SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

VaBdema-8.

Bos

privilegium

för T o m m a ~ p s

kloster,

\'aldeniar 1:s privilegium for r4'oriai~~arps kloster a r daterat 27. mars 1161. Dess allmiin~nci betydelse ligger i de besk5mmclsei. det innelaaller oin testatlonsr5iten och dess omfa~og. Bestaraimel- aerna a r de %Ista fr511 danskt lagomrade.

Stig Juul har i sitt arhele: »Fcrillig og Hovedbod. Studies over Fornaucforholdet mellein ,Egtefzller i Tiden for Christian Y's danske Lov» (6940) egnat ett sarskilt kapitel a t Sommarpspri~ile- giet l. Han saeter har äktheten a\ hestaanmelserna om testations- ratten starkt Ifraga, sa skarkl att han helt bortser fran privilegiet issa det galler att följa elenna:~ ratts ukveckling i Daarmark.

TommarpspriviPegiet\ allnianina l~etydelse aven rent diplo- t ~ ~ a t a r i s k t motiverar en iiaranare rrnderaö8ining a\ ctcss beskaffen- het.

OrBginaBet Eill privilegiet r a r fajrlorat redan vid mitten av l500-talet

".

Ordalydelsen har mani Irevarzid i en vidimation fs&i P430 15. septeml~cr ( a ) . Vrdiinatioricim upptar utom 1161 ars pri- vilegium tio andra Tori1marpsklostre%6, hrev och a r trtfiirdad ay rlekancrsia i Jerrestads, Iimgelstnds och AB130 harader i SPiåne aveii- rom ax7 fyra andra preskman

'.

Stig 3k1111 ;mar fiprsia g%ig tryckt privilegiet i dess helhet.

Privilegiet har sin förurkuaid i ett privilegieani av påven Hadrianeis IV givet

115.5

27. ns~einlver 1 det följande utmärkes med petit vad som vcrhnlt ö\,erciassiiimmer med iörurhundenm.

In nomine sancte et Indiuidue Trinitatis. \Volde- maras" Del gracia rex Danorum uniiuersitciLi fidelium notuni l'nclmias, aros abbacianr?: de 'Tummathorp, eiusdenla BoeP ahba-

a Sos Tl'olcleinarus u .

Stig J u l ~ l , 332.

J m f r De reldste d a ~ ~ s l r e i 4 r ~ l ~ i r r ~ g i ~ f r a t ~ ~ r e r IV. 365 (R~gisiraCur O V C F

? ? i . . - ~ -..- n \ " .

1. dioec. Lii~ideilsis III, 02. Jinir Rep. 6459.

Aveii detta prioilcgiurn i ridiiliationen fr511 1430. Dariska Rigsarir. 'roiiimerup Klosters =Irkir. .Jnifr Rep. 11:o 17.

Valdemar Brs privilegium för Torninasps kloster.

₈₇

ten- et szrecessorcs eius ouncLos quoque H'~s~nonistra&e~rsii,~nn fratres sub reguia 4jeati A4iiigustini ibidem Deo seruientes s u b riostra p r o i e c t i o ~ i e suscepisse. &Tt autenn Biberius nc qeaiecius

et rega-ai statu et serorum ksenef:~ckorum c i ~ ~ c t o r t x m ficbeliurn salute oraeiornihns alaleahal. lnsistere Lana ipsos qoam locuin euiadean eum omalihus sesis attinentjis ilil nostre de. frrosionis secaritate s ~ ~ s e e p l o s presesztis priuilegii aucbori&ate commnr,rir,ns eoraeedentcs ambas ecclesias eiusdenam uEETe Tum- m a t h o r p . ecclesiann scilicet beaie Marie et ecelesicz~x heati Petri apos8oli cunr ecelesia beati Kicholai iai Syna~birshafn r u m ornnib:is c:~ru~adem pertiner~liis molendiiaa etialn aqua- tiea In aaa~pnc '%'eirnmatlnorp siiuala uidelleet ITaBEie~aaolBa BVPppon~~~Bbca Cubomolla. Brasnn~lBa et Buersta anolla enm seiis pertiaaeniciis uidelicet dam et cEamsbnazd et damflothe ci quecwnq-rie Ilaseeper eidem loco doalo fideliin~ra eoEZat:~ sunt rael

in posterum eonfereiida. Si quis possessloiles et predia que predidis fratribus iam collata sunt ac deinceps iargicioiie priricipuni concessioile poritifieum siue aliorum fidelinrrn largicione conaferri w 1 qarlbuseunq~e niodis acquiri p o f e r i n t laiuadel-e diripere airt alienare presumpserit. selat se diuiaie et segie aoskre asinac:icLh: suniaeere Goncedimms insuper fidelabns in- farmis in extremo positis iege Danosiim seruata quod medie- tateno oraaamiun~ stiarum facultatum sane ae Iibere donare possint prellbatls fratribeis pro eommertaeione manencioris beatitudihais

"

qiii P~oc perpetrare desiderant SE qeri etlam anercatorinm pro suoriiln nllea~iaeloiae criminum de suis laonis eåsdem Guc sani siiie morituii aliqua concesserint ratuni dueimi~s et ne ab aliquo bmpediank~ac proliibennus Eorum niehilominus irail-es sccraliares q u i se sclaegr*e saabiectioaib rorum declerink. eorumqzae coBonos OIIIIB~S ab omsii expedi-

eione regio lairi periineinte liberos esse demandamus. Omni- birs ucro eiciem loco cpe iusta sunt seruanllbus. et de saris propriii rebiis aIiqtiod beneficium confereaitilpus a Deo miserieordialn coaiseqiaanktir et regialn daanus benedictionern. U t auten1 ista rata et incoiacussa perinaneant tam sigilli nostri im- pressione quam iestiirm ai"rskncioiie presentes litteras arostra aueloritate regia Pecirntns commiiniri. Bii stan% kestes Eschil- lus Lu~adensis arehiepiscopeis. Ranutus darx et ~ ( u ) r i t h fra- ter eius. Radulfus eance'ilarius. et Henrieus, capellaaii~s regis Dattiaii anrio doinini m" c " ~ ~ x 9 " 8.i kal. Aprilis.

X&gra sm5rre fel vidlåder aarskrifben i vidiniatiorren. E bedr- jan av disposiiio 5r saliunda ett pro kP~m-hoppat framfedr regni

88

Lauritz WeibuiP

statu, langse fram i dispositio ett in inkommet

P

uttrycket: medie-

tatern in omaaium suarum Eacultatum, v51 n15rmast genom att det

slutande n? i ~nediehatern ko~nnilt ait transskriberas tv5 ganger,

sista garageii som in. \'Pttmesrackan Inan aaanmnet Berith, ein paieo- grafiske fësrklarllg lösvanskning av Buritla l. Liknande fel före-

kommer också annorstacles i de brev som finns i vidimationen.

'I Eladriani pri~rilegiunn för Toinnmarp %r sslunda ett petitus och ett fralris överhoppack, bada Iiatt resLitlierade med ledniaag av det formular som använts. Slutligen har l Valdemars privilegium för Sommarp

ett

Nos blivit tillsatt i inkitulatio frainfbjr uff5rdarenam- net hVoPdemarus. A17sksivarren har gjort denim tillsats i enlighet med den vanliga formuleringen i hans egen tid.

Det ligger ngra vid en kindersökning av Tornmarpspriv11egiet

att till en början anlagga rent forlnella synpunkter.

Det torde d5svicl utan vidare stii klart att de formler son4 möter i privilegiets ingångsprotolcol8, dess peibiicatis, korroboratio. vPttemesr5cka och datering slutes sig nara till anotsvaranmde formler i sarattida danska dixsionler. Liirnarade ~verenssi~nimelsea- före- Ironamer ocksa i disposiklo och sanctio. Men hiis korsas dessa Udvereaasstaminelser med direkta influe~rser frann Iësrurka~nden, och en samarketning och anpassning av fornoiern,- liar egt rum.

1i3-

viil delar av den piivliga clispositio som av den egentliga sanctio h a r darvid med haraslimessiga utfyllningar och omskrivningar in för9Bvats aned privilegiets pucnfoimei. Följande ilenstferar sam- arbetningen och anpassningen. EIadrianusr Q u ~ a s c ~ a ~ ~ q u e posses- sisnes

. .

possidet awk in ft~iuruli-o concessiolae pontificum, Iiargi- cione

. . .

priamcipum, ohlacioaze fadelitim seta aliis modis

. .

.

poterit adipisci

. . .

illibata pel-maneant

. . .

Decernimus ergo, ut nuBHi om- ?-aiino bonini Iiceak .

. .

cius ~sosqessiones aenlel-re

u d

ablatas real- nere .

. .

Si qua igitur

. . .

persona

. . .

tcmptarierii

. . .

distrietc ultioni su~blaeeat. I Valdenmass prie~ålegium svarar dartill: Si quis ~~ossessiones ek predla, qrae collata sunt ac deinceps largicione pniglcipl~~n, concessisne pontificum qiue nlioresm fidellum largicionc csnferri uel quuibzrsciancpue modis acqrairi psterini, irauadere, diri- pere a u L allienare psesun~pserit, sciar se diuine cL regie nostrc windicte sublacere. Premieforinch lyder hos Eladrianus efter 17aaa- Ilgt Pormul5r: Gtanctis aidleli~ eldem locn austa seruankibuc sit p a s domini nostri Phesen Christi, quatinaas hia fruckum b o m actionis peïcipinnt et apud districtum Iudice~ai prernia eterme paeis in ~zeniant. I B'aicHemars privilegium svaras dartill: Omnihais uero eidem Boco aue ieastci silnit sesuantihais eQ d r siiis nronriis P - P ~ U ~ aulcguoei nenexicium eonferenlibeis a LBeo maserieordram consequan- tur et regiana damus I,encdiationenn. Man sparar har ittoni fran

P

V a l d e m a r 1:s privilegium iör Tommarps lilos8er.

₈₉

förrsrkuntIen oclas5 inflytande IrBn aniiat hall. H den akl a v

1145

1, septemlser som innehgller redog~relscn i5r Rrkebiskop @skils cbssnmtioner till Lunds dosa-kyrka och för dennmas vigning, heter det: Cunctis arutem qiae au-ta sunt seruaoiiheos sit misericordia a Deo salulsri l.

Fornm-nlerna i privilegiet i'ijr T o m ~ n a i p a r s8liranda efter vad liga- utvecklats i ordning, och skall dek iorrnePZt kunna riktas an- i3.1aa.keiing mot privilegiets akthet, a r det

p&

ett annat förhBl8aride nuax bar att t:% silate. Dispositio ges i privilegiet inte i en följ& Dera bar etl tillagg (eoncedimus ia~sesper - deanam~danins), och

detta tilliigg sols ia~nehitller sjebra tesialio;asl>estärnn~eBser~~a~ a r inskjuiet n ~ e l l a n ~ de tvii avcleln~iagan-na av sancalo: dess p e n - OGII prernieformel (Si quis - sublaceae

-

omnibus uero - be~redkclio-

I T-

nem). helhr, Erl.>en och andra Iiar starkt framhallit att en sprang- ning av dispositio i och fbir sig alltid ger anlednarig till naissianke; sje"a7fallet sa mycket större 1121- dct som h a r till uppde411ingen a.: dispositio kolnaner att oelcsii sandios tval h~est&ndsdeiar skiljts Bt geasoan det dksgsosltiva tillagget. .4htskiljelsciii Eramstiir i sa ~aaycket grellare dager som det uero genom villaet g~remiefornneh kn~yles till penformeln, darmed kommer att referera sig inte till puera-

formeln, utan Iikl sista satsen l tillagget.

Det ar at6 anse som en ftirtjenst hos Stig Juuk alt ha frarmo- hallit dessa sl6testenar

'.

Den plats tiliiigget till dispositio f B t t 3r onekligen anmarkningsviird, O c h privPBe,giets 5ktliel torde

knap-

past ksaniia godtas latan a l & plcttsen fiir dklliigget later sig tillfreds- stallande f0rSaTaïa.

9 de tyska kunga- ocFi keJs:srdip%omen a r i motsats till lör- haiiandel i de pavliga urkunderna. sarictio inaskrankt endast till cian formeln k den: pceirformeln. N 5 r tillagg giirs till divpositio sker detta regelratt sa att tillagget arisatts oinedelbarb i anslezkning l-i11 penformein eller Borrohoratio. Jiulius Ficker laar visat a t t sadai-na tillägg i aEH allmiia~aaelighet

ar

att I>ei-rakta som gjorda re- dan i konceplen och fr511 koiiccptcn blverförda P renskcrifteri~a 3.

F6rhallc~ndet ra r i f a i i g ~ ~ om sanetio delsamnia i <le claaska kungabres-eii siani i dc tyska: med rindantag f6r det fiareliggande privilegiet bestod snncbio endast ny pmnfornrma'lri

'.

C ~ ~ d e r sadagra fiBrl15Ela~1deri torde nman ha ratt att nlg5 frara att diktatorn frakl BsCprjari endast avsett att iiiföra penformeln i privilegiet fön- Tom- inarp. Denna penformel utarbetade hai-n

gsa

gruliciva4 a v fair- urkunden och lat p5 pornformein ocksa omedelbart följa tiiliiggel

-- ~p

- .

DS I, 53.

? Slig JuuP, 337.

"uliiis Fickcr, Beitrage ziir C r k u n d e i i e h r e , II. 50.

90

Lauritz I'i'eibull.

till dispositio. Aven ifraga ona sjelva platsen följde han darvid gallande bruk. Ty platsen han valde överensst5anide inte blott med platsen i de tyska liirarga- och keJsarpriviHegierna: den Siade även hävd

B

Danmark. Knut den heliges privilegium för Lunds doinkyrlia 1085 21. maj har ett tillagg till dispositio. Det iir insatt direkt efter penforinelra l. Och detsamma a r förh5iilandet med det 'tillagg som fPms i Valdemar 1:s privilegium f6r Esrom kloster

g 5

Vil%iimgeBaovecl fran tidigast 1158 nren siikerligen yngre 2~

På tillagget till dispositlo kom emellertid att f6lja en premie- fornael E ToininarpsprEvilegieEE

D 5

cliktatorim insatte denna frava- gick han dera plaia som han fran b ~ r j a n anaste haft och bröt mok del havdvunna bruket i det BcungBiga danska kai-asliei. E n sar- skild orsak naaaste h a funnits. Orsaken kan anges. Diktatorn h a r efter tillagget till dispositio atergått till för-etrliuaaden, Han fann h denna: Ceinctis autean eidem loco itista seruantibus

etc.

Han in- satte i privilegiet: Onanilsus uero eidem Yoco que iusta sunt seruan- iibus

etc.

Det adversativa iaero svarar har direkt till autenn och avslöjar varifrån satsexa kommer. Ordet saltnar varje B~er5ttigande p5 denk plats det har i privilegiet.

Med r a d soin här fran~laillits torde det tillfredsst58lande ha förklarals hear det koin sig alt salactlo i privilegiet för Tommarp kom sitt bli sprangd och variör tillagget till dispositio fick sin plats mellan p e n - och preraaieforah-alerna.

Det h a r emellerkid gjorts gallande 5nnu eie formell grmad rnot aktheten av tillaggek till dispositlo: tillagget skall rent sprak- ligt h a en anilan pregel an privilegiet P 6rm'lgt. Privilegiet, s5ger Stig JuuB, synes som laelhet vara formulera! av en övad koncipist, mecl säkert beherskande a r sprak oeln rytm. Skiien i tiliiiggel darelnot har en viss abrupt karakter. Fajrsta satsen a r tiamderligb

obehjelpligt uppbyggd 3.

Ingen fråga: den slilistiska olikheten mellan tillagget och privilegiet i Bvrigt %r evident. hren olikheten kan1 inte u&nyltjas soin stöd för nagon o%Iitiiet a v tillagget. Medan gsrlvilegirt entanioir detta aner eller mindre bygger p2 formler vilkas stils5kra utform- ning a r att laarleda irr de stora kanslierna ute i Europa, framf6r z l t de% parliga lcaarsliet, a r de bestamnaelser tillagget innehaller fritt tikformade p5 dansk hotten, diistill P ett framamande tungo- mal. Den stiiiseiska olikheten talar snarare för an mot tillaggets, akthel.

Fr5n den formella betraktelsen av Ton~~marpsprirPlegle% has Hist. Tidsskrift IX: 3, 107.

'

Esruiil Riosters Brevbog, udg. r e d 0. S i e l s e ~ i , 92. "tig Juul, 338.

Valdenanr 1:s privilegium f ö r Toinmarps kloster

₉

₁

anan at[ öxrerga till en ~iindersokning av sjelva inacehalhet I ililaggel till e1isp:asiiio. De[ liar gjorts nallande att billagget iiven a r inrc _b grunder och l~rrvudsakligen pa griarnd av dessa vanskligeal kan lili_nfOras till n t l i t - . ~ ~ IV 1100-talet. $tig J ~ U ~ L ; 2p.gumenterkng f ö r -

delar sig har p5 Ora punkter.

Vad Stig J u u l försl stanraar vid

ar

satsen i tillagget: Eorunn nichilomintas fratres seerriares. qui se stlaqtne suhieetioni eorunl dederint, eorusiique coBonos omhach ab onlani espedicione regio iur; periineiate liberos esse deniiandamus. l ordet expedicio ser hala ingr en geinelasana heteckning för olika förpliktelser mot det all-

mknn, men en sadan anviiridning av ordet, förklarar han, gal-

lande alla de bidrtlor som \ iIacFe p i befolkalinagen gelitemot kungen,

bar inte funnits p5 1100-talet; den tillhör förs! Liden fram i senare haliten a r niista 5rhhsnidrade j.

Ar

denna tolkning a r privilegiets

expedicio riktig? Kigon girig, tidigast 1157 och senast strax efter mitten av IIBO-[alet, aBB"r& ulagelar samtidigt med 'Toailmarps- privilegiet, utfardade Iiung Yalclciraar ett privi'negi~rm för Vengs lilosler p5 Jyllaild. Prikilegiet Ingar P Exordium Carél: insrelai

"

Genom detta plivilegirnm lade haii under klostret och Iisröderna dar 6010110s suos eilm omiii iuse nostro regali, quod solteere prius consuerneianak exactorb33aai nostris propler expeditioa~em, que da-

riice leyding nulacupatur. Vad elpeclicio betecknar i Toinmarps- privilepiek

ar

inLe förpliktelserna mot det allmiiiina i gemen. Det Isetcckamar detsamma som i Vengprivilegiet. Frilagelsen g5lIer ledingc~i. Ordet ar anviirit liclt i (Pxcres1ssi2nnriaPIse med sprak- I~ruLet p5 1100-talet.

Sorn anadra inre grund naol :\te tillagget till dispassitio a r glita anfbrs att nar del. f0rl~judes att lagga hinder i ragen fi9r köpman att ge gåvor till kloslret i Sonnmarp, detta bör referera sig tilldde kungliga embetsmari som kurade söka tillegiia sig kvarlitenskapen efter köprnan~iela soin cdanaarv. Iianehailek skulle alltså, fasislas det. vara likiiande det sos11 förekoinaner i flera privilegier fran 14. drhundradet Det a r möjligt att n5gon likhet kan finnas. JIev slilisering och placering av vad soin sages a r sa olikartade a l &

sainiaranst5lBlai11gen me6 1300-talsformlerna a r utesle~teri. Aa-gu- mentet har ingenting med 5klheL eller ogklhet av tillagget t311 FommarpspriviSegiets dispositlo att g6ra.

Dera tredje inre grunder] arioi privilegiet helaatas UP formu- leringen av bestaminelsen om rätteni att p5 dödsbadden ge br6- derraa i Tornmarp halva lauvudlotten. *Tven denna bestiimrne8se anses vanskligen Runna föreiias med 1100-talets rattsbegrepp.

P

-'

<tig Jiiul, 339 ScripI m i n . 11, 166

92

Lauritz Weibull.

1Fb)rfattaren uttalar: Hkke blot freantrzder Restemme!sen, som om der forelaa en Indronimelse (eoneedimus) f r a Kongens Side, uag- te"a:er urniddelbart herefter t i l f ~ j e s i »lege Danorum seruata)); meii Besternmelseai er efter si& Iiidhold uden Sidestykke blandl Privi legierne f r a den zldre Aliddelalder. Det typislie Indhold af disse er som bekendt, at den privilegerede Institution fritages for alle eller visse af de Mongen tilkoinniende difgiiker og Byrder eller faar tillagt visse indtzegtsgiverade Rettighecler. soiii ellers tilkonainer Rongen, f . Eks. Retten lil at oppelxere Boder, Ii~dtzgten af visse Regaler o. s. r. Naar Niels i Brevet tIB Odense giver Regler onn IBErkens Erlavervelser ved Arv, staar disse Bestemanelser paa Llnie med de szdvanlige l3egunstigerlse-s. Der er i detle Tilfzlde alene Sale om Danearv, altsaa om en Afstaaelse af en af de kongelige Keltigheder. I Tonamerup-Prilrilegiet er Forhoidet et helt andet. Kongen giver her Regler af egentlig privatretlig Natur, eller fose- tager 1 ethrert Tilfaelde Indskzerpelse af garldende Ret, men del sker ved Udtrykket concedo. som i kgl. Diploancr fra denne Tid lienyttes 0x11 Orerclragelser f r a Rsngen l.

Den första spr.ingane%e punkten i denna argumentering ligger i deni tolkaring som ges Z%$ uttrycket: lege Danoruin sertiata. Ut- tryckel som förekommer i htjrjan av tillagget till dispositio, lyder i dela omgivning det tiBlh6r: Coi~ceelinslis Insaaper fidelil~sis inifirmis in extremo positis, lege Danorkim seruata, quod medietatern o m n i u n ~ suarwm faculbatum sane ;e Iibere donare possint prelibnifs fratri- bus pro comnsuiacione naaneneioris beatitudinis qui hoe perpetsare desiclerant. Stig J~ruls tolkning av Hege Danortina seruala vilar 11".

Henning A6atze11 Den; innebar att best%mnsaeEsen om testations- ratteni 115 cIOd~I~5dden sku'iale r a r a i 6reresasst5mmelse anecl en gli^ Hanide danernas lag och inskarpa denna. tolká~irageaa riktig"

En ralarmare granskning av hesiatlonsk1est5~nrncBse~1 kan svar- ligen g r nggot annat resultat an att r a d i privilegiet medges a r att personer som ligger

p2

dödsbadden fxr ge upp till halSten av sin S~eivrndlott. ralbehihlet sch Sritk. t318 bröderna i T o ~ n m a r p . Bestiiurariielsen sZ% fattad, atpsfinns P den skanska kg-skolagen c. 8: E n um man ligger a döz dighi oc gizrzer Giibi zgln sirs=,

ba

ma han gi-hnze Hialrrzn houoblotsin oc ey I sottian mer% imen om mail ligger p5 dödsbiicldena och girer Giudi sini egendom, d5 1115 han giva Ralara sin hils,udlott och ej mera d5 han a r sjsrk). Den gallandc 'lag som privilegiet sltulle sylta till a r enligt Hermaaing JIatzen denn skanska kyrkolagels. Slig Juul lemnar lagera ohestanrid, men tyd-

Ilaon a5jllIo1. C?P+ ~ 1 3 i ; o t t a n n i n - on ~ ~ i ~ t ~ ~ o i r ? d e l a n mod l i k ? i g 7 ~ a ~ B l A l l

Stig Juul, 3-10.

Weiiniiig Ilatzen, H ~ o r n a a r er den sliaaiiske Rirkeret sak? Hisf. Tidssltrift VIT. 3, 570.

Valcieiii:ir 1 : s privilegium f ö r Tornrn:ii.ps li10~ler.

₉₃

Uppfaltningen Planebar

-

a-ad redan 1,ildvag Z30lberg

'

1~clonat - ati r a d som redan tillkom alja ocla eaza7ar enlagt Bagen skulle he

getts som ett pvlvilegleam till klostret i Soanarnarp. Sjclrfailet Itan

en ~slhsning som denna inte r a r a riktig.

Fran

denmsn utg&ngspunkt torde rna11 5Iminstorae i ~aagon

man ktsnrta faststiilla iornneJx5rden a r uhtryeket: !@ge Darisrum scrirata.

ST; fall lag t:;Ena c%& man naoLs;-~Lic sig d0~13eio~er lil! Iio~lu stiftelse, .:are sic) is de sE:édt!e

pu

dUcisb5clden eller k t e : a n l i i l g e ~

E<u~tde rkttsnnnehavariaz elier donator hclt e~alielt to~ne;ë, doliatio- neae cBlir kunde de a r nggo11 ainledr~inr; fUra ;ilun<BeriaFun mot den. Skanska kyrkolagen ( e . S ) foruhser del f0rra iaHlet. Den stilju- Icïar Fixa- P I ~ ~ H P B sadan I~iindebse skall :Ortara. I §ellZtT~' ffalleL Hiar

Cotlex EsromenGs flt.:u carienkerande uppqidlrr. drre1.e yiels, elii sI5ktirmg liPI arkekslskop Eskil, gav sig i klos&cr, bler e40d fcDr ret-4-

den, och skhlrnkte desskUrilinan Isort vad Ilan egde.

P5

sail sons bruket ffircskrev (vite) fick diirrid Esrolai Edoster eaa gard i

Vek-

se11o

p&

SjéelBund. Efter hans dNb dejrde en iamiljci'ar, ],:iler- ~amdaias, med sin son klcaaiderfaQ:an: greve Niels hade kOp& jorden a r honoia~

'.

'ridigare hade iirk~biskop Eskil till ett eller förhial- Bandena avpassat prisffeai viin va8 girclen ",'il!i!agrrBd al7 dekaner: .Jolianries i B,ulnd oeir gett den till IilosLreL. Esa dohterson till deka- nen Floëentius klaaacllaclc trans:aLlrornaen: han gjorde gallande atl gartiea~ IfrRga Inte lagligen (laon legiiimej fr61zg2Ot Iaoi~o~ir 3 . Ett

tredje exempel ger ett F~rcv av Va1deni:ir I Deiane hade sl-.b~tt

p5

satt Bagen b j ~ d (legaliter) halva Esoa~ Saiide ~ i l l hhsfret En man, Peter Sielsen Scalle, klandradc delLa: hkin iUrS5ktnde nit hylrlilf ben hisrde in under Iians patrinsonitrm 4,

7 7

b htryckct. lege Dailoralin seruata, I Toim~narpsi~rlvPPegiet~, lestatloiiisbesl5maamelse oiii den halra hiavirtilofhen B~br t\ dligen in i dessa sariim:inlmang. Del har, air allt alt döma, insatis till áOIjd av de stridigheter som doimaiioiaer till fr0n1; stiftelse gav alilednicg till. Det innehaller e l t l"brlreh5i8. 'Vacl uttrycli~t rik1 55ga

51-

att donationen far all hraii~mn qocltas skall vara styrkt och bevittnad, r a r a rite, legitime, legaliter tillkosiameii.

BIed den rava koilaniazgeia a r iege Wailcrriini seruaia mi5tci tZeia arge~meriteriiag mot Sommnrpsl,ri\ilegHe-Es klllaet so111 11,ygqt$ p k d e n al1 I;sarhral&.

Den andra springal~clc pilnkteii i argrimcnicri~rgeli mot akt- helin 5 n a t i Ir!osti-e! 1 Tonitraarp iiile jic::om E-iestiina~nnel~crr ifri?ig:i

'

I,ud\ig H o l l ~ e r g , Iiirhe og Leii i i i ~ d e r Valcleriiaieiiis i 2 1

'

I;sroiri Kloileis Brc.ihog u d \ c d O Sielseil. 123

'

>inat 90.

94

Lauritz 1Teihull.

fritas fran nagra avgifter och kjörcior Lill kungen eller får sig till- lagda nagra Iiungliga rättigheter, meil att det inte clesto mindre anviindes eltuttryck (concedo) som i denna tids diplomer brukas om överlåtelser av kunglig ratt. Inte heller denna argumentering håller. Genorn bestämmelserna ona den halva huvudlotten till klostret avstod den danske lirangen från Iialfteil a r det danafii som annars i sin laelliet skulle tillkoananit honom. För övrigt stipu- lerades det i privilegiet att sekuliira bröder och alla lilosterlanlbor sliuPle vara fria ab ornni expedicione regio luri pertinenk Ocksa denna stipulation betydde att kuiigainakken avstod från en ratt som annars tilllaona den: ledingen som f611 p& den fasta egendom som med den halva hu-\rudlolten kunde komina att överföras till klostret.

Det liar gjorts gällande att tillagget till dispositio i T o n - ~narpspriviieglet av inre grundcr och huvudsakligen till följd av dessa vanskligen kan banlörns till rnitken av 1400-talet. Grunder- ila ar lika likek soin grullderna av {orme% natur hallbara.

B7aideinar 1:s privilegiinm för Tomrnarps kloster 886% 27. mars ii- akta. Det föreligger utan interpolationer. Dess ali~sniináaa betydelse sasoan den alsia hestiinamn~elsen om testakionasriitte~m och dess ornfang P Danmark stgr fast.

Lauritz

IYelbrall.