Årsredovisning 1985

Årsredovisning 1985

o

o

o

o

Årsredovisning och koncernredovisning

1985

Innehåll

Kommun-Data AB i sammandrag 3

VD har ordet 4

Kommun-Data ABs styrelse och revisorer 6 Resultatutveckling och finansiell utveckling 7

Marknadsdivisionen 11

Riksdatadivisionen 13

Kommundivision l 15

Kommundivision 2 17

Bolagsdivisionen 19

Landstingsdivisionen 21

Forskning och utveckling, anläggning 22

säkerhet 23

Kommun-Data Västecls AB 24

NorrData AB 25

Personal 26

Koncernens resultaträkning 29

Koncernens balansräkning 30

Moderbolagets resultaträkning 33 Moderbolagets balansräkning 34

Finansieringc;analys 36

Bokslutskommenta1·er och noter 3 7 Förslag till vinstdisposition 39

Revisionsberättelse 40

Kommun- Data AB

Kommun-Data AB bildades 1968 och ägs av Svenska Kommunförbundet (2/3) genom För- enade kommunföretag AB (moderbolag) och Landstingsförbundet (1/3 ).

Verksamheten inriktar sig på program- och teknikutveckling, administrativ konsulting, ut- bildning och ADB-drift för hela den offentliga sektorn.

Verksamheten bedrivs i Borås, Gävle/Sand- viken, Göteborg, Halmstad, Helsipgborg, Jön- köping, Kahnar, Karlskrona, Karlstad, Kristian- stad, Lund, Norrköping, Skellefteå, Skövde, Stockholm/Älvsjö, Sundsvall, 1tollhättan, Upp- sala och Örebro.

Dotterbolag är NorrData AB i Skellefteå och Sundsvall samt Kommun-Data Västerås AB i Västerås.

Kommun

t.mdsdngs-

Koncernen

förbundet

rörbundc:t 66 2/3% 1---r----~33 113%

NorrData AB

Omsättning och resultat i mkr l januari - 31 december 1985

Antal

anställda Omsättning 1985 1984 1985 1984

981 646 ⁴⁶⁷

Kommun-Data AB 766 530 377

NorrData AB 134

77

57

Kommun-Data Västerås AB 81

49

40

Resultat 1985 1984

l 7

3 3 l

VD har ordet

''En välfylld produkt

1985 var ett händelse- rikt år för Kommun-Data AB. Vi har fortsatt regio- naliseringen i snabb takt och vi är nu i stort etable- rade i varje län. Vår pro- duktportfölj har utökats under året, liksom vi ock- så utökat vårt totala tjäns- teutbud av bland annat konsultverksamhet och utbildning. Forskning och utveckling har ägnaq stor kraft.

Kommun-Data AB har ett myc- ket stort verksamhetskunnande och detta, tillsammans med nära kontakter med kunderna, ger oss goda förutsättningar att utveckla de bästa kommunala systemen och ge den bästa servicen.

Genom regionaliseringen och den fortsatta utbyggnaden av re- gional verksamhet är vi mycket nära kundeina. Vårt rrull är att sätta ADB-tekniken i ägarnas/

kundemas tjänst.

ADB är inget självändamål ut-

an ett hjälpmedel för att möjlig- göra bättre service till medbor- gama, utnyttja knappa resurser effektivare, göra administratio- nen enklare och effektivare, un- derlätta beslutsfattandet och ska- pa god utvecklings- och arbets- miljö för de anställda. Informa- tionsteknologin kommer att spe- la en stor roll för utvecklingen av

den offentliga sektorn.

TERMINALTREND

Det händer mycket hos oss och v:lra kunder. ADB-tillämp- ningarna har blivit fler och samti- digt ökar krav och förväntningar på tekniken. Allt fler så kallade in- teraktiva system installeras och antalet terminaler ökar kraftigt hos våra användare.

KONSULTUPPDRAG verksamhetskunskapen har gett oss konsultuppdrag och denna kunskap har också efter- frågats utanför våra normala kundsegment.

Det finns en betydande datori-

seringspotential i kommuner och landsting, men som ett brukarägt företag vet vi att tekniken inte in- för sig själv.· Det handlar om människor, roller, kunskaper och - inte minst viktigt - den egentliga kommunala servicen.

Behovet av konsultinsatser är stort och vi strävar till att vara kundens naturliga rådgivare. Vi deltar därför på alla nivåer i den kommunala organisationen och i de olika analys- och besluts- stegen.

MODERN TEKNIK

Vi har . under året investerat i ny teknik genom bland annat nya datorer, kommunikations- verktyg och nya utvecklings- hjälpmedeL Vår databehandling bygger på ett nätverk av stora da- torer, lokala datorer hos respekti- ve kommun och persondato- rer/terminaler hos användaren. Vi håller i hög grad på att bli ett tele- matikföretlg.

Ett annat riktmärke är att i var- je läge använda den datorkraft

portfölj''

som är mest effektiv för de ak- tuella tillämpningarna. På distri- butionssidan har vi installerat, som ett av de första dataföretagen i världen, en helautomatisk efter- behandling. På det sättet erhåller kunderna rätt produkt inom kor- tast möjliga tid.

KUNDANPASSNING Var systemutveckling sker i nä- ra samverkan med kunderna. Vi erbjuder olika bassystem, som vi sedan kan anpassa efter den en- skilde kundens behov.

På våra redan utvecklade sys- temområden sker en successiv vidareutveckling. Dessutom ut- vecklar vi system för nya tillämp- ningsområden, till exempel kli- niksystem för landsting, ADB- stöd för brandförsvar, miljö- och hälsovård, inköps- och material- administration, kontorsautoma- tion etc.

Finansieringen har liksom tidi- gare skett med egna medel och kostnadsförts, vilket långsiktigt

ger finansiell styrka it vår verk- samhet.

DITT NYA SVERIGE 1985 firade vi 20-'.\rsjubileum och detta firades med en utstilll- ning och ett omfattande semina- tieprogram under mottot "Ditt nya Sverige" 20- 24 maj. Antalet besökande kunder var stort - drygt 16 000 personer.

Det är min uppfattning att samtliga anställda gör ett mycket bra arbete för att tillfredsstillla vå- ra kunder. Vi satsar p:l individen i företaget genom utbildning och möjlighet till utveckling. Bra pro- dukter lår vi genom motiverad och engagerad personal.

SERICEAVfAL

Kund- och marknadsoriente- ring och regionalisering var de viktigaste punkterna när vi 1983 drog upp riktlinjerna för de kom- mande iren. satsningen har gett god avkastning genom bland an- nat de serviceavtal vi tecknat med våra kunder i respektive re-

gion. Datorisering'lpotentialen i kommuner och landsting inne- bär att vi ser en växande mark- nad för våra produkter och tjänster.

FRAMTIDsMÅL

Vi har tre viktiga rruU för ut- vecklingen och företaget de när- maste iren, nämligen

- att alltid sätta tekniken i ägar- nas/kundernas tjänst

- att medverka till att förtroen- demän och förvalt:ning.<;chefer får ett bra grepp om kommu- nensilandstingets situation och resursstyrning

- att skapa förutsättningar för ökat medborgarinflytande Sammanfattningsvis är det frå- gan om att effektivisera verksam- het, förenkla administration och att ge inte bara beslutsfattarna ut- an ocksi medborgarna snabbare och bredare information om kommunens eller landstingets verksamhet.

Göte fonsson

'

Knmmunaatas styrotse. Ståenåe frän vänster Göte Jonsson, Lennat1 Nilsson, Lennat1 Hellström, Bror Svensson, Olle Pers- son, Stig Davidson och Gunnar J(f,lrlström. Sittande .frdn vänster Louise Ricklander; Lorentz Andersson, Ivar Nordlander,

~ter Slunge och Lena Persson. På bilden salenas Sven Hulterström, Allan Eriksson, Joakim O/ten och Klas Levin.

Kommun-Data ABs styrelse och revisorer

STYREISELEDAMÖTER Utsedda av bolagss1ämman

Ordinarie

Kommunalråd Ivar Nordl.andet; ordf Landstingsledamot Klas Levin, v ordf Kommunalräd Lorentz Andersson Kommunalråd Stig Davidson

Kansliråd Allan Eriksson

Kommunalräd Sven Hulterström KommunalrädJoakim Ollen Landstingsråd Lena Persson Landstingscld Olle Persson Förbundsdirektör Walter Slunge Landstingsledamot Bror Svensson Utsedda av personalen Lennart Nilsson

Lennart Hellström

Revisorer

Kommunalcld Sven Köhler Landstingsledmot Olle Persson Aukt revisor Bertil Ståhl

Verkställande direktör Göte Jonsson

Suppleanter Direktör Gösta weiin

Landstingsråd Allan Bäckman Kommunalråd Kaj Krantz Oppositionscld Artur ~dman

Civ ek Jan Stephansson Fillic Louise Ricklander KommunalrådJan Hallberg Landstingsråd Stig Gustafsson Landstingsledamot Gösta Fagerberg Bitr avdelningschef Folke Edström Landstingsledamot Hdge Eriksson

Lars Dahlvid FredEklund

Chefredaktör Stig-Göran Göranson Landstingsråd Fredrik Swartling Aukt revisor Björn Linden

Vice verkställande direktör Gunnar Karlström

)

Resultatutveckling och imansiell utveckling

KONCERNEN l SAMMANDRAG

1985 1984 KESULTATRÄKNING

Rörelseintäkter, mkr 646.3 467,2

Ändring i% 38,3 22,8

Rörelseresultat före avskrivningar, mkr 37,8 25,2 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter, mkr 13,9 7,4

Koncernens årsresultat, mkr 0,7

BALANSRÄK.NING, mkr

Omsättningstillgångar inkl spärrkonton ·124,8 90,6

Anläggningstillgångar 72,1 53,5

Summa tlllgingar 196,9 144,1

Kortfristiga skulder 100,6 63,1

Ungfristiga skulder 41,3 35,3

Obeskattade reserver inkl minoritetsintressen

l

^{36,2 27,6}

Eget kapital ·18,8 18,1

Summa skulder och eget kapital n96,9 144,1

ÖVRIGT

Antal årsarbetare 1.083 981

Omsättning per anställd, tkr

exkl försäljning av hårdvara $31 460

Investeringar i maskiner och inventarier (anskaffningsvärden)

genom köp, mkr 36,2 35,5

genom leasing, mkr 90,1 25,7

Omsättning och resultat

INTÄKTERNA

Frän verksamheten fick kon- cernen under 1985 intäkter på tillsammans 646,3 mkr. Det var 179,1 mkr eller 38,3 procent mer än 1984. I moderbolagets om- sättning ingår en ökning av för- säljning av maskinvaror med 55,6 mkr från år 1984. Koncer- nens omsättning per anställd uppgår till 590.257 kr; en ökning med 23,9 procent.

KOSTNADERNA

Kommun-Datakoncernen är till största delen en så kallad ser- viceproducerande koncern, där personalen är den viktigaste re- sursen. Det är därför naturligt att en stor del av kostnaderna är att hänföra till de 1.095 årsarbetarna.

De sammanlagda personalkost- naderna 1985 var 217,9 mkr (173,4 för 1984), vilket motsvarar 198.969 kr per årsarbetare att

1983 1982 1981 380,5 311,8 261,8 22,0 . 19,1 19,3 22,2 21,4 17,4

9,4 5,8 3,9

0,2 0,5 2,9

90,0 67,1 60,6 34,2 34,1 26,5 124,2 101,2 87,1 48,5 39,9 35,6 32,9 27,5 20,4 24,8 16,0 13,7 18,0 17,8 17,4 124,2 101,2 87,1

918 886 836

414 351 313

18,1 27,0 12,8 32,6 23,0 12,7

jämföras med 176.709 kr 1984.

Utöver personalkostnader be- står koncernens kostnader av in- köp av varor och tjänster från oli- ka leverantörer till 390,7 mkr (268,6 mkr 1984).

När personalkostnader och in- köp från leverantörer m fl har täckts återstår 3 7,8 mkr eller 5,8 procent av de ursprungliga intäk- terna. För 1984 återstod 25,2 mkr eller 5,4 procent.

KONCERNENS OMSÄlTNING UNDERFEM ÅR

RESULTAT FÖRE BOKSLUI'S- DISPOSmONI!K OCH SKATJ'

KONCERNENs SOLJDITET MKR

KONCERNENS RÄNTABILITET TO'L\LT KAPITAL MKR

7 600 500

.wo

300

D Moderbolaget (mk<l

[l Dotted>olqal (mkr)

% 12

[il KonunUft-Dala AB

D NorrDala AB

[~ Kommun-Data Väatcris AB

- !leOullatgr.ld m...S...bobgct (%)

• - ll<:ou.lta1p'luldott.erbolagen (%)

O Balansormlutning (mkr) (8 l!get kapital + SO% av obeskattade

""""ncr(mkr)

AVSKRIVNINGARNA

Anläggning'5tillgångarna består till övervägande del av maskiner och inventarier. Dessa tillgångar föråldras snabbt och därför mås- te avsättning göras varje år för framtida investeringar. Koncer- nen har en god beredskap för kattunande investeringar genom att högsta möjliga skattemässiga avskrivningar gjorts för 1985. Av- skrivningarna uppgick till 22,8 mkr (19,1 mkr 1984}.

RÄN'IORNA

1985 års ränteintäkter för kon- cernen uppgick till 1,6 mkr (2,4 mkr 1984) medan räntekost- naderna slutade på 2 ,3 mkr (1,1 mkr 1984). Det negativa fi- nansnettot slutade på O, 7 mkr,

- solidilet l %

vilket utgjorde en försämring mot 1984 med 2,0 mkr.

RESUITATET

Koncernens resultat före bok- slutsdispositioner och skatt blev för 1985 13,9 mkr, vilket var en förbättring med 6,5 mkr jämfört med 1984. I relation till omsätt- ningen utgjorde resultatet 2,1 procent mot 1,6 procent 1984.

På varje anställd blev resultatet 12.684 kr, en ökning mot 1984 med 5.112 kr.

FINANSIERING OCH LIKVIDITET

Efter årets investeringar i kon- cernen minskade företagens lik- vida medel med 16,7 mkt;

Förhållandet mellan kassa- och

KONCERNENs FINANSIERING I SAMMANDRAG (mkr)

---

1985 1984

KAPITALANsKAFFNING

Från rörelsen 13 41

Upplåning 9 5

- - - · - - - --

Summa kapitalanskaffning 22 46

- - - - - - - · - - · - --- - -

KAPITALANVÄNDNING

Minskning av långfristiga skulder :3 2

Investeringar, netto 36 40

·---~---

Summa kapitalanvändning 39 42

Förändring av likvida medel

-

^{17 4}

bankmedel samt fordringar å ena sidan och de kortfristiga skulderna å andra sidan ger ett mått på kon- cernens förmåga att klara av sina betalningar på kort sikt, kassalikvi- ditet. Denna var vid utgången av 1985 117,5 procent (133,1 procent 1984).

NYEMISSION

Efter verksamhetsårets utgång har aktiekapitalet i dotterföretaget Kommun-Data Väster:ls AB ut- ökats till3.000 tkr genom nyemis- sion. Moderbolaget Kommun- Data ABs aktieinnehav motsvarar 2. 706 tkr eller 90,2 procent av aktiekapitalet.

1983 1982 1981

12 30 14

12 30 14

l 4

14 26 12

14 27 16

-

² 3 - 2

RÄNTABILITET OCH sOLIDITET

Avkastningen före skatt på to- tllt sysselsatt kapitU i koncernen mätt som resultat före boksluts- dispositioner och skatt i relation till balansomslutningen uppgick till 7,1 procent (5,2 procent 1984).

soliditeten, d v s redovisat eget kapital inklusive 50 procent av obeskattade reserver i relation till baJansomslutningen i koncernen minskade med 3,3 procentenhe- ter. För moderbolaget uppgick soliditeten till 20,2 procent (22,8 procent 1984).

BOKSLUT I SAMMANDRAG PER BOLAG (mkr)

INVESTERINGAR

Koncernens totala investe- ringar i maskiner och inventarier uppgick 1985 till 126,3 mkr (61,2 mkr 1984). Moderbolaget inves- terade för 90,8 mkr (45,7 mkr 1984).

Kommun-Data AB NorrData AB Kommun-Data Västerås AB

1985 1984 1985 1984 1985

RESULTATRÄKNING

Rörelseintäkter 377,2 77,1 56,7

Rörelseresultat före avskrivningar 16,9 9.3 6,5

A v skrivningar 14,1 4,3 3,9

Rörelseresultat efter avskrivningar 2,8 5,0 2,6

Finansnetto 0,7 0.6 0,7

Resultat före bokslutsdispositioner

ochskatt 3,5 5,6 3,3

Årets nettovinst 1.1

1 - -

BALANSRÄKNING

Likvida medel 3,7 3,0

Övriga omsättningstillgångar 17,2 9,7

1 - -

Summa omsättningstillgångar 68,4 20,9 12,7

Spärrkonton hos Riksbanken 0.8

Anläggningstillgångar 43,2 10,2 9,1

- - -

S~atillgångar

:u,t

^22,6

- ---

Kortfristiga skulder 46,3 19,9 13, l

Långfristiga skulder 30,9

Obeskattade reserver 18,0 6,8 6,2

Eget kapital 16,4 4,4 3.3

Summa skulder och eget kapital 31,1 22,6

ÖVRIGT

Antal årsarbetare 151 134

Omsättning per anställd, tkr

exkl försäljning av hårdvara ')10 423

Investeringar i maskiner och inventarier

genomköp 25,9 8,8 9,6

genom leasing 19,8 17,8 2,7

soliditet i % 1) 22,8 25,0 28,2

Resultatgrad i % 2) 0,9 7,3 5,9

l) Definition: eget kapital + 50 % av obeskattade reserver i relation till balansomslutning 2) Definition: resultat efter finansnetto i% av omsättning

1984

39,7 1,8 1,1 0,7 0,1 0,6

1,4 8,6 10,0

2,7 12,7 5, l 5,2 1,6 0,/?

12,7

81 490

0,8 2,5 12,8 1,3

)

Kommundatas H!gt'onallserirJg get· kunderna ökade m6jligbeter till ämm bättre offentlig service.

Marknadsdivisionen

Servicepartner på hemmaplan

Den regionala verksam- beten har under året ut- vecklats på ett målinriktat sätt för att kunna erbjuda ett brett utbud av kvalifi- cerade tjänster. Kontor har etablerats på nya plat- ser och nya tjänster har utvecklats vid de tidigare etablerade kontoren.

Idag kan vi erbjuda regionala tjänster frän kontor på tjugotalet olika orter i landet.

DATASKOIOR

En betydande utbildnings- verksamhet har bedrivits under äret. 1\lå nya dataskolor, i Karl- skoga och Helsingborg, har etab- lerats.

Vm utbildningsinsatser har också uppmärksammats av övri- ga näringslivet och har bland an- nat resulterat i att dataskolan i Helsingborg genomför utbild- ningar för olika grenar inom nä- ringslivet. Därutöver har genom- förts ett antal andra utbildningar.

Som exempel kan nämnas ge- nomförda utbildningsprogram för Kommunförbundets reviso- rer, fackliga företrädare inom Svenska kommunalarbetareför- bundet, utbildningar för politiker och tjänstemän alltifrån översikt- lig utbildning till konkret an- vändning av olika system.

KONSULTING

Konsultverksamheten har ökat och spänner över ett brett f.ilt.

Exempel på uppdrag:

- sårbarhetsanalyser

- förstudier och kravanalyser - utvärdering av system vid

upphandling - projektledning

- kundspecifik systemutveck- ling

- organisationsutveckling - verksamhetsanalyser och ef-

fektbedömningar

POSITIVT MorTAGANDE Det är med stor tillfredsställel- se vi kan se att den regionala verksamheten .fått ett positivt mottagande bland våra kunder och kurmal utvecklas i överens- stämmelse med de ursprungliga intentionerna att vara en kvalifi- cerad samarbetspartner på hem- maplan. Exempel som belyser detta är kommentarerna från Mats Åberg, ekonomichef i Lin- desbergs kommun:

- Vi sökte med ljus och lykta efter en ADB-samordnare. Tjäns- ten tillsattes dock inte utan vi kontrakterade i stället på halvtid en ADB-samordnare frän företa- sets nyetablerade regionkontor i Orebro. På så sätt fick vi med en g:Ulg en kvalificerad ADB- samordnare som kunde tillvarata våra intressen.

- Regionaliseringen var tydli- gen den vitamininjektion företa- get behövde, vilket för vår del in- neburit att vi fått bra service och kompetens inom ADB-området på nära håll. Det skulle därför förvåna mig om den "egna"

tjänsten som ADB-samordnare någonsin blir tillsatt, slutar Mats Åberg.

OFFENSIVA SATSNINGAR I våra satsningar att profilera företaget på marknaden har ett antal betydelsefulla projekt ge- nomförts. "Ditt nya Sverige" som var namnet på den mässa vi ge- mensamt arrangerade kan vi på- stå blev en succe. Vi fick det stora nöjet att ta emot över 16 000 mässbesökare och nära 8 000 se- minariedeltagare.

En annan viktig satsning var

vårt engagemang i Stockhohn Open. Vi fick här möjlighet att genom olika media göra företa- gets namn lclnt över hela landet och en stor del av världskartan.

Det är med glädje vi noterat de positiva reaktioner vi redan kun- nat avläsa både från kunder och arbetsmarknad.

~ det regionala planet har vi ocksi deltagit i ett antal mässor och utställningar. Som exempel kan nämnas Mikrodatormässan i Skövde, som genomfördes samti- digt med invigningen av vårt nya kontor i Skövde

STÖRRE KONTRAKT I stark konkurrens med andra leverantörer har vi tecknat ett hu- vudleverantörsavtal med Norrkö- pings kommun, som därigenom lämnar sin tidigare leverantör.

Med Borlänge kommun, Sunds- valls kommun och Luleå kom- mun har vi också haft nöjet att kunna teckna huvudleverantörs- avtal. Härigenom har vi tätt en god bas för etablering av verk- samhet på dessa orter. ·

Lennart Olausson, marknadsdirektör

Kommundata blev först i världen med belautomatisk efterbehandling. Men trots den avancerad tekniken be- hövs människg.ns vakande öga. Här är det Lennart Sjöstrand som styr anläggningen.

)

Riksdatadivisionen

Först ⁱ världen för snabbare leverans!

Kommun-Data AB, ge- nom JUksdatadivisionen, blev ett av de första före- tagen i världen som satsa- de på helautomatisk utda- ta. Efter utskrift l laser- skrivare sker adressering automatiskt. Det gör att kunden får sitt material på snabbast möjliga sätt.

Riksdatadivisionens verksam- het omfutw följande huvudom- råden:

- ADB-bearbetningar, inklude- rande utdatabearbe~

vid Riksdatacentralerna i Alv- sjö och Slrellefteå

- tekniska konsulttjänster för externa och interna kunder - försäljning av lokala datorer

och terminaler

Efterfrågan på Riksdatadivi- sionens prodUkter har ökat kraf- tigt. Vi har satsat målmedvetet på kvalitet, villret resulterat i att till- gängligheten avseende terminal- baserade system ökat markant.

Leveransprecisionen för utdata- produkter och satsvisa bearbet- ningar är fortsatt hög.

NYADA10RER

Den ökade efterfrågan har mötts med installationer av nya stora datorer samt kommunika- tionsdatorer. Skivntirmeskapaci- teten har också utökats kraftigt.

En speciell grupp för nätöver- vakning har skapats under året för att göra driftsäkerheten ännu bättre.

I takt med att antalet regionala driftcentraler ökar krävs en ökad produktionsteknisk samordning~

Detta arbete har påbörjats och ska framöver ske med förstärkt kraft.

Användningen av laserskrivare har under året fortsatt att öka.

Antalet utskrivna A4-sidor per månad ökade från 5,5 miljoner 1984 till närmare 7 miljoner 1985. 'Ibtalt har produktionsvo- lymen på utdatasidan ökat med 15 procent till totalt 70 miljoner sidor.

Utrustningen med automatisk adressering, kunddelning och paketering har medfört en kraftig produktivitetsförbättring och en radikal minskning av felmöjlighe- terna.

satsningen på modem lim- vikutrustning har gjort att flera datapostblanketter rationaliserats bort. I stället skrivs i laserskriva- ren ett original som därefter au- tomatiskt viks och limmas till ffir- digt kuvert.

EFFEKTIVARE

Ytterligare rationaliseringar med t ex elektronisk lagring av blankettlayouter och logotyper fortsätter under 1986 för att vi därigenom ska kunna ge ännu ef- fektivare service.

Den kraftiga ökningen av in- teraktiv drift i Mapper tillsam- mans med volymökning i de satsvisa systemen har medfört att Sperrydriften ökat med 45 pro- cent per månad.

FÖRSTÄRKNING

Den interaktiva driften för IBM har ökat med 40 procent. En för- stärkning av mM-resurserna i Slrellefteå har gjorts genom att vi bytt ut IBM 4381-P02 mot en IBM 4381-Q03 som klarar cirka 4,9 miljoner instruktioner per se- kund och har 24 megabyte pri- märminne.

För att uppnå en mer rationell drift i IBM-miljö har systemsoft-

varan DOSIVSE konverterats till MVSISP.

LEDANDE I EUROPA Kommundatas datcentraler kan räknas som landets ledande och i vissa full Europas ledande när det gäller samverkan mellan olika maskin- och programpro- dukter.

Björn Nilsson, divisionscbtif, är stolt över den avancerade tekni- ken som ger den offentliga sek- torn möjligbet till ännu snabba- re och effektivare service genom korrekta underlag.

All utveckling sker i nära samarbete med kunden. Per Robertsson och 1bmas Silen kollar att kravspecifika- tionen stämmer.

Kommundi'\7ision l

Terntinatsystem

blev en klar succe

satsningen på terminal- baserade system blev en klar succe. Dessa system fungerar som effektiva hjälpmedel för kunden att ytterligare höja servi- cenivån inom den kom- munövergripande admi- nistrationen. Vår satsning har resulterat i en rad framgångar och en kraf- tigt ökad efterfrågan från vira kunder.

\trksamheten inom Kom- mundivision l omfattar utveck- ling och marknadsföring av ADB-system och -tjänster för kommunens olika förvaltningar.

Vi upplever ett klart ökmde behov från de olika fackförvalt- ningarna att et tillgång till den ge- mensanuna informationen i kommunen. Vi har därför främst inriktat oss på kraftfulla sats- ningar inom personal-, ekonomi-, inköps-, förråds· och planerings- områdena.

INTEGRATION

Arbetet bedrivs med en hel- hetssyn, dvs att kunna tillhanda- hålla ett sammanhängande och väl integrerat ADB-stöd till våra kunder. Det ger i sin tur kommu- nen bättre förutsättningar för att framgent kunna satsa vidare på en bra serviceproduktion till sina invånare.

\trksamheten omfattar även utbildning, kundstöd, installation och konsultverksamhet.

BÄTIRE STYRNING Utvecklingen bland många av v.ira kunder mot en ökad decent- ralisering har samtidigt lett till ökade behov av bättre . styrning av verksamheten främSt utifrån ekonomisk synvinkel. För att till-

godose detta behov har vi avde- lat samtliga tjänster och produk- ter inom EDIT-omcldet till ett eget produktomclde. Det har re- sulterat i att vi kunnat ge ännu bättre stöd till kommunernas ekonomi utveckling.

NYA PRODUKTER

Vi har inom de olika verk- samhetsområdena utvecklat nya intressanta produkter baserade på de önskemål kunderna fram- fört. Vår strävan att tillhandahålla ett bra ADB-stöd behöver dock inte alltid ske genom egen ut- veckling. Vi har därför under året köpt in både applikationspro- gramvara och nya utvecklings- hjälpmedel. Inom det först- nämnda har ett integrerat och terminalbaserat ADB-system för inköps-, förråds-, och arbetspla- neringsverksamhet anskaffats.

IFAS, som systemet heter, har in- stallerats i bland annat Helsing- borg.

PERSONDATORN ÅT Genom de nya utvecklings- hjälpmedlen kanuner våra kun- der framöver att kunna utnyttja våra programprodukter i helt ny driftmiljö för bland annat per- sondatorer och persondatornät Konunundivisionen har också satsat på en ökad integration mel-

1brsten Anderberg, divisions- chef

lan olika produkter för att därige- nom ge användarna bättre möj- ligheter till gemensam informa- tion.

EGEN UTVECKLING Liksom hos våra kunder utgör personalen v:h- viktigaste resurs.

Vi har därför satsat kraftigt på personlig utveckling för att mot- svara våra kunders förväntningar.

En positiv satsning som resulterat i betydande förbättringar inom främst områdena chefsteknik, marknadsföring, affärsmässighet och planering.

GOI'T RESULTAT

Med stor tillfredsställelse km vi, med årets fadt i hand, konsta- tera att även de ekonomiska re- sultaten för divisionen har mot- svarat och i vissa fall med god marginal överträffut våra uppsatta mäl. Det ger oss framgent även ekonomisk god grund för en fortsatt kraftfull utveckling av ett bra ADB-stöd till våra kunder och användare.

NYA MÖJLIGHETER Framtiden ser vi som en möj- lighet att utveckla våra produkter till ännu effektivare hjälpmedel för v.ira kunder. Egentligen är det bara fantasin som begränsar oss.

Måt!g(J kommuner <~mer a" de tJkat sin barnomso•g med 30---40 procent genom Införande atJ AV B.

16

Kommundivision 2

Samordning och helhet nyckelord

Förändringar ska ske utifrån en helhetssyn på organisation, arbetsupp- gifter, individ och teknik.

Information är en gemen- sam resurs för poRtiker, beslutsfattare och hand- läggare.

Det är utgfu'lgspunktema för Kornmundivision 2 i utveck- lingen av ADB- och verks.un- hetsstöd för områdena social, skola, fritid, kultur och trafik.

Det gångna året har divisio- nens verksamhet inriktlts pi bland annat

- utveckling av ADB-system - instillation av ADB-system - utbildning och kundstöd - konsultinsatser för verksam-

hetsförändringar och effektut- redningar

- marknadsföring och försälj- ning

STORT INTRESSE

Intresset för vårt samordnade system för socialtjänsten, SOCIA, har varit fortsatt stort.

Stora förväntningar knyts till vår satsning pi ADB-stöd inom individ- och familjeomsorgen.

Försöksverksamheten avseende socialbidragiDafitering har pi- börjats och kornmer att tas i pro- duktion under september 1986.

Inom äldreomsorgsområdet har ett intensivt arbete pigått med att ytterligare komplettera systemet för att motsvara verk- samhetens krav.

HELHETSSYN PÅ SKOLAN Utveckling och installation av det samordnade informations- systemet för skolan, KLASS, har fortsatt. Kommunerna har därvid ett ADB-system som utvecklats med en helhetssyn på s:Wäl rek-

torsområdet som centrala skol- förvaltningens behov av verk- samhetsstöd. ·

SAMUIGA KOMMUNER I samarbete med Centrala stu- diestödsnämnden har under året bedrivits utveckling av ett nytt studiestödssystem för landets samtliga studiestödsberättigade elever. Samtliga kommuner kom- mer att vara anslutna till sys- temet.

Vi har kunnat erbjuda kom- muner och landsting kraftigt ra- batterad utrustning för bruk in- om undervisning och skoladmi- nistration.

Ett omfattande arbete har be- drivits för att förenkla informa- tionsöverföringen mellan stat och kommun. I detta samarbete ingår Kornmun-Data AB, Centrala studiestödsnämnden, skolöver- styrelsen och statistiska central- bycln. Exempel p:l ADB-system där denna tanke är genomförd är KLASS, gyronasieintagning samt det nya systemet för studiestöd.

FRITID PÅ PERSONDATOR Stor kundtillströmning noteras under 1985 till vår produkt för

friti~tration,FRITS.Pro­

dukten har även gjorts tillgänglig för persondator, vilket rönt ett mycket stort intresse.

Tillsammans med Posten och Sveriges campingvärdars riksför- bund har samarbete inom turist- och campingområdet inletts.

Detta samarbete möjliggör ett ef- fektivt utnyttjande av gjorda in- vesteringar hos kommunerna.

Vårt system för kreditresead- ministration, KRITA, är idag det enda rikstäckande systemet för administration och betalnings- förmedling av samtliga samhälls- betalda resor, vilket gör det möj-

ligt för intressenterna att p:1 ett effektivt sätt kunna följa verk- samheten.

FÖRBÄ.Tl'RAD KVALITET Ett saniarbete med statistiska centralbyrån har under året resul- terat i att nya produkter tillförts KIR-systemet. Genom att rappor- tering av nyckelkoder kan ske di- rekt via KIR erhålls en förbättrad kv.ilitet pi kommunernas statis- tik-och planeringsunderlag.

Nordiska ministerrådet har an- slagit medel till det s:l kallade FINN-KAR-projektet. M:llet är att skapa en modell till ett nytt infor- mationssystem inom den sociala sektorn.

FÖRENKLING

För att ytterligare förbättra och förenkla fuktureringsarbetet i kommuner och landsting har ett interaktivt faktureringssystem för allmänna avgifter; IFA, utvecklats.

Inom kontorsinformationsom- rådet har bedrivits en intensiv ut- veckling i syfte att skapa ett ad- ministrativt hjälpmedel för be- slutsfattande.· Ärendehanterings- systemet Dokumentation har här en viktig roll att fylla.

Wf Dahl, divisionschef

17

Det finns miljoner att spara genom effektiva ADB-system för bostadsföretag, energiverk, renhållningsverk, trafikföretag och andra kommunala bolag.

Bolagsdivisionen

Okade effekter ••

tned persondator

Bolagsdivisionen har satsat på persondatorlös- ningar för att ge kunder- oa äp.nu större möjligbet till effektiv administra- tion.

Genom en kombination mellan persondator och stordator kan kunden bå- de köra lokala system och koppla upp sig till stora centrala system.

Bolagc;divisionens verksamhet omfattar utveckling, förvaltning och marknadsföring av ADB- system inom marknadssegmen- tet kommunala bolag och af- färsdrivande verk.

Ett kraftfullt stöd skipades för våra kunder då enheten för kundinformation stutade sin verksamhet i mitten på året. Den- na kundstödsfunktion har som huvuduppgift att besvara använ- d.arfclgor av de mest skiftande slag rörande olika ADB- tillämpningar.

SNABBARE DEBITERING Den satsning som gjorts på ter- minalsystem för debitering och betalningsövervakning har resul- terat i ett stort antal installationer.

Systemen har fått ett gott motta- gande på marknaden och inne- bär en avsevärd effektivisering av våra kunders verksamhet inom området cash management.

Terminalsystemet gör det möj- ligt att på ett enkelt sätt öka anta- let debitering<;tillfållen, vilket ger följande fördelar:

- Ränteintäkterna för kommu- nen eller bolaget kommer att öka kraftigt.

- För abonnenter förbättras ser- vicen. Räkningarna kan skic- kas ut oftare och blir lättare att betala.

- Det blir firre felaktiga räk-

ningar eftersom ~

underlagen blir säkrare med vårt terminalsystem.

För att ytterligare bredda vårt produktutbud har utvecklingen av systemet ISAK-mM bedrivits med största intensitet s:l att första installationen kan plibörjas mot slutet av 1986.

PC OCH STORDATOR Divisionen har satsat på att ut- veckla persondatorlösningar för att föra ut datorkraften. Med en kombination mellan stordator och persondator, PC, vinner man en rad fördelar.

Vid användning av stordator slipper kunderna till stor del be- kymra sig om säkerhetssidan, backup, pappershantering m m.

PCn ger möjligheter att bearbeta information lokalt med stan- dardprogram som är relativt enk- la och billiga.

Ett exempel på detta är installa- tionen i Boden av ett PC-nät ba- serat på fyra persondatorer. PC- nätet används lokalt för ELIS (Energibas 80). Dessutom kan persondatorerna kopplas upp mot vårt debitering<;system för konsumtionsavgifter i Mapper.

19 TRAFIKFÖRETAG

"11:'afik-SLTF" kallar vi projek- tet som ska förse Sveriges länstra- fikbolag med ett rationellt ADB- hjälpmedel för sin hantering av trafik:information.

Beroende på efterfclgan ska utbudet för denna samhällsservi- ce kunna varieras med till exem- pel förstärkningar och dubble- ringar. Rätt information ska ut till trafikanterna.

Vi utvecklar för länstrafikbola- gen ett bra och användarnära ADB-hjälpmedel som möjliggör en rationell informationshante- ring, nu och i framtiden. Nitton

länstrafikbolag har anslutit sig till sarnarbetet och de första bolagen tar system i drift under hösten 1986.

FASTIGHET

Kommun-Data AB har tillsam- mans med VBB/Fastighetsteam antagit den utmaning som det nya begreppet .fustighetsmanage- ment står för. För oss innebär denna nya syn på fustighetsför- valtningen näst intill oändliga ar- betsfilt där vi kan tillhandahMla all nödvändig teknisk och eko- nomisk kunskap kompletterad med en omfattande förvaltnings- erfarenhet, ett gediget ADB- kunnande och i förekommande fall servicebyråtjänster. Dessa tjänster marknadsförs under namnet Filur.

RESURS OCH STIMULANS Redan någon procents kost- nadsbesparing på en normal fus..

tighetsbudget ger en positiv net- toeffekt även efter en omfattande ADB-inventering. Thck vare vårt ADB-koncept kan en fustighets- förvaltning ges stimulans och re- surs att effektivisera sin verk- samhet.

Anders AbUndet; divisiOt1Sd:Jej

.l9

Det datorstödda informationssystemet för landsting, Dasis, blir sjukvårdens nya flaggskepp.

Landstingsdivisionen

Dasis ger

nya tnöjligheter

satsningen på lands- tingssidan och samarbe- tet genom lO-gruppen har mottagits väl av användar- na. Det12 främst genom de system som i nära sam- verkan utvecklats.

Under året har kontak-

terna med rita kunder och marknaden fördju- pats.

Kommun-Data AB är idag klart marknadsle- dande.

Utvecklingen inom landstings- omnidet har även väckt stort in- ternationellt intresse. Överlägg- ningar pågår med bland annat Spanien och Finland.

Landstingsdivisionens verk- samhet omfattar

- utveckling av ADB-system för landstingen

- konsult- och utbildnings- tjänster

STRATEGI OCH PLAN Kundstrategier och planer har utvecklats i landstingsvisa pro- jekt. Arbetet i lO-gruppen har omorganiserats och förbättrats.

Arbetet med att utforma en sammanhållen produktstrategi, som stödjer den förändring mot ökad decentralisering som pågår inom landstingen, har priorite- rats.

DASIS

Som komplement till de cent- rala systemen kommer Uruxbase- rade kliniksystem - Dasis - att utvecklas. Planering ^och förbere- dande utvecklingsarbete påbör- jades under hösten.

18M-KONCEPTET

Det centrala mM-konceptet har kompletterats med system

för tmdv:\rd, morfologi och mammografi.

Användarnas krav på förbätt- rad utdata kan nu tillgodoses med hjälp av persondatorer ^och fjärde generationens utveck- lingshjälpmedel.

V:\ra system har dessutom för- bättrats genom att användarerfa- renhet:er har arbetats in och re- sulterat i nya versioner.

KOPPLINGAR

Våra produkter

at

en alltmer strategisk roll i landstingens in- formationsförsörjning. För att säkra kopplingar mot apotek och försäkringskassor har samarbete inletts med apoteksbolaget och

riksförsäkringsverket. Likaså har beredskapsplaneringens krav på infqrmation uppmärksammats vad gäller personal, utrustning och förrå,dsartiklar.

UTBILDNING

\erksamhetsinriktad ADB-ut- bildning för olika personalkate- gorier har utvecklats och finns nu för läkare, sekreterare och ad- ministrativ personal.

Fotnot: lO-gruppen

bestrr

av Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Malmö- hus, Hallands, Värmlands, Väst- manlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns landsting.

Sune Andreasson, divisionschef, tror på trygghet, valfribet och utveckling inom sjukvårdens ADB-satsning.