Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

(1)

- ett kunskapsunderlag

Rinkeby

Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm

Mars 2003

(2)

Inledning

Uppdraget

Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.

Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.

Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.

En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.

I foldern redovisas

1. Befolkningsutveckling

2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling

4. Befolkningens syn på vården

5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser

7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning

En pärm för varje beredning

Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.

Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter

- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.

Mer att läsa:

Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Dani- elsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.

(3)

Befolkningsutveckling

Inledning

Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.

I Rinkeby bor nästan 16 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 0,5% (75 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4

% under motsvarande period.

Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet små barn förväntas minska liksom anta 20 - 39-åringar. En ökning förväntas i övriga åldersgrupper. Den procentuellt största ökningen förväntas ske i de äldsta åldersgrupperna.

Tab 1. Antal invånare i Rinkeby 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-

klass 2002

antal 2006

antal Förändr

antal Förändr (%)

0 – 6 2 326 2 116 -210 -9,0

7 – 19 3 319 3 552 233 7,0

20 – 39 5 441 4 802 -639 -11,7

40 – 64 3 995 4 532 536 13,4

65 – 79 733 858 125 17.1

80 – w 181 210 28 15,7

Totalt 15 995 16 070 75 0,5

Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Rinkeby en betydligt högre andel barn och ungdomar. An- delen 65 år och äldre är lägst i länet.

Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Rinkeby och Stockholms län.

Ålders-

klass 2002

Rinke- by

2006 Rinke- by

2002

SLL 2006 SLL

0 – 6 14,5 13,2 8 8,2

7 – 19 20,8 22,1 15,7 15,5

20 – 39 34,0 29,9 30,3 29,3

40 – 64 25,0 28,2 32 33

65 – 79 4,6 5,3 9,6 9,6

80 – w 1,1 1,3 4,4 4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).

Mer att läsa:

Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.

(4)

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor

Inledning

Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.

En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.

Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Rinkeby Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. Andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) är högst i länet. Det- samma gäller andelen invånare med ut- ländsk bakgrund.

Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Rinkeby och Stockholms län.

Högst förgym-

nasial utbildning Utländsk ¹ bakgrund

Rinkeby 37,7 68,6

SLL 20,3 19,6

Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).

1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003

I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.

Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:

Skillnader i befolkningsstruktur, levnads- förhållanden etc. mellan olika områden inom stadsdelen belyses ej i denna folder.

(5)

Hälsoutveckling

Inledning

Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.

Självskattad hälsa

I Rinkeby anser en lägre andel än genomsnittet i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra.

Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.

Hälsotillstånd

Rinkeby 62

SLL 66

Min – Max 56 - 79

Lägre andel kariesfria barn och ung- domar

Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. Rinkeby har den lägsta andelen kariesfria 3-åringar i länet. Andelen 19- åringar är lägre än genomsnittet för länet.

Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Rin- keby och Stockholms län år 2001.

3-åringar 19-åringar

Rinkeby 78,2 16,9

SLL 93,2 21,3

Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0

Lägre medellivslängd än i länet

Medellivslängden för både kvinnor och män är lägre än genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Rinkeby och Stockholms län.

Kvinnor Män

Rinkeby 81,2 75,9

SLL 82,3 77,5

Min - Max 80,7 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Genomsnittligt antal sjukdagar är högst i länet

Andelen genomsnittligt antal sjukdagar är den högsta i länet för både kvinnor och män.

Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Rinkeby och Stockholms län år 2001.

Kvinnor Män Totalt

Rinkeby 46 31 38

SLL 24 14 19

Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38

Högst andel förtidspensionärer i länet Rinkeby har högsta andelen förtidspen- sionärer i länet. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Rinkeby och Stockholms län.

Kvinnor Män Totalt

Rinkeby 33 25 29

SLL 15 11 13

Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29

(6)

Befolkningens syn på sjukvården

Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.

Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001.

Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.

Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver är lägst i länet.

Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmott- agning samt har förtroende för sjukvården är lägre genomsnittet för länet.

Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.

Tillgång till sjuk- vård

Förväntad hjälp vid husläk- mottagning

Förtroende för sjuk- vården

Rinkeby 58 75 43

SLL 70 79 51

Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.

Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.

- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.

- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.

- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.

(7)

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

Inledning

Nedan presenteras det lokala utbudet av vård och tandvård för befolkningen i Rinkeby. Lis- tan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.

För boende i Rinkeby finns följande utbud av vård och tandvård

• Rinkeby vårdcentral. Husläkarmottagningen svarar även för hemsjukvård. Läkarinsat- ser i särskilt boende sköts av Legevisitten AB

• Västerorts jourläkarmottagning samt Vårdia kvälls- och nattpatrull

• Rinkeby barnmorskemottagning

• Rinkeby BVC

• Tensta-Rinkeby UM i Tensta och Järva mansmottagning

• Sjukgymnastik, arbetsterapi och fotsjukvård

• Den geriatriska vården bedrivs av Brommageriatriken AB

• Psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Rinkeby. Psykiatrisk vård för vuxna finns i Spånga. Mobila enheten har psykiatrisk jour alla dagar kl 8–22. Kvällar, nätter och helger hänvisas vuxna till Mobila kristeamet

• Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs på Rinkebymottagningen

• HabC Blackeberg finns för barn & ungdom samt HabC Kungsholmen för vuxna

• Specialistläkare i ett flertal specialiteter finns på Järva Närsjukhus och specialistakut

• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare

Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu

(8)

Hälsofrämjande insatser

Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.

Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.

Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.

• Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar

• Ökad andel överviktiga

• Ökad alkoholkonsumtion

• Ökad införsel av narkotika

• Ökat tobaksmissbruk

• Förändrat sexuellt beteende

• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar

• Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete

Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:

• Alkohol och narkotika

• Fysiskt aktivitet

• Matvanor

• Psykisk ohälsa

• Sexualitet

• Skador

• Tobak

• Övervikt Tandhälsa

I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.

Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.

Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.

Mer om detta kan läsas i folkhälsorappor- ten.

(9)

Nyttjande av hälso- och sjukvård

Inledning

Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansätt- ning, hälsoförhållanden, utbud av sjuk- vårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården.

Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.

Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öp- penvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.

För tandvården är inriktningsmålet att 95%

av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.

Öppenvårdsbesök

Befolkningen i Rinkeby gjorde år 2002 drygt 102 000 öppenvårdsbesök. Det in- nebär 6 397 besök per 1000 invånare Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-

område Antal

besök Rinkeby /

1000 inv SLL/

1000 inv

Primärv. 47 058 2 942 3 468

Geriatrik 314 20 50

Psykiatri 16 076 1 005 604

Akutsjv. 38 863 2 430 2 539

Totalt 102 311 6 397 6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)

Slutenvårdstillfällen

Befolkningen i Rinkeby hade förra året 2 125 slutenvårdstillfällen. Det innebär 133 vårdtillfällen per 1000 invånare

Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård- område

Antal vtf

Rinkeby/

1000 inv

SLL /1000 inv

Geriatrik 50 3 13

Psykiatri 328 21 13

Akutsjv 1 747 109 119

Totalt 2 125 133 145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)

Besök i tandvården

I Rinkeby är andelen 3- och 19-åringar bland de lägsta i länet.

Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL

3-åringar 19-åringar

Rinkeby 76,2 74,6

SLL 90,0 88,1

Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9 .

(10)

Kostnader för hälso- och sjukvård

Inledning

I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Rinkeby. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)

235 Mkr, dvs 14 868 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården² för Rinkebys befolkning uppgick förra året till 235 Mkr.

Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Rinkeby.

Vårdområde MKr

Rinkeby

Primärvård 42,3

Geriatrik 17,0

Psykiatri 34,9

Akutsjukvård 111,8

Läkemedel 22,0

Övrigt 6,4

Totalt 234,5

Kostnaden var 14 868 kr per invånare, vil- ket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 - 17 986 kr.

Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässi- ga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.

2 exklusive tandvården

För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende i Rinkeby.

Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftleds-

fraktur Total- kostnad tkr

Kr/inv Kr/pat

Rinkeby 1 194 3 533 132 698

SLL 287 302 2 116 117 218

Min - Max --- 725 –

3 545 62 127 – 194 149 Även för hjärtsvikt är kostnaden per invå- nare högre.

Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.

Hjärtsvikt Totalkostnad

tkr Kr/inv

Rinkeby 3 993 11 812

SLL 1 258 383 9 269

Min - Max --- 4 171 – 12 814

Kostnaden per invånare för kärlkramp är något lägre jämfört med länet.

Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp Total-

kostnad tkr Kr/inv

Rinkeby 2 135 6 316

SLL 762 935 5 582

Min - Max --- 3 211 – 9 103

(11)

Lokala samverkansöverenskommelser

Inledning

Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad. Det är dels samverkansplaner som avser överenskommelser mellan beställarna i de berörda orga- nisationerna och dels samverkansöverenskommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras.

Lokala samverkansöverenskommelser i Rinkeby:

• Samverkansplan mellan beställarna NSSO och Rinkeby SDF 2002 – 2004. Dokumentet omfattar samtliga gemensamma och samarbetande lokala verksamheter inklusive folk- hälsoarbete men exklusive tandvård, och innehåller uppdrag till utförarna/producenterna att gemensamt utforma samverkansöverenskommelser där de formulerar hur uppdraget ska konkretiseras. Samverkansplanen antogs i december 2001.

Tidigare har samverkansöverenskommelser avseende både beställar- och utförarperspektiven funnits för åren 1999 och 2000.

• Plattform för Folkhälsoarbete 1998- mellan Rinkeby Stadsdelsnämnd och Västra Stock- holms sjukvårdsområde.

§ Uppsökande verksamhet avseende tandvården

Under utarbetande

• Samverkansöverenskommelsen (mellan samtliga producenter således kommunala, landstingsverksamheter och privata) är under utarbetande.

• Samverkansavtal Tensta-Rinkeby Ungdomsmottagning (TRUM) mellan NSSO, Rinkeby SDF och Spånga-Tensta SDF.

Övrigt

Under 2000 genomförde NSSO och Rinkeby Stadsdelsförvaltning en gemensam konkur- rensutsättning av vård- och omsorgsverksamhet i Rinkeby.

(12)

Om Rinkeby

Rinkeby är det minsta stadsdelsområdet i Stockholms stad.

Inom området, en kvadratkilometer stort, bor drygt 16 000 personer. Området är beläget i nordvästra delen av staden cirka 11 km norr om city, i södra kanten av Järvafältet. Tun- nelbanelinje 10 går via Solna och Sundbyberg. Rinkeby och Tensta utgör tillsammans Södra Järva. 1970 övergick områ- det från staten till Stockholms stad och bebyggdes 1969-72 som en del av miljonprogrammet. Nästan alla bostäder i Rin- keby är hyreslägenheter som till 80 % av ägs av allmännyt- tan. Många hus består av 5 våningar. Det finns ingen när- ingslivsverksamhet att tala om i området. Området är påfal- lande enhetligt och inte segregerat. Andelen barn och ungdomar är stort. Det mångkulturella kultur- och föreningslivet är livligt.

Sammanfattning

Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 0,5% (75 personer). Rinkeby har en betydligt högre andel barn och ungdomar. Andelen 65 år och äldre är den lägsta i länet.

Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högst i länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Rinkeby har en lägre andel kariesfria barn, lägre medellivslängd, det högsta antalet sjukdagar och högsta andelen förtidspensionerade i länet.

I Vårdbarometern har Rinkeby den lägsta andelen i länet som svarat att de har tillgång till den sjukvård de behöver.

Rinkebyborna gjorde förra året 10 200 öppenvårdsbesök . Det innebär 6 397 besök per invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 2 125, dvs 133 vårdtillfäl- len per 1000 invånare.

Kostnaden för hälso- och sjukvården var förra året 235 Mkr, dvs 14 868 kr per invånare. Det kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet.

Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc.

kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.