. F. 1Tiber.g till AEonte%ius ocla $%'ilBers. Enligt JungPilaus ar det icke p5 de mödosari~traa vagarna 6 ~ e r Allpgassen och uk- ei'ter Tisklands floder, soisa 42a1idelsararoraa fcirks till osler- sj6ns kuster. Sej, s j c i t r a ~ l s p o r t e n va.; vid denna tid %i&- som i vasa dagar den mest rantabla, sch det iir romerslia fartyg, som fraktat dessa karl ar: metall sch glas till Porma- rnerns kuster l. Sasom st8d lur sin uppfattning hanrisar
deim i~iriiaade forskaren till vissa Jrlassiska auktorers utialandeai om Nordeuropa, ailttalaiaden, som sjgas vittna o m en nog- grann kánriedona ona vara lander. Anda till Pjtheas Biunna vi saluilda enligt Jungklaus leda tillbaka e n sliildrinag siar Danzigerb~akten.
P
-l J ~ u i g L l a u s synes tiga for givet. a t t all t r a n s p o r t o l e r boiitinen~eia
riiaste lia forsiggått pk l a n d ; a t t fastlg a \ e n Iiurinat trafikera floderna hal
154 Gunnar Ekholm
Sasom pivisats av en sveilsk forskare l, aro dock dessa
teorier o m de klassislra auktorerraas kmnskap om Xord- eriropa fotade p5 en rad av ralbsstolkniingar. I'pptaekten a r den sl;andinaavislta Xorden skrider fram endast helt lang- samt oeli steg för steg. Det ar. ej förran P niitten av det 2:a irlir~ndradet, genom Ptoleineus geografislra verk, som dimmorna biPi-ja Biitta över deil Sirzrrs ~ o c l a n z l , ~ , som d o m - ponins Mela ett arhuiidrade tidigare iniOrt i deal geogru- fiska nornen%slaturen. Först d å skönja vi de vaga IcoriCurerna
;PV den liiliibrislia halvön och de fyra SBtai~diaöarna, av
vilka den Ostligaste och största torde vara Sydsverige.
Del $beropade stödet fGr teorien orma de roaa~el-slia handelsliusens direkta sjöforbindelser med Ostersjöomradet svilifar sålunda redan vid e n försla granslining. :%veri at- skilliga andra invandningas kiinna g0ras. En allucir1Bg dylik a r den, a41 Jriiagklaus - ocii delta galler iivenr deir s1edan-a-
niimiide Eggers - star fulilcornligt framriiande för vad som utretts angaende de äldsta ha~idefsviigarna rnellali Xordsjains och Ostersjöns valiensystem
'.
Sisom v1 aau ~ e i a ,ar-
det först langt fram i Medeltiden, sona seglallone~i förbi Skagena och vidare över Skagerack s c h Kattegatt Wr saagon storre praktisk betydelse. DessfBrinnar~ f6redrog inan den tryggare "reningeii a r sjö- och landtrafik Qver södra $ylland, till en början ~ t p p f ö r Rongeaa, senare over Eider-Treene till Slieal, d a r Hedehy under ariliingatiden blir den stora kratitpiinliten för trailsitohandeln. Samtidigt har aven Liailfiordew varit av stor betydelse för förbindelserna mellan Nords.jöia och de baltiska fkrvattnein.Om romerska sjöfarare ~ i å t t fram till Osfersj4jn, m i s t e det således h a varit på dessa vagar tvars över Jylland, Men att roinerska handelsskepp med sina dyrbara laster p 3 detta salt sliulle vagat sig in i barbarerilas land inasie betecknas l L. Weibiill, Cpptacliten a v den skandiiiariska Nosdeii. Scandia, \'II, 1934, s. 80 ff.
VC. R'eihiil!, Oin det sveiislia och danska rikets uppkomst (Historisk tidskrift för Skanelarid, Bd 7, 1917-21), s. 322 ff. Jamte d i r angiven Sitteratlir.
Hai~delsviigarila mellan Skaiicbiriavie?i ocii d e t Rornerslca iikct. 153 s8sorn ytters! osani-uolikt. $'ad betriiffar anlitandet ay at- n~insioaae dela s6dra viigen, torde det fëor Ovrigt iiven Paa varit e n tekinislt omaijlighet att draga de stora, tungt lastade romerska skeppen över vattendebaren mellan de uaotviister och öster Bytande &.rna. Iletta Eorfaslngssiiit var Grbe- hallet de mindre
och
15kta9-e nordiska och frisisHta fartygen. S h o m ~ t l e r l i g a r e en anmarkasing mot Jucigklaus' teorier kali aiif0ras, att de vika p5 en mfssuppfaEt1ai9ag av romnarnes P~asatser pi komm~inikathoiase~5seiadeBs omrade. Dessa a-oro mycket betydande, men de beröra sa gott SOIII uteslutandeförbindelserna till lands. Det sntcti~~ordei~tliga romerska
vag-
niitet, ;IV vilket iialnu s21 m i n g a rester atersta, spände sina
nilaskor ôver Pmperieic skilda proviamser och anses liia aepre- senterat en samnstinlagd ~agliiragd a v 145.000 km., d. v, s, e n siriieka motsvarande ungefar 1~5lfteaa a v de eaaropeiska jiirnvligarna a r I913 l.
Men I,?ngD i X i n sanama lysande bild erbjuda 8"BrhGHIan- dena Inons den rornersB;a sjofarten. I jiirnf~relse med de tider, d5 grekerna behirsP;ade 3Hedelhavet, brteckaaar, sasom frarnaah5llits2, den ron-aerska epoken i sjöfarts2i2ns8eesrde en tillbakagang. Ehtaru Italien och framf6rallt rilcshnuudstaden var helt beroende av tillfhrseln sj0vagei-4, inskrankte man sig sa rnyclaet som m6j"aagk tir4 jchastfart och undvek öppna Blavek. g9jöfhrblndelserria med Indien och oslasien lago I handerna pi aflesaiadrinska greker. Var romaren e n ut- rniirlit v5gingenaj6r9 s5 var Ilan & andra sidan e n mycket dålig sjhman. Aven av detta slig% måste Je~ngklaaks' teori
o m rcsrnersBc seglation p5 Ostersj6n viickca de starkaste tyivel.
l i ~ i n n a Jungklatas' resaaltat icke godtagas, far dock ett visst erbiinisande skiinkas at hans arbeisrncto~d, Utan tvivel ar det studiet av impostfGrem&len sjalva och deras fGrdeihing, som1 skal1 utgöra grund-valen fCBr ritredandet av
dessa frågor, Svaghetena hos den tyske forskarens frai~saa11- nlng h a r viisentllgere sin grund i nm~aterialefs otillecklighet.
Legaret, a. a., s. 10.
E 6 G u n n a r Elilio1111.
UndersQkillngarna måste atstrackas till större områden "r att möjliggöra några "sakra sliilsatser.
Sedan atskilliga ar tillbaka paga dylika uilders6lrraingai- av det skandinaviska materialet fram till tiden 500 e. Gr. Detta material omfattar ca. 380 karl av brons ocds 273 av glas och föreligger mu prelimiusrt bearbetat l . Det m6jjSlig- gör vissa slutsatser ang8ende Importvagarna, s%u%satser, som aven de givetvis endast iiro preliminara. H korthet lcunna resultaten. på denna punkt sammaiifattas så, att de aldsta, den förroinerska tiden tillhörande yarorna komma frkm Rhenområdet, 'diiirleia fran det l:a arhundradet f- och e. Kr, riisentligen ~ztefter Elbe, f r h %:a arhianadradet främst k a n Odern~ynningen, under tiden 0.Sn det 3:e-5:e irhnindradet dels från Weiclasels, dels f i i a i Rhens mynning. Ender detta slutskede - yngre Piejsarkid och b6rjari av follivaildrings- tiden - iiro hronskarlen %I16 6veruagande del Införda viister-
ifrån, under det att glasen fördela sig aangefiir lika p5 den sydvastliga och sydöstliga importuagen,
I frAga om vagarna % r denna Pnf6rsel av ronnerska och ~)rovilisialromersk;B s7aroi Haunna de sBandina\riska fynden givetvis endast Biiania allmanna antydningar. Fur en f i ~ l % t ingående kännedom om dessa %n-hallanden slisnlle kraras en översikt ej blott av det t'slca rafan goen av det polska samt vast- och sydryslia materialet Stbirsta betydelsen ha emellertid de tyska b n d e n , och da en sammanfattande framställning av dessa nu ar under aihdetaaide, kunna från detta l1511 - dr Hans-Surgen Eggers i Stettin - vintas vardefulla bidrag till disiruissione~i av dessa frigor, P den
l Se iärf:s uppsatser i Acta archaeologica 1935 ocli Forriviiilne~i 1937
med d a r ailg. litterattir. - De ovan framlagda slutsiffrornas avviirelse f r å n förut publicerade r-iisentiigeil beroende av u n d e r deii förflutiia s o m m a r e n verlistalld genorngkiig av materialet från Bornliolms brandgravar. Kcsuitatet av denila grariskiiii~g blev m e r iiii 20 b r o ~ ~ s k i i r l och e t t dussiiltal glas, båda
slagen i allmanhet fragmentariska.
V i e d s t o r t iiitresse iian iiven motses den förestieiide publiceringeii a v de i den ro:nerslia provinser1 Pannoiiien f u n n a bronsliiirlen ( d r A l a d i r KadiiOti, Budapest).
Haiidelsvägarria mellan Skandi~iavicri ocli det Romerska rilief. 157 litförliga och i stort sett riktiga recension l, som namnde fyske
forskare bestatt mina aren 1933-33 publieerade samman- ställningas i amsaet, fbre%aom~na ett par dy%iHia bidrag. De gro av
S K
stort intressej att de i det fö8jandc konirna att her6ras'.
Den första av Eggers' invánsdninngar nast min fram- stäiltairrg - att Lranportern från R h e n m ~ n l ~ i n g e n under 5Fdm.e
kejsartid ej insbriiznker sig till vissa galliska varor zatan af8 ocksa italiska införts
p5
denna viig - grundar sig p i miss- fijgstand a~ mina uttalanden s c h skall diirf6r Ilar Brrte nar- mare Iseröras. D a r e a n o t i g e r det sin riktiglaet, att jag stiiller mig a v ~ r a k t a ~ l d e till teorierna o m att den 4-henlandska handeln haft nigon c i 6 r r e belydelse redan ealader iiIda-e kejsartid. Till f0rnsaii f6r dessa ;sikter sku%Ie risserllgers kiinn:n iberopas, att de före 138 praglade och i det fria Germanien fu11113 mynten synas k o m m a fr511 yastel-<
Men i 6~rerenisstiimmelse med en a n n a n svensl; forskare a r jag blojd att fi dessa tidiga myii'i snarare se antydningar o m romea-ska treippf6rfk~ttnirzgar i i a l o m hai~delsviigar. Visser- ligen har fullt riktigt g~apek~als"
att köpmaraneri f6ljer samma vggar som solciateil. h k r r iiöpmanneni och soldaten lamna ej samma spar efter sig. FUr mynt h a b i d a haft aaariiaad- ning. Men dar %iöpmanileni dragit fram, hör man ocksa finna en del a v harms varor. Nar iaea rsmerslia importpro- dukter fr&n aIdre kejsartid i dessa trakter iiro mycke8 tunn- sadda e, n13ste vi draga slutsatsen, att de mynt, det har arP
-i Geriuaiiia. J a h r g . 20 (19361, s. 1 4 6 ff.
"edan deiiiia uppsats fullbordats, Icomrner mig t i l l l ~ a n d a 01wei1 Brogans artikel T r a d e het%-eeii t h e Koinail empire a n d tlie f i e e Gerinails (Journal of Komaii Studies 1 9 3 7 ) , vardefull geiioiii sitia litteratursammaii- stilliliiigar ocli kartor. I betonaiidet av de vist-östliga Iiaiictelsförbii~dcl- s e r n a iiitar Brogan i s t o r t s e t t sanlina st5ndpriirl;f. som Eggers.
"oiiii, 1:yrideii av romeislia mynt i det fria Germanieim (Liiiid 192(;), s. 2 3 6 ; dens. i Köm.-germ. iáonim., Bericiit 1 9 (1929)- s. 132 f., 141.
Martin P:soil Silssoii, n. a., Del 1 (1921), s. 236.
"
Bolin i Bericlit, s. 141."e Brogaiis fyiidkartor (a. a., fig. 12, i 8 j . - Det bör observeras, a t t dessa k a r t o r i v e n upptaga fynden frin y n g r e kejsartid. C u d e r !örutsitt- iiiilg, a t t i S y s k l a i ~ d proportionen melinii iildre ocli y n g r e kejsartidens f x n d
fraga om, rida ~nlnclre bomma från k6priaannelas likvid iin fran legionareas sold, För övrigt f66asefaller det 1 och % r sig sanii~s%iBL, att de tiimligen unga, men starkt aalilliart ut- byggda gr2nsprordnserna b'uelm~a~licr sellierior och infkr-ior vid denna tid haft större betydelse sasom bas f6r militara operatiormer
ana
som utg2ngspural;t f6r oraifattaisde handels- förbindelser. Det stora uppssringe2 i deal s%ia1adinavis9;.-rlsen- Bandska Haandelra E r ens biiftre och naturligare lorklarlrag, niis det a ~ e n i t i d e n i sarnrlaar-bstiilles nied Rhenmomr5rEelslysaalde eappb%oms:l-ing fran och med slutet av clet 2 a ar- hunidradet. Rlieril5ndcrna bli d9 s j d r a produltiiormscmr5deai, framföraSlt för glasvaror, s c h deras Ind~istrialster s0ka sig under detta skede iiven t411 avl5gstaa marknader.
Hell och hallet nya och darfwr s.5rda att ospprniirk- sammus ai.0 de s y r ~ p u i l k t e ~ , Eggers aralagger p; Elbelinjen.
1 s-notsats till flertalet iildre forskare förnekar han, att denna vag spelat nagona st6rr-e roll f6r samfgrdseln rialder laejsar- tiden. Ett undantag kaiirifrara ~ntgCPr dock Aeigustus' tidevarv samt början a r Siberie~s' regering, Cnder nanirada skede lag B-hlaenhandelri nere p i grund a r B;rfgstillslandet p5 detta fronta~sni'at. KLI infalger 5 ~ e n markomannerrikets b%om- stringstid, BaraBiteriserad av de nara förbindelseraia med Rom och den ~ibirlia infiPrse11~ av romerska varor, För dessa tal- gör emellertid Böhmen eii verlilig 5terv2aadsgr5nd. De vidare- befordras endast till några srebiska vasallfolk meslara Elbe och Oder Inen n å ej fram till Sliandinarieri. De nordiska Biindernas bestand a r roinersiaa importvaror fraii l:a arh. ar sparsamt, oe8a id en jamförelse med Böhmens rilaferial av s a m m a slag frarngar enligt Eggers, att fornsalnstoperna äro a r i stort sett oliicartad Yiaralifar 1~
a r densamma soin i Sliaildiiiavien, sirulle f r i n Bartan över metallliarlen f5 borttages c:a 70 76, f r i i i glaskarlskartan 9a % a v de iiilagda fyildeil för er- bållaiide a v e n adekvat bild av ä l d r e kejsartidens fyndfreliveiis. AIed h a n - syil till a t t Brogaii själv uteslutit ivenile karlgrupper å den f ö r r a Irartan, t o r d e dock eri reducering m e 6 30 % h a r vara till fyllest. Iioritrasten mellan f y r ~ d k a r t o r n a iver1 i oreviderat sliicli ocli Brogaiis p5 Boliris fyridförteckning baserade denarlrarta (fig. 8 ) a r iögonfallaiide.
Haiidelsvägarna mellan Skaudiiiariei~ och d e t Homerslia riliei.. 139 Mot dessa uttalnndeai niaste ftirs3 inviiradas, att de inne- bära e n betydantie ejverdrift. Gemeilsarnana f6r det skandi- navislm och b6Iilnls?;a materialet Gr atminstone ett dussin- tal typen.. Doel; maste medges, att dessa i Xorden ofta upptriida endast i enstaka eller @%i fatal eseanpYasl. E n s.erl;lig auotsättning, som inte ~~agaekas av Eggers, ligger emellertid dari, af- det bbhmislna materialet tills dato inte uppvisas en motsvarighet 1111 de E Norden f ~ m i i a glaserm fr511 iildre kejsartid. Men d& dy%ilia ej heller hos oss kernna pivisas fr5n %:sta irhenndn-adet, talar glasens friaauars 4 B36h- men Inate mot böhmisli-slaundiraa\~isiia ftirbindelse;. under deeaa sekel
'.
O c h att sadana "rbi~sdelcer förefunnits, d5a-p5 Iiinnnar brsiasn~aterialeh f u l l t tilYr5cB;Plga, o m ock ej sardeles rikhalliga bevis. F ö r övriot f:'' orefalder det egendomligt, on?mark:,n~annerkulkuren, sona ar sa starki f6rekriidd i Dan-
masark, vid sitt instringaisde d a r icke i siit f6biYje haft aasgrsï a r de importvaror, s o m 1 sa h6g grad kiina~efecka-da den i Bölinae~i. Xeanu firefaller Sophus iaIiillers uppfattning
p5
denna p u n k t yara d e n biist grolidader Elbelinjen ar under början av 5Bdre kejsartid den vikiigaste f6rblndeEseleden 3,
Sedan f6rskjeztes tysagdprunkten iial e n a n n a n flodl-lnie, men icke, som liHiiller och Eggers göra giillande, till Rhens utan till Oders,
Om den roll, Oder spelat i dessa firbindelser, iiro ocksa flertalet forskare fiillt eraiga
<
Sammans2ttaaingen aá. de f -P-I Kigon aIlmangiltig regel ar dock detta ej; situloriia, icarida frail Bbh- ineii i 7 exemplar, föreligga fr8ri S k a n d i i l a ~ i e n till e t t antal av i i i r a 30 (se k a r t a n S sid. 161).
Efteruiidersöl;i~ingei~ a v deii 1885 aritraffade Wicliulle-graven (se riedan) r i s a r , a t t deiiila iilnehallit iiveil glasvaror a v s a m m a slag som de i Sliaildinavien fuiliia; glasen ha tydligeii natt Korden utefter Oder.
"ord. Fortidsniiiider, Bd 2, s. 36.
S i k k i l t s t a r k t betonas vikten a v deniia flodvig i Almgreii, % u r Ru- gierfrage iilid Verwaiicites (Mannus 1918); s e seriast Eggers i Pr;rliist. ZeilscIir., Bd 2 3 (4938), s. 25 f. m e d d a r ang. l i t t e r a t u r , vartill fiaii fogas Norliilg- Christensen i Acta arcliaeoI«gica 1935, s. 180. - EeEt ensam torde Junglilaus (a. a.) s t 5 i sitt kategoriska förrieliande av Oders betydelse i komxnersiellt Biinseeilde u n d e r kejsartiden.
ICejsartidens Iianclels~agar eriligt Eggera m e d utg&ngsp~iiiht f r k : I Rliciimyriiiiiigeri; II Castra vetera ( S a n t e i i ) ; I I I hIogoiitiacum (hlainz); I V C a r ~ i u i i t u n ~ ; 'i7 romerslca besittniiigar \,al Svarta h a \ e t . - Efter original,
stallt till forfogalade a v d r Eggers.
en helt kort vag Over vattendelaren till Jlarchs dalging och triigen bi11 C a r n ~ ~ n t r a m . Dock kan denna viig icke sagas vara starkare markerad av fynd. Fataligheieil av dylika i
-P-
1 Seger i Sclilesiens Vorzeit, Rcl I I l S 9 9 ) , s. T13 ff,; H. Landel si.
Haildelsvigarna mellaii Skaiidinavieii och d e t Romeislin rii,ret. 161 Oders dalgiiig i1ie1lai.i TTichulla och omradena vid myn- ningen E r dock sin "rlilarirrg av floddalens n a t u r och fi-amfirallt de Iigdrogmfissita Grhallanderia. Oder genom- flyter med sitt nedre lopp sumpmarker, som ertdikats k r s t
d e r y n g r e kejsartid.
i historisk tid. S'idare har flodeils iiyckfulli; vasiaride 1-atlenmangd nied 5lfoQanade översvamningar lagt iiilinider i viigen h r straridernas bebyggande. Och d 5 inipo?8~iarorna
lilcsom mynten
a
framsta rummet markera bebuggelse, masie de saknas I ett la~mdskap av denna art. Dylika ban- de%srouber, p5 vilka endast 21-ndpeaaakterna iiro markerade, Iirinna vi f. ö. iakttaga iderstades p5 sH;awdii~auisHia Bmcil~öna, t. ex. ?'röndelagen - SundsvalIstrakleli l,;$%archRodei-i h a r halt sin betydelse ej blott s o m fort- saitning p; Bderlinjeil sitan ocksi sasonrm lank i. en mera nordlig och nordöstlig förbinde%sev$g, av exa rad forskare Identifierad med Pliraihls' roelte Carnunheim-bariiste~~s1ibasIen 2 . Denna %in-je a r viil markerad gersola? en rad mynifynd fran lfarchs inflöde i Donau till JTeichsel i nirheten a v Brom- berg 3. Yagen synes ha r a r i t tager1 i b r u k redan tander
ALI~CBS~LIS, s i s o m antydes a r de öa~erensst~mmaiadea brons- skalarna från Rondsen vid \Teichsel och Sqjvide p i Got- l a n d A . Ocksi f6r 2:a och 3:e ariaundradeis bsonsk2r%sim- port till Ostersjöomridet Iiar WeicH~selPiriijean haft sira stora betydelse, Utefter denna flod f 5 exempelvis de refflade spannarna ocla faten anses ha B;osnmit, ehuru ~ ' 1 5nnu inte Irunna utpeka deras tbl%verkningsomrade j.
Av ä n n u sthirre betydelse an f6r i1if6rseEn a s metall- Siarlen har JVeichsel. \rarii för glasimporten. Bai~renteringe~~ av glasmaterialet has givil till resultak, dels att detta 5s vida sa6rl.e i i n i m a n hittills haft kiinraedonal 0193, dels att ej mindre
P
-'
P. Persson i Alellgård, Eii uråldrig geaioinfartsviig Bottniska viken - Trondelngen. Jiirnteii, 2 7 (1933)."rofessor I,. TVeibiills förlaggning a v Pliiiius9 i.ärristeiisområde till J y l l a c d s viistliust (a. a., s. 96 ff.) sIrail har ej upptagas i i i l disknssiori. Att Piiilius sjiiiv syftar p i Jyliand fCirefaller emeilertid oemotsiigligt. Betvivlas kan e j iieller, a t t denna vara exporterats fr5n Jyllaild aveii iiiider romersli j i r n å l d e r . Den betydaiide mängd birristen, s o n i i i g i r i detta tidevarvs t'yiicl fr211 Illie!iomridet ocli Gallien (\Verner, a. a., s. P O I ) , nngste antagas siarnma darifrail; den torde f i uppfattas som e n del av likviden för de motlagila i ~ a r l e r l a r broiis och glas.
Boiiii, Fynden av roin. m y n t , s. 2 6 0 ; dens. i Bericht: s. 162, "~ngåeiide s!;i!ari~a av d e n n a typ och deras datering se senast Eggess, a. a. i Prziiisi. Zeitsehr.
\Verner (a. a., s. 395 ff.) u p p t a r ocli f ö r s r a r a r 11. Eherts teori om dessa karls u r s p r u n g fraii Belgien eller r-istra T y s l i l a i ~ d ; för Weichsellinjen u t t a l a r sig darernot Norlilig-Cliristensen (a. a., s. 180) med s t o r bestämdhet.
Haiidelsvagarna ri~elianl Sliaridinavien ocli d e l R o m e r s k a riket. 163
gn ett 100-tal glas - ii5i.a Bziilfker~ av de frallt bestamhara
typerna - e115ste S~eiecknas sasom ories~talislia l, FrBgaar,
om dessas tillven.kaaingsoialr5de far iniiu betralnfas siisom o a ~ g j o r d , men d5 deras spridning kan i6bas ned mot Svarta havet, maste de isa konamit fran detta hall. P i vibi<..a vagar dessa glas natt fram %,il! JTTeichsel Gr ovissb, sa liirsge det polska scin sydryska nlaterlalet Iigger ol- earb betat. J'9'iberg rGBinade med e n vag utefter HSsajestr, och detta antagnnde far. ett st6d av a n y n t j n d e n s anhopning P denna floddal
Jiirnsides mesi denna inhrsel av glasvaror fri.an Svarta- havs-omradet g5r en annan av glas- ocli 1~roiasi;lZil till Skasidinavien - deni frgn Rhenmynaniaigen. Beka-5ffnaade at-
gingspuiikten f6r denna import iiro ~1 betydligt battre unc%errattade i i p i i fraga o m införseln fian sydost. De d d r e glasen med pisrniilta tradror Icorni~aa E alhaniinilet fri11 Iiölaz, de yngre sannolikt f r i n o m r i d e t kritig llaas, Fran industri- o m r i d e n a i Jbnas9 och '6k'~arms dalgarmgcir komn.afir iiven flertalet av bronskiirlen. De av Hemmoortyp ~ T C P Wokali-
serade till Aachen-trakten, de yngre %'est%ands8i5rlen9 den största av alla kiirlgrupperna, till o m r i d e t kring Kamur och Dinarit 3.
Om de yngre av dessas imporlvarsr, glasen s6.riil som brsnskar8en, galler, ait de iiro lioiaiinentalgerma~~sI<a s c h snarast frankiska. blen de företriida eia direkt fortsattning a v den proviazsiaizro~nersica indnstrien, och deras spridning I Skandinavien anknyter ngra till de romerska varornas. Den nordiska handeln med konlinenten under $Grjan aa. folk- vandringstiden utgör en god IBlt~struilon till ad som ut- talats av Dopsehi o m den obrutna kontinuiteten mellan araiiliens slutsliede och den begynnande medeltiden. Vader Föri. i E u r a s i a s e p l e l i i r i o i ~ a i i s a n i i q u a , S, 1936 ocli F o r ~ l r a n n e i i 1937.
Se Brogans liarta d.\-er denarfyiideri (a. a., fig, 8).
q j o r n , B r o n s e k a r og giasi>igse f r a SolBevandringsiidena i Norge (Det Irgl. norslac" Vid. Selsk. S k r i f t e r 1929, S r G ) , s. 3 1 .
il'irtsciiftiiclie u n d sociale G r u i ~ d l a g e i i d e r e u r o p a i s c h e n Iiultur- elit\vicl<Iuiig aris d e r Zeit voia Casar bis a a f Iiar: d e n Grosseii, Bd 1-2 (1923-24).
f 64 G u n n a r Ekholm.
yngre folkvaiadringstid d i r e m o t f5 dessa fr511 kontinenten Pnfirda glas- och metallkarl sin hei~udsakiiga spridning óver helt andra, CPstliga områden av skandinavislta halvön. D i b ~ r j a r ett helt nytt kapiiel i deni aiordislia handelns historia, och det 5r av detta ska%, som gransenr f6r denna undersck- nlnmg satts till tiden omkr. 500 e, gir.
SSsorn e n
sam mar if att ra^
a v h a r framlagda s j i - r p ~ ~ n l i - ter fár ánnu en gång understrylias resultatens forberedalade karaklar. FUrst d5 det IrontineniaEa materialet blivit fran:- lagt, kunna vi gbrna b e s tam d a uttalanden o m hal-rdelsxi- gasna. Men det viisenl%iga av vad soin laar sagts torde dock bli bestaende. Och s5son1 det vasentliga far betecknas, att det a r viigarna Qver Europas fastBaad, som Gro de vibiiigaste under roaalersli tid, Fiksom d e varit det einder Greggende skeden. Sjelf6rblndeBserna med B-lhenmynniiigen få st6ra.e betydelse ibrst med den yngre I.aejsar8iden. Stegringen b denna handel ar d i ett direkt uttryck "ni det storaupp-
svingel i RhenHinderna. Harav frarngar, at% dessa vagars betydelse irmgalranda ar konstanh, uran hogst ~ i s e n t l i g t vislar. E denna va.;liug ha vi otvivelaktigt att se ett u&lryck f6r den ekonomiska utvecklingen inom det romerska viket -
Italiens iipps~ring under X~agrislus, dess senare tillbakagång och ekoaiomkska sammanbroti under 3:e århundradet samt den dsrrned sammanih5~agande firskjutningen av produktloris- centra iiil de östra och vistra riksdelarna. JIen denna elionomiska process a r i sin trir endast e n avspegling av det romerska Irejsarrikets gHng mot storhet, i8rsuagande och fall - det 51- detta, som slier I del, som synies ske i och axmed Importen av de klassislia industrivarorna tjll Skandinayaen,
Gl,,,,,,,. EkI10Irn.
