Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

(1)

- ett kunskapsunderlag

Sollentuna

Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr

Mars 2003

(2)

Inledning

Uppdraget

Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.

Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.

Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.

En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.

I foldern redovisas

1. Befolkningsutveckling

2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling

4. Befolkningens syn på vården

5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser

7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning

En pärm för varje beredning

Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.

Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter

- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.

Mer att läsa:

Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Da- nielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Bir- gitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.

(3)

Befolkningsutveckling

Inledning

Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.

I Sollentuna bor nästan 59 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1,4%. För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under mot- svarande period.

Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet förväntas öka i samtliga ålders- grupper med undantag för gruppen 20 – 39 år, som minskar. Den procentuella ök- ningen är störst för gruppen 80 år och äld- re.

Tab 1. Antal invånare i Sollentuna 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-

klass 2002

antal 2006

antal Förändr

%

0 – 6 5 364 5 394 30 0,6

7 – 19 10572 10 666 94 0,9

20 – 39 15 577 14 682 -895 -5,8

40 – 64 19 611 20 409 797 4,1

65 – 79 5 568 5 991 423 7,6

80 – w 1 905 2 262 357 18,7

Totalt 58597 59 402 806 1,4

Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Sollentuna en högre andel i de båda yngsta åldersgrupperna.

Andelen är lägre för gruppen 80 år och äldre men förväntas öka fram till år 2006.

Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Sollentuna och Stock- holms län.

Ålders-

klass 2002

Sollen- tuna

2006 Sollen- tuna

2002

SLL 2006 SLL

0 – 6 9,2 9,1 8,0 8,2

7 – 19 18,0 18,0 15,7 15,5

20 – 39 26,6 24,7 30,3 29,3

40 – 64 33,5 34,4 32,0 33,0

65 – 79 9,5 10,1 9,6 9,6

80 – w 3,3 3,8 4,4 4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).

Mer att läsa:

Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.

(4)

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor

Inledning

Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.

En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.

Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Sollentuna Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Sollentuna är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägre än genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund motsvarar genomsnittet för länet.

Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Sollentuna och Stock- holms län.

Högst förgym-

nasial utbildning Utländsk ¹ bakgrund

Sollentuna 16,4 17,4

SLL 20,3 19,6

Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).

1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003

I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.

Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:

Sollentuna är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.

(5)

Hälsoutveckling

Inledning

Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.

Självskattad hälsa

I Sollentuna anser en lägre andel än genomsnittet i länet att det egna hälsotill- ståndet är mycket eller ganska bra.

Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.

Hälsotillstånd

Sollentuna 63

SLL 66

Min – Max 56 - 79

Kariesfria barn och ungdomar

Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Sollentuna är andelen kariesfria 3-åringar något högre än genomsnittet.

För 19-åringarna är andelen lägre.

Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Sol- lentuna och Stockholms län år 2001.

3-åringar 19-åringar

SLL 93,2 21,3

Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0

Högre medellivslängd än länet

Medellivslängden för både kvinnor och män är högre än genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Sollentuna och Stockholms län.

Kvinnor Män

SLL 82,3 77,5

Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Lägre genomsnittligt antal sjukdagar än länet

Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Sollentuna är lägre för länet. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Sollentuna och Stockholms län år 2001.

Kvinnor Män Totalt

Sollentuna 21 12 17

SLL 24 14 19

Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38

Lägre andel förtidspensionärer

Andelen förtidspensionärer i Sollentuna är lägre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Sollentuna och Stockholms län.

Kvinnor Män Totalt

Sollentuna 12 8 10

SLL 15 11 13

Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29

(6)

Befolkningens syn på sjukvården

Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.

Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001.

Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.

Jämfört med länet motsvarar andelen i Sollentuna genomsnittet för länet när det gäller hur många som anser att de får till- gång till den sjukvård de behöver, får den hjälp de förväntat sig vid besök på huslä- karmottagning samt har förtroende för sjukvården.

Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.

Tillgång till sjuk- vård

Förväntad hjälp vid husläk- mottagning

Förtroende för sjuk- vården

Sollentuna 71 80 52

SLL 70 79 51

Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.

Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.

- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.

- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.

- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.

(7)

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

Inledning

Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Sollentuna. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.

För boende i Sollentuna finns följande utbud av vård och tandvård

• Norrviken, Rotebro, Tureberg, Edsberg och 5 husläkare vårdcentraler

• Norrviken, Rotebro, Edsberg och Sollentuna BVC

• Hera Mödravård

• Avancerad sjukvård i hemmet

• Hembesöksläkare

• Löwet Närakut, Upplands Väsby

• Sollentuna Rehab (sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietist)

• 11 privata sjukgymnastmottagningar

• Ungdomsmottagning

• Löwet geriatrik, slutenvård inkl palliativ avdelning, Upplands Väsby

• Samrehab/samvård, dagrehab, hemrehab

• Psykiatricentrum Sigtuna-Sollentuna-Upplands Väsby, öppenvård

• Psykiatricentrum Karolinska, slutenvård

• Beroendemottagning

• Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning

• Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning

• Kiropraktormottagning

• Logopedmottagning

• Allmänläkarmottagn, två gynekologiska mottagn, ortopedisk mottagn, reumatologisk mottagn, psykiatrisk mottagn, ögonläkarmottagn

• Mottagning, dagkirurgi och slutenvård (allmänkirurgi, handkirurgi, ortopedi, urologi, öron-, näs- o halssjukdomar) tillhandahålls vid Löwenströmska sjukhuset, Upplands Väsby

• Habiliteringscenter för vuxna

• Habiliteringscenter för barn och ungdom, Upplands Väsby

• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu

(8)

Hälsofrämjande insatser

Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.

Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.

Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.

• Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar

• Ökad andel överviktiga

• Ökad alkoholkonsumtion

• Ökad införsel av narkotika

• Ökat tobaksmissbruk

• Förändrat sexuellt beteende

• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar

• Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete

Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:

• Alkohol och narkotika

• Fysiskt aktivitet

• Matvanor

• Psykisk ohälsa

• Sexualitet

• Skador

• Tobak

• Övervikt Tandhälsa

I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.

Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.

Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.

Mer om detta kan läsas i folkhälsorappor- ten.

(9)

Nyttjande av hälso- och sjukvård

Inledning

Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansätt- ning, hälsoförhållanden, utbud av sjuk- vårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården.

Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.

Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öp- penvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.

För tandvården är inriktningsmålet att 95%

av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.

Öppenvårdsbesök

Befolkningen i Sollentuna gjorde förra året nästan 355 000 öppenvårdsbesök. Det in- nebär 6 055 besök per 1 000 invånare.

Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-

område Antal

besök Sollentuna /

1000 inv SLL/

1000 inv

Primärv. 189 471 3 233 3 468

Geriatrik 1 054 18 50

Psykiatri 22 263 380 604

Akutsjv. 142 057 2 424 2 539

Totalt 354 845 6 055 6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)

Slutenvårdstillfällen

Befolkningen i Sollentuna hade förra året 7 288 slutenvårdstillfällen. Det innebär 125 vårdtillfällen per 1000 invånare.

Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård- område

Antal vtf

Sollentuna/

1000 inv

SLL/

1000 inv

Geriatrik 450 8 13

Psykiatri 469 8 13

Akutsjv 6 369 109 119

Totalt 7 288 125 145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)

Besök i tandvården

I Sollentuna är andelen 3-åringar som be- sökt tandvården högre än länet.

Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.

3-åringar 19-åringar

SLL 90,0 88,1

Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9

(10)

Kostnader för hälso- och sjukvård

Inledning

I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Sollentuna. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden an- ges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)

793 Mkr, dvs 13 568 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården² för Sollentunas befolkning uppgick förra året till 793 Mkr.

Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Sollentuna.

Vårdområde MKr

Sollentuna

Primärvård 161,5

Geriatrik 27,9

Psykiatri 77,7

Akutsjukvård 396,0

Läkemedel 114,5

Övrigt 15,6

Totalt 793,2

Kostnaden var 13 568 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 - 17 986 kr.

Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässi- ga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.

2 exklusive tandvården

För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Sollentuna.

Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftleds-

fraktur Total- kostnad tkr

Kr/inv Kr/pat

S-tuna 3 744 1 112 77 994

SLL 287 302 2 116 117 218

Min - Max --- 725 –

3 545 62 127 – 194 149 Även för hjärtsvikt är kostnaden per invå- nare lägre.

Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.

Hjärtsvikt Totalkostnad

tkr Kr/inv

Sollentuna 24 989 7 423

SLL 1 258 383 9 269

Min - Max --- 4 171 – 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre än genomsnittet för länet.

Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp Total-

kostnad tkr Kr/inv

24 989 7 423

SLL 762 935 5 582

Min - Max --- 3 211 – 9 103

(11)

Lokala samverkansöverenskommelser

Inledning

Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Sollentuna finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.

Lokala samverkansöverenskommelser i Sollentuna:

4

• Samverkansavtal med kommunen om folkhälsoarbete

• Samverkansavtal med kommunen, Beroendecentrum Stockholm och Psykiatricentrum Sigtuna-Sollentuna-Upplands Väsby om beroendevård

• Avtal med kommunen om ungdomsmottagning

• Avtal med kommunen om samrehab/samvård

• Samverkansavtal med kommunen om vård och omsorg om äldre och LSS

• Samverkansavtal med kommunen om samarbetsformer i särskilda boenden

• Samverkansavtal med kommunen om samverkan i öppna förskolan i Tureberg

(12)

Om Sollentuna

Sollentuna har 59 000 invånare och det byggs cirka 300 lä- genheter per år. Kommunen intar i socioekonomiskt hänse- ende en fördelaktig position med en låg andel låginkomstta- gare, lågutbildade, socialbidragstagare, ensamstående äldre och förtidspensionärer.

Mer information kan sökas på kommunens hemsida:

www.sollentuna.se

Sammanfattning

Fram till år 2006 förväntas befolkningen i Sollentuna öka med 1,4% (806 personer). Sollentuna har en högre andel barn och ungdomar. Andelen 80 år och äldre är lägre men förväntas öka fram till år 2006.

Andelen med enbart förgymnasial utbildning är lägre i Sollentuna än i länet.

Var femte invånare har utländsk bakgrund. Sollentunaborna har en högre medellivslängd, lägre genomsnittligt antal sjukdagar samt lägre andel förtids- pensionerade än genomsnittet i länet.

Enligt Vårdbarometern motsvarar andelen som svarat att de har tillgång till den sjukvård de behöver, att de får den hjälp de förväntar sig vid husläkar- mottagning samt att de har förtroende för sjukvården genomsnittsnivån för länet.

Befolkningen i Sollentuna gjorde förra året 355 000 öppenvårsbesök. Det innebär 6 055 besök per 1 000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 7 288, dvs 125 vårdtillfällen per 1 000 invånare.

Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Sollentuna är 793 Mkr. Kostnaden per invånare var 13 568 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet.

Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc.

kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.