Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård
- ett kunskapsunderlag
Katarina-Sofia
Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm
Mars 2003
Inledning
Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.
Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens ut- veckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografis- ka beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar
I foldern redovisas
1. Befolkningsutveckling
2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling
4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser
7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning
En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma ru- briker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska be- redningarna
- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insat- ser
- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter
- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.
Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer informa- tion.
Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh
Befolkningsutveckling
Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insat- ser och fördelning av vårdens resurser.
I Katarina-Sofia bor drygt 43 000 invå- nare
Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 10,1 % (4 401 personer). För lä- net i sin helhet sker en ökning med närma- re 4 % under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar en ökning i alla åldersgrupper utom den allra äldsta, där en minskning förväntas ske med 10%.
Tab 1. Antal invånare i Katarina-Sofia 2002 - 2006 samt procentuell förändring.
Ålders- klass
2002 antal
2006 antal
Förändr antal
Förändr (%)
0 – 6 2 761 3 321 560 20,3
7 – 19 3 906 4 212 307 7,9
20 – 39 17 449 18 776 1 326 7,6
40 – 64 14 030 16 032 2 001 14,3
65 – 79 3 425 3 826 402 11,7
80 – w 1 905 1 710 -195 -10,2
Totalt 43 477 47 878 4 401 10,1
Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Katarina-Sofia en lägre andel barn och ungdomar samt hög- re andel 20 - 39 åringar.
Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Katarina-Sofia och Stockholms län.
Ålders- klass
2002 Katari- na- Sofia
2006 Katari- na- Sofia
2002 SLL
2006 SLL
0 – 6 6,4 7,0 8,0 8,2
7 – 19 9,0 8,8 15,7 15,5
20 – 39 40,1 39,2 30,3 29,3
40 – 64 32,3 33,5 32,0 33,0
65 – 79 7,9 8,0 9,6 9,6
80 – w 4,3 3,6 4,4 4,4
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor
Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla ogynnsamma lev- nadsvanor för hälsan.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Katarina-Sofia Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Katarina- Sofia har en lägre andel bara förgymnasial utbildning (folk/grund-skola) än i jämförel- se med genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund .
Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Katarina-Sofia och Stock- holms län.
Högst för-
gymn.utbildn Utländsk 1 bakgrund
Katarina-Sofia 14,1 11,9
SLL 20,3 19,6
Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).
1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet
Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kom- mun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.
Fördjupning:
Katarina-Sofia är indelat i mindre geogra- fiska områden. Skillnader i befolknings- struktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder.
Hälsoutveckling
Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa
Jämfört med länet motsvarar andelen som anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra genomsnittsnivån för länet.
Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.
Hälsotillstånd
Katarina-Sofia 68
SLL 66
Min – Max 56 - 79
Högre andel kariesfria 3-åringar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara ka- riesfria. I Katarina-Sofia är andelen kari- esfria 3- åringar högre än genomsnittet i länet.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Ka- tarina-Sofia och Stockholms län år 2001.
3-åringar 19-åringar
Kat-Sof 96,5 23,4
SLL 93,2 21,3
Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0
Genomsnittlig medellivslängd
Medellivslängden motsvarar genomsnitts- nivån för länet.
Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Katarina-Sofia och Stockholms län.
Kvinnor Män
Katarina-Sofia 81,8 76,8
SLL 82,3 77,5
Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Genomsnittligt antal sjukdagar Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Katarina-Sofia är lägre än genomsnittet i länet både för kvinnor och för män.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för per- soner 16 - 64 år i Katarina-Sofia och Stock- holms län år 2001.
Kvinnor Män Totalt
Kat-Sof 19 11 15
SLL 24 14 19
Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38
Genomsnittlig andel förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer motsvarar ge- nomsnittsnivån i länet både för kvinnor och män.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Katarina-Sofia och Stockholms län.
Kvinnor Män Totalt
Katarina-Sofia 14 13 14
SLL 15 11 13
Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29
Befolkningens syn på sjukvården
Inledning
Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.
Vårdbarometern
Vårdbarometern startade hösten 2001.
Den består av telefonintervjuer där befolk- ningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.
Andelen i Katarina-Sofia som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, får den hjälp de förväntar sig vid huslä- karmottagning samt har förtroende för sjukvården är lägre än genomsnittet för lä- net.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.
Tillgång till sjuk- vård
Förväntad hjälp vid husläk- mottagning
Förtroende för sjuk- vården
Kat-Sof 66 71 46
SLL 70 79 51
Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59
Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genom- snitt 35%) som svarat ”varken eller”.
Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.
- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.
- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.
- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.
I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Katarina-Sofia. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvår- den.
• Ringens vårdcentral , Åsö vårdcentral, Mottagningen Sjöstaden. Jourmottagning finns på Ringens vårdcentral.
• Läkarinsatser i hemsjukvård och i särskilt boende.
• Kvälls- och nattpatrull
• Läkarjourbil
• Skanstulls mödravårdscentral
• Skanstulls barnavårdscentral
• Södermalms ungdomsmottagning, Stadsmissionens ungdomsmottagning
• Sjukgymnastik
• Arbetsterapi
• Fotvård
• Den geriatriska vården för invånarna i Katarina-Sofia bedrivs på Rosenlunds sjukhus
• Psykiatrisk vård för vuxna och för barn och ungdomar finns på Södermalm. Under jourtid hänvisas vuxna till Centraljouren på Grindhuset, Rosenlund. Patienter med be- roendeproblem hänvisas till Maria beroendecentrum.
• Inom stadsdelen finns sammanlagt 24 specialistläkare och 45 privata sjukgymnaster
• I området finns Folktandvården Stockholms läns AB och privata tandläkare
Mer information på Vårdguiden:
För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu
Hälsofrämjande insatser
Inledning
Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.
Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.
• Ökad psykisk ohälsa bland ung- domar
• Ökad andel överviktiga
• Ökad alkoholkonsumtion
• Ökad införsel av narkotika
• Ökat tobaksmissbruk
• Förändrat sexuellt beteende
• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
• Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:
• Alkohol och narkotika
• Fysiskt aktivitet
• Matvanor
• Psykisk ohälsa
• Sexualitet
• Skador
• Tobak
• Övervikt Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.
Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grup- per medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.
Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.
Mer om detta kan läsas i folkhälsorappor- ten.
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansätt- ning, hälsoförhållanden, utbud av sjuk- vårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården.
Högre ålder i befolkningen och ett ökat ut- bud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
För att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden anges öppenvårds- besök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95%
av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen i Katarina-Sofia gjorde förra året 327 000 öppenvårdsbesök. Det inne- bär 7 519 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård-
område Antal
besök Katarina- Sofia / 1000 inv
SLL/
1000 inv
Primärv. 168 269 3 870 3 468
Geriatrik 6 061 139 50
Psykiatri 41 151 947 604
Akutsjv. 11 418 2 563 2 539
Totalt 326 899 7 519 6 661
Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i Katarina-Sofia hade förra året 6 409 slutenvårdstillfällen. Det innebär 148 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002.
Vård- område
Antal vtf
Katarina- Sofia/ 1000 inv
SLL /1000 inv
Geriatrik 524 12 13
Psykiatri 893 21 13
Akutsjv 4 992 115 119
Totalt 6 409 148 145
Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Katarina-Sofia är andelen 3-åringar som besökt tandvården lägre än länets genom- snitt.
Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.
3-åringar 19-åringar
Katarina-Sofia 86,0 80,4
SLL 90,0 88,1
Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9
Kostnader för hälso- och sjukvård
Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Katarina-Sofia. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områ- den anges även kostnaden per invånare.
Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3)
633 Mkr, dvs 14 625 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården2 för Katarina-Sofias befolkning uppgick förra året till 633 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Katarina-Sofia.
Vårdområde MKr Katarina-Sofia
Primärvård 115
Geriatrik 54
Psykiatri 90
Akutsjukvård 287
Läkemedel 74
Övrigt 13
Totalt 633
Kostnaden var 14 625 kr per invånare, vil- ket skall jämföras med 16 349 för hela lä- net. Kostnaden per invånare varierar i lä- net mellan 12 773 – 17 986 kr.
Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässi- ga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.
2 exklusive tandvården
För höftledsfrakturer noteras en högre- kostnad per invånare och per patient för boende i Katarina-Sofia.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för per- soner över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.
Höftleds-
fraktur Totalkost-
nad tkr Kr/inv Kr/pat
Kat-Sof 9 996 3 325 140 789
SLL 287 302 2 116 117 218
Min - Max --- 725 –
3 545 62 127 – 194 149 Även för hjärtsvikt och kärlkramp är kost- naden per invånare högre än genomsnittet för länet.
Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård år 2001 för personer över 75 år som vår- dats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001.
Hjärtsvikt Total- kostnad tkr
Kr/inv
Kat-Sof 36 519 12 149
SLL 1 258 383 9 269
Min - Max --- 4 171 – 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.
Kärlkramp Total- kostnad tkr
Kr/inv
Kat-Sof 19 072 6 344
SLL 762 935 5 582
Min - Max --- 3 211 – 9 103
Lokala samverkansöverenskommelser
Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Katarina-Sofia finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.
• Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) med sex stadsdelar (inklusive Skarpnäck) i södra Stockholm
• Samverkansöverenskommelse om äldre och vissa funktionshindrade mellan Stockholms stad och SLL
• Samverkansavtal mellan försäkringskassans lokalkontorsområde Globen och Södermalm och södra Stockholms sjukvårdsområde.
• Samverkansavtal om ungdomsmottagning
• Uppsökande verksamhet avseende tandvården
Om Katarina-Sofia
Katarina-Sofia är den mindre av de två stadsdelar som delar in Sö- dermalm. Gränsen till Maria-GamlaStan går vid Götgatan. Även Dan- viksklippan, Sickla udde och södra Hammarby området ingår i stads- delen. Området runt Hammarbykanalen och Hammarby sjö är nor- dens största arbetsplats. I detta område räknar man med att ungefär 15 000 människor bor år 2010. Tidigare har Katarina-Sofia haft ka- raktär av arbetarstadsdel med många små lägenheter vilket inte läng- re stämmer särskilt väl. Många yngre framgångsrika yrkesmänniskor och kulturarbetare bor numera på söder. Medelinkomsten ligger sna- rare över än under genomsnittet för Stockholm. Södermalm är Sveri- ges krogtätaste område och det finns många småbutiker och hant- verkare.
Sammanfattning
I Katarina-Sofia bor 43 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 10,1% (4 401 personer). Katarina-Sofia har en lägre andel barn och ungdomar.
Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning är lägre än länets ge- nomsnitt. Detsamma gäller för andelen invånare med utländsk bakgrund. De som bor i Katarina-Sofia har jämfört med länet en genomsnittlig medelslivs- längd för män, antal sjukdagar och andel förtidspensionerade.
Enligt Vårdbarometern är andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver, får förväntad hjälp vid husläkarmottagning samt har förtroende för sjukvården lägre än genomsnittsnivån i länet.
De som bor i Katarina-Sofia gjorde förra året 327 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 7 519 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 6 409, dvs 148 per 1000 invånare.
Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Katarina-Sofia var 633 Mkr, dvs 14 625 kr per invånare. Det kan jämföras med
16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc.
kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.
