Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård
- ett kunskapsunderlag
Värmdö
Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder
Mars 2003
Inledning
Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.
Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens ut- veckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografis- ka beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas
1. Befolkningsutveckling
2. Levnadsförhållanden och levnadsva- nor
3. Hälsoutveckling
4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser
7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning
En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma ru- briker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska be- redningarna
- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insat- ser
- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter
- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.
Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer informa- tion.
Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Dani- elsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.
Befolkningsutveckling
Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insat- ser och fördelning av vårdens resurser.
På Värmdö bor nästan 33 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 12,9 % (4 204 personer). För lä- net i sin helhet sker en ökning med närma- re 4 % under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet invånare i alla åldersklasser för- väntas öka.
Tab 1. Antal invånare på Värmdö 2002 - 2006 samt procentuell förändring.
Ålders-
klass 2002
antal 2006
antal Förändr
antal Föränd- ring (%)
0 – 6 3 356 3 773 417 12,4
7 – 19 6 146 7 071 606 15
20 – 39 8 429 9 015 905 7
40 – 64 11 220 12 941 1 721 15,3
65 – 79 2 638 3 051 414 15,7
80 – w 750 892 142 18,9
Totalt 32 539 36 743 4 204 12,9
Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Värmdö en högre andel i åldersklasserna 0 – 6 år och 7 – 19 år. Andelen 80 år och äldre är lägre.
Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 på Värmdö och Stock- holms län.
Ålders- klass
2002 Värmdö
2006 Värmdö
2002 SLL
2006 SLL
0 – 6 10,3 10,3 8 8,2
7 – 19 18,9 19,2 15,7 15,5
20 – 39 25,9 24,5 30,3 29,3
40 – 64 34,5 35,2 32 33
65 – 79 8,1 8,3 9,6 9,6
80 – w 2,3 2,4 4,4 4,4
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor
Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund på Värmdö Låg utbildningsnivå1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. På Värmdö är andelen som bara har förgymnasial ut- bildning (folk/grundskola) högre än ge- nomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än ge- nomsnittet för länet.
Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund på Värmdö och Stockholms län.
Högst förgym- nasial utbildning
%
Utländsk 2 bakgrund
%
Värmdö 26,3 11,6
SLL 20,3 19,6
Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6
1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 – 74 år.
2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).
Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kom- mun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.
Fördjupning:
Värmdö är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.
Hälsoutveckling
Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa
På Värmdö anser en något lägre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet.
Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.
Hälsotillstånd
Värmdö 64
SLL 66
Min – Max 56 - 79
Kariesfria barn och ungdomar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara ka- riesfria. På Värmdö är andelen kariesfria 3-åringar samma som genomsnittet i länet, 19-åringarnas andel är lägre.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar på Värmdö och Stockholms län år 2001.
3-åringar 19-åringar
Värmdö 93,2 13
SLL 93,2 21,3
Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0
Högre medellivslängd för kvinnor
Kvinnorna på Värmdö har en högre me- dellivslängd än genomsnittet för länet.
Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män på Värmdö och Stockholms län.
Kvinnor Män
Värmdö 83 77,7
SLL 82,3 77,5
Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Genomsnittligt antal sjukdagar lika som länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar på Värmdö motsvarar länets.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för per- soner 16 - 64 år på Värmdö och Stockholms län år 2001.
Kvinnor Män Totalt
Värmdö 24 15 19
SLL 24 14 19
Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38 Något lägre andel förtidspensionärer än länet
Andelen förtidspensionärer på Värmdö är något lägre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 på Värmdö och Stockholms län.
Kvinnor Män Totalt
Värmdö 14 10 12
SLL 15 11 13
Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29
Befolkningens syn på sjukvården
Inledning
Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.
Vårdbarometern
Vårdbarometern startade hösten 2001.
Den består av telefonintervjuer där befolk- ningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.
Jämfört med länet har Värmdö en högre andel som anser att de får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.
Tillgång till sjuk- vård
Förväntad hjälp vid husläk- mottagning
Förtroende för sjuk- vården
Värmdö 69 83 50
SLL 70 79 51
Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59
Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genom- snitt 35%) som svarat ”varken eller”.
Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.
- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.
- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.
- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.
I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen på Värmdö. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.
För boende på Värmdö finns följande utbud av vård och tandvård
• Gustavsbergs vårdcentral och Djurö vårdcentral. Utöver mottagningsverksamhet sva- rar vårdcentralerna för basal hemsjukvård och läkarinsatser i särskilda boenden. Fili- aler finns på Möja, Sandhamn och Runmarö samt läkarbåt i skärgården.
• En specialist allmänmedicin (privat) finns i Hälsans Hus Gustavsberg
• Mödrahälsovård finns vid Gustavsbergs MVC
• Barnhälsovård finns vid Gustavsbergs BVC, Hemmesta BVC och Djurö BVC
• Ungdomsmottagning finns i Gustavsberg
• Psykiatrisk öppen vård för barn och ungdomar och för vuxna finns i Gustavsberg.
• Beroendemottagning för vuxna finns i Gustavsberg.
• Fotsjukvård, dietist, kurator, rehabilitering erbjuds via vårdcentralerna.
• Geriatrisk vård i olika former ges vid Nacka Närsjukhus
• Habilitering för barn & ungdomar finns på Nacka Närsjukhus och för vuxna finns i Stockholm vid Medborgarplatsen
• Närakut med öppettider 8-22 alla dagar och tillgång till röntgen finns på Nacka När- sjukhus. Närakuten fungerar även som jourmottagning.
• Specialistläkarmottagningar finns vid Nacka Närsjukhus inom barnmedicin, astma, al- lergi, diabetes inkl endokrinologi, fotsjukvård, gastroenterologi, gynekologi, hjärtmott- agning, hud, inkontinens, kirurgi, medicin, neurologi, ortopedi, smärtmottagning, urolo- gi, ögon, öra/näsa/hals.
• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden:
För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu
Hälsofrämjande insatser
Inledning
Me
Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.
Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.
Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.
• Ökad psykisk ohälsa bland ung- domar
• Ökad andel överviktiga
• Ökad alkoholkonsumtion
• Ökad införsel av narkotika
• Ökat tobaksmissbruk
• Förändrat sexuellt beteende
• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
• Ökad segregation
Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:
• Alkohol och narkotika
• Fysiskt aktivitet
• Matvanor
• Psykisk ohälsa
• Sexualitet
• Skador
• Tobak
• Övervikt Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.
Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grup- per medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.
Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folk- hälsorapporten.
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer an- ges i avtal.
Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95%
av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen på Värmdö gjorde år 2002, 237 604 öppenvårdsbesök. Det innebar 7 302 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård-
område Antal
besök Värmdö /
1000 inv SLL/
1000 inv
Primärv. 149 417 4 592 3 468
Geriatrik 162 5 50
Psykiatri 13 728 422 604
Akutsjv. 74 297 2 283 2 539
Totalt 237 604 7 302 6 661
Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i på Värmdö hade förra året 4 225 slutenvårdstillfällen. Det var 130 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002.
Vård-
område Antal
vtf Värmdö/
1000 inv SLL /1000 inv
Geriatrik 393 12 13
Psykiatri 391 12 13
Akutsjv 3 441 106 119
Totalt 4 225 130 145
Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
På Värmdö är andelen barn som besökt tandvården högre men andelen ungdomar lägre än genomsnittet för länet.
Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.
3-åringar 19-åringar
Värmdö 96,9 86,7
SLL 90,0 88,1
Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9
Kostnader för hälso- och sjukvård
Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen på Värmdö. För att kunna jämföra kostna- der mellan olika geografiska områden an- ges även kostnaden per invånare.
Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)
430 Mkr, dvs 13 222 kr per invånare Hälso- och sjukvården2 för befolkningen på Värmdö kostade förra året 430 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen på Värmdö.
Vårdområde MKr Värmdö
Primärvård 78,7
Geriatrik 17,5
Psykiatri 51,8
Akutsjukvård 198,4
Läkemedel 58,4
Övrigt 25,2
Totalt 430,0
Kostnaden per invånare är 13 222 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare va- rierar i länet mellan 12 773 – 17 986.
Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Des- sa kostnader är påverkbara genom hälso- främjande, sjukdomsförebyggande insat- ser eller genom en bra närsjukvård.
2 exklusive tandvården
För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende på Värmdö.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för per- soner över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.
Höftleds-
fraktur Total- kostnad tkr
Kr/inv Kr/pat
Värmdö 3 601 2 669 171 481
SLL 287 302 2 116 117 218
Min - Max --- 725 –
3 545 62 127 – 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare högre.
Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.
Hjärtsvikt Totalkostnad tkr
Kr/inv
Värmdö 13 669 10 133
SLL 1 258 383 9 269
Min - Max --- 4 171 – 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre på Värmdö
Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.
Kärlkramp Total-
kostnad tkr Kr/inv
Värmdö 10 453 7 749
SLL 762 935 5 582
Min - Max --- 3 211 – 9 103
Lokala samverkansöverenskommelser
Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsam- verkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. På Värmdö finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.
Lokala samverkansöverenskommelser på Värmdö:
4
• Avtal mellan Värmdö kommun, SLL, arbetsförmedling, försäkringskassa om gemensam strategi och policy för det gemensamma välfärdsarbetet, Välfärd i Värmdö. 2003-2004
• Avtal mellan Värmdö kommun och SLL om lokalt folkhälsoarbete, 1999-2003.
• Avtal mellan Värmdö kommun och SLL om ungdomsmottagning, 1999-2003.
• Samverkansöverenskommelse kring rehabilitering av personer med psykiska funktions- hinder. AF Rehab, Försäkringskassan, SLL och Värmdö kommun.
• Samverkansöverenskommelse inom äldreområdet. Äldreomsorgen i Värmdö kommun, Värmdö primärvård samt Nackageriatriken AB.
• Uppsökande verksamhet för tandvård
Om Värmdö
Värmdö kommun ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. Gustavs- berg är kommunens centralort. Samhället har vuxit upp kring, och präglats av, porslinsfabriken som grundades på 1820-talet. Kom- munen har under senare delen av 1900-talet genomgått en föränd- ring från det gamla brukssamhället, till rikets snabbast expan- derande kommun. Sedan 1989 har Värmdös befolkning ökat med nästan 50 %. Enligt prognoser beräknas 43 000 personer bo i Värmdö år 2010. Den största ökningen beräknas ske i Gustavs- berg, men även kommundelarna Värmdö och Ingarö kommer att öka. Av de förvärvsarbetande Värmdöborna pendlar ungefär 65 % utanför kommunen. I kommunen finns ca 15000 fritidshus. Av dessa finns de flesta på fastlandet vilket gör det troligt att många av dem så småningom blir permanenta bostäder.
Mer information finns på kommunens hemsida.
Sammanfattning
I Värmdö kommun bor närmare 33 000 invånare. Befolkningen ökar väsentligt mer än i länet totalt. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 12,9 %. Värmdö har en hög andel barn och ungdomar. Andelen 80 år och äldre är lägre jämfört med länet. Värmdö har färre invånare med utländsk bakgrund än länet i övrigt.
Kvinnornas medellivslängd är högre medan männens är densamma som länet i övrigt. Det genomsnittliga antal sjukdagar samt andel förtidspensionerade motsva- rar i stort sett länets genomsnitt. Andelen Värmdöbor som är kariesfria vid 19 års ålder är lägre än länssnittet
Värmdöborna anser att de får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning i högre utsträckning än i länet. I Värmdö kommun finns en väl fungerande primär- vård och öppen psykiatri. Befolkningen har även tillgång till vård på Nacka när- sjukhus där b la närakut, geriatrisk och psykiatrisk heldygnsvård och flera specia- listmottaningar finns. Värmdöbefolkningen använder primärvårdens öppenvårdsre- surser i betydligt större utsträckning än i länet. Psykiatrisk öppenvård och akut- sjukhusens öppenvård nyttjas i mindre utsträckning. Slutenvårdskonsumtionen är lägre än i länet inom såväl geriatrik, psykiatri och akutsjukvård.
Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården på Värmdö är 430 Mkr. Kostnaden per invånare är 13 222 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som ge- nomsnitt för hela länet. Lokala samverkansöverenskommelser finns med kommu- nen och mellan ansvariga verksamheter inom flera områden.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.
