Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

(1)

- ett kunskapsunderlag

Spånga-Tensta

Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm

Mars 2003

(2)

Inledning

Uppdraget

Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.

Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.

Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.

En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.

I foldern redovisas

1. Befolkningsutveckling

2. Levnadsförhållanden och levnadsva- nor

3. Hälsoutveckling

4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser

7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning

En pärm för varje beredning

Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.

Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter

- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.

Mer att läsa:

Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Dani- elsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.

(3)

Befolkningsutveckling

Inledning

Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.

I Spånga-Tensta bor drygt 34 000 invå- nare

Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 2,3% (791 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period.

Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet 40 år och äldre förväntas öka. En minskning förväntas i åldersklassen 20 – 39 år.

Tab 1. Antal invånare i Spånga-Tensta 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders- klass

2002 antal

2006 antal

Förändr antal

Föränd- ring (%)

0 – 6 4 001 3 969 -32 -0,8

7 – 19 6 917 7 163 105 3,6

20 – 39 9 474 9 083 -250 -4,1

40 – 64 10 381 11 113 732 7,1

65 – 79 2 661 2 785 124 4,7

80 – w 987 1 090 112 11,4

Totalt 34 412 35 204 791 2,3

Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Spånga-Tensta en högre andel i åldersklasserna 0 – 6 år och 7 – 19 år. Andelen vuxna 20 – 39 år är lägre och minskar fram till år 2006.

Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Spånga-Tensta och Stockholms län.

Ålders- klass

2002 Spånga

-Tensta

2006 Spånga

-Tensta

2002 SLL

2006 SLL

0 – 6 11,6 11,3 8 8,2

7 – 19 20,1 20,4 15,7 15,5

20 – 39 27,5 25,8 30,2 29,3

40 – 64 30,2 31,6 32 33

65 – 79 7,7 7,9 9,6 9,6

80 – w 2,8 3,1 4,4 4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).

Mer att läsa:

Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.

(4)

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor

Inledning

Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.

En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.

Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Spånga- Tensta

Låg utbildningsnivå¹ anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Spånga- Tensta är andelen som bara har förgym- nasial utbildning (folk/grundskola) högre än genomsnittet för länet. Detsamma gäll- er andelen invånare med utländsk bakgrund.

Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Spånga-Tensta och Stockholms län.

Högst förgym- nasial utbildning

%

Utländsk ² bakgrund

% Spånga-

Tensta 26,2 40,3

SLL 20,3 19,6

Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6

1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 – 74 år.

2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003

I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.

Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:

Spånga-Tensta är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolknings- struktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder.

(5)

Hälsoutveckling

Inledning

Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.

Självskattad hälsa

I Spånga-Tensta anser en något högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet.

Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.

Hälsotillstånd Spånga-

Tensta 68

SLL 66

Min – Max 56 - 79

Lägre andel kariesfria barn och ung- domar

Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Spånga-Tensta är andelen kariesfria 3- och 19-åringar lägre än genom- snittet i länet, särskilt för 3-åringarna.

Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Spånga-Tensta och Stockholms län år 2001.

3-åringar 19-åringar

Spånga-Tensta 88,2 19,6

SLL 93,2 21,3

Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0 Lika medellivslängd som länet

Kvinnorna och männen i Spånga-Tensta har motsvarande medellivslängd som genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Spånga-Tensta och Stockholms län.

Kvinnor Män

Spånga-Tensta 82,2 77

SLL 82,3 77,5

Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Genomsnittligt antal sjukdagar högre än länet

Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Spånga-Tensta är högre jämfört med lä- net. Det gäller både för män och kvinnor.

Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Spånga-Tensta och Stock- holms län år 2001.

Kvinnor Män Totalt Spånga-

Tensta

30 21 25

SLL 24 14 19

Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38 Högre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Spånga- Tensta är högre än genomsnittet för länet.

Det gäller främst kvinnor.

Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Spånga-Tensta och Stockholms län.

Kvinnor Män Totalt

Spånga-Tensta 18 12 15

SLL 15 11 13

Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29

(6)

Befolkningens syn på sjukvården

Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.

Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001.

Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.

Jämfört med länet har Spånga-Tensta en något lägre andel som anser att de får för- väntad hjälp vid besök på husläkarmottag- ning. Andel som har förtroende är högre än genomsnittet i länet.

Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.

Tillgång till sjuk- vård

Förväntad hjälp vid husläk- mottagning

Förtroende för sjuk- vården Spånga-

Tensta 71 77 55

SLL 70 79 51

Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.

Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.

- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.

- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.

- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.

(7)

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

Inledning

Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Spånga-Tensta. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvår- den.

För boende i Spånga-Tensta finns följande utbud av vård och tandvård

• Järva vårdcentral, Spånga vårdcentral och Tensta vårdcentral. Husläkarmottag- ningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av Lege- visitten AB

• Västerorts jourläkarmottagning samt Vårdia kvälls- och nattpatrull

• Spånga-Tensta barnmorskemottagning vid Familjecentralen

• Spånga BVC och Tensta BVC vid Familjecentralen

• Tensta-Rinkeby UM och Järva mansmottagning i Rinkeby

• Sjukgymnastik i Bromsten, arbetsterapi i Rinkeby och fotsjukvård i Spånga C

• Den geriatriska vården bedrivs av Brommageriatriken AB

• Psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Rinkeby. Psykiatrisk vård för vuxna finns i Spånga. Mobila enheten har psykiatrisk jour alla dagar kl 8–22. Kvällar, nätter och helger hänvisas vuxna till Mobila kristeamet

• Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs på All-teamet i Tensta

• HabC Blackeberg finns för barn & ungdom samt HabC Kungsholmen för vuxna

• Specialistläkare i ett flertal specialiteter finns på Järva Närsjukhus och specialistakut i Rinkeby. Det finns två privata sjukgymnastmottagningar

• I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu

(8)

Hälsofrämjande insatser

Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.

Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.

Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.

• Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar

• Ökad andel överviktiga

• Ökad alkoholkonsumtion

• Ökad införsel av narkotika

• Ökat tobaksmissbruk

• Förändrat sexuellt beteende

• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar

• Ökad segregation

Landstingets folkhälsoarbete

Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:

• Alkohol och narkotika

• Fysiskt aktivitet

• Matvanor

• Psykisk ohälsa

• Sexualitet

• Skador

• Tobak

• Övervikt Tandhälsa

I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.

Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.

Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folk- hälsorapporten.

(9)

Nyttjande av hälso- och sjukvård

Inledning

Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal.

Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.

För tandvården är inriktningsmålet att 95%

av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.

Öppenvårdsbesök

Befolkningen i Spånga-Tensta gjorde år 2002, 251 326 öppenvårdsbesök. Det innebar 7 304 besök per 1000 invånare.

Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-

område Antal

besök Spånga- Tensta / 1000 inv

SLL/

1000 inv

Primärv. 143 522 4 171 3 468

Geriatrik 1 915 56 50

Psykiatri 22 028 640 604

Akutsjv. 83 861 2 437 2 539

Totalt 251 326 7 304 6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)

Slutenvårdstillfällen

Befolkningen i Spånga-Tensta hade förra året 4 362 slutenvårdstillfällen. Det var 127 vårdtillfällen per 1000 invånare.

Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002.

Vård-

område Antal

vtf Spånga- Tensta/

1000 inv

SLL /1000 inv

Geriatrik 286 8 13

Psykiatri 444 13 13

Akutsjv 3 632 106 119

Totalt 4 362 127 145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården

I Spånga-Tensta är andelen barn och ungdomar som besökt tandvården lägre än genomsnittet för länet.

Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.

3-åringar 19-åringar Spånga-

Tensta

86,8 87,6

SLL 90,0 88,1

Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9

(10)

Kostnader för hälso- och sjukvård

Inledning

I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Spånga-Tensta. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områ- den anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)

495 Mkr, dvs 14 446 kr per invånare Hälso- och sjukvården² för befolkningen i Spånga-Tensta kostade förra året 495Mkr.

Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Spånga-Tensta.

Vårdområde MKr

Spånga-Tensta

Primärvård 101,2

Geriatrik 35,5

Psykiatri 59,2

Akutsjukvård 234,8

Läkemedel 55,7

Övrigt 8,3

Totalt 494,8

Kostnaden per invånare är 14 446 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 394 för hela länet. Kostnaden per invånare va- rierar i länet mellan 12 773 – 17 986.

Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)

Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmäs- siga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.

2 exklusive tandvården

För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende i Spånga-Tensta.

Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftleds-

fraktur Total- kostnad tkr

Kr/inv Kr/pat

Spånga-

Tensta 3 705 2 176 132 313

SLL 287 302 2 116 117 218

Min - Max --- 725 – 3 545

62 127 – 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något högre.

Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001.

Hjärtsvikt Totalkostnad

tkr Kr/inv

Spånga-

Tensta 18 330 10 767

SLL 1 258 383 9 269

Min - Max --- 4 171 – 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre för Spånga-Tensta

Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp Total- kostnad tkr

Kr/inv Spånga-

Tensta 11 419 6 707

SLL 762 935 5 582

Min - Max --- 3 211 – 9 103

(11)

Lokala samverkansöverenskommelser

Inledning

Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsam- verkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper.

Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsför- valningarna i Stockholms stad/Ekerö. Det är dels samverkansplaner som avser överens- kommelser mellan beställarna i de berörda organisationerna och dels samverkansöverens- kommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras.

Lokala samverkansöverenskommelser i Spånga-Tensta:

• BAS - team (Utredningsteam för barn med neuropsykologiska/neurologiska utveck- lingsavvikelser) – finns ett övergripande avtal mellan Stockholms stad och Stock- holms läns landsting.

• Samverkansöverenskommelse gällande psykiatri- och beroendevård finns över- gripande mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Beroende vården bygger på den modell som finns i Tensta dvs. ALL-teamet där man bl.a. har en sam- lokalisering av verksamheten.

• Samverkansöverenskommelse gällande folkhälsa mellan NSSO och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning (sdf) finns för år 1999. Är framtagen för år 2002 men ej beslutad i någon nämnd/styrelse.

• Uppsökande verksamhet för tandvård

Under utarbetande:

• Samverkansavtal mellan NSSO och Spånga-Tensta sdf gällande Familjecentral.

• Samverkansavtal mellan NSSO, Rinkeby sdf och Spånga-Tensta sdf gällande

• Tensta-Rinkeby Ungdomsmottagning (TRUM)

• Samverkansavtal mellan NSSO och Spånga-Tensta sdf gällande vård och omsorgs- verksamhet för äldre.

(12)

Om Spånga-Tensta

Spånga-Tensta stadsdelsområde ligger i nordvästra Stockholm. Om- rådet har 34 297 invånare (december 2001). Hälften bor i stadsdelarna Bromsten, Flysta, Solhem och Sundby. Stadsdelarna präglas av villabebyggelse, individuellt utformade hus av olika storlek, stil och ål- der. Den andra hälften bor i stadsdelarna Tensta och Hjulsta som byggdes för drygt trettio år sedan under miljonprogrammet. Stadsde- larna präglas av befolkningens mångfald. Trettiotre procent av bostä- der i Spånga-Tensta är småhus. Genomsnittet för staden är tio pro- cent. Spånga-Tensta har större andel stora bostäder än genomsnittet i Stockholm. Angränsande stadsdelsområden (sdo) och kommun är Hässelby/Vällingby sdo, Bromma sdo, Rinkeby sdo, Kista sdo och Järfälla kommun.

Mer information finns på stadsdelens hemsida.

Sammanfattning

I Spånga-Tensta bor drygt 34 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 2,3%. Spånga-Tensta har en högre andel barn och ungdomar. Andelen 20 –39 år är lägre än länets genomsnitt.

Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre jämfört med länet.

Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund som är 40 %.

Lägre andel kariesfria barn, högre genomsnittligt antal sjukdagar samt andel förtidspensionerade i länet. En högre andelen jämfört med länet anser att de har förtroende för sjukvården.

Befolkningen i Spånga-Tensta gjorde år 2002, 251 326 öppenvårdsbesök.

Det innebar 7 304 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Spånga-Tensta hade förra året 4 362 slutenvårdstillfällen. Det var 127 vårdtillfällen per 1000 invånare.

Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i Spånga-Tensta är 495 Mkr. Kostnaden per invånare är 14 446 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet.

Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc.

kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.