Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård
- ett kunskapsunderlag
Norrmalm
Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm
Mars 2003
Inledning
Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.
Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens ut- veckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografis- ka beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas
1. Befolkningsutveckling
2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling
4. Befolkningens syn på vården
5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser
7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning
En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma ru- briker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska be- redningarna
- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insat- ser
- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter
- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.
Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer informa- tion.
Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Da- nielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Bir- gitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.
Befolkningsutveckling
Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insat- ser och fördelning av vårdens resurser.
På Norrmalm bor drygt 61 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1,3% (763 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar både på en ökning och minskning inom ålders- grupperna. Antalet små barn 0 - 6 år samt åldrarna 40 - 79 år förväntas öka. Minsk- ning förväntas av de som är 80 år och äld- re samt i åldersgruppen 7 - 19 år. Den procentuella förändringen är störst för de små barnen och de allra äldsta.
Tab 1. Antal invånare i Norrmalm 2002 - 2006 samt procentuell förändring.
Ålders- klass
2002 antal
2006 antal
Förändr antal
Förändr (%)
0 – 6 3 669 3 957 288 7,9
7 – 19 5 011 4 822 -189 -3,8
20 – 39 25 415 25 266 -149 -0,6
40 – 64 18 981 19 762 781 4,1
65 – 79 4 989 5 202 213 4,3
80 – w 3 065 2 882 -183 -6,0
Totalt 61 129 61 892 763 1,3
Åldersfördelning i förhållande till länet Andelen barn och ungdomar är lägre än genomsnittet för länet. På Norrmalm finns en betydligt högre andel i åldersgruppen 20 – 39 år jämfört med länet.
Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Norrmalm och Stock- holms län.
Ålders-
klass 2002
Norr- malm
2006 Norr- malm
2002
SLL 2006 SLL
0 – 6 6,0 6,4 8 8,2
7 – 19 8,2 7,8 15,7 15,5
20 – 39 41,6 40,8 30,3 29,3
40 – 64 31,1 31,9 32 33
65 – 79 8,2 8,4 9,6 9,6
80 – w 5,0 4,7 4,4 4,4
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor
Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Norrmalm Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. På Norrmalm är andelen som bara har förgymnasial ut- bildning (folk/grundskola) lägre än genom- snittet för länet. Detsamma gäller för an- delen invånare med utländsk bakgrund.
Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Norrmalm och Stockholms län.
Högst förgym-
nasial utbildning Utländsk 1 bakgrund
Norrmalm 10,2 14,5
SLL 20,3 19,6
Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).
1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet
Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kom- mun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.
Fördjupning:
Norrmalm är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.
Hälsoutveckling
Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa
En högre andel på Norrmalm anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller gans- ka bra jämfört med länet.
Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.
Hälsotillstånd
Norrmalm 73
SLL 66
Min – Max 56 - 79
Genomsnittlig andel kariesfria 3-åringar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara ka- riesfria. I Norrmalm motsvarar andelen kariesfria 3-åringar genomsnittet i länet medan andelen 19-åringar är högre.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Norrmalm och Stockholms län år 2001.
3-åringar 19-åringar
Norrmalm 94,8 27,4
SLL 93,2 21,3
Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0
Lägre medellivslängd än länet
Medellivslängden för både kvinnor och män är något lägre än genomsnittet för lä- net.
Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Norrmalm och Stockholms län.
Kvinnor Män
Norrmalm 81,4 76,7
SLL 82,3 77,5
Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Norrmalm är lägre än genomsnittet för lä- net. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för per- soner 16 - 64 år i Norrmalm och Stockholms län år 2001.
Kvinnor Män Totalt
Norrmalm 18 9 14
SLL 24 14 19
Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38
Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Norrmalm är något lägre än genomsnittet för länet, främst för kvinnor.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Norrmalm och Stockholms län.
Kvinnor Män Totalt
Norrmalm 12 10 11
SLL 15 11 13
Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29
Befolkningens syn på sjukvården
Inledning
Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.
Vårdbarometern
Vårdbarometern startade hösten 2001.
Den består av telefonintervjuer där befolk- ningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.
Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt får den hjälp de förväntat sig vid besök på huslä- karmottagning är högre än genomsnittet för länet. Andelen som har förtroende för sjukvården motsvarar genomsnittet för lä- net.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.
Tillgång till sjuk-
vård
Förväntad hjälp vid
husläk- mottagning
Förtroende för sjuk-
vården
Norrmalm 74 81 53
SLL 70 79 51
Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59
Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genom- snitt 35%) som svarat ”varken eller”.
Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.
- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.
- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.
- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.
I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av vård och tandvård för befolkningen på Norrmalm.
Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.
För boende på Norrmalm finns följande utbud av vård och tandvård
• Hussvalans Läkarmottagning AB, Hötorgets läkarpraktik, Kvartersakuten Johannes, Kvartersakuten Matteus, Kvartersakuten Surbrunnsgatan, Kvartersakuten Tegnérga- tan och Kvartersakuten Vasastan. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjuk- vård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av vissa husläkarmottagningar samt Lege- visitten AB
• Husläkarjouren Sabbatsberg samt Vårdpilen kvälls- och nattpatrull
• Serafens barnmorskemottagning på Kungsholmen
• BVC Kvartersakuten Johannes, BVC Kvartersakuten Matteus, BVC Kvartersakuten Tegnérgatan, BVC Kvartersakuten Vasastan
• Stockholms skolors UM
• Sjukgymnastik (2 st), arbetsterapi och fotsjukvård (2 st)
• Den geriatriska vården bedrivs av Stockholmsgeriatriken
• Psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Stadshagen. Psykiatrisk vård för vuxna finns på Serafen. Psykiatrisk jour finns dygnet runt på psykiatriska akutjourenheten
• Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs på Norra mottagningen
• HabC Stadshagen finns för barn & ungdom samt HabC Kungsholmen för vuxna
• Privata specialistläkarmottagningar finns inom specialiteterna allergologi, anestesi, audiologi (2 st), barn- och ungdomsmedicin, gynekologi (3 st), hjärtsjukvård (2 st), hudsjukvård (2 st), invärtesmedicin inkl gastroenterologi (4 st), kirurgi (3 st), klinisk fy- siologi, neurologi (3 st), onkologi bröstmottagning (2 st), ortopedi (3 st), psykiatri, reumatologi (2 st), urologi, ögonsjukvård (5 st) och öron-, näs- och halssjukvård (3 st).
Dessutom finns specialistläkare i ett flertal specialiteter vid Cityakuten med City- vården Specialistkliniken samt Närsjukhuset Sabbatsberg med specialistakut.
Det finns 10 st privata sjukgymnastmottagningar på Norrmalm
• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare
Mer information på Vårdguiden:
För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu
Hälsofrämjande insatser
Inledning
Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.
Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.
Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.
• Ökad psykisk ohälsa bland ung- domar
• Ökad andel överviktiga
• Ökad alkoholkonsumtion
• Ökad införsel av narkotika
• Ökat tobaksmissbruk
• Förändrat sexuellt beteende
• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
• Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:
• Alkohol och narkotika
• Fysiskt aktivitet
• Matvanor
• Psykisk ohälsa
• Sexualitet
• Skador
• Tobak
• Övervikt Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.
Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grup- per medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.
Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.
Mer om detta kan läsas i folkhälsorappor- ten.
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansätt- ning, hälsoförhållanden, utbud av sjuk- vårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården.
Högre ålder i befolkningen och ett ökat ut- bud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öp- penvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95%
av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen på Norrmalm gjorde år 2002 drygt 433 000 öppenvårdsbesök. Det in- nebär 7 085 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård-
område Antal
besök Norrmalm /
1000 inv SLL/
1000 inv
Primärv. 188 062 3 077 3 468
Geriatrik 3 562 58 50
Psykiatri 84 194 1 377 604
Akutsjv. 157 308 2 573 2 539
Totalt 433 126 7 085 6 661
Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen på Norrmalm hade 8 437 slutenvårdstillfällen. Det är 138 vårdtillfäl- len per 1000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård- område
Antal vtf
Norrmalm/
1000 inv
SLL /1000 inv
Geriatrik 1 070 18 13
Psykiatri 813 13 13
Akutsjv 6 554 107 119
Totalt 8 437 138 145
Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Norrmalm är andelen 3-åringar som be- sökt tandvården lägre än länet.
Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.
3-åringar 19-åringar
Norrmalm 86,6 88,8
SLL 90,0 88,1
Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9
Kostnader för hälso- och sjukvård
Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Norrmalm. För att kunna jämföra kostna- der mellan olika geografiska områden an- ges även kostnaden per invånare.
Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)
840 Mkr, dvs 13 641 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården2 för Norrmalms befolkning uppgick förra året till 840 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Norrmalm.
Vårdområde MKr
Norrmalm
Primärvård 123,7
Geriatrik 60,0
Psykiatri 119,0
Akutsjukvård 397,0
Läkemedel 124,9
Övrigt 15,7
Totalt 840,3
Kostnaden var 13 641 kr per invånare, vil- ket skall jämföras med 16 349 tkt för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 - 17 986 kr.
Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässi- ga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.
2 exklusive tandvården
För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende i Norrmalm.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för per- soner över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.
Höftleds-
fraktur Total- kostnad tkr
Kr/inv Kr/pat
Norrmalm 13 753 2 852 126 176
SLL 287 302 2 116 117 218
Min - Max --- 725 –
3 545 62 127 – 194 149 Även för hjärtsvikt är kostnaden per invå- nare högre.
Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.
Hjärtsvikt Totalkostnad tkr
Kr/inv
Norrmalm 51 247 10 628
SLL 1 258 383 9 269
Min - Max --- 4 171 – 12 814
Kostnaden per invånare för kärlkramp motsvarar genomsnittsnivån för länet.
Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.
Kärlkramp Total-
kostnad tkr Kr/inv
26 025 5 397
SLL 762 935 5 582
Min - Max --- 3 211 – 9 103
Lokala samverkansöverenskommelser
Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad. Det är dels samverkansplaner som avser överenskommelser mellan beställarna i de berörda orga- nisationerna och dels samverkansöverenskommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras.
Lokala samverkansöverenskommelser i Norrmalm:
• Samverkansplan för psykiatri- och beroendevård mellan NSSO, Kungsholmens -, Norr- malms- och Östermalms SDF år 2002 -.
• Samverkansöverenskommelse avseende vård- och omsorgsverksamhet för äldre;
mellan SPO, Kungsholmens- och Norrmalms SDF år 2000 - , revideras 2003.
• Samverkansplan för BUS (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) mellan NSSO, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år 2002 -.
• Avtal om lokala BAS-team (Utredningsteam för barn med neuropsykologiska/
neurologiska utvecklingsavvikelser); mellan SPO, Karolinska sjukhuset, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år 1999 -.
§ Uppsökande verksamhet avseende tandvården.
Under utarbetande
• Samverkansöverenskommelse avseende vård- och omsorgsverksamhet för äldre
Om Norrmalm
Norrmalm sträcker sig från Gamla Stan i söder till Roslagstull och Solna kommun norr; från Klarastrandsleden i väster till Birger Jarlsgatan och Östermalm i öster. Vasa- staden, Birkastaden, Atlasområdet, Nedre Norrmalm, Sibi- rien, Klara, Blasieholmen och Skeppsholmen är alla mindre områden där. I stadsdelsområdet Norrmalm bor 61 000 personer. Nedre Norrmalm är huvudstadens och rikets centrum som ofta benämns citykärnan. Norrmalm som be- står av stenstadsbebyggelse, har ett brett utbud av all tänkbar service, affärsliv, kultur och nöjesliv vilket medför att det ständigt befinner sig fler i området än antalet man- talsskrivna. Samtliga tåg, tunnelbanor, pendeltågslinjer, flygbussar etc möts inom Centralstationsområdet.
Sammanfattning
Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 1,3% (763 personer). Norr- malm har en lägre andel barn och ungdomar och en högre andel 20 - 39 åringar.
Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning är lägre än länet. Det- samma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. På Norrmalm mot- svarar andelen kariesfria barn och ungdomar genomsnittsnivån för länet medan medellivslängd, genomsnittligt antal sjukdagar och andel förtidspen- sionerade är lägre.
I Vårdbarometern anser en högre andel av de som svarat på Norrmalm att de får den hjälp de förväntar sig vid husläkarmottagning.
Norrmalmsborna gjorde förra året 433 000 öppenvårdsbesök vilket motsvarar 7 085 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 8 432, dvs 138 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Kostnaden för hälso- och sjukvården för Norrmalmsbefolkningen var förra året 840 Mkr, dvs 13 641 kr per invånare. Det kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc.
kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.
