Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

(1)

- ett kunskapsunderlag

Södertälje

Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder

Mars 2003

(2)

Inledning

Uppdraget

Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.

Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.

Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.

En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.

I foldern redovisas

1. Befolkningsutveckling

2. Levnadsförhållanden och levnadsva- nor

3. Hälsoutveckling

4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser

7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning

En pärm för varje beredning

Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.

Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter

- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.

Mer att läsa:

Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Dani- elsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.

(3)

Befolkningsutveckling

Inledning

Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.

I Södertälje bor nästan 80 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 3,5 % (2 757 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period.

Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet 40 år och äldre förväntas öka.

Tab 1. Antal invånare i Södertälje 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-

klass 2002

antal 2006

antal Förändr

antal Föränd- ring (%)

0 – 6 6 239 6 289 50 0,8

7 – 19 13 630 13 961 -23 2,4

20 – 39 23 242 23 142 254 -0,4

40 – 64 25 120 26 735 1 615 6,4

65 – 79 8 288 8 943 655 7,9

80 – w 3 007 3 213 206 6,8

Totalt 79 526 82 283 2 757 3,5

Åldersfördelning i förhållande till länet Södertälje har en åldersfördelning som i stort motsvarar länets.

Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Södertälje och Stock- holms län.

Ålders-

klass 2002

Söder- tälje

2006 Söder- tälje

2002

SLL 2006 SLL

0 – 6 7,8 7,6 8 8,2

7 – 19 17,1 17,0 15,7 15,5

20 – 39 29,2 28,1 30,2 29,3

40 – 64 31,6 32,5 32 33

65 – 79 10,4 10,9 9,6 9,6

80 – w 3,8 3,9 4,4 4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).

Mer att läsa:

Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.

(4)

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor

Inledning

Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.

En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.

Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Södertälje Låg utbildningsnivå¹ anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Södertälje är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund.

Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Sö- dertälje och Stockholms län.

Högst förgym- nasial utbildning

%

Utländsk ² bakgrund

%

Södertälje 29,8 26,8

SLL 20,3 19,6

Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).

1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 – 74 år.

2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003

I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.

Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och livsstilsfrågor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:

Södertälje är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.

(5)

Hälsoutveckling

Inledning

Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.

Självskattad hälsa

I Södertälje anser en något lägre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet.

Tab 4. Procentuell andel av tillfrågade i Vård- barometern som anser nuvarande hälsotill- stånd bra.

Hälsotillstånd

Södertälje 62

SLL 66

Min – Max 56 - 79

Lägre andel kariesfria barn och ung- domar

Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Södertälje är andelen kariesfria 3- och 19-åringar lägre än genomsnittet i länet, särskilt för 19-åringarna.

Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Sö- dertälje och Stockholms län år 2001.

3-åringar 19-åringar

Södertälje 91,4 17

SLL 93,2 21,3

Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0 Lägre medellivslängd än länet

Kvinnorna och männen i Södertälje har en lägre medellivslängd än genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd för kvinnor och män i Södertälje och Stockholms län.

Kvinnor Män

SLL 82,3 77,5

Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Genomsnittligt antal sjukdagar högre än länet

Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Sö- dertälje är högre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Södertälje och Stockholms län år 2001.

Kvinnor Män Totalt

Södertälje 29 16 22

SLL 24 14 19

Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38

Högre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Södertälje är högre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Södertälje och Stockholms län.

Kvinnor Män Totalt

SLL 15 11 13

Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29

(6)

Befolkningens syn på sjukvården

Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.

Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001.

Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.

Jämfört med länet skiljer sig inte Söder- tälje nämnvärt i andelar av de som anser att de har tillgång till den sjukvård de be- höver samt får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning. Andelen som har förtroende för sjukvården är högre i Sö- dertälje än genomsnittet i länet.

Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.

Tillgång till sjuk- vård

Förväntad hjälp vid husläk- mottagning

Förtroende för sjuk- vården

SLL 70 79 51

Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.

Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.

- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.

- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.

- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.

(7)

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

Inledning

Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Södertälje. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.

För boende i Södertälje finns följande utbud av vård och tandvård

• Tallhöjdens vårdcentral, Telgeakuten/Rosenborgs distriktsläkarmottagning (privat), Fornhöjdens vårdcentrum (privat), Lina Hage vårdcentral (privat), Wasa Husläkar- mottagning (privat), Luna Husläkarmottagning, Järna vårdcentral, Tveta Hälsocentral (privat) och Vidarklinikens husläkarmottagning (privat). Hemsjukvård finns vid samtliga vårdcentraler förutom vid Fornhöjden (sköts av Telgeakuten).

• Primärvårdsjourmottagningen är lokaliserad inom akutmottagningen på Södertälje sjukhus.

• MVC-verksamhet bedrivs vid vårdcentralerna, Järna, Vidarkliniken och vid Mödra- vårdscentralen Lotsen, på Oxbackskliniken (privat), Kirstens familjehälsa (privat) och Storken (privat).

• Vid samtliga vårdcentraler förutom Fornhöjden och Rosenborg bedrivs BVC. BVC finns också på Kirstens familjehälsa (privat) och Storken (privat).

• Ungdomsmottagning finns i Södertälje och Järna

• Sjukgymnastik finns vid vårdcentralerna, Järna, Lina Hage, Wasa, Luna och Tveta, samt på Tallhöjdens sjukgymnastik.

• Den geriatriska vården för Södertäljeborna bedrivs på Södertälje sjukhus.

• Öppen psykiatrisk vård för barn och ungdomar och för vuxna finns i Södertälje.

• Lokal beroendemottagning finns vid Järna vårdcentral, för övriga Södertälje kommun finns beroendemottagning genom avtal med Beroendecentrum Stockholm.

• Barnhabilitering finns i Botkyrka, och vuxenhabilitering i Tullinge.

• I Södertälje kommun finns 3 läkare inom invärtesmedicin, 4 gynekologi, 3 ögon, 1 hud, 1 plastikkirurgi, 2 kirurgi, 1 psykiatri och 4 allmänmedicin. Tretton privata sjuk- gymnaster samt ett antal kiropraktiker har mottagning i Södertälje. Dessutom erbjuder Vidarkliniken rehabilitering, somatisk vård och astma-allergimottagning.

• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare

Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu

(8)

Hälsofrämjande insatser

Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.

Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.

Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.

• Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar

• Ökad andel överviktiga

• Ökad alkoholkonsumtion

• Ökad införsel av narkotika

• Ökat tobaksmissbruk

• Förändrat sexuellt beteende

• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar

• Ökad segregation

Landstingets folkhälsoarbete

Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:

• Alkohol och narkotika

• Fysiskt aktivitet

• Matvanor

• Psykisk ohälsa

• Sexualitet

• Skador

• Tobak

• Övervikt Tandhälsa

I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.

Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.

Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folk- hälsorapporten.

.

(9)

Nyttjande av hälso- och sjukvård

Inledning

Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal.

Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.

För tandvården är inriktningsmålet att 95%

av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.

Öppenvårdsbesök

Befolkningen i Södertälje gjorde år 2002, 456 619 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 742 besök per 1000 invånare.

Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-

område Antal

besök Södertälje /

1000 inv SLL/

1000 inv

Primärv. 232 307 2 921 3 468

Geriatrik 9 386 118 50

Psykiatri 41 506 522 604

Akutsjv. 201 987 2 540 2 539

Totalt 456 619 5 742 6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)

Slutenvårdstillfällen

Befolkningen i Södertälje hade förra året 12 890 slutenvårdstillfällen. Det var 162 vårdtillfällen per 1000 invånare.

Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002.

Vård-

område Antal

vtf Södertälje/

1000 inv SLL /1000 inv

Geriatrik 660 8 13

Psykiatri 798 10 13

Akutsjv 11 432 144 119

Totalt 12 890 162 145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)

Besök i tandvården

I Södertälje motsvarar andelen barn och ungdomar som besökt tandvården genomsnittet för länet.

Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.

3-åringar 19-åringar

SLL 90,0 88,1

Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9

(10)

Kostnader för hälso- och sjukvård

Inledning

I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Södertälje. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)

1 713 Mkr, dvs 16 664 kr per invånare Hälso- och sjukvården² för befolkningen i Södertälje kostade förra året 1 713 Mkr.

Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvårdskost- nad per vårdområde för befolkningen i Söder- tälje.

Vårdområde MKr

Södertälje

Primärvård 293

Geriatrik 67

Psykiatri 178

Akutsjukvård 887

Läkemedel 203

Övrigt 85

Totalt 1 713

Kostnaden per invånare är 16 664 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare va- rierar i länet mellan 12 773 – 17 986.

Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmäs- siga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg-

2 exklusive tandvården

gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.

För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende i Södertälje.

Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftleds-

fraktur Total- kostnad tkr

Kr/inv Kr/pat

Södertälje 14 670 2 787 154 423

SLL 287 302 2 116 117 218

Min - Max --- 725 –

3 545 62 127 – 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något högre.

Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.

Hjärtsvikt Totalkostnad

tkr Kr/inv

Södertälje 49 830 9 466

SLL 1 258 383 9 269

Min - Max --- 4 171 – 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre i Södertälje.

Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp Total-

kostnad tkr Kr/inv

Södertälje 33 087 6 285

SLL 762 935 5 582

Min - Max --- 3 211 – 9 103

(11)

Lokala samverkansöverenskommelser

Inledning

Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsam- verkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Södertälje finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.

Lokala samverkansöverenskommelser i Södertälje:

4

• SINSS – Samverkan i Nykvarn, Salem, Södertälje. Samverkansavtal mellan SLL (Sydvästra sjukvårdsområdet, Södra Länets produktionsområde, Södertälje sjukhus), fria vårdgivare, kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsförmed- ling rehabilitering och apoteket. Samverkansavtalet gäller:

o informationsöverföring och samordnad vårdplanering/utskrivningsklar o läkarinsatser i särskilt boende

o funktionshindrade med särskilda behov på sjukhus

o personer med behov av andningsstöd i ordinärt boende eller särskilt boende o rehabilitering dygnet runt, samrehab, stroke

o VOR-grupper (Vård-, omsorg- och rehabiliteringsplanering runt den enskilde) o samverkan primärvården/hemtjänsten

o IT-frågor i vården o samverkansutveckare

• Avtal med Södertälje kommun om samfinansierad folkhälsosamordnare

• Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd)

• Uppsökande verksamhet för tandvård

(12)

Om Södertälje

Södertälje kommun växer och börjar närma sig 80.000 invånare. Den 30 september bodde 79.635 personer i kommunen vilket är en ökning sedan årsskiftet med 840 personer. Vid årsskiftet hade 42% av kommunens in- vånare utländsk bakgrund och fördelningen var jämn mellan könen. Sö- dertälje kommun ligger mellan storstad och landsbygd, mellan hav och inland och erbjuder flera varierade boendemiljöer. Nästan var tredje bo- stad är i småhus. Det är alltid nära till vatten och natur. I Södertälje stad bor man i "den lilla storstaden" med komplett utbud av kommersiell servi- ce och ett brett kulturutbud. Här finns såväl exklusiva paradvåningar i vackra 1800-talshus som "vanliga bostäder" med hyresnivåer som hör till Storstockholms lägsta.

Mer information finns på kommunens hemsida.

Sammanfattning

I Södertälje bor nästan 80 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 3,5%. Södertälje har en åldersfördelning som i stort motsvarar länets.

Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre jämfört med länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Södertälje har en lägre andel kariesfria barn, lägre medellivslängd, högre genomsnittligt antal sjukdagar samt högre andel förtidspensionerade jämfört med länet. I Södertälje är det dessutom en lägre andel jämfört med länet som anser att det egna hälsotillståndet är bra.

Befolkningen i Södertälje gjorde år 2002, 456 619 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 742 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Södertälje hade förra året 12 890 slutenvårdstillfällen. Det var 162 vårdtillfällen per 1000 invånare.

Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i Södertälje är 1 713 Mkr. Kostnaden per invånare är 16 664 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet.

Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.