Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

(1)

- ett kunskapsunderlag

Östermalm

Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm

Mars 2003

(2)

Inledning

Uppdraget

Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.

Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.

Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.

En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.

I foldern redovisas

1. Befolkningsutveckling

2. Levnadsförhållanden och levnadsva- nor

3. Hälsoutveckling

4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser

7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning

En pärm för varje beredning

Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.

Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter

- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.

Mer att läsa:

Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Dani- elsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.

(3)

Befolkningsutveckling

Inledning

Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.

På Östermalm bor nästan 62 000 invå- nare

Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1,7% (1 043 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4

% under motsvarande period.

Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet äldre förväntas minska. En ökning förväntas av antalet barn 0 – 6 år.

Tab 1. Antal invånare på Östermalm 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-

klass 2002

antal 2006

antal Förändr

antal Föränd- ring (%)

0 – 6 3 484 3 913 429 12,3

7 – 19 5 529 5 745 3 3,9

20 – 39 22 694 23 093 613 1,8

40 – 64 18 333 19 266 934 5,1

65 – 79 6 612 6 432 -180 -2,7

80 – w 4 921 4 165 -756 -15,4

Totalt 61 572 62 614 1 043 1,7

Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Östermalm en hög- re andel i åldersklassen 20 - 39 år. Det- samma gäller personer 80 år och äldre som minskar fram till år 2006. Andelen 7 -19 år är lägre.

Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 på Östermalm och Stock- holms län.

Ålders-

klass 2002

Öster- malm

2006 Öster- malm

2002

SLL 2006 SLL

0 – 6 5,7 6,2 8 8,2

7 – 19 9 9,2 15,7 15,5

20 – 39 36,9 36,9 30,2 29,3

40 – 64 29,8 30,8 32 33

65 – 79 10,7 10,3 9,6 9,6

80 – w 8 6,6 4,4 4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).

Mer att läsa:

Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.

(4)

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor

Inledning

Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.

En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.

Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund på Östermalm Låg utbildningsnivå¹ anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. På Öster- malm är andelen som bara har förgymna- sial utbildning (folk/grundskola) mycket lägre än genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet för länet.

Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund på Östermalm och Stockholms län.

Högst förgym- nasial utbildning

%

Utländsk ² bakgrund

%

Östermalm 8,9 14,6

SLL 20,3 19,6

Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6

1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 – 74 år.

2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003

I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.

Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:

Skillnader i befolkningsstruktur, levnads- förhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder.

(5)

Hälsoutveckling

Inledning

Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.

Självskattad hälsa

På Östermalm anser en högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet.

Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.

Hälsotillstånd

Östermalm 70

SLL 66

Min – Max 56 - 79

Högre andel kariesfria barn och ung- domar

Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. På Östermalm är andelen kariesfria 3- och 19-åringar högre än genom- snittet i länet, särskilt för 19-åringarna där Östermalm ligger högst.

Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar på Östermalm och Stockholms län år 2001. Källa Tandvårdsenheten.

3-åringar 19-åringar

Östermalm 95,4 39

SLL 93,2 21,3

Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0 Högre medellivslängd än länet

Kvinnorna och framför allt männen på Östermalm har en högre medellivslängd än genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män på Östermalm och Stockholms län.

Kvinnor Män

Östermalm 83 79

SLL 82,3 77,5

Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet

Det genomsnittliga antalet sjukdagar på Östermalm är lägre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år på Östermalm och Stock- holms län år 2001.

Kvinnor Män Totalt

Östermalm 18 8 13

SLL 24 14 19

Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38 Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer på Östermalm är lägre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 8. Andel förtidspensionärer

45 - 64 år 2001 på Östermalm och Stockholms län.

Kvinnor Män Totalt

Östermalm 11 9 10

SLL 15 11 13

Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29

(6)

Befolkningens syn på sjukvården

Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.

Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001.

Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.

Jämfört med länet har Östermalm en hög- re andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt har förtro- ende för sjukvården. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid be- sök på husläkarmottagning är lägre än genomsnittet för länet.

Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.

Tillgång till sjuk- vård

Förväntad hjälp vid husläk- mottagning

Förtroende för sjuk- vården

Östermalm 78 76 53

SLL 70 79 51

Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.

Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.

- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.

- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.

- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.

(7)

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

Inledning

Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen på Östermalm. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvår- den.

För boende på Östermalm finns följande utbud av vård och tandvård

• Gärdets husläkarmottagning, Hjorthagens Husläkarmottagning, Husläkarmottagningen Kalle Meischner, Husläkarmottagningen Sibyllekliniken, Lill-Jans Husläkarmottagning, Narvavägens Husläkare och Stureplans husläkarmottagning, Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av vissa husläkar- mottagningar samt Legevisitten AB och Proffice Care AB

• Husläkarjouren Sabbatsberg samt kvälls- och nattpatrull från Östermalms distriktsskö- terskepatruller AB

• Mama Mia AB Barnmorskegruppen och Östermalms och Gärdets privata barn- morskemottagning AB

• BVC Mama Mia AB och Östermalms barnavårdscentraler

• Östermalms UM

• Sjukgymnastik, arbetsterapi och fotsjukvård (3 st)

• Den geriatriska vården bedrivs av Stockholmsgeriatriken

• Psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Stadshagen. Psykiatrisk vård för vuxna finns på Östermalm. Psykiatrisk jour finns dygnet runt på psykiatriska akutjourenheten

• Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs på Östermalmsmottagningen

• HabC Stadshagen finns för barn & ungdom samt HabC Kungsholmen för vuxna

• Privata specialistläkarmottagningar finns inom specialiteterna allergologi, audiologi (2 st), barn- och ungdomsmedicin (2 st), gynekologi (6 st), handkirurgi, hjärtsjukvård (2 st), hudsjukvård (5 st), invärtesmedicin inkl gastroenterologi (3 st), kirurgi (3 st), klinisk fysi- ologi (2 st), neurologi, onkologi bröstmottagning, ortopedi (3 st), ortopedisk medicin, psykiatri, reumatologi, urologi, ögonsjukvård (2 st) och öron-, näs- och halssjukvård (2 st). Sophiahemmet AB har specialistläkarmottagningar inom allmänkirurgi, gastroenterologi, gynekologi, ortopedi samt urologi. Det finns 10 privata sjukgymnastmottagningar på Östermalm

• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu

(8)

Hälsofrämjande insatser

Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.

Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.

Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.

• Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar

• Ökad andel överviktiga

• Ökad alkoholkonsumtion

• Ökad införsel av narkotika

• Ökat tobaksmissbruk

• Förändrat sexuellt beteende

• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar

• Ökad segregation

Landstingets folkhälsoarbete

Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:

• Alkohol och narkotika

• Fysiskt aktivitet

• Matvanor

• Psykisk ohälsa

• Sexualitet

• Skador

• Tobak

• Övervikt Tandhälsa

I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.

Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.

Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folk- hälsorapporten.

(9)

Nyttjande av hälso- och sjukvård

Inledning

Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal.

Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.

För tandvården är inriktningsmålet att 95%

av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.

Öppenvårdsbesök

Befolkningen på Östermalm gjorde år 2002, 438 405 öppenvårdsbesök. Det innebar 7 120 besök per 1000 invånare.

Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-

område Antal

besök Östermalm /

1000 inv SLL/

1000 inv

Primärv. 208 600 3 388 3 468

Geriatrik 3 283 53 50

Psykiatri 39 506 642 604

Akutsjv. 191 741 3 114 2 539

Totalt 438 405 7 120 6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)

Slutenvårdstillfällen

Befolkningen på Östermalm hade förra året 9 423 slutenvårdstillfällen. Det var 153 vårdtillfällen per 1000 invånare.

Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002.

Vård-

område Antal

vtf Östermalm/

1000 inv SLL /1000 inv

Geriatrik 1 034 17 13

Psykiatri 707 12 13

Akutsjv 7 682 125 119

Totalt 9 423 153 145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården

På Östermalm är andelen barn och ungdomar som besökt tandvården lägre än genomsnittet för länet.

Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.

3-åringar 19-åringar

Östermalm 87 81

SLL 90,0 88,1

Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9

(10)

Kostnader för hälso- och sjukvård

Inledning

I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen på Östermalm. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områ- den anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)

940 Mkr, dvs 15 271 kr per invånare Hälso- och sjukvården² för befolkningen på Östermalm kostade förra året 940 Mkr.

Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen på Östermalm.

Vårdområde MKr Östermalm

Primärvård 141,5

Geriatrik 70,1

Psykiatri 102,0

Akutsjukvård 464,1

Läkemedel 148,5

Övrigt 14,1

Totalt 940,3

Kostnaden per invånare är 15 271 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare va- rierar i länet mellan 12 773 – 17 986. Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmäs- siga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.

2 exklusive tandvården

För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende på Östermalm.

Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftleds-

fraktur Total- kostnad tkr

Kr/inv Kr/pat

Öster-

malm 18 335 2 401 115 312

SLL 287 302 2 116 117 218

Min - Max --- 725 – 3 545

62 127 – 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något lägre.

Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.

Hjärtsvikt Totalkostnad

tkr Kr/inv

Östermalm 67 379 8 823

SLL 1 258 383 9 269

Min - Max --- 4 171 – 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är lägre på Östermalm.

Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp Total-

kostnad tkr Kr/inv

Östermalm 37 301 4 884

SLL 762 935 5 582

Min - Max --- 3 211 – 9 103

(11)

Lokala samverkansöverenskommelser

Inledning

Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsam- verkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper.

Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsför- valningarna i Stockholms stad/Ekerö. Det är dels samverkansplaner som avser överens- kommelser mellan beställarna i de berörda organisationerna och dels samverkansöverens- kommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras.

Lokala samverkansöverenskommelser på Östermalm:

• Samverkansplan för psykiatri- och beroendevård mellan NSSO, Kungsholmens -, Norrmalms- och Östermalms SDF år 2002 -.

• Samverkansplan för BUS (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) mellan NSSO, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år 2003 -.

• Avtal om lokala BAS-team (Utredningsteam för barn med neuropsykologiska/

neurologiska utvecklingsavvikelser); mellan SPO, Karolinska sjukhuset, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år 1999 -.

• Uppsökande verksamhet för tandvård

Under utarbetande

Samverkansplan för vård och omsorg avseende äldre.

(12)

Om Östermalm

Till Östermalms stadsdelsområde hör förutom Östermalm även Hjorthagen, Gärdet samt Södra och Norra Djurgården. Med drygt 61 000 invånare är Östermalm ett av Stockholms största stadsdelsområden både till yta och folkmängd. Som en del av innerstaden har Östermalm ett brett utbud av all tänkbar servi- ce, kultur och nöjesliv. Varje dag kommer över 100 000 männi- skor till sina arbetsplatser inom stadsdelen. Miljöstörande stora anläggningar alstrar tung lasttrafik som går igenom park- och bostadsområdena. Verksamheten är av stor betydelse för hela regionens näringsliv. Hamn- och färjetrafiken är också livlig.

Djurgården är innerstadens största natur-, fritids- och kulturom- råde. Tunnelbanans linje 17 går genom stadsdelen.

Mer information finns på stadsdelens hemsida.

Sammanfattning

På Östermalm bor nästan 62 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 1,7%. Östermalm har en högre andel 20 –39 år och 80 år och äldre

Andelen med enbart förgymnasial utbildning är nästan lägst jämfört med lä- net. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än länets genomsnitt. Högre andel kariesfria barn, 19-åringarna har den högsta kariesfria andelen i länet, högre medellivslängd framförallt för männen, betydligt lägre genomsnittligt antal sjukdagar samt lägre andel förtidspensionerade i jämfö- relse med länet. Högre andel jämfört med länet som anser att det egna häl- sotillståndet är bra.

Befolkningen på Östermalm gjorde år 2002, 438 405 öppenvårdsbesök. Det innebar 7 120 besök per 1000 invånare. Befolkningen på Östermalm hade förra året 9 423 slutenvårdstillfällen. Det var 153 vårdtillfällen per 1000 invå- nare.

Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården på Östermalm var 940 Mkr.

Kostnaden per invånare är 15 271 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet.

Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc.

kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.