10.1. Köpe- och exploateringsavtal lott C, etapp 2 Väsjö torg, Väsjön, - undertecknat

Mellan Sollentuna kommun (212000-0134), ("Kommunen"), och Conara

Projektutveckling AB (559123-5253), ("Bolaget"), har under de förutsättningar som anges nedan träffats följande

KÖPE- O C H E X P L O A T E R I N G S A V T A L

§ 1 Bakgrund

Kommunen är lagfaren ägare till Törnskogen 4:55 och Tömskogen 4:56 ("Fastigheterna").

Kommunen har genom markforsäljningstävling inhämtat anbud för att förvärva och bebygga ett område på Fastigheterna som markerats med blå linje på bifogad karta, bilaga 1 ("Området") Efter utvärdering har Bolaget utsetts som vinnare för Området.

§ 2 Köpeobjekt och överlåtelseförklaring

Området enligt § 1 ovan är objektet för denna överlåtelse. På de villkor som framgår av detta avtal överlåter Kommunen härmed Området till Bolaget.

§ 3 Villkor för giltighet

Detta avtal är giltigt under förutsättning att kommunfullmäktige i Sollentuna, genom beslut senast 2018-02-15 som senare vinner laga kraft godkänner detta avtal samt att de laga villkoren enligt JB 4 kap § 7 uppfylls.

Om dessa fömtsättningar inte uppfylls, är detta avtal till alla delar förfallet utan ersättningsskyldighet för någon av partema.

§ 4 Tillträdesdagen

Bolaget ska tillträda Området 2019-06-28 förutsatt att beslut om fastighetsbildning har vunnit laga kraft. Annan tillträdesdag kan överenskommas skriftligen mellan partema.

Bolaget har rätt att utföra geotekniska undersökningar innan tillträdesdagen.

§ 5 Köpeskilling

Bolaget ska till kommunen erlägga köpeskilling för Området om 113 790 000 kronor uppräknat med index enligt nedan, ("Köpeskillingen").

Köpeskillingen ska erläggas på följande sätt:

a) Handpenning motsvarande 11 379 000 kronor motsvarande 10% av Köpeskillingen utan beaktande av indexuppräkning enligt nedan ska erläggas kontant inom 10 bankdagar efter Kommunens laga kraft vunna beslut över detta avtal enligt §3 ovan.

b) Kontant på Tillträdesdagen för resterande del av Köpeskillingen.

Bolaget ska betala en tilläggsköpeskilling om 15 000 kronor per m² ljus BTA för vilket bygglov beviljas inom Området utöver 7 586 m² ljus BTA, ("Tilläggsköpeskilling").

Tilläggsköpeskilling förfaller till betalning vid lagakraftvunnet bygglov.

Kommunen ska fakturera Bolaget handpenning, Köpeskillingen och Tilläggsköpeskilling.

Köpeskillingen och Tilläggsköpeskilling enligt ovan är angivna i prisnivå juni, 2017, och är anpassade till SCB's KPI för nämnda månad, ("Basmånaden"). En uppräkning av Köpeskillingen och Tilläggsköpeskillingen ska ske med belopp motsvarande den procentuella andel av Köpeskillingen respektive Tilläggsköpeskillingen som svarar mot den procentuella förändringen i KPI mellan Basmånaden och vid faktureringstidpunkten senast publicerade KPI.

Trots det som stadgas ovan ska Köpeskillingen under inga förhållanden vara lägre än 113 790 000 kronor. Tilläggsköpeskillingen ska aldrig vara lägre än 15 000 kronor per m² ljus BTA.

Vad som utgör ljus BTA definieras närmare i bilaga 4.

§ 6 Fastighetsbildning

Kommunen ansöker om och bekostar den fastighetsbildning, som enligt § 3 erfordras för överlåtelse av Området.

§ 6.1 G e m e n s a m h e t s a n l ä g g n i n g a r

Bolaget åtar sig att tillsammans med övriga byggherrar i kvarteret samordna och ansöka om fastighetsförrättning av eventuella gemensamhetsanläggningar avseende t.ex. garage, gård, dagvatten, cykelförråd.

Bolaget ansöker om och bekostar erforderliga förrättningar enligt anläggningslagen (AL 1973:1149) liksom övriga förrättningar inom kvartersmark, som erfordras för

genomförandet av Detaljplanen.

§ 7 Skatter

Skatter och avgifter som utgår för Området före Tillträdesdagen betalas av Kommunen.

Skatter och avgifter som utgår för de överlåtna Området från och med Tillträdesdagen betalas av Bolaget.

Avräkning ska ske i samband med faktureringen av Köpeskillingen.

§ 8 Köpebrev och lagfart

När Köpeskillingen till fullo erlagts utfärdar och överlämnar Kommunen kvitterat köpebrev till Bolaget.

Bolaget ska ansöka om och bekosta erforderlig lagfart för det överlåtna Området. Lagfart får endast sökas efter att köpebrev har utfärdats.

§ 9 Områdets skick

Området överlåtes fritt från byggnader och andra anläggningar ovan resp. underjord i avstädat skick/befintligt skick, vilka partema besiktigat och godkänt.

Bolaget har beretts tillfälle att undersöka Området före undertecknandet av detta avtal.

Bolaget avstår med bindande verkan från alla anspråk på grund av fel och brister i de överlåtna Området av vad slag vara må inklusive dolda fel och brister.

2(9)

§ 1 0 Exploateringen

Exploateringen ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i Detaljplan 637, Dnr 2008/716 med tillägg Detaljplan 655, Dnr 2014/0120 och tillägg Detaljplan 686, Dnr 2015/0640 samt tillhörande Kvalitetsprogram för gestaltning, bilaga 2.

Bolagets vinnande anbud i markförsäljningstävlingen, bilaga 3 utgör underlag för exploateringen på Området. Om inget annat skriftligen har överenskommits mellan parterna ska anbudsunderlaget följas av Bolaget vid exploateringen.

Innan bolaget ansöker om bygglov, ska handlingarna underställas och godkännas av Kommunen genom Väsjöenheten. Överensstämmer handlingarna med bilaga 3, Bolagets vinnande anbud, eller annat som skriftligen överenskommits mellan parterna ska sådant godkännande lämnas inom två veckor.

Bolaget ska inom tre år från Tillträdesdagen ha erhållit slutbesked för respektive byggnad inom Området i enlighet med av Bolagets vinnande anbud i markförsäljningstävlingen.

Bolaget ansvarar i förhållande till Kommunen för att Bolagets åtaganden enligt detta avtal åtföljs även av en ny ägare till Området samt av entreprenörer och andra utomstående som anlitas av Bolaget eller en ny ägare till Området.

§ 10.1 Miljöansvar

Bolaget förbinder sig att ta stor hänsyn till den totala miljöbelastningen och människors välbefinnande vid materialval, dagvattenlösning och val av energisystem samt vid

sortering av byggavfall under produktionsskedet och att åtfölja gällande miljölagstiftning och därtill hörande regelverk vid genomförande av exploateringen.

Bolaget skall redovisa klimat- och miljöpåverkan från ingående byggmaterial i Inventory of carbon and energy, University of Bath (2011) och SundaHus. Redovisningen ska omfatta förteckning över innehåll avseende utfasningsämnen, riskminskningsämnen samt växtgasutsläpp (C02e).

§ 10.1.1 Energianvändning

Stor hänsyn ska tas till den totala miljöbelastningen och människors välbefinnande vid materialval och val av energisystem för byggnation inom Området. Boverkets vid var tid gällande byggregler avseende energieffektivitet ska tillämpas för genomförandet av exploateringen.

§ 10.1.2 Produktionsskede

Vad gäller bebyggelse och markanläggningar ska Bolaget, förutom att följa gällande miljölagstiftning och föreskrifter, ha som mål att överträffa gällande lagar och förordningar genom att ständigt bli bättre på miljöarbete och hitta nya mer miljövänliga alternativ.

Stor hänsyn ska tas till den totala miljöbelastningen och människors välbefinnande vid sortering av byggavfall under produktionsskedet.

§ 10.1.3 Dagvatten

Bolaget ansvarar för att Kommunens Dagvattenpolicy, Dnr 2015/0683 följs och åtar sig att medverka till samordning av dagvattenhantering inom Detaljplaneområdet med

Kommunen och Sollentuna Energi och Miljö AB.

Bolaget ansvarar för att dagvattenhanteringen under byggskedet för Området inte ska bidra till ökad belastning på recipienterna. Eventuellt vatten som leds bort från Området ska ha genomgått sedimentationskammare och ha motsvarande regnvattenkvalitet. Bolaget ska stämma av åtgärderna med VA-huvudmannen.

Dagvatten ska omhändertas lokalt genom infiltration där det är möjligt.

§ 1 1 Genomförande av exploateringen

§11.1 Byggande kvartersmark

Bolaget ansvarar för utbyggnaden inom Området.

§11.2 Etableringsytor

Bolaget ska i första hand anordna etablering för den egna produktionen inom Området.

Bolaget kan disponera etableringsområden mot erläggande av avgift motsvarande

kommunens gällande taxa för uttagande av avgift vid vissa upplåtelser på allmän plats och salutorg. Bolaget förbinder sig att i god tid före byggstart samråda med Kommunen om vilka etableringsytor som behövs och under hur lång tid. Bolaget ansvarar för att ansöka om och bekosta erforderliga tillstånd för bygglov eller markupplåtelse.

§11.3 Parkering

Bolaget ska på eget ansvar anordna och bekosta bil- och cykelparkering för bostäder och verksamheter inom Området. Besöksparkering för bil inryms på kommunens gator vilken kommer att vara avgiftsbelagd. Besöksparkering för cykel ska inrymmas inom Området.

Parkeringstalet för Området är 1,0 per 100 BTA för bilparkering och 5 per 100 BTA för cykelparkering. Bolaget kan arbeta med sitt parkeringstal för bil genom att ta fram en kvartersspecifik plan för hållbart resande med mobilitetsåtgärder. Med mobilitetsåtgärder är det möjligt att få rabatt på parkeringstalet för bil till max 0,6 per 100 BTA.

Innan Bolaget ansöker om bygglov, ska Bolagets plan för hållbart resande underställas och godkännas av Kommunen genom Väsjöenheten. Överensstämmer handlingar med vad som överenskommits ska sådant godkännande lämnas inom två veckor.

§11.4 Teknisk försörjning, anläggnings- och anslutningsavgifter Den bebyggelse som Bolaget ska uppföra enligt detta avtal ska anslutas till fjärrvärmenätet.

Bolaget svarar för alla övriga kostnader för Området såsom kostnader för anslutning av vatten- och avlopp, el, fjärrvärme och f j ärrkyla m.m.

Anslutning av ledningar sker vid anslutningspunkt, anvisad av Sollentuna Energi och Miljö AB.

För anslutning till ledningar för vatten och avlopp, elkraft, fjärrvärme och f j ärrkyla av den bebyggelse som Bolaget ska uppföra inom Området, ska tillämpas av Sollentuna Energi och Miljö AB vid varje tillfälle utfärdade och gällande bestämmelser, allmänna

anläggningsavgifter och taxor.

4(9)

Det åligger Bolaget att träffa separata avtal med Sollentuna Energi och Miljö AB eller annan leverantör för anslutningar enligt ovan.

§ 11.5 Belysning

Bolaget medger Kommunen eller den som Kommunen sätter i sitt ställe, att inom Området utan ersättning för all framtid anlägga, nyttja, underhålla och ombygga linspänd belysning för allmänna gator och vägar.

Bolaget medger att ovan angivna rättigheter far inskrivas som servitut med bästa rätt i fastighet belägen inom Området till förmån för fastigheterna och, eller upplåtas med ledningsrätt.

§ 12 Kommunens åtagande inom allmän plats

Kommunen bekostar utbyggnad av allmänna anläggningar inom allmän platsmark inom detaljplanen.

§ 1 3 Utbyggnadsordning, tidplan och etappindelning

För kommande bebyggelse på kvartersmark har en preliminär tidplan upprättats. Om Kommunen blir försenade med utbyggnad av gator och torg m.m. har Bolaget inte rätt till ersättning.

§ 14 Samordning

Bolaget har tagit del av PM Produktionsförutsättningar och grundförstärkning, daterad.

2017-02-22.

Bolaget och Kommunen åtar sig att kontinuerligt samordna sina exploateringsåtgärder såväl i tid som i utformning och kvalitet. Bolaget är skyldigt att samordna sina

entreprenader med Kommunens olika entreprenörer, övriga byggherrar inom

detaljplaneområdet och med Sollentuna Energi och Miljö AB samt eventuellt övriga ledningsdragande bolag.

Samordning ska även ske vad gäller projektering och upphandlingsunderlag så att

anläggningar på kvartersmark är synkroniserade med allmän plats vad avser läge och höjd.

Utförande av grundkonstruktioner på kvartersmark får inte påverka grundkonstruktioner i gata så att bärigheten äventyras. Hur detta säkerställs ska Bolaget redovisa i ett

åtgärdsförslag före påbörjande av arbeten med grundkonstruktioner på kvartersmark. Alla grundläggningsarbeten skall dokumenteras och stämmas av med Kommunen innan de påbörjas. Beslut om vilka arbetsberedningar och kontroller som skall göras dokumenteras.

För att skapa en hållbar bebyggelse är parterna överens om att det behövs en ständigt aktuell dialog mellan berörda aktörer och en kontinuerlig uppföljning under hela arbetsprocessen till och med det att Området är färdigexploaterat.

Tillsammans med Kommunen och övriga byggherrar i Området ska Bolaget delta i

projektsamordningsmöten. I det fall det identifieras ett behov av anlita en byggsamordnare ska Bolaget, Kommunen och de övriga byggherrarna dela på den kostnaden.

§ 1 5 Byggtrafik och tillstånd

För byggtrafik till och från Området ska trafikanordningsplan upprättas av Bolaget. Planen ska godkännas av Kommunen. Öppningstillstånd ska inhämtas från Kommunen. Även för eventuell avstängning av delar av gatunätet i anslutning till Området under

anläggningsarbetena fordras att särskilt tillstånd inhämtas från Kommunen.

Bolaget bekostar och ansvarar för att erforderliga schakttillstånd ska inhämtas från Kommunen.

För långa, breda, tunga transporter inom Kommunen som överskrider gatornas bärighet eller påverkar trafiksäkerheten ska ansökan om transportdispens inhämtas från Kommunen.

För transporter enligt ovan som berör flera kommuner ska motsvarande tillstånd inhämtas från Trafikverket.

§ 1 6 Kostnadsansvar

Bolaget svarar, om ej annat framgår av detta avtal, för samtliga kostnader avseende exploateringen i enlighet med detaljplanen av vad slag de vara må inom eller i omedelbar anslutning till Området, som fordras för fullgörandet av detta avtal. Härvid avses

exempelvis kostnader för bygglov, tillståndsprövning och eventuell avstegsprövning, liksom anslutningsavgifter för teknisk försörjning av tillkommande bebyggelse.

Gatukostnadsersättning och planavgift ingår i Köpeskillingen.

Kommunen svarar ej för några som helst kostnader inom Området utöver vad som särskilt angetts i detta avtal.

Bolaget är ej berättigad till ersättning för eventuella brister eller fel i av Kommunen upprättade handlingar eller tillhandahållna uppgifter i den mån de avser fastigheters eller byggnaders eller andra anläggningars fysiska skick inom Området.

Kostnader för framtida förbättringar eller utbyggnader av nya gator eller andra allmänna platser med därtill hörande anordningar regleras enligt vid aktuell tidpunkt gällande lagar och regler.

§ 17 Fornlämningar

Inga kända fornlämningar finns inom området. Om fornlämningar påträffas under pågående markarbeten gäller miljöbalkens regler om åtgärder.

§ 1 8 Markföroreningar

Om markföroreningar påträffas inom Området som förhindrar att berört område nyttjas i enlighet med Detaljplan, ska Bolaget skyndsamt informera Kommunen om detta. Bolaget utför på Kommunens bekostnad, efter Kommunens skriftliga godkännande, samtliga åtgärder som krävs för att sanera marken inom Området så att Området kan nyttjas i enlighet med Detaljplan.

Bolaget utför efter godkännande av Kommunen nödvändiga provtagningar och utredningar för att klarlägga behovet av efterbehandlingsåtgärder inom Området. Kommunen bekostar sådan utredning och framtagande av handlingsplan för eventuella efterbehandlingsåtgärder samt merkostnader för schakt, transport, behandling och/eller deponi av massor som kräver

6(9)

efterbehandling. Kommunen skall godkänna förorenade massor som transporteras till deponi.

Kommunen ersätter inte Bolaget för eventuella stilleståndskostnader e dyl. i samband med en eventuell efterbehandlingsåtgärd.

Med markföroreningar menas sådana enligt miljöbalken 10 kap 1 §.

§ 1 9 Buller

Bebyggelsen ska uppfylla de krav och normer vad avser bullernivåer som framgår av Detaljplanen. Bolaget svarar för och bekostar alla byggtekniska och anläggningstekniska åtgärder, vilka kan krävas för att uppfylla angivna krav och normer.

§ 20 Information och marknadsföring

Bolaget förbinder sig att i sin marknadsföring vad gäller namngivning av område och övergripande budskap följa Väsjöns varumärkesplattform.

Bolaget förbinder sig att utse en person som deltar i marknadssamarbete Samsyn Väsjöns regelbundna marknadsmöten. Här ingår övriga byggherrar inom Väsjön samt Sollentuna kommuns kommunikatör.

Genom marknadssamarbete Samsyn Väsjön finns genom egen finansiering möjlighet att delta i planering och genomförande av gemensamma marknadsaktiviteter (webbsida, sociala medier, events, skyltning etc).

Bolaget förbinder sig att utan kostnad för Kommunen med skyltar på plats kontinuerligt informera allmänheten om projektet och byggnadsarbetena och därvid ange Kommunens eventuella medverkan i projektet. Text på byggskylten angående Kommunens medverkan i projektet ska utformas efter anvisningar från Kommunen.

Bolaget ska före exploateringsarbetenas påbörjan utse och till Kommunen meddela

kontaktuppgifter till den person som under exploateringsarbetena ansvarar för information och kommunikation.

§ 21 Byggnadsskyldighet och vite i förhållande till tidplan

Viten används i syfte att säkerställa att Området blir bebyggt inom skälig tid och på avsett sätt. Detta till trygghet för övriga byggherrar och Kommunen.

Vid bristande fullgörelse ska Bolaget erlägga vite enligt nedan.

1. Om bebyggelsen, i enlighet med bilaga 3, inte har färdigställts så att slutbesked meddelas inom tre år från Tillträdesdagen ska Bolaget utge vite till Kommunen med 1 % av Köpeskillingen (inklusive indextillägget enligt §5) per påbörjad månad som slutbesked försenas.

2. Om Bolaget bryter mot § 22 ska Bolaget utge vite till Kommunen. Sådant vite ska utgå med 15 % av den andel av Köpeskillingen (inklusive indextillägg enligt

§5) som den överlåtna delen av Området utgör av total byggrätt inom Området.

Viten är omedelbart förfallna till betalning om bolaget inte håller tidsfristerna för färdigställande enligt punkten 1 eller överlåter avtalet på sätt som avses i punkten 2 eller vid ombildning enligt punkt 3.

Tidpunkten för när vitet ska börja att löpa ska flyttas fram om Bolaget hindras att erhålla slutbesked på grund av:

a. omständighet som beror på Kommunen eller något förhållande på Kommunens sida,

b. myndighetsbeslut som medför allmän brist på hjälpmedel, material eller vara eller begränsning av arbetskraft,

c. krig, försvarsberedskap, epidemi, strejk, blockad eller lockout, dock inte strejk eller blockad till följd av Bolaget eller att någon som Bolaget anlitat inte fullgjort sina skyldigheter gentemot anställd,

d. väderleks eller vattenståndsförhållande som är osedvanliga för byggnadsorten och inverkar särskilt ogynnsamt på Bolagets möjligheter att erhålla starbesked respektive slutbesked,

e. annat av Bolaget ej vållat förhållande som Bolaget inte bort räkna med och vars menliga inverkan Bolaget inte rimligen kunnat undanröja.

§ 22 Överlåtelse av avtal

Vid överlåtelse av Området ska Bolaget tillse att ny fastighetsägare blir bunden av samtliga Bolagets åtaganden enligt detta avtal samt att även fastighetsägare i senare led blir bundna därav. Detta avtal eller delar av det far inte av Bolaget överlåtas på annan utan

Kommunens skriftliga medgivande.

Bolaget förbinder sig att vid överlåtelse av äganderätten av Området eller fastighet som avstyckats från Området tillse att de nya ägarna övertar samtliga förpliktelser enligt detta avtal genom att i respektive avtal angående överlåtelse införa följande bestämmelse.

"Köparen förbinder sig att i av Sollentuna Kommun påfordrade delar efterkomma mellan Sollentuna kommun och [Företagsnamn] träffad överenskommelse om marköverlåtelse inom [område] daterad Överenskommelsen bifogas i avskrift. Köparen skall vid överlåtelse av äganderätten tillse att varje köpare som följer därefter binds vid överenskommelsen, vilket skall fullgöras genom att denna bestämmelse, med i sak oförändrad text intages i överlåtelsehandlingen. Sker ej detta skall köparen utge vite till Sollentuna kommun enligt § 21.

Vitet skall omräknas till penningvärdet vid den tidpunkt då vitet förfaller till betalning genom användning av konsumentprisindex eller det index som kan komma att ersätta det. "

Om överlåtelse sker skall Bolaget snarast efter det att överlåtelsen skett till Kommunen översända en bestyrkt avskrift av överlåtelsehandlingen.

8(9)

§ 23 Tvist

Tvist på grund av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol.

Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt.

Sollentuna den

Sollentuna kommun Conara Projektutveckling AB

Dan Hillskär Ovanstående namnteckningar bevittnas:

Bilagor:

Bilaga 1 Detaljplanekarta med Området definierat Bilaga 2 Kvalitetsprogram för gestaltning

Bilaga 3 Bolagets vinnande förslag i markförsäljningstävlingen Bilaga 4 Definition ljus BTA

B i l a g a 1

VÄSJÖN

Kvalitetsprogram för gestaltning

7 december 2015

Programmet Vision & mål Syfte

Kvalitetsprogrammet ar ctl dokument som upprättats av Sollentuna kommun for all samordna utformningen av Vasjons > tlrc miljö

Edsberg genomgår en penod av förtät- ning med bostadsulvcckling runt Vasion Sjön ger namn i t det n> a område som kommer alt v uxa from runt \ ottncl oeh som tidigare bestalt av småhus Programmet beskm er den gemensamma ambitionen och lägsta kvalitetsmv än for områdets innehall och utförande som alla berörda parter förbinder sig all säkerstäl- la Kvalitetsprogrammet ar eli komple- ment till detaljplanerna och kopplas Ull cxploalcringsav talen som tecknas mellan kommunen och respektive byggherre Av slcg frän programmet ska godkännas av kommunens gcslallningsonsvarigc eller motsvarande

Väsjön - e n s m å s k a l i g , variationsrik o c h n a t u m ä r a stadsmiljö m e d det aktiva livet I c e n t r u m .

Vnston ska utvecklas till en attraktiv plals for ilc som värderar den nara kontakten med naturen Omradcl ska ge godo förutsättningar for en akliv fritid n o också erbjuda personliga, levande och trygga milioer

Vå^jfln innebar nya sall att tanka nar det galler bostads- och Insmihöcr i en stör- siad Ett genomgående tema ar variation och smäskahghet genom en kombina- tion av flerbostacishus. stadsradhus och villor samt blandade upplälclscformcr som hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter.

Inriktningsmal for området or

• Den integrerande, öppna och sociall hälibara livsmiljön

• [Jen naturliga stadsdelen milt i sport- och friluftsonuädet

Programmet syftar Ull all - Säkra dc v arden och den miijo som

ska kunna upplev as i området i nutid och lör kommande generauoncr. med sikte pä är 2055.

• Säkra en bestämd kvalitetsmv a i del ofrculliga rummet som ulgar fran Sollentunas stadsbyggiiailsv ision med inriktning pa funktion, skonhet och beständighet

• Gc alla inblandade parter en ty dlig och begriplig bild av kv ahlclskraven i Vasjon och en god uppfailning om den övergripande planeringen av omradcl som hclhcl

• Fungera som stod och underlag vid genomförande t v detaljplaner

Den goda naturmiljön inull släden

De offentliga rummens kvalitetsprinciper

Do offentliga rummen - galor, torg, parkoroch kajer — binder »amman området och utgör stadsdelens ryggrad. Do spelar en viktig roll för att levandegöra Väsjön och synliggora områdets identitet och estetiska värden. Framtidens omrädc ska upplevas småskalig!, variationsrikt och ha en natumära stadsmiljö dar livet är i centrum. Det innebårar!

bm karperspektivet aldrig far tappas bort.

Väsjön ska utvecklas med värdighet sa att kvaliteterna dr beständiga och ökar med tiden.

Allmanna platser ska vara ändamål- senliga för alla människor - barn.

ungdomar, vuxna, äldre och perso- ner med funktionsnedsättning Gaturummen ska utrustas med ändamålsenlig belysning, skyltning och plantering for att upplevas trygga och trivsamma Allmänna platser ska möbleras sä alt de bjuder in till vistelse och ger goda förulsallningar för möten Placering av utrustning ska ske med hänsyn ull siktlinjcr. funktion, framkomiighcl. trivsel och drift Utformning ska främja rörelser till fots. med cykel eller med kollektiv- trafik.

Alla fastigheter ska ha tillgäng till en allmän lekpark, torg eller annan vistclscyta som t.ex. allmänt bryggdäck inom 301) meter.

Stadsrummens gestaltning ska utgä frän barn och vuxnas upplevelse av- skala, variation och innehall I stadsrummets gestaltning ska stor vikt och omsorg läggas vid dctaljhantcring och materialval.

Offentliga rum ska utformas sä att de upplevs harmoniska och attraktiva.

Värdefulla befintliga kvaliteter säsom topografi, utblickar, nalurkv alilctcr ska las tillvara.

I utformning av offentliga rum ska aven mindre påtagliga aspekter som skuggspel och sinnliga upplevelser beaktas.

De offentliga rum som utformas för vistelse och ick ska ha goda Ijus- och solförhällandcn

BESTÄNDIGHET

• Materialval ska göras med utgångs- punkt i långsiktiga skönhclsv ärden sa all miljöerna åldras med värdig- het och ar beständiga ovcr tid

• Utformning ska ske med tydligt fokus pä driflpcrspckuv i syfte atl utforma robusla miljöer med skolselcxlcnsiva lösningar som siar sig över lid

m4

All MAN PLATS i ar.o3milaonl ga för alla Övergångar melan flerboitadihui och gata eter

armin alman plats göis tydlig; antingen med hut i Kvartersgrana eller tydtgl avgränsad forgardsmark.

Övergångar I arnihuaomriden mc lan Waneranunt och natuf gor» mjuk. Mot gata avgränsas torgards- marken tydligt med t.ei. na (urstenamur.

Ä a V - -

O v o r r j å n g a r

Utformning av mölcl mellan kvartcrsmark och allmän platsmark ska vara frVYägl och utgä Iran platsens topografiska förutsättningar I llcrbosladshusomraden placeras bebyg- gelsen i tomtgräns. Alternativt gors grän- sen tydlig med terrasser, naturstcnsmiirar.

hackor eller smidesräcken.

I småhusområden görs grans mot gata skarp A ven grans mot naturmark gors tydlig, till exempel genom häckplanic- nng.

Vegetation

Befintlig bevarandevard vegetation ska varnas och kontakten med omgivande natur, där denna möter bebyggelsen, betraktas som en resurs och betonas.

Vid övergångar mellan småhusbebyg- gelse och naturmaik ska arter väljas som snmspclar väl med befintlig \cgctation.

Exempel är tall. rönn. björk. lönn. ek.

slänbär. hassel och fläder. Varianter av förekommande arter är också välkomna, som exempelvis roscnslän. blodhagg eller omasbjörk

Gator i flcrbosladshusområden ska planteras med allcträd. De primära hmudgatoma ska planteras med lind Uppsamlingsgator och lokalgator ska planteras med förekommande arter Exempel dr tall, björk, ek, ronn och oxel Centrala plalshitdmngar som torg, parker och kajer ska planteras med karaktärsgivan- de ti ad som ger identitet. Pangar upp siktlin- jcr och bidrar till orienterbarnet. Exempel ar kastanj, skogsek. fyllblommigt fågelbar, bcrgkorsbar, navcrlonn och omasbjörk Buskar och perenner har en viktig funktion i alt balansera sin omgnning och ska \aljas for alt stärka platsens funktion och karaktär.

Vatten

Vattnet spelar en central roll i utformningen av Väsjön Kontakten med sjön ar avgö- rande och ska alltid beaktas. Befintliga vattendrag och nya dagvattcnlösningar ska framhävas Por all bidra till vackra och intres- santa miljöer med pedagogisk funktion Stora delar av visteIscytorna i Väsjoomradcl anläggs i stråk längs vallen. Vid utfonnning- cn av dem ska stort fokus ligga på att bygga tn tydliga prisbildningar med liera funk-

tioner. Platserna blir utdragna och begrän- sade i bredd, vilket kräver en välstiidcrad gestaltning for att skapa intressanta miljö- er som bildar nimssckvcnscr längs stråken mellan de mer avlägsna mätpunkterna

Belysning

Bciy siung ar clt viktigt verktyg lör att skapa trygga och säkra miljöer. Belysning av oftcni- liga plalser ska finnas så all torg. gator, stråk, promenader, parker, lekplatser och kajer upp- levs trygga och ovcibtickbara Vid galor nr den primära uppgiflcn Por belysningen att förbättra möjligheten au färdas och vistas pa ett saken SäO under arets och dygnets mörka timmar.

Vul val av bel> Hun^s-umaliiier txh ljudkällor ska stor \ikt laggas vid rargåtcrgimmg For att undcilaita oncnicring och öka trygg- hetskänslan belyses föremal på avstånd som tcx. solilarträd eller lekplatser Även berg-

\aggar och fasader kan med fordel IjussalLas Be lysningspol lare och cflckibclysning är d l bra allcmaliv titl traditionella bcrysningsstol- par på plalser som kajer och i parker. Stor hänsy n till drill-och miljöaspekter ska tas vid val av armatur och ljuskälla.

Material

Materialval som har hög beständighet och åldras vackert ska premieras Mark- beläggning, med undanlag for feörbanpl utgörs generellt av nalurslen och betong- maikslcn. huvudsakligen i gia färgskala Vid torg och andra vikliga plalshildmiiyai ska tydliga monster laggas foi all Jlaika rumsbildning och identitet Hai kan andra färger och material användas Murar och kanlsicnar i llcihosladsliiis- omräden infors i Törsta hand i natmsicn I områden med enfamiljshus läggs kanlstcil i betong och gängv (or helaggs med asfalt I känsligare nalurnara miljöer kan sugar och mindre gångvägar göras med exem- pelvis stenmjöl eller tiallis Möbler och utiiisining i de nfTenlliga rummen ska ha en enkel profil som fram- häver övrig gestaltning och omgivning Obehandlat trä är clt passande rnateriaj som är återkommande i Vasjon Utrust- ning i metall ska i forsla hand vara svart- lackerat släl cnligl kommunens standard Räcken utförs i forsla hand i plallslal

Bebyggelsens kvalitetsprinciper

All utveckling I Väsjoomradcl ska utgå frän de lokala värdena pä plat- sen, Bevarandevard natur ska varnas och ny bebyggelse ska anpassas till befintlig, topografi. Utgångspunkt ska vara att skapa förutsättningar for möten mellan människor och mellan stadsmiljöer och natur.

Alla byggnader ska placeras med utgångspunkt i landskapet Entréer ska placeras mot gala Tak ska \ ara ytor som rymmer mänga olika funktioner Sociala funktioner pä tak kan fungera som komplement till gårdsmiljöcr.

Takytor som kan bidra till clt funge- rande ekosystem och fordröjning av dagv allen premieras Gärdar ska ha en god koppling till gata Gärdar ska vara skyddade frän buller.

Gärdar ska ha bjälklag som möjlig- gör plantering och fördröjning och lillv aralagandc av dagvatten

SKONHET

• Byggnader ska placeras sä att de inte hindrar goda solförhållandcn pa viktiga gemensamma rum. som gärdar, lekplatser, torg och bryggor

• Byggnader ska utformas med fasader av hog materialkvalitet och omsorgsfull dclaljhanlcriiig. Länga fasader med monolon arkitektur undv iks

Färgskala ska valjas med hänsyn till omgivande natur och bebyggelse Taken ska gestaltas omsorgsfullt som byggnadens femte fasad da Vasjon omfattas av stora topografis- ka skillnader som gör alt mänga tak blir synliga frän högre höjder.

Öppningar mellan husen medger mölen och upplcvclscvärdcn för de som rör sig i det offentliga rummet

BESTÄNDIGHET

• Bottenvåningar ska utformas med sarskill hög kvalitetsnivå avseende materialval och dctaljlianlcnng.

• Lokaler ska utformas sa all de medger förändringar av verksamhet över lid

• Materialval ska göras med utgångs- punkt i långsiktiga skönlictsv arden sa att bebyggelsen åldras med värdighet och ar beständig ov er tid

Manaaa

elleitlrava» eftersom del möjliggör en venered användning av bottenvåningen, tkepir minge malpunklei och levande gaturum.

Placering

Väsjön omfattar stora topografiska skillnader som ofta kräver eftertanke och anpassning till befintliga förhål- landen vid placering av byggnader. I områden med branta tcrrangparticr ska nya småhus markera landskapsformen Har eftersträvas därför spcciclll goda anpassningar Särskilt i villabebyggelsen påverkas skala, struktur och lällicl av den varierande terrängen och del befint- liga gatunätet

1 de områden som bebyggs med llcr- bosladshus eftersträvas clt Uttryck, en skala och byggnadsvolymer som ger variation och smaskalighct

B o t t e n v å n i n g a r

Bottenvåningar ska ha en hog material- kvalitet och omsorgsfull delaljhantcnng eftersom del ar den delen av by ggnaden som upplevs pa nar a hall och som ulslar mest slitage

Lokaler

Flcrbostadshus ska ha lokaler mot centrala stadsrum för att möjliggöra till- gänglig lokal Service och skapa lev ande stadsmiljöer. Lokaler ska byggas med förhöjd våningshojd som möjliggör olika funklioner och en llcxibcl använd- ning ovcr lid

Fasader Placeringen av byggnader, bade småhus och flcrbostadshus. ska ta hänsyn till och anpassas utifrån bakomliggande bebyggelses förutsättningar all fa alirak- liva utblickar

Kvarter och byggnadsgruppcr ska ha en oppen karaktär, v ara genomblickbara och upplevas småskaliga.

Alla byggnader »ha placem med utgångtpunKl I tindlkipeL

Byggnader ska utformas med fasader av hog matcnalkvalitct och omsorgsfull delaljhantcnng Variation skapas främst genom små fastigheter, flera olika byggherrar och arkitekter men också genom slapp i kv anersslruktiircn som ger inblickar och gröna inslag i stads- rummen Långa fasader med monoton arkitektur ska undvikas.

E n t r é e r

Entréer i flcibosladshnsområdcn place- ras mol gala så all kvarteren orienterar sig mot det offentliga rummet Hog entrclathcl ska eftersträvas eftersom det mödiggör en varierad användning av bottenvåningen, skapar många målpunk- tcr och levande galurum

G ä r d a r

Gårdar ska i möjligaste mån placeras i nivå med gala Gardsbjalklag ska vara planterade och ge möjlighet all fördröja och tillvarata dagvatten Gordsmiljön ska vara grönskande och skyddad frän buller

Garage

Garagenedfarter placeras med hansyn ull platsens förutsättningar, tillals inte v id torg och undviks mol huvudgalor.

Nedfarter och portar ska ha en ulform- ning som spelar val med husels arkitek- tur Utformningen ska göras sä au molcl med gaturummet blir diskret.

Volymhantcnng och tak Byggnader ska gestaltas som samoidnode volymer Installationer och teknik inoid- nas i den sammanhållna arkitekturen Taklandskapcl utformas med stor omsorg sa att del ar vackert Iran omgivande hogrc terräng Taken ai byggnadens femte fasad och kan med fordel utforas mcil (errassbjalklag for all rymma sociala funklioner och v 101 som kan bidra till ctl fungerande ckosv slem och Fördröjning av dagvatten

Tekniska byggnader I forsla hand förordas integrering i byggnader Dar del inte ar möjligt eller olämpligt av andra skal ska stor hänsyn tas till platsen for all begränsa påverkan Da tillämpas kommunens slandaidut- formning

Material och f ä r g

Beständiga material som åldras vackert premieras Färgskalan ska viljas med inspiration frän platsens fonitsallningar och med hänsyn Ull omgivande ualiu och bebyggelse

\ / A \ / I I I I Q r T En plats där de sociala relationerna kan få V / \ i \ ~ I I w O L— I växa i takt med grönskan.

V ä s j ö n

• : * c o n a r a

L E D M O T I V :

S I T U A T I O N S P L A N

F ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r V ä s j ö torgs n y a s t a d s b e b y g g e l s e är unika. Tvä n a t u r r e s e r v a t , V ä s j ö b a c k e n s s k i d a n l ä g g n i n g o c h ett s p o r t f ä l t i direkt anslutning till sitt b o e n d e i k o m b i n a t i o n men n ä r h e t e n till b å d e S o l l e n t u n a o c h S t o c k h o l m , e n d a s t 4 0 m i n bort, g ö r d e l t a lill e n v e r k l i g p ä r l a f ö r f r i l u f l s b e j a k a n d e m ä n n i s k o r som uppskattar v a d naturen har att e r b j u d a , men ä n d å vill h a n ä r h e t till stadsliv o c h g e m e n s k a p .

S O C I A L HÅLLBARHET

A m b i t i o n e n ä r a l l s k a p a elt k v a r l e r som kan e r b j u d a n å g o t mer ä n b a r a b o e n d e l , n å g o t som t ä t o r o c h b y g g e r relationer m e l l a n m ä n n i s k o r i o c h omkring huset.

V å r a m b i t i o n ä r all s k a p a f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r o c h u n d e r s t ö d j a ett aktivt liv i g e m e n s k a p m e d a n d r a d ä r h ä l s a , motion, f r i s k v å r d o c h g e m e n s k a p s k a p a r en livsstil som g e r h ö g livskvalitet. D ä r f ö r finns d i v e r s e g e m e n s a m m a ytor o c h olika aktiviteter som g ö r det läll o c h naturligt alt u m g å s . O a v s e l l om vi å k e r skidor i h o p , p a d d l a r k a j a k , s p r i n g e r i s k o g e n , c y k l a r , m o t i o n e r a r i g y m m o l eller b a r a k o p p l a r a v f r a m f ö r ö p p n a s p i s e n , s å knyter vi h å l l b a r a

• Aktivitet o c h g e m e n s k a p

S l a d s m ä s s i g h e l o c h g r ö n s k a

S o c i a l a utrymmon o c h funktioner

Variationsrik men s a m m a n h å l l e n g e s t a l t n i n g

' Ö p p e n o c h g e n o m s l ä p p l i g kvortcrslruklur

• H å l l b a r t , p e r s o n l i g t o c h v ä l k o m n a n d e

v ä n s k a p s b a n d . F ö r u t o m b ä l l r e h ä l s a o c h friskare liv s ä f å r vi v ä n n e r f ö r livet d ä r det är naturligt alt h j ä l p a v a r a n d r a o c h ta h a n d om v a r a n d r o H ä r b e h ö v e r ingen k ä n n a sig e n s a m o c h ö v e r g i v e n . I g e m e n s a m h e t s l o k a l e r n a finns d e l a l l l i d n å g o n all liko i h o p m e d . De g e m e n s a m m a f o c l l i l e t e r n a ä r naturligtvis till för d e som bor i huset, men ä v e n som b e s ö k a r e k a n du ta d e l a v g e m e n s k a p e n , g å p å gymmet o c h ä t a p å r e s t a u r a n g e n eller v a r f ö r inte g o r o ett b e s ö k p å n å g o n intressant l ö r e l ä s n i n g om f r i s k v å r d , h ä l s a o c h aklivl liv. D e l g ö r a n l ä g g n i n g e n b å d e privat o c h o f f e n l l i g , b o t t e n v å n i n g e n blir full av aktivitet o c h liv vilket b i d r a r till h e l a s t a d s d e l e n s attraktivitet.

K V A R T E R E T

K VARTERS FAMILJ E N

Ö P P E N KVARTERSTRUKTUR

G R Ö N S K A O C H HÅLLBARHET

G E S T A L T N I N G S P R I N C I P E R

Ell kvarter ä r inle e n s t a d i sig, men ( l e r a kvarter tillsammans b ö r j a r b i l d a e l l r a m v e r k f ö r slodsliv, o c h det ä r i d e t t a s a m m a n h a n g som husen sko s a m s p e l a som d e l a r i en helhet.

D e l ä r en b a l a n s g å n g . O m v a r j e b y g g n a d g ö r al 11 lör att f ä u p p m ä r k s a m h e t blir intrycket o h a r m o n i s k l o c h om a l l a hus är allt för lika blir d e l monotont o c h l i v l ö s t . För att u p p n å de s l a d s m ä s s i g a kvaliteter m a n ofta r e f e r e r a r till i

klassisk mening ä r det viktigt atl k v a r t e r e n inle b i l d a r e g n a s m å ö a r o c h d ä r f ö r l å t e r vi v a r j e hus g e s t a l l a s som i n d i v i d e r lätt intill v a r a n d r a . T i l l s a m m a n u t g ö r de en k v a r t e r s f a m i l j som trivs b r a m e d att f å a n d r a k v a r t e r s g r a n n o r .

Det är d e s m å s k i l l n a d e r n a som g ö r d e l . D e l k r ä v s o m s o r g kring g e s t a l t n i n g , b å d e v a d g ä l l e r helhet o c h d e t a l j . V a r i a t i o n e n u p p n å s g e n o m

alt ett hus ä r b r e d a r e ä n det b r e d v i d , ett hus har h ö g r e o c h s m a l a r e f ö n s t e r ä n sin g r a n n e , en g a v e l sticker ut, ett m a t e r i a l byts mol ett a n n a t . Ö g a t f å r v a n d r a fritt l ä n g s f a s a d e r n a d ö r v a r i a t i o n s t ä n d i g t e r b j u d s . U l m a n i n g e n är all f å lill d e n n a v a r i a t i o n p å ell ö v e r t y g a n d e s ä t t n ä r e n o c h s a m m a b y g g h e r r e a n t a r sig ett helt kvarter, o c h det ä r p r e c i s d e t t a som ä r v å r a m b i t i o n .

- n - n - i i

F A S A D S Y D O S "

<

z z

i " n

0 Q O P tV*~" Q Q ? p

q g

• D D Q P P B T D Q

•—n ' j r

r

H U S T Y P E R

3 - S P Ä N N A R E N

U p p l ä g g e t ä r enkelt o c h rationellt men g e r stor v a r i a t i o n . D e flesto f l e r b o s l a d s h u s e n i kvarteret ä r t r e s p ä n n a r e men g e n o m a l l h ä l f t e n a v d e s s a h a n t e r a r restriktionerna om t a k e n p å ett sött o c h d e n a n d r a h ä l f t e n p å e l l a n n o t sätt u p p n å r m a n stor

v a r i a t i o n . H u s e n i t e g e l m e d b r a n t a tok o c h f r o n l e s p i s e r g ö r a n s p r å k p å mer u p p m ä r k s a m h e t l ä n g s takfotens s i l u c l l m e d a n s d e i puls mod i n d r a g e n v å n i n g o c h l ä g r e taklutning bryter av, o c h s k a p a r p a u s

- .|J.[|!t; njn

n "an <n i

n n B n n nn w n n B n n nn B

T1~l 1

—W T ^ 1,

7 h

rnTTn i

irrnn i MUltlHAU

1 \ ^{L i}

V A X - H U S E T

N a v e l i kvarteret är en kombination av l o f l g å n g s h u s o c h v ä x l h u s - vi k a l l a r d e l f ö r V ä x - h u s e l . En p l a l s d ä r nyo r e l a t i o n e r k a n f å gro o c h v ä x a sig starka. P å e n t r é p l a n i d e n n a b y g g n a d p l a n e r a r vi f ö r funklioner som c y k e l c a f é , r e s l a u r a n l , sportbutik men o c k s å a l l m ä n n a ytor a l l s l å sig ner o c h u m g å s p å . Ett luftig rum m e d m y c k e l g r ö n s k a v ä n d e r sig mol g å r d e n . H ä r ä r d e l a l l l i d b e h a g l i g t a l l vistas, n ä r a naturen men o c k s å v ä d e r s k y d d o d . O m

d e t a l j p l a n skulle k u n n a ge m ö j l i g h e t s å vill vi f ö r e s l å e n g e m e n s a m o d l i n g s y t a under l a k n o c k e n i d e l l o hus. V i tror d e l h a d e kunnat bli e n fantastisk plats a l l vistas o c h u m g å s p å ( D e n n a y l a ä r ej m e d r ä k n a d i y t s a m m a n s t ä l l n i n g e n ) . Huset är u p p d e l o t p å t v å v o l y m e r f ö r a l l b ä t t r e s a m s p e l a m e d de a n d r a b o s t a d s h u s e n . I sin gestaltning h a r d e l s l ä k t s k a p m e d d e t e g e i k l ä d d a 3 - s p ä n n a r n a .

• n

• » c o n a r a

R A D H U S E N

I sin e n k l a form o c h m e d i n d r a g e n terrass a n s p e l a r d o m p å t e g e l h u s e n . M e d sin l ä g r e s k a l a m ö l e r d o m p a r k s l r å k e t . D o m s l ä p p o r mot f l e r b o s l a d s h u s e n s f a s a d i b å d e ö s l e r o c h v ä s t e r vilket b i d r a r till alt y t t e r l i g a r e f ö r s t ä r k a kvarterets ö p p n a k o r o k t ö r o c h b j u d e r in p a r k s l r å k e t s g r ö n s k a .

2 0 1 7 . 0 6 . 3 0 4 / 9

P L A N 1

P L A N I , E N T R É P L A N

CYKELCAFÉT

I c y k e l c o f é l ar del alltid liv o c h r ö r e l s e l Eftersom vi vill f r ä m j a c y k l a n d e l i a l l r a s l ö r s l a m å n m å s l e m a n o c k s å u n d e r l ä l l a f ö r cyklister. D e l t a är l ä n k l som en kombination ov c a f é o c h c y k e l v e r k s t a d . L o k a l e n är o ö m med rustika m a t e r i a l o c h tål h å r d a tag. I d é n med "gör d e l s j ä l v " v e r k s t ä d e r f ö r c y k l a r har provats runt om i l a n d e t o c h blivit otroligt p o p u l ä r a . D e l finns alltid n å g o t som s k r a m l a r p ä c y k e l n eller s ä har m a n helt enkelt f å l l e n punktering som b e h ö v e r å t g ä r d a s . Vinlertid kan c a f é t f u n g e r a som v e r k s t a d för a l l a som vill v a l l a o c h f i x a med sina skidor. P e r s o n e n som s e r v a r i c a f é e l blir o c k s å e n l r é v ä r d för huset o c h p å s å vis f å r man a l l l i d ell p e r s o n l i g b e m ö t a n d e C a f é e t blir e n naturlig m ö t e s p l a t s f ö r de b o e n d e i k v a r t e r e l men o c k s å f ö r h e l a o m r å d e t , korl o c h gott ell v a l l e n h å l f ö r a l l a c y k e l o c h s k i d i n l r e s s e r a d e i h e l a V ö s j ö n l

S K I D O C H S P O R T B U T I K

Kvarterets l ä g e intill V ä s j ö b a c k e n är unikt. O m man ä r s k i d i n t r e s s e r a d men ä n d å vill bo s t a d s n ä r a ä r d e t t a v e r k l i g e n e n p ä r l a . D ä r f ö r vill vi o c k s å e r b j u d a ett utbud a v f ö r n ö d e n h e t e r till d e s s a entusiaster. H ä r k a n du k ö p a d i n o n y a s k i d g l a s ö g o n eller l ä m n a in s k i d o r n a p å s e r v i c e .

R E S T A U R A N T / G E M E N S A M L O K A L

D e n n a l o k a l ä r t ä n k l att u t ö v e r sin funktion som r e s t a u r a n t / b a r o c k s å k u n n a f u n g e r a som en s a m l i n g s p l a t s för de b o e n d e . H ä ' s k a m a n k u n n a s l å sig ner kring d e n ö p p n a s p i s e n o c h ta d e l av v a r a n d r a s historier om d a g e n s ä v e n t y r . M i n d r e f ö r e l ä s n i n g a r kan o c k s å h å l l a s h ä r . B e h ö v e r man plats f ö r e n slor s k a r a m ä n n i s k o r finns alltid M u l t i h a l l e n a l l t i l l g å .

' A K T I V I T E T S T O R G E T "

A l l a hus i k v a r l e r e l har sina e g n a e n t r é e r ut mol g a l a n men l i k v ä l s a m m a n l ä n k a d e till V ä x - h u s e t .

B o s l o d s h u s e l lill ö s t e r om V ä x - h u s e l ä r s a m m a n l ä n k a t i e n t r é p l a n men a l l a husen ä r o c k s å s a m m a n l ä n k a d e i k ä l l a r p l a n e t . Vi t ä n k e r oss att k o r r i d o r e r n a i k ä l l a r e n ä r omsorgsfullt g e s t a l t o d e med ruslika m a t e r i o l , likl korridorer i ell f j ä l l h o t e l l , h ä r kan man g å torrskodd i b a d r o c k e n / t r ä n i n g s k l ä d e r lill d e l ö p p n a n e d s ä n k t a a l r i u m e l som vi v a l l att k a l l a "aktivitetslorgol"

H ä r finns e n l r é n till M u l t i h a l l e n , G y m , S p a o c h ä v e n en g e m e n s a m v e r k s t a d f ö r h o b b y p r o j e k l d ä r m a n ä v e n kan l å n a v e r k t y g som s l a g b o r r o c h h ö g l r y c k s l v ä l l olll f ö r e n h å l l b a r d e l n i n g s e k o n o m i o c h s o c i a l g e m e n s k a p . V e r k s a m h e l e r n a f å r d a g s l j u s g e n o m d e l n e d s ä n k t a atriel men o c k s å f r å n Ijusbrunnor p å g å r d e n .

P L A N 2 - 3

Ol BAL

I DER KROOK & TJÄDER V A X - H U S E T - T O M T C

R A D H U S

R o d l i u s e n :

K v a l i t e t e r som ö p p n a sikllinjer, r u n d g ä n g ocli e f f e k t i v a k o m m u n i k a l i o n s y t o r har a l l a b e a k t a t s .

En g e n e r ö s toalett g e r g o d a I v ä t l m ö i l i g h e l e r .

S o v r u m s v ä g g e n mitt emot t r a p p a n p å p l a n 2 k a n tas bort o c h ger d å ell ö p p e l allrum.

T R E S P Ä N N A R E

CM

3 - s p ä n n a r o n :

Kvaliteter som ö p p n a siktlinjer, r u n d g å n g , b a l k o n g e r o c h effektiva k o m m u n i k a l i o n s y t o r har a l l o b e a k t a t s . O m m a n ö n s k a r e n f ö r d e l n i n g med fler ettor o c h fyror kan s o v r u m e l i 2:an i n g å med d e n e n a 3:on i s t ä l l e t o c h m a n har d å f ö r d e l n i n g e n 1 : a , 3 ; a o c h 4 : a p å d e t l a p l a n .

2 0 1 7 . 0 6 . 3 0 6 / 9

P L A N 4

L O F T G Å N G S L Ä G E N H E T E N

L O F T G A N G S I Ä G E N H F T F R :

K v a l i t e t e r som ö p p n a siktlinjer, r u n d g å n g , b a l k o n g e r o c h effektiva k o m m u n i k a l i o n s y t o r hur a l l o b e a k t a t s

E x p l o a l e r i n g s d a l a : l o i a l ljus B T A 7 5 8 6 m 2 Totol m ö r k BTA - 3 4 8 0 m 2 Total B O A - 5 5 0 0 m 2 Total L O A " 3 0 0 m 2

Antal b o s t ä d e r : h o r - 4 s l 2:or 12st 3:or - 3 9 s l 4:or - 10st R a d h u s • 6st

Totalt - 71

P-plolser I g a r a g e = 6 6 C y k e l P = c a 1 5 0 p ä g å r d e n o c h c o 3 0 0 inomhus p å m a r k p l a n o c h i k ä l l a r e n .

D e t a l j e r a d b o s l a d s r e d o v i s n i n g :

Typ l : o l:o 2 o 2 : a 3 : a 3 : a 3 : a 3 : o ( l o f l g å n g ] 4 : a ( l o f l g å n g ) 4 : a 4 : a R a d h u s

Yta(m 2) Antal B O A

2 7 3 81

3 3 1 3 3

5 5 11 6 0 5

5 4 1 5 4

7 9 2 0 1 5 8 0

7 7 1 7 7

7 0 6 4 2 0

6 9 12 8 2 8

8 5 4 3 4 0

8 3 4 3 3 2

9 3 2 186

1 5 6 6 9 3 6

<

L U I—

<

o

<

CO

<

lr r

r

4 1

•

r

r_ J ]

B

r r

c

•

- • • ^

r r

•

• r

r I

r 0 •

r r r.Q

r r

T

r

I

a S>-3 i

O- C * - —

S i2 ° 2

c *- c J I g .§ Ji

o ° i ti Q > ^

— O -g g -5 2» •= o _5 <=

» ci >

I f l

•ö 2

£ -5 c O 4) c .5.

co o E 5 T>

0> 'Z E - S C

£ 0 g i

u

r—

O

L U

X

X

••<

>

o:

LU o

••<

o3

O O

cc

< U J

m a

V—

o

H Å L L B A R H E T O C H M I L J Ö

™ « - . t - ^ OI BAL

M O B I L I T E T

Vi vill f r ä m j a c y k l i n g p å a l l a s ä l t , o c h u t ö v e r c y k e l c o f é l som ä r m ö t e s p l a t s o c h v e r k s t a d e r b j u d e r vi d ä r f ö r o l i k a f ö r v a r i n g s a l t e r n a t i v f ö r vilken g r a d a v s k y d d kontra

t i l l g ä n g l i g h e t m a n vill g e sin c y k e l . M a n k a n p a r k e r a d e n ö p p e t e l l e r i v ä d e r s k y d d a d e c y k e l r u m p å g å r d e n , i n l å s t i c y k e l r u m i t r a p p u p p g å n g e n V å r m å l g r u p p ä g e r ofta e n "offroad" c y k e l e l l e r a n n a n typ a v e n t u s i a s t c y k e l som kan kosta riktigt m y c k e l p e n g a r o c h f ö r d e s s a d y r g r i p a r l ä n k e r vi oss " c y k e l b u r a r " som kan e r b j u d a s i d e g e n e r ö s a c y k e l r u m m e n i k ä l l a r e n . V i d a r e p i o n e r a r vi f ö r l å n e c y k l a r o c h b i l p o l i k ä l l a r e n , allt f ö r a l l u n d e r l ä t t a för de b o e n d e i kvarteret.

E N E R G I

Byggbranschen slår för en betydonde del ov Sveriges negotiva klimatpåverkan. N ä r vi formger hus finns slora möjligheter all minimero den miljöpåverkan som sker. Foslighelerna skall u p p f ö r a s med h ö g andel f ö r n y e l s e b a r a material, g o d k ä n d a enligt vald standard, livscykelanalys p å material skall a n v ä n d a s . Malerialeffekliv produktion, samordning av leveranser och minimering ov transporter minskor materialspillet.

Ä v e n geslallningen har inverkan p å e n e r g i å l g å n g e n . Tack vare all Väx- husel är en kombinolion av ett växthus och en klassisk bostadsbyggnad kan vi la tillvara p å den s o l u p p v ä r m d a luften för att värma upp l ä g e n h e t e r n a . Överskottsvärme v ä d r a s effektivt ut längst upp via ö p p n i n g s b a r a luckor. Taket ger plats för solceller som integreras p å b ä s l a möjliga sält.

D A G V A T T E N

Regnvallen som faller p å tak t i l l g o d o g ö r s för bevattning a v v ä x t c r n o i Väx-husct G e n o m art s y n l i g g ö r o dagvattenhanlenngen kan den bidra lill en levande närmiljö. Dekorativa dagvattenbehandlingar och sedumlak är b å d e vockra och funktionella. G r ö s o r m e r a d betong och plallsällning som inle är h e l t ä c k a n d e g ö r o m r å d e t ä n mer g r ö n s k a n d e .

O D L I N G

Allt fler vill p r o d u c e r a s i n a e g n a g r ö n s a k e r . Att kunno o d l o sin e g e n m a l h e m m a ger e k o l o g i s k a , e k o n o m i s k a o c h s o c i a l a vinster H e m k ä n s l a n f ö r s t ä r k s vilket kan l e d a lill ell ö k a t a n s v a r s t a g a n d e f ö r o m r å d e t . G e m e n s a m m a o d l i n g s u t r y m m e n blir e n n a l u r l i g m ö l e s p l a t s f ö r g r a n n a r o c h b e s ö k a n d e t v ä r s g e n e r a t i o n s g r ä n s e r n a . O m d e t a l j p l a n t i l l l å l e r s å f ö r e s l å r vi en g e m e n s a m o d l i n g under toknock (ej m e d r ä k n o l i y l s a m m a n s t ä l l n i n g e n ) . A v e n d e n g e m e n s a m m a l a k l e r a s s c n o c h ytor p å g å r d e n g e r plats f ö r o d l i n g . För a l l uppmuntra d e l t a h å l l s å r l i g e n kurser f ö r d e b o e n d e i s ä l l s k a p a v en t r ä d g å r d s m ä s t a r e . H ä r ( å r man c h a n s a l l l ä r a nytt, v i d a r e u t v e c k l a g a m m a l k u n s k a p , b o l l a i d é e r o c h g e m e n s a m t p l a n e r a ( ö r å r e t s s k ö r d .