Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård
- ett kunskapsunderlag
Vaxholm
Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr
Mars 2003
Inledning
Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.
Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens ut- veckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografis- ka beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar
I foldern redovisas
1. Befolkningsutveckling
2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling
4. Befolkningens syn på vården
5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser
7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning
En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma ru- briker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska be- redningarna
- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insat- ser
- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter
- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.
Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer informa- tion.
Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Da- nielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Bir- gitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.
Befolkningsutveckling
Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insat- ser och fördelning av vårdens resurser.
I Vaxholm bor nästan 10 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 9,7% (930 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4
% under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar att en ökning förväntas i alla åldersgrupper.
Den procentuella ökningen är genomgå- ende stor med undantag för åldersgruppen 20 - 39 år.
Tab 1. Antal invånare i Vaxholm 2002 - 2006 samt procentuell förändring.
Ålders- klass
2002 antal
2006 antal
Förändr antal
Förändr
%
0 – 6 985 1 089 104 10,5
7 – 19 1 800 2 053 252 14,0
20 – 39 2 410 2 427 17 0,7
40 – 64 3 321 3 740 419 12,6
65 – 79 808 916 108 13,3
80 – w 364 400 36 10,0
Totalt 9 689 10 625 939 9,7
Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Vaxholm en högre andel barn och ungdomar. Andelen är läg- re i åldersgruppen 20 - 39 år liksom för de båda äldsta åldersgrupperna.
Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Vaxholm och Stockholms län.
Ålders- klass
2002 Vax- holm
2006 Vax- holm
2002 SLL
2006 SLL
0 – 6 10,2 10,3 8,0 8,2
7 – 19 18,6 19,3 15,7 15,5
20 – 39 24,9 22,8 30,3 29,3
40 – 64 34,3 35,2 32,0 33,0
65 – 79 8,3 8,6 9,6 9,6
80 – w 3,8 3,8 4,4 4,4
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor
Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Vaxholm Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Vaxholm är andelen som bara har förgymnasial utbild- ning (folk/grundskola) något lägre än ge- nomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är betydligt lägre, bland de lägsta i länet.
Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Vaxholm och Stockholms län.
Högst förgym-
nasial utbildning Utländsk 1 bakgrund
Vaxholm 17,7 9,4
SLL 20,3 19,6
Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).
1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet
Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kom- mun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.
Fördjupning:
Vaxholm är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.
Hälsoutveckling
Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa
I Vaxholm anser en högre andel än ge- nomsnittet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet.
Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra
Hälsotillstånd
Vaxholm 71
SLL 66
Min – Max 56 - 79
Kariesfria barn och ungdomar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara ka- riesfria. I Vaxholm är andelen kariesfria 3- åringar något högre än genomsnittet i lä- net. För 19-åringarna är andelen lägre.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Vaxholm och Stockholms län år 2001.
3-åringar 19-åringar
Vaxholm 95,4 15,9
SLL 93,2 21,3
Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0
Lägre medellivslängd för männen
Medellivslängden för männen i Vaxholm är lägre än genomsnittet för länet.
Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Vaxholm och Stockholms län.
Kvinnor Män
Vaxholm 82 76,6
SLL 82,3 77,5
Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Vaxholm är lägre än genomsnittet för lä- net. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för per- soner 16 - 64 år i Vaxholm och Stockholms län år 2001.
Kvinnor Män Totalt
Vaxholm 19 12 15
SLL 24 14 19
Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38
Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Vaxholm är bland de lägsta i länet.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Vaxholm och Stockholms län.
Kvinnor Män Totalt
Vaxholm 9 8 8
SLL 15 11 13
Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29
Befolkningens syn på sjukvården
Inledning
Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.
Vårdbarometern
Vårdbarometern startade hösten 2001.
Den består av telefonintervjuer där befolk- ningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.
Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmott- agning samt har förtroende för sjukvården är högre än genomsnittet för länet.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.
Tillgång till sjuk- vård
Förväntad hjälp vid husläk- mottagning
Förtroende för sjuk- vården
Vaxholm 73 84 55
SLL 70 79 51
Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59
Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i ge- nomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.
Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.
- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.
- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.
- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.
I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Vaxholm. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.
För boende i Vaxholm finns följande utbud av vård och tandvård
• Husläkarverksamhet; Vaxholms husläkarmottagning
• Hemsjukvård och läkarinsatser i särskilt boende; via husläkarmottagningen
• Jourläkarmottagning; i Åkersberga
• Kvälls- och nattpatrull
• Mödrahälsovård; MVC Prima Liv
• Barnavårdscentral
• Barnläkarmottagning; i Åkersberga
• Primärvårdsrehabenhet med hemrehabteam
• Fotsjukvård via avtal med privata fotvårdsspecialister
• Geriatrisk vård; Danderydsgeriatriken
• Avancerade hemsjukvård och Palliativ vård; Byle Gård.
• Psykiatrisk öppenvård; För vuxna vid Vaxholms och/eller Danderyds psykiatriska öp- penvårdsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård vid BUP-
mottagning i Mörby Centrum.
• Psykiatriskt mobilt akutteam (MoA); finns tillgängligt dygnet runt
• Beroendevård; Lokala beroendemottagningen för vuxna och ungdomar i samverkan med kommunen.
• Habilitering; Ett lokalt center för barn & ungdom och ett för vuxna i Täby
• Privata specialistläkare; Gynekologi och öron-, näs- och halssjukdomar
• Sjukgymnastik; En privat sjukgymnast ansluten till nationella taxan
• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare
• Ungdomsmottagning; i Mörby Centrum, Danderyd Mer information på Vårdguiden:
För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu
Hälsofrämjande insatser
Inledning
Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.
Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.
Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.
• Ökad psykisk ohälsa bland ung- domar
• Ökad andel överviktiga
• Ökad alkoholkonsumtion
• Ökad införsel av narkotika
• Ökat tobaksmissbruk
• Förändrat sexuellt beteende
• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
• Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:
• Alkohol och narkotika
• Fysiskt aktivitet
• Matvanor
• Psykisk ohälsa
• Sexualitet
• Skador
• Tobak
• Övervikt Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.
Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grup- per medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.
Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.
Mer om detta kan läsas i folkhälsorappor- ten.
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansätt- ning, hälsoförhållanden, utbud av sjuk- vårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården.
Högre ålder i befolkningen och ett ökat ut- bud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öp- penvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95%
av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen i Vaxholm gjorde förra året nästan 59 000 öppenvårdsbesök. Det in- nebär 5 866 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård-
område Antal
besök Vaxholm /
1000 inv SLL/
1000 inv
Primärv. 32 041 3 307 3 468
Geriatrik 243 25 50
Psykiatri 3 739 386 604
Akutsjv. 20 811 2 148 2 539
Totalt 56 834 5 866 6 661
Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i Vaxholm hade förra året 1 330 slutenvårdstillfällen. Det innebär 138 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002.
Vård-
område Antal
vtf Vaxholm/
1000 inv SLL /1000 inv
Geriatrik 67 7 13
Psykiatri 85 9 13
Akutsjv 1 178 122 119
Totalt 1 330 138 145
Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Vaxholm är andelen 3-åringar som be- sökt tandvården lägre än länet.
Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.
3-åringar 19-åringar
Vaxholm 79,4 88,0
SLL 90,0 88,1
Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9
Kostnader för hälso- och sjukvård
Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Vaxholm. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.
Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)
131 Mkr, dvs 13 548 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården2 för Vaxholms befolkning uppgick förra året till 130 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Vaxholm
Vårdområde MKr
Vaxholm
Primärvård 21,1
Geriatrik 5,8
Psykiatri 9,2
Akutsjukvård 67,9
Läkemedel 19,3
Övrigt 7,4
Totalt 130,7
Kostnaden var 13 548 kr per invånare, vil- ket skall jämföras med 16 349 för hela lä- net. Kostnaden per invånare varierar i lä- net mellan 12 773 - 17 986 kr.
Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässi- ga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.
2 exklusive tandvården
För boende i Vaxholm noteras betr höft- ledsfrakturer en lägre kostnad per invåna- re och genomsnittlig kostnad per patient.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för per- soner över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.
Höftleds-
fraktur Total- kostnad tkr
Kr/inv Kr/pat
Vaxholm 834 1 389 119 161
SLL 287 302 2 116 117 218
Min - Max --- 725 –
3 545 62 127 – 194 149 För hjärtsvikt motsvarar kostnaden per in- vånare genomsnittsnivån för länet.
Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.
Hjärtsvikt Totalkostnad
tkr Kr/inv
Vaxholm 5 435 9 050
SLL 1 258 383 9 269
Min - Max --- 4 171 – 12 814
Kostnaden per invånare för kärlkramp är något lägre jämfört med länet.
Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.
Kärlkramp Total-
kostnad tkr Kr/inv
Vaxholm 2 898 4 826
SLL 762 935 5 582
Min - Max --- 3 211 – 9 103
Lokala samverkansöverenskommelser
Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Vaxholm finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.
Lokala samverkansöverenskommelser i Vaxholm:
4
§ Grundavtal om samverkan
§ Samverkansöverenskommelse ang hemsjukvård och hemtjänst
§ Samverkansöverenskommelse avseende arbetslivsinriktad rehabilitering
§ Samverkansöverenskommelse avseende hälso- och sjukvård och omsorg för psykiskt funktionshindrade
§ Samverkansöverenskommelse avseende social och medicinsk verksamhet i gemensam lokal missbruksenhet
§ Avtal om betalning vid placering i specialförskola
§ Avtal om bruk av träningsbassängen på Borgmästargården
§ Avtal om akutläkemedelsförråd
§ Uppsökande verksamhet avseende tandvården
Om Vaxholm
Vaxholms stad omfattar 112 kvadratkilometer land och vatten och breder ut sig över 64 öar. Flera av dessa är numera bundna till fastlandet med broar. Totalt bor 9500 människor i kommunen. Huvudön är Vaxön med ca 5000 innevånare, kommuncentrum och det mesta av affärer och service. Övriga tätorter är Resarö med ca 2300 inv. samt Rindö med ca 1000 inv. Under flera år har Vaxholm varit den kommun i Sverige som ökat mest i folkmängd och staden växer fortfarande.
För mer information: www.vaxholm.se
Sammanfattning
I Vaxholm bor nästan 10 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkning- en öka med 9,7% (930 personer). Vaxholm har en högre andel barn och ungdomar samt en lägre andel äldre.
Andelen med enbart förgymnasial utbildning är lägre än genomsnittet i länet.
Vaxholm har länets lägsta andel invånare med utländsk bakgrund.
Medellivslängden är lägre liksom antal sjukdagar och andel förtidspensionera- de.
Av dem som svarat i Vårdbarometern anser en högre andel I Vaxholm jämfört med länet att de får den hjälp de förväntar sig från husläkarmottagning, att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt att de har förtroende för sjukvår- den.
De som bor i Vaxholm gjorde förra året 59 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 5 866 besök per 1000 invånare. Antal slutenvårdstillfällen var 1 330, dvs 138 per 1000 invånare.
Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården för Vaxholmsborna uppgick förra året till 131 Mkr. Kostnaden per invånare var 13 548 kr, vilket kan jämfö- ras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc.
kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.
