13.7. Bilaga 2.4. Bilaga 3 till Parkeringsmöjligheter i Väsjområdet - Bilinnehavsanalys Väsjö torg och Södra Väsjön

(1)

BILINNEHAVSANALYS

(2)

MEDVERKANDE Staffan Swartz (ansvarig)

INNEHÅLL

Prediktionsmodell bilinnehav ...2

INLEDNING 3 Bakgrund & syfte ...3

Modellbeskrivning ...4

BILINNEHAVSANALYS 5 Centralitet...5

Kapacitetsstark kollektivtrafik ...6

Täthet ...7

Parkeringsutbud ...8

Småhus ...9

Inkomst ...10

RESULTAT 12 Resultatmatris bilinnehav ... 12

Referenser bilinnehav ...13

KÄLLFÖRTÄCKNING 14

BILAGA – OLIKA INKOMSTNIVÅER 15

(3)

BI = 240 + A X 0,015 - B X 38,4 - C X 116 + D X 86 + E X 4,1 + F X 6,52

Bilinnehav = Bi = Bilar per 1 000 hushåll

Centralitet = A = Avstånd till centralstation (meter) Spårstation = B = Tunnelbana, pendel, eller spår- vagn inom 500 m gångavstånd (0 el. 1)

Täthet = C = Exploateringstal inom 1 km (BTA/

markyta)

Parkeringsutbud = D = Antal allmänna parkerings- platser per boende och arbetande inom 1 km gångav- stånd (meter)

Småhus = E = % småhusbostäder av det totala anta- let bostäder (0–100 %)

Inkomst = F = % med hushållsinkomst över 480 tkr/

år (0–100 %)

PREDIKTIONSMODELL BILINNEHAV

(4)

BAKGRUND & SYFTE

Väsjön planeras som en ny del av Sollentuna. Inom Väsjön förbereder kommunen för cirka 4 400 bostä- der i form av villor, stadsradhus och flerbostadshus.

Målsättningen är att Väsjön ska bli en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det ak- tiva livet i centrum. För kommunikation till och från området planerar kommunen för en linbana mellan Väsjön och Häggviks tågstation.

Kommunen har i planeringen av de två delområ- dena Väsjö torg och Södra Väsjön bett Spacescape att analysera bilinnehavet för dessa två delområden.

Resultatet presenteras som en matris över bilinnehav per 1 000 hushåll baserat på olika ingångsvärden för närhet till kapacitetsstark kollektivtrafik samt parkeringsutbud.

(5)

METOD

Spacescape har tillsammans med Evidens och M4 Traffic, på uppdrag av Trafikkontoret i Stockholms stad, genomfört en omfattande analys av resvanor och bilinnehav i Stockholmsregionen. Det övergri- pande syftet var att hjälpa både trafik och stadspla- nerare att förstå hur stadsbyggandet påverkar trafik.

Det mer precisa syftet var att ta fram lättanvända planindikatorer för bilinnehav och trafikalstring, det vill säga antal resor med bil, kollektivtrafik, cykel och gång. Resultatet av studien visade bland annat på hög förklaringsgrad för bilinnehav på 88 procent.

För att identifiera vilka egenskaper i staden som på- verkar bilinnehav och resvanor användes empiriska data och ett stort urval av spatiala analyser och socioekonomiska data. Med hjälp av en så kallad multipel regressionsanalys undersöktes sedan samband.

Urvalet av hypotetiska variabler och tolkningen av resultatet kvalitetssäkrades genom workshops med experter inom Stockholms stad. Resultatet har även jämförts med tidigare forskning.

REGRESSIONSMODELL

En multipel regression en statistisk teknik med vil- ken en kan undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan en beroende variabel och två eller flera förklarande oberoende variabler. I den här studien utgjorde bilinnehav och antal resor med olika färdmedel i genomsnitt per basområde beroende variabler, medan ca 500 spatiala och socioekonomiska variabler testades som oberoende variabler. De oberoende variabler som testades identifierades i sam- råd med Stockholms stads experter och mot bakgrund av tidigare forskningsresultat i andra städer.

I ett första steg undersöktes enskilda korrelationer mellan olika oberoende variabler och de beroende variablerna.

Korrelationen anger styrkan och riktningen av ett samband. Ett signifikant samband innebär att slumpfaktorn kan uteslutas. De variabler som re- dovisar hög korrelation och är signifikanta testades sedan vidare i en multipel regressionsanalys. I den multipla regressionsanalysen adderades flera oberoende variabler för att öka förklaringsgraden.

Om fler oberoende variabler tillsammans med den första ökar förklaringsgraden (modellens justerade r2-värde från 0 till 1) och samtliga variabler redovi- sar ett signifikant samband och inte samvarierar, så utvecklas regressionsmodellen vidare.

DATA

Data om privat bilinnehav kom från SCB (2015). Bil- innehavet mättes i antal bilar per 1 000 hushåll och finns för hushåll i flerbostadshus och småhus. Det innefattar bilar skrivna på fysiska personer, således inte företags- eller leasingbilar. I bilinnehavsdata från RVU:n (2015) innefattas även företagsbilar.

RVU:n (2015) visar sig korrelera starkt (88 %) med SCB:s data (2015). Bilinnehavet är i genomsnitt 20%

större då företagsbilar inkluderas. Även om SCB:s data underskattar det reella bilinnehavet användes denna då SCB:s data är betydligt mer precist och omfattande (697 178 hushåll). Samma antagande görs för bilinnehavet i denna studie. För att få en stabil och realistisk analysmodell sorterades basområden med följande egenskaper bort: större än 250 hektar, färre än 40 bostäder, ”outliers” så som industriom- råden och nybyggnadsområden och basområden där områdesavgränsningen skiljer sig mellan år 2000 och år 2010. Totalt uppfyllde 687 basområden i stockholmsregionen de uppsatta kriterierna.

MODELLBESKRIVNING

(6)

CENTRALITET

MÅTT: AVSTÅND TILL CENTRALSTATION (M)

Som bilden nedan visar är det ungefär 14 700 meter fågelvägen mellan Väsjön och Stockholms centralstation.

K ARTA 1: AVSTÅND TILL CENTR ALSTATIONEN

Väsjön

Stockholms centralstation

14 7 00 m

(7)

KAPACITETSSTARK KOLLEKTIVTRAFIK

MÅTT: TUNNELBANA, PENDEL, ELLER SPÅR- VAGN INOM 500 M GÅNGAVSTÅND (0 EL. 1)

I studien av bilinnehav i Stockholmsregionen fann vi att närhet till spårstation inom 500 meter var en vik- tig faktor för att förklara bilinnehav. Närhet till an- nan kollektivtrafik fick inte utslag i studien. Då det idag saknas linbanor i Stockholms kollektivtrafik lämnar studien inga svar huruvida en linbana inom 500 meter skulle ges samma värde som en spårsta- tion inom samma radie.

Således gör vi två modellvarianter. I en första utgår vi från att närhet till linbanestation värderas på samma sätt som närhet till spårstation och i en andra där det inte gör det.

(8)

TÄTHET

MÅTT TÄTHET: EXPLOATERINGSTAL INOM 1 KM (BTA/MARKYTA)

I dokumentet ”170228_Volymutredning Väsjön”

anges en översiktlig sammanställning av antalet lägenheter och småhus inom Väsjö torg. Utifrån sammanställningen på sida 2 utgör antalet småhus cirka nio procent av det totala antalet bostäder inom Väsjö torg. För enkelhets skull avrundar vi den siff- ran till tio procent samt antar att samma fördelning är rimlig att anta när även Södra Väsjön inkluderas.

Avrundar vi från 910 bostäder i Väsjö torg till 900 (baserat på den osäkerhet som finns om exakt antalet bostäder) får vi 810 lägenheter och 90 småhus. I Södra Väsjön handlar det om totalt cirka 750 bostä- der där vi vidare antar att det handlar om 675 lägen- heter och 75 småhus för att hålla samma proportio- ner som för Väsjö torg.

I volymutredningen anges ungefärliga storlekar för lägenheter respektive småhus till 100 kvm för lä- genheter och 160 kvm för småhus. Den totala BTA:n inom Väsjö torg och Södra Väsjön blir då cirka 175 000 kvm ((810+675)*100+(90+75)*160). Dessutom tillkommer de planerade skolorna där vi har gjort ett bedömning utifrån deras storlek. Totalt beräkningar vi drygt 200 000 ny BTA. För att få fram BTA ur den befintliga omgivningen har vi använt ett fastighets- register. Sedan har vi kört en analys från varje nytt kvarter och beräknat hur mycket BTA som nås inom 1 km. Samma analys har gjorts för hur mycket markyta som nås inom samma radie. Totalt ger det oss ett genomsnittligt täthetstal på 0,15 inom 1 km.

(9)

PARKERINGSUTBUD

MÅTT: ANTAL ALLMÄNNA PARKERINGSPLAT- SER PER BOENDE OCH ARBETANDE INOM 1 KM GÅNGAVSTÅND (M)

I vår tidigare analys har vi beräknat antalet allmän- na parkeringsplatser baserat på längd gata inom 1 km. Befintligt material har kompletterats med gatu- strukturen för Väsby torg och Södra Väsjön.

I rapporten ”Parkering i Väsjön Mellersta – Förslag till parkeringstal och anordnande av parkering i den nya stadsdelen” anges på sida 6 att boendetätheten i Väsjö Torg antas bli 1,6 boende per hushåll. Vidare utgår vi från samma antagande som på föregående sida att det handlar om totalt 1 650 hushåll i Södra Väsjön och Väsjö torg (750 + 900). För att räkna fram den totala mängden boende i Södra Väsjön och Väsjö torg utgår vi från att relationen mellan barn och vux-

na är samma som i SCB:s statistik hela Stockholms län 2017. Totalt får vi då cirka 3 400 boende totalt i dessa områden. Vidare uppskattar vi grovt antal arbetande till 100 personer. Antalet boende och arbetande i befintlig miljö kring Väsjön har vi hämtat från ett arbetsställeregister och fastighetsregistret.

För att få fram talet för parkeringsutbud längden gata med den förväntade tätheten inom 1 km från alla kvarter och får ett snitt på 0,28.

(10)

SMÅHUS

MÅTT SMÅHUS: % SMÅHUSBOSTÄDER AV DET TOTALA ANTALET BOSTÄDER (0-100%)

I dokumentet ”170228_Volymutredning Väsjön”

anges en översiktlig sammanställning av antalet lägenheter och småhus inom Väsjö torg. Utifrån sammanställningen på sida 2 utgör antalet småhus cirka nio procent av det totala antalet bostäder inom Väsjö torg. För enkelhets skull avrundar vi den siff- ran till tio procent samt antar att samma fördelning är rimlig att anta när även Södra Väsjön inkluderas.

Avrundar vi från 910 bostäder i Väsjö torg till 900 (baserat på den osäkerhet som finns om exakt antalet bostäder) får vi 810 lägenheter och 90 småhus. I Södra Väsjön handlar det om totalt cirka 750 bostä- der där vi vidare antar att det handlar om 675 lägen- heter och 75 småhus för att hålla samma proportio- ner som för Väsjö torg.

(11)

INKOMST

MÅTT: % MED HUSHÅLLSINKOMST ÖVER 480 TKR/ÅR (0-100%)

Det finns stora svårigheter att i detta läge, utifrån den data vi har, prognostisera hur inkomstnivån för de människor som flyttar in i Väsjön kommer att se ut. Således kommer vi att använda referenser för att kunna göra ett rimligt antagende av inkomstnivån i området. Som underlag har vi basområdesdata över hela Stockholmsområdet avseende variabelmåttet andel över 480 tkr. Specifikt använder vi oss av data för Sollentuna, basområden med högst inkomstni- våer samt liknande nybyggnadsområden.

Tabellen till höger visar inkomstnivåer för Sollentu- nas alla basområden 2015. I dokumentet ”Parkering i Väsjön Mellersta – Förslag till parkeringstal och anordnande av parkering i den nya stadsdelen” anges Silverdal som ett jämförelseområde ”som förvän- tas ha en relativt likartad målgrupp som i Väsjön”. I samma rapport beskrivs att antalet lägenheter i Sil- verdal är cirka 100 stycken och antalet småhus är 1 700 stycken. Det är nära det omvända förhållandet mot Väsjön. I tabellen ser vi att Silverdal (närmare bestämt basområdet Östra Silverdal – västra Silver- dal saknar befolkning) har den högsta inkomstnivån i kommunen.

BASOMR ÅDE ANDEL ÖVER 480 TKR

ÖSTR A SILVERDAL 49 %

FALKBERGET 47 %

K VARNSKOGEN 41 %

ÖSTR A HELENELUND 41 %

SK ANSEN 37 %

L ANDSNOR A 34 %

VÄSTR A VIBY 33 %

ÖSTR A NORRVIKEN 33 %

VÄSTR A HELENELUND 31 %

GILLBERGA 30 %

VAXMOR A 30 %

TÖJNAN 29 %

SK ÄLBY 28 %

TEGELHAGEN 28 %

ÖSTR A VIBY 26 %

VÄSTR A NORRVIKEN 23 %

SJÖBERG 23 %

TUREBERGS INDUSTRIOMR ÅDE 20 %

ÖVRIGA EDSBERG 19 %

SOLLENTUNA CENTRUM 19 %

HÄGGVIKS CENTRUM 14 %

VÄSJÖOMR ÅDET 13 %

ROTSUNDA GÅRD 13 %

FÅGELSÅNGEN 12 %

KL ASRO 12 %

ROTSUNDA 10 %

ROTEBRO CENTRUM 10 %

HELENELUNDS CENTRUM 7 %

EDSBERGS CENTRUM 6 %

BAGARBY 4 %

ROTEBRO INDUSTRIOMR ÅDE 0 %

BREDDENS INDUSTRIOMR ÅDE 0 %

(12)

BASOMR ÅDE ANDEL ÖVER 480 TKR JÄRVASTADEN NORR A (SOLNA) 38 %

NORR A FRÖSUNDA (SOLNA) 34 %

DANVIKEN S. (HAMMARBY SJÖSTAD) 34 % HAMMARBYV. V. (HAMMARBY SJÖSTAD) 32 % ÅRSTA ÄNG (LIL JEHOLMEN) 32 %

SANDA (UPPLANDS VÄSBY) 31 %

DANVIKEN (NACK A) 31 %

NYBODA Ö. (LIL JEHOLMEN) 31 % HAMMARBYV. Ö. (HAMMARBY SJÖSTAD) 29 %

MARIEHÄLL (BROMMA) 20 %

TABELL 3: 10 BASOMR ÅDEN I NYGGBYGGNADSOMR ÅDEN AVSEENDE ANDEL MED INKOMST ÖVER 480 TKR ÅR 2015

ÄNGBYHÖJDEN (BROMMA) 51 %

SOLSIDAN NORR (NACK A) 51 %

LINDHAGENSPLAN (KUNGSHOLMEN) 50 % ÖSTRA SILVERDAL (SOLLENTUNA) 49 % FÄRJESTADSVÄGEN V. (BROMMA) 49 % FALKBERGET (SOLLENTUNA) 47 % VÄSTRA HORNSBERG (KUNGSHOLMEN) 46 %

GÅSHAGA (LIDINGÖ) 45 %

STOR A SKUGGAN (ÖSTERMALM) 45 %

ÅLSTEN (BROMMA) 43 %

TABELL 2: TOPP 10 BASOMR ÅDEN I STOCKHOLMSREGIONEN AVSEENDE ANDEL MED INKOMST ÖVER 480 TKR ÅR 2015 Den översta tabellen på denna sida visar de tio bas-

områden i Stockholmsregionen med högst inkomst (basområden med färre än 40 hushåll har på samma sätt som i vår regressionsstudie sorterats bort).

Där framgår att Östra Silverdal har fjärde högst in- komstnivå vilket ytterligare stärker intrycket av att vi behöver använda andra mer lämpliga jämförelse- objekt.

I en tredje tabell tittar vi på basområden i sju ny- byggnadsområden. Tanken är att de har egenskaper liknade de som kommer att finnas i Väsjön. Tabellen innehåller tio basområden inom nybyggnadsområ- dena Sanda ängar, Järvastaden, Frösunda, Ham- marby sjöstad, Danviken, Liljeholmen och Annedal (som utgör ena halvan av basområdet Mariehäll).

Baserat på detta urval gör vi antagandet att invå- narna i Väsjön kommer att ha en inkomstnivå på 35

% över 480 tkr. Då osäkerheten i detta antagande är stor har vi i en bilaga gjort varianter där andelen av befolkningen med inkomst över 480 tkr antas vara 30 respektive 40 procent. Syftet är att på så sätt re- dovisa effekten på bilinnehavet om inkomstnivån blir låg respektive hög i jämförelse med de andra ny- byggnadsområdena.

(13)

Resultatmatrisen visar totalt bilinnehav per 1 000 hushåll:

Nedan visas de värden vi stoppar in i formeln för att få fram vår resultatmatris. Notera att antagandet för andelen förmåns- och leasingbilar vilar på data pre- senterad på sida 4 under modellbeskrivning.

Väsjön bilinnehav variabelvärden

Centralitet ...14 700 m Spårstation ...1 / 0 Täthet ...0,15 Parkeringsutbud ... 0,28 Småhus ...10 % Inkomst ...35 % Förmåns- & leasingbilar ...+ 20 %

RESULTATMATRIS BILINNEHAV

SPÅRSTATION=0 SPÅRSTATION=1

880 840

TABELL 4: BILINNEHAV I VÄSJÖN PER 1 000 HUSHÅLL MED ANTAGANDET 35 % ÖVER 480 TKR (AVRUNDAT TILL NÄR- MASTE TIOTAL)

(14)

REFERENSER BILINNEHAV

På denna sida visas referenser på faktiskt bilinnehav (med antagandet om + 20 procent för förmåns- och leasingbilar samt avrundat till närmaste tiotal).

Nedan syns först vår resultatmatris för Väsjön och sedan visas referenser på nybyggnadsområden och från Sollentuna.

Värt att notera är att i Sollentuna har en stor majo- ritet högre billinnehav än vad vi beräknar för Väsjö torg och Södra Väsjön. Exempelvis ligger Östra Sil- verdal på 950 att jämföra med 840/880 för Väsjön.

Av nybyggnadsområdena med data för bilinnehav ser vi att Sanda i Uppland Väsby har mycket högt billinehav medan resterande nybyggnadsområden, som ligger mer centralt i regionen, har klart lägre. I Väsjöns direkta närhet ligger Edsbergs centrum som vi kan se i tabellen har ett lågt bilinnehav på 560, vilket säkerligen är kopplat till bostadstyp och in- komstnivå i området.

TABELL 7: BILINNEHAV PER 1 000 HUSHÅLL I SOLLENTUNA.

BASOMR ÅDEN MED BILLINNEHAV NOLL EJ REDOVISADE.

BASOMR ÅDE BILLINNHAV

FALKBERGET 1 540

GILLBERGA 1 440

ÖSTR A VIBY 1 420

ÖSTR A NORRVIKEN 1 330

ÖSTR A HELENELUND 1 310

TÖJNAN 1 300

L ANDSNOR A 12 30

FÅGELSÅNGEN 1 160

K VARNSKOGEN 1 150

ÖSTR A EDSBERG 1 100

VÄSTR A NORRVIKEN 1 040

SJÖBERG 1 000

SK ÄLBY 1 000

ROTSUNDA GÅRD 990

TEGELHAGEN 980

ÖSTR A SILVERDAL 950

KL ASRO 900

HÄGGVIKS CENTRUM 7 70

TUREBERGS INDUSTRIOMR ÅDE 750

ROTSUNDA 730

ROTEBRO CENTRUM 7 10

SOLLENTUNA CENTRUM 670

EDSBERGS CENTRUM 560

BAGARBY 520

HELENELUNDS CENTRUM 500

880 840

TABELL 5: BILINNEHAV I VÄSJÖN PER 1 000 HUSHÅLL MED ANTAGANDET 35 % ÖVER 480 TKR (AVRUNDAT TILL NÄR-

SANDA (UPPLANDS VÄSBY) 1 510

DANVIKEN (NACK A) 700

NYBODA Ö. (LIL JEHOLMEN) 600 HAMMARBYV. V. (HAMMARBY SJÖSTAD) 560 ÅRSTA ÄNG (LIL JEHOLMEN) 540 HAMMARBYV. Ö. (HAMMARBY SJÖSTAD) 470

TABELL 6: BILINNEHAV PER 1 000 HUSHÅLL I NYGGBYGG- NADSOMR ÅDEN. BASOMR ÅDEN MED BILLINNEHAV NOLL EJ REDOVISADE.

(15)

Gustav Appell arkitektkontor, 170228_Volymutred- ning Väsjön

SCB, http://www.statistikdatabasen.scb.se, 2008- 10-23

Sollentuna kommun, antal bostäder i Södra Väsjön, epost 2018-10-17

Sollentuna kommun, Plankarta_

Södraväsjön_171101-A1-S, daterad 2017-11-07 Sollentuna kommun, Plankarta2_VäsjöTorg, date- rad 2017-04-10

Spacescape, Enkla planindikatorer för trafik i Stock- holmsregionen, www.spacescape.se/enkla-planin- dikatorer-for-trafik-i-stockholmsregionen/, 2018- 10-23

Trivector, Parkering i Väsjön Mellersta – Förslag till parkeringstal och anordnande av parkering i den nya stadsdelen, 2014

WSP, Parkeringsutredning Södra Väsjön, 2018-03- 27

KÄLLFÖRTÄCKNING

(16)

Centralitet ...14 700 m Spårstation ...1 / 0 Täthet ...0,15 Parkeringsutbud ... 0,28 Småhus ...10 % Inkomst ...30%

Förmåns- & leasingbilar ...+ 20 %

BILAGA – OLIKA INKOMSTNIVÅER

TABELL I: BILINNEHAV I VÄSJÖN PER 1 000 HUSHÅLL MED ANTAGANDET 30 % ÖVER 480 TKR (AVRUNDAT TILL NÄR- MASTE TIOTAL)

Centralitet ...14 700 m Spårstation ...1 / 0 Täthet ...0,15 Parkeringsutbud ... 0,28 Småhus ...10 % Inkomst ...40 % Förmåns- & leasingbilar ...+ 20 %

TABELL III: BILINNEHAV I VÄSJÖN PER 1 000 HUSHÅLL MED ANTAGANDET 40 % ÖVER 480 TKR (AVRUNDAT TILL NÄR- MASTE TIOTAL)

Centralitet ...14 700 m Spårstation ...1 / 0 Täthet ...0,15 Parkeringsutbud ... 0,28 Småhus ...10 % Inkomst ... 35 % Förmåns- & leasingbilar ...+ 20 %

TABELL II: BILINNEHAV I VÄSJÖN PER 1 000 HUSHÅLL MED ANTAGANDET 35 % ÖVER 480 TKR (AVRUNDAT TILL NÄR- MASTE TIOTAL)

840 800

920 880

880 840

(17)