Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård
- ett kunskapsunderlag
Järfälla
Sjukvårdsberedning Nordväst, Beställaravdelning Norr
Mars 2003
Inledning
Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.
Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens ut- veckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografis- ka beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas
1. Befolkningsutveckling
2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling
4. Befolkningens syn på vården
5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser
7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning
En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma ru- briker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska be- redningarna
- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insat- ser
- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter
- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.
Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer informa- tion.
Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Da- nielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Bir- gitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh
Befolkningsutveckling
Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insat- ser och fördelning av vårdens resurser.
I Järfälla bor nästan 62 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 2% ( 1 229 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4
% under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar en ökning i alla åldersgrupper utom för 7 – 19-år samt 20 – 39 år, som minskar något.
Den procentuella ökningen är störst för 65 år och äldre , särskilt de allra äldsta.
Tab 1. Antal invånare i Järfälla 2002 - 2006 samt procentuell förändring.
Ålders- klass
2002 antal
2006 antal
Förändr antal
Förändr
%
0 – 6 4 861 5 090 229 4,7
7 – 19 10 611 10 412 -198 -1,9
20 – 39 17 078 16 720 -357 -2,1
40 – 64 20 823 21 243 420 2,0
65 – 79 6 428 7 127 699 10,9
80 – w 1 827 2 264 437 23,9
Totalt 61 627 62 856 1 229 2,0
Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Järfälla en högre andel i åldersgruppen 7 - 19 år samt 65 år och äldre.
Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Järfälla och Stockholms län.
Ålders- klass
2002 Järfälla
2006 Järfälla
2002 SLL
2006 SLL
0 – 6 7,9 8,1 8,0 8,2
7 – 19 17,2 16,6 15,7 15,5
20 – 39 27,7 26,6 30,3 29,3
40 – 64 33,8 33,8 32,0 33,0
65 – 79 10,4 11,3 9,6 9,6
80 – w 3,0 3,6 4,4 4,4
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor
Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Järfälla
Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Järfälla motsvarar andelen som bara har förgym- nasial utbildning (folk/grundskola) genom- snittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund.
Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Järfälla och Stockholms län.
Högst förgym-
nasial utbildning Utländsk 1 bakgrund
Järfälla 20,9 19,9
SLL 20,3 19,6
Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).
1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet
Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kom- mun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.
Fördjupning:
Järfälla är indelat i mindre geografiska om- råden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.
Hälsoutveckling
Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa
I Järfälla anser lika stor andel som i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört med länet.
Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.
Hälsotillstånd
Järfälla 67
SLL 66
Min – Max 56 - 79
Genomsnittlig andel kariesfria barn och ungdomar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara ka- riesfria. I Järfälla motsvarar andelen kari- esfria 3- och 19-åringar genomsnittet i lä- net.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Jär- fälla och Stockholms län år 2001.
3-åringar 19-åringar
Järfälla 92,1 20,0
SLL 93,2 21,3
Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0
Medellivslängd samma som länet
Medellivslängden för både kvinnor och män motsvarar genomsnittet för länet.
Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Järfälla och Stockholms län.
Kvinnor Män
Järfälla 82,6 78,1
SLL 82,3 77,5
Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Högre genomsnittligt antal sjukdagar än länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Järfälla är något högre än för länet. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för per- soner 16 - 64 år i Järfälla och Stockholms län år 2001.
Kvinnor Män Totalt
Järfälla 27 15 21
SLL 24 14 19
Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38
Genomsnittlig andel förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer i Järfälla mot- svarar genomsnittet för länet.
Tab 8. Procentuell andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Järfälla och Stockholms län.
Kvinnor Män Totalt
Järfälla 15 10 13
SLL 15 11 13
Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29
Befolkningens syn på sjukvården
Inledning
Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.
Vårdbarometern
Vårdbarometern startade hösten 2001.
Den består av telefonintervjuer där befolk- ningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.
En lägre andel anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver i Järfälla jämfört med länet. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är som genomsnittet för länet. Förtroendet är något lägre.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.
Tillgång till sjuk- vård
Förväntad hjälp vid husläk- mottagning
Förtroende för sjuk- vården
Järfälla 62 80 46
SLL 70 79 51
Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59
Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genom- snitt 35%) som svarat ”varken eller”.
Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.
- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.
- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.
- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.
I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Järfälla. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.
För boende i Järfälla finns följande utbud av vård och tandvård
• Vårdcentraler: Barkarby, Jakobsberg, Kallhäll, Viksjö, Vibblaby husläkarmottagning, Toyers husläkarmottagning
• Barnhälsan Kvarnen AB, Kallhäll BVC inkl familjecentral
• MVC i Järfälla
• Avancerad sjukvård i hemmet
• Hembesöksläkare jourtid
• Närakut
• Primärvårdsrehab
• Dietist
• Fem privata sjukgymnastmottagningar
• Ungdomsmottagning
• Nordvästgeriatriken, Jakobsbergs sjukhus
• Samvård/-rehabilitering, Järfälla Rehabcentrum inkl fyr
• Epics-projekt
• Jakobsberg-Karolinska psykiatrisk öppenvård
• Psykiatricentrum Karolinska, slutenvård
• Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård
• Beroendemottagning, ”Riddarmottagningen” samt ungdomsteam
• Allmänmedicinsk specialistmottagning, internspecialistmottagning, två gynekologiska mottagningar, barnläkarmottagn, barn- och ungdomsmedicinsk mottagn, ögon- läkarmottagn
• Logopedmottagning (barn och äldre)
• Mottagning, dagkirurgi och slutenvård (allmänkirurgi, handkirurgi, ortopedi, urologi, öron-, näs- o halssjukdomar) tillhandahålls vid Löwenströmska sjukhuset, Upplands Väsby
• Habiliteringscenter för vuxna, Sollentuna
• Habiliteringscenter för barn och ungdom, Sundbyberg
• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden:
Hälsofrämjande insatser
Inledning
Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.
Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.
Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.
• Ökad psykisk ohälsa bland ung- domar
• Ökad andel överviktiga
• Ökad alkoholkonsumtion
• Ökad införsel av narkotika
• Ökat tobaksmissbruk
• Förändrat sexuellt beteende
• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
• Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:
• Alkohol och narkotika
• Fysiskt aktivitet
• Matvanor
• Psykisk ohälsa
• Sexualitet
• Skador
• Tobak
• Övervikt Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.
Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grup- per medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.
Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.
Mer om detta kan läsas i folkhälsorappor- ten.
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansätt- ning, hälsoförhållanden, utbud av sjuk- vårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården.
Högre ålder i befolkningen och ett ökat ut- bud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öp- penvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95%
av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen i Järfälla gjorde förra året cirka 407 000 öppenvårdsbesök. Det in- nebär 6 610 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård-
område Antal
besök Järfälla /
1000 inv SLL/
1000 inv
Primärv. 231 447 3 756 3 468
Geriatrik 786 13 50
Psykiatri 25 385 412 604
Akutsjv. 149 711 2 429 2 539
Totalt 407 329 6 610 6 661
Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i Järfälla hade förra året 7 335 slutenvårdstillfällen. Det innebär 119 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård- område
Antal vtf
Järfälla/
1000 inv
SLL /1000 inv
Geriatrik 441 7 13
Psykiatri 732 12 13
Akutsjv 6 162 100 119
Totalt 7 335 119 145
Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Järfälla är andelen 3-åringar som besökt tandvården högre än länet.
3-åringar 19-åringar
Järfälla 92,4 91,3
SLL 90,0 88,1
Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9 Tab 12. Procentuell andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. Källa Tandvårdsenheten.
Kostnader för hälso- och sjukvård
Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Järfälla. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.
Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)
848 Mkr, dvs 13 847 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården2 för Järfällas befolkning uppgick förra året 848 Mkr.
Tab 13. Kostnaden för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Järfälla.
Vårdområde MKr
Järfälla
Primärvård 164,4
Geriatrik 31,9
Psykiatri 93,3
Akutsjukvård 414,7
Läkemedel 124,7
Övrigt 18,7
Totalt 847,7
Kostnaden var 13 847 kr per invånare, vil- ket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 - 17 986.
Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässi- ga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.
2 exklusive tandvården
För höftledsfrakturer noteras en något läg- re kostnad per invånare och per patient för boende i Järfälla.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för per- soner över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.
Höftleds-
fraktur Total- kostnad tkr
Kr/inv Kr/pat
Järfälla 4 729 1 456 109 966
SLL 287 302 2 116 117 218
Min - Max --- 725 – 3 545
62 127 – 194 149 Även för hjärtsvikt är kostnaden per invå- nare något lägre.
Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.
Hjärtsvikt Totalkostnad tkr
Kr/inv
Järfälla 28 562 8 796
SLL 1 258 383 9 269
Min - Max --- 4 171 – 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp motsvarar genomsnittsnivån för länet.
Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.
Kärlkramp Total-
kostnad tkr Kr/inv
Järfälla 16 359 5 038
SLL 762 935 5 582
Min - Max --- 3 211 – 9 103
Lokala samverkansöverenskommelser
Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Järfälla finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.
Lokala samverkansöverenskommelser i Järfälla:
4
Specifika avtal med kommunen:
• Samverkansavtal om beroendevård
• Samverkansavtal om vuxna psykiskt funktionshindrade
• Avtal om ungdomsmottagning
• Samverkansavtal avseende folkhälsoarbete
• Avtal kring äldre personers rehabilitering och vård
• Epics-projekt
• Uppsökande verksamhet avseende tandvården
Om Järfälla
Av Järfällas drygt 61 000 invånare bor en relativt liten del i hyresrätt. Kommunen räknar med ett bostadsbyggande på 400 lägenheter per år de närmaste åren.
Betjäningsområdena Barkarby och Viksjö har goda hälsoför- utsättningar. Kommunen har en relativt låg andel lågin- komsttagare med undantag av Tallbohov. Andelen pensionä- rer är lite lägre än länsgenomsnittet.
Mer information kan sökas på kommunens hemsida:
www.jarfalla.se
Sammanfattning
Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 2%. (1 229 personer). Järfälla har en högre andel 7 - 19-åringar samt 65 år och äldre.
Andelen med högst förgymnasial utbildning motsvarar länets genomsnittsnivå.
Var femte invånare i Järfälla har utländsk bakgrund. Andelen kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd och andel förtidspensionerade motsvarar genom- snittsnivån för länet.
I Vårdbarometern anser en lägre andel i Järfälla att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt att de har förtroende för sjukvården.
Befolkningen i Järfälla gjorde förra året 407 000. Det innebär 6 610 öppenvårds- besök per 1 000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 7 335, dvs 119 per 1 000 invånare.
Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Järfälla var 848 Mkr. Kostnaden per invånare var 13 847 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc.
kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.
