Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

(1)

- ett kunskapsunderlag

Salem

Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder

Mars 2003

(2)

Inledning

Uppdraget

Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.

Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.

Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.

En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.

I foldern redovisas

1. Befolkningsutveckling

2. Levnadsförhållanden och levnadsva- nor

3. Hälsoutveckling

4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser

7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning

En pärm för varje beredning

Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.

Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter

- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.

Mer att läsa:

Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Dani- elsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.

(3)

Befolkningsutveckling

Inledning

Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.

I Salem bor närmare 14 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 4,1% (571 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4

% under motsvarande period.

Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet äldre förväntas öka. En minskning förväntas av antalet vuxna 20 -39 år.

Tab 1. Antal invånare i Salem 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-

klass 2002

antal 2006

antal Förändr

antal Föränd- ring (%)

0 – 6 1 327 1 328 1 0,1

7 – 19 2 911 3 072 49 5,5

20 – 39 3 633 3 484 -37 -4,1

40 – 64 4 452 4 607 155 3,5

65 – 79 1 182 1 520 338 28,6

80 – w 333 397 64 19,3

Totalt 13 837 14 408 571 4,1

Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Salem en högre andel i åldersklassen 7 – 19 år. Andelen vuxna 20 – 39 år är lägre och minskar fram till år 2006.

Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Salem och Stockholms län. 06.

Ålders-

klass 2002

Salem 2006

Salem 2002

SLL 2006 SLL

0 – 6 9,6 9,2 8 8,2

7 – 19 21 21,3 15,7 15,5

20 – 39 26,3 24,2 30,2 29,3

40 – 64 32,2 31,9 32 33

65 – 79 8,5 10,5 9,6 9,6

80 – w 2,4 2,8 4,4 4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).

Mer att läsa:

Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.

(4)

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor

Inledning

Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.

En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.

Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Salem

Låg utbildningsnivå¹ anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Salem är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lika genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet för lä- net.

Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Salem och Stockholms län.

Högst förgym- nasial utbildning

%

Utländsk ² bakgrund

%

Salem 20,1 14,6

SLL 20,3 19,6

Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6

1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 – 74 år.

2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003

I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.

Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:

Salem är indelat i mindre geografiska om- råden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.

(5)

Hälsoutveckling

Inledning

Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.

Självskattad hälsa

I Salem anser en något högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller gans- ka bra jämfört med länet.

Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.

Hälsotillstånd

Salem 69

SLL 66

Min – Max 56 - 79

Högre andel kariesfria barn och ung- domar

Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Salem är andelen kariesfria 3- åringar högre än genomsnittet i länet, An- delen kariesfria 19-åringar är lägst i hela länet.

Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Sa- lem och Stockholms län år 2001.

3-åringar 19-åringar

Salem 94,9 10,6

SLL 93,2 21,3

Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0

Högre medellivslängd än länet för män Männen i Salem har en högre medellivs- längd än genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Salem och Stockholms län.

Kvinnor Män

Salem 82,7 79,6

SLL 82,3 77,5

Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet

Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Sa- lem är lägre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Salem och Stockholms län år 2001.

Kvinnor Män Totalt

Salem 22 13 17

SLL 24 14 19

Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38

Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Salem är läg- re än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 8. andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Salem och Stockholms län.

Kvinnor Män Totalt

Salem 13 9 11

SLL 15 11 13

Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29

(6)

Befolkningens syn på sjukvården

Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.

Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001.

Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.

Jämfört med länet skiljer sig Salem inte nämnvärt avseende andel som anser att man har tillgång till den sjukvård man be- höver, får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning eller andel som har förtroende för sjukvården.

Tab 9. andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.

Tillgång till sjuk- vård

Förväntad hjälp vid husläk- mottagning

Förtroende för sjuk- vården

Salem 71 79 50

SLL 70 79 51

Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.

Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.

- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.

- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.

- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.

(7)

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

Inledning

Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Salem. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.

För boende i Salem följande utbud av vård och tandvård

• Salems vårdcentral (där det även finns hemsjukvård).

• Primärvårdsjourmottagningen är lokaliserad inom akutmottagningen på Södertälje sjukhus.

• MVC-verksamhet bedrivs vid vårdcentralen samt på Oxbackskliniken (privat).

• Vid samtliga vårdcentralen bedrivs BVC.

• Ungdomsmottagning finns i Salem

• Sjukgymnastik finns vid vårdcentralen.

• Den geriatriska vården för Salemsborna bedrivs på Södertälje sjukhus.

• Öppen psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Tumba och för vuxna i Söder- tälje.

• Lokal beroendemottagning finns vid Salem vårdcentral.

• Barnhabilitering finns i Botkyrka, och vuxenhabilitering i Tullinge.

• I Södertälje kommun finns 3 läkare inom invärtesmedicin, 4 gynekologi, 3 ögon, 1 hud, 1 plastikkirurgi, 2 kirurgi, 1 psykiatri och 4 allmänmedicin. Tretton privata sjuk- gymnaster samt ett antal kiropraktiker har mottagning i Södertälje. Dessutom erbjuder Vidarkliniken rehabilitering, somatisk vård och astma-allergimottagning.

• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu

(8)

Hälsofrämjande insatser

Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.

Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.

Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.

• Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar

• Ökad andel överviktiga

• Ökad alkoholkonsumtion

• Ökad införsel av narkotika

• Ökat tobaksmissbruk

• Förändrat sexuellt beteende

• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar

• Ökad segregation

Landstingets folkhälsoarbete

Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:

• Alkohol och narkotika

• Fysiskt aktivitet

• Matvanor

• Psykisk ohälsa

• Sexualitet

• Skador

• Tobak

• Övervikt Tandhälsa

I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.

Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.

Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folk- hälsorapporten.

(9)

Nyttjande av hälso- och sjukvård

Inledning

Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal.

Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.

För tandvården är inriktningsmålet att 95%

av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.

Öppenvårdsbesök

Befolkningen i Salem gjorde år 2002, 82 751 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 881 besök per 1000 invånare.

.

Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-

område Antal

besök Salem / 1000

inv SLL/

1000 inv

Primärv. 46 253 3 342 3 468

Geriatrik 621 45 50

Psykiatri 4 705 340 604

Akutsjv. 31 172 2 253 2 539

Totalt 82 751 5 881 6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)

Slutenvårdstillfällen

Befolkningen i Salem hade förra året 1 771 slutenvårdstillfällen. Det var 124 vårdtillfällen per 1000 invånare.

Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002.

Vård-

område Antal

vtf Salem/ 1000

inv SLL

/1000 inv

Geriatrik 54 4 13

Psykiatri 100 7 13

Akutsjv 1 557 112 119

Totalt 1 711 124 145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)

Besök i tandvården

I Salem är andelen barn högre som besökt tandvården än genomsnittet för länet. An- del 19-åringar som besökt tandvården är lägre.

Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.

3-åringar 19-åringar

Salem 91,7 86,1

SLL 90,0 88,1

Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9

(10)

Kostnader för hälso- och sjukvård

Inledning

I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Salem. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)

214 Mkr, dvs 14 432 kr per invånare Hälso- och sjukvården² för befolkningen i Salem kostade förra året 214 Mkr.

Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Salem.

Vårdområde MKr

Salem

Primärvård 37

Geriatrik 8

Psykiatri 22

Akutsjukvård 111

Läkemedel 25

Övrigt 11

Totalt 214

Kostnaden per invånare är 14 432 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare va- rierar i länet mellan 12 773 – 17 986 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmäs- siga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.

2 exklusive tandvården

För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Salem.

Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftleds-

fraktur Total- kostnad tkr

Kr/inv Kr/pat

Salem 1 509 2 682 94 302

SLL 287 302 2 116 117 218

Min - Max --- 725 –

3 545 62 127 – 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något lägre.

Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.

Hjärtsvikt Totalkostnad tkr

Kr/inv

Salem 2 346 4 171

SLL 1 258 383 9 269

Min - Max --- 4 171 – 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är något lägre för Salem.

Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp Total-

kostnad tkr Kr/inv

Salem 2 957 5 257

SLL 762 935 5 582

Min - Max --- 3 211 – 9 103

(11)

Lokala samverkansöverenskommelser

Inledning

Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsam- verkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Salem finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.

Lokala samverkansöverenskommelser i Salem:

4

• SINSS – Samverkan i Nykvarn, Salem, Södertälje. Samverkansavtal mellan SLL (Sydvästra sjukvårdsområdet, Södra Länets produktionsområde, Södertälje sjukhus), fria vårdgivare, kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsförmed- ling rehabilitering och apoteket. Samverkansavtalet gäller:

o informationsöverföring och samordnad vårdplanering/utskrivningsklar o läkarinsatser i särskilt boende

o funktionshindrade med särskilda behov på sjukhus

o personer med behov av andningsstöd i ordinärt boende eller särskilt boende o rehabilitering dygnet runt, samrehab, stroke

o VOR-grupper (Vård-, omsorg- och rehabiliteringsplanering runt den enskilde) o samverkan primärvården/hemtjänsten

o IT-frågor i vården o samverkansutvecklare

• Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd)

• Uppsökande verksamhet för tandvård

(12)

Om Salem

Salems kommun gränsar mot Södertälje, Botkyrka och Hud- dinge. Kollektivtrafiken i Salems kommun består av buss och pendeltåg. Bebyggelsen i Salem är låga flerbostadshus och gruppbyggda småhus. Ytmässigt är Salem en av Stockholms läns mindre kommuner.

Mer information på kommunens hemsida.

Sammanfattning

I Salem bor närmare 14 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 4,1%. Salem har en betydligt högre andel 7 – 19-åringar, men en lägre andel

20 –39 åringar jämfört med länet.

Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än länets genomsnitt. Andel kariesfria 19-åringar är lägst i länet, och man har en högre medellivslängd för männen och en lägre andel förtidspensionerade i jämförelse med länet. En något högre andel än i länet anser att det egna hälsotillståndet är bra.

Befolkningen i Salem gjorde år 2002, 82 751 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 881 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Salem hade förra året 1 771 slutenvårdstillfällen. Det var 124 vårdtillfällen per 1000 invånare.

Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i Salem är 214 Mkr. Kostnaden per invånare är 14 432 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet.

Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.