1
Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering
Lärosäte: Lunds universitet Utvärderingsärende: 411-154-13 Huvudområde: Biomedicin Examen: Kandidat
Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen.
Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan
utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att
utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar.
Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.
Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4- sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering.
Inledande kommentarer
Biomedicinprogrammet vid Lunds universitet är huvudsakligen förlagt till medicinska fakulteten, men det är också fakultetsöverskridande, och huvuddelen av första studieåret, innefattande kurser i kemi/biokemi och biostatistik, ges vid naturvetenskaplig fakultet.
Biomedicinprogrammet var ursprungligen ett fyraårigt magisterprogram vars studenter utgjorde rekryteringsbas för forskning och utveckling inom universitet och privat
2
företagsamhet, framför allt den regionalt starka läkemedelsindustrin. Programmets
nuvarande utformning härstammar från Bolognaomläggningen 2007, då tvååriga studier på avancerad nivå möjliggjordes genom tillkomsten av ett masterprogram i biomedicin. De flesta studenter väljer idag att gå vidare från grundläggande till avancerad nivå, och avgång med master-‐ och doktorsexamen är regel. En av oss genomförd alumnundersökning riktad till dem med uttagen magisterexamen mellan 2005 och 2007, visar att 50 % gått vidare till forskarutbildning, att 96 % hade arbete och att 80 % av de icke disputerade hade ett
yrkesrelevant arbete. I en alumnundersökning utförd av Lunds universitet 2011 uppskattar man
”….utifrån biomedicinarnas yrkestitlar …. att minst 7 av 10 har ett arbete med anknytning till universitet och högskola”
(Student-‐ och alumnbarometer 2011; Medicinska fakulteten, s. 29)
”Biomedicinarna” (alumnerna) i ovanstående undersökning härrör också från det tidigare magisterprogrammet; eftersom de första kandidaterna utexaminerades så sent som 2010 har det hittills inte funnits tillräckligt underlag för en alumnundersökning riktad till denna kategori. Anställningsbarheten för studenter med kandidatexamen är därför ännu oklar, men egna, preliminära undersökningar, ger exempel på anställningar som produktexpert och försäljare av läkemedel.
Vad gäller definitionen av huvudområdet biomedicin ansluter vi oss till den som har föreslagits av bedömargruppen, i vilken professionen beskrivs som både forskning och utveckling och kulturbärande/förmedlande av biomedicinsk kunskap inom andra delar av samhället. Detta framgår också av programbeskrivningen i vår utbildningsplan, som finns tillgänglig på http://www.med.lu.se/biomedicin/utvardering.
Nedan visas en aktuell översikt över biomedicinprogrammets uppläggning. Kurser visade i gröna moduler är de som ges vid naturvetenskaplig fakultet.
3
Programmet består i sin helhet av obligatoriska kurser. Betygsgraderna är genomgående godkänd/icke godkänd. Den pedagogiska grundsynen för programmet är att studentens lärande ska vara i centrum. Studentcentrerat lärande innebär att fokus ligger på studentens motivation för lärande och att studenten, bl.a. genom aktiv reflektion över kunskap, når djup förståelse och befäster sina kunskaper samt övar sin förmåga att tänka kritiskt och
självständigt. De studentaktiva lärandeformer vi tillämpar är flera, ofta problembaserat lärande (PBL), men även andra typer av gruppövningar, individuella fördjupningsuppgifter, workshops och s.k. SI (Supplemental Instructor) -‐ledda övningar.
Del 1
Examensmål 1
För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor
4
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier kandidatexamen, bilaga till beslut. Se även bedömargruppens vägledning till lärosätena.
Om kunskap och förståelse
Biomedicin utgör en del av den medicinska vetenskapen och för vilken grunden är
kunskapen om människan, alltifrån den kemiska till den fysiologiska nivån. Utbildningens struktur avspeglar det synsättet med kemi och grundläggande cellbiologi under första året, följt av fördjupad cellbiologi, inklusive genetik, mikrobiologi och immunologi under år två tillsammans med fysiologi och patobiologi med farmakologi, samt slutligen av
utvecklingsbiologi, molekylär medicin och examensarbete under år tre.
Cellbiologi utgör det största ämnet inom huvudområdet och omfattar totalt 75
högskolepoäng, fördelade på fem kurser om vardera 15 högskolepoäng förlagda under terminerna 1, 2, 3 och 5. Majoriteten av examensarbetena utförs dessutom inom experimentell medicinsk forskning och därmed inom det cellbiologiska området.
Studenternas måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom ämnet cellbiologi, i vid bemärkelse, kan därför i hög utsträckning avläsas i examensarbetenas Introduction och Discussion. Dessa visar naturligtvis också hur studenterna har uppnått fördjupning inom ett specifikt område.
Att kunskapsmålet uppfylls säkerställs bland annat genom en medveten pedagogisk strategi och studentaktivt lärande, bl.a. med PBL. Detta uppmuntrar studenten till eget initiativ i lärandet, medger bearbetande av kunskap och gynnar förståelse på bekostnad av
detaljkunskaper. I PBL arbetar studenterna gruppvis, i närvaro av en lärare benämnd tutor, med ett problem (fall) som utgångspunkt och genererar tillsammans ett antal studiemål, vilka redovisas och diskuteras inom gruppen. Studenterna får formativ återkoppling under kursens gång med hjälp av ett bedömningsinstrument i vilket tutorn efter varje session antecknar hur studenten bidrar till gruppen arbete. Anteckningarna ligger till grund för ett individuellt halvtidsmöte där man tillsammans med tutorn går igenom bedömningarna och studenten får reflektera över sitt kunskapsinhämtande och sitt arbete i gruppen. Det finns även ett instrument med vilket studenterna bedömer sin tutor med avseende på hur denne främjar och stöder inlärningen.
Även litteraturseminarier med individuella presentationer och diskussion av ämnesmässigt relevanta vetenskapliga artiklar är vanligt förekommande i kurserna. Genom att
studenterna på dessa sätt regelmässigt muntligen går igenom och diskuterar de för lärandemålen relevanta frågeställningarna, befäster de sina kunskaper och djupinlärning gynnas.
Kursplanernas lärandemål avseende kunskaper och förståelse tenteras huvudsakligen skriftligt, oftast med en blandning av flervals-‐ och kortsvarsfrågor samt några mer
5
omfattande i vilka studenterna uppmanas att diskutera en företeelse, föreslå en lösning på ett problem eller reflektera över en etisk frågeställning.
Nedan ges ett exempel på PBL-‐arbete från termin 3 och kursen BIMA71 Molekylär cellbiologi och genetik 13.5 högskolepoäng. Denna kurs utgör en fortsättning och fördjupning relativt kursen BIMA12 Cellbiologi på termin 1 och MOBA02 Cellens kemi på termin 2. För BIMA71 gäller:
”Efter kursen förväntas studenterna kunna redogöra för och/eller förklara cellulära och molekylära mekanismer som styr eukaryota cellers funktioner med en terminologi som används i den vetenskapliga litteraturen. Målet uppfylls framförallt genom studentcentrerat lärande och med hjälp av fem PBL-‐fall. Studiemålen som genereras i de olika grupperna samlas på kurshemsidan. Som stöd för inlärningen erbjuds också föreläsningar på de teman som PBL-‐fallen belyser.”
Exempel på hur ett kunskapsmål undervisas och examineras via ett av PBL-‐fallen:
“En 80-‐årig man som behandlades för högt blodtryck med Seloken®, vilket är en β1-‐
adrenerg receptorantagonist, och Norvasc®, en kalciumkanalblockerare, ordinerades Viagra® för sin oförmåga att få stånd. Tre timmar efter intag av Viagra® drabbades han av andnöd samt bröstsmärtor med utstrålning till vänster arm. Ambulansen rekvirerades och i ambulansen behandlades mannen med Nitromex® (nitroglycerin).
Vid ankomsten till sjukhus var hans systoliska blodtryck endast 60 mm Hg (mannen brukade ha ett systoliskt tryck på minst 150 mm Hg) men det normaliserades efter intravenös vätsketillförsel. Det visade sig att mannen utvecklat en hjärtinfarkt. Efter ett dygn avled mannen av hjärtruptur.”
Exempel på studiemål som fallet inspirerade till (en av fyra grupper):
1. Vilka receptorer är inblandade i respektive signalväg? (Kalciumkanalblockare, Beta-‐
adrenerg receptorantagonist, nitroglycerin)
2. A. Hur ser respektive signalkaskad ut – vilka är de olika second messengers?
B. Hur stängs kaskaderna ner?
3. Finns det någon/några gemensamma knytpunkter för de olika signalvägarna?
4. Hur fungerar Viagra och vilka biverkningar finns?
5. Vilka receptorfamiljer finns det och vilka är de generella principerna för dessa?
Vävnadsspecifika? (Hjärta, blodkärl t.ex.)
Examination:
Detta mål examineras skriftligt, exempelvis med frågan:
”Den receptor-‐typ som det nog finns mest av i vår kropp är de s.k. G-‐protein-‐
kopplade receptorerna. A: Signalering genom dessa receptorer regleras genom att G-‐
proteinet kan finnas i två distinkta former. Vilka är dess två former och vilken egenskap har de? (1 p) B: Ge exempel på två typer av enzymer som associerar med, och aktiveras av G-‐protein-‐kopplade receptorer. Ange vilken reaktion respektive enzym katalyserar (1 p).”
6 För att få full poäng på svaret krävdes följande:
A: GTP-‐bunden form (aktiv) respektive GDP-‐bunden form (inaktiv) B: Fosfolipas C
(katalyserar bildning av IP3 och DAG från PIP2) och adenylatcyklas (katalyserar bildning av cAMP från ATP).
Genomsnittspoängen på detta svar ht 2012 var 1,6 (av 2 möjliga) och ett representativt svar var följande:
“a. G-‐proteinet kan vara bundet till GDP (inaktivt) eller GTP (aktivt). Subenheterna alpha, beta och gamma kan antingen sitta tillsammans eller så kan alpha-‐enheten dissociera för att aktivera andra proteiner. b. adenylat-‐cyklas (ATP till cAMP) och fosfolipas C (klyver PIP2 till DAG och IP3)”.
Samtliga kunskaps-‐ och förståelsemål examineras också muntligt, genom presentation och diskussion av vetenskapliga artiklar som är relevanta för kursmålen.
Exempel på svar i kursvärderingen (ht 2012) som illustrerar måluppfyllelsen:
Påståendet ”Jag upplever att jag uppnått kursmålen” resulterar i 100 % svar med 4, 5 eller 6 (på sexgradig skala där 6 står för ”i mycket hög grad”).
Påståendet ”PBL var till nytta för att uppnå kursmålen” resulterar i 83 % svar med 5 eller 6.
Påståendet “Jag tror att PBL-‐metoden har givit mig varaktiga kunskaper i cellbiologi” resulterar i 75 % svar med 5 eller 6.
Sätten att tillämpa PBL varierar något mellan kurserna, men ovanstående beskrivning kan sägas utgöra en representativ variant; veckovisa gruppmöten kompletterade med läsning, presentation och diskussion av vetenskapliga artiklar samt några stödjande före-‐ eller efterläsningar. Till metodens förtjänster hör, förutom att studenterna tränas i
gruppsamverkan och att leda en gruppdiskussion, att de stimuleras till kontinuerligt inhämtande av kunskap under kursens gång och att ”använda” de nyvunna kunskaperna i diskussion med kurskamraterna. Det ger förutsättningar för effektivt lärande och varaktiga kunskaper och vi anser att det borgar för god måluppfyllelse avseende kunskaper och förståelse. Exemplet ovan visar också att studenterna uppskattar metoden och att den i hög utsträckning gynnar uppfyllelse av kursmål. Ett exempel från en annan kurs (BIMA37 Mikrobiologi och immunologi) visar följande reaktion på påståendet ”Kursen var upplagd så att arbetet gav stöd för att uppnå kursmålen”:
”Absolut, främst PBLen gav en bra grund för att förstå och uppnå kursmålen. Uppföljning med efterläsningar var ett bra stöd. Jättebra med seminarierna.”
I de flesta kurser kompletteras PBL också med laborationer (se nedan Om metoder), som vi anser leder till ökad förståelse av de grundläggande biomedicinska företeelserna och därmed bidrar till måluppfyllelsen.
I en omfattande revidering av kursplanerna under de senaste åren har vi sett till att kursmålen avspeglar högskoleförordningens alla examensmål och i dialog med kursledare försäkrat oss om att alla kursmål examineras. En examinationskommitté, bestående av
7
lärare och studenter inom programmet, har inventerat programmets examinationsmetoder och arbetar, bl.a. via workshops med kursansvariga, för att öka förståelsen för
examinationens betydelse för måluppfyllelse och hur olika examinationsmetoder såväl styr som gynnar studenternas lärande.
Om områdets vetenskapliga grund
Biomedicinområdets vetenskapliga grund är central i utbildningen och även intimt kopplad till studenternas framtida profession, d.v.s. för de flesta som biomedicinska forskare inom statlig eller privat verksamhet. Därmed är det vetenskapliga lärandet, såväl
kunskapsmässigt (från områdets vetenskapliga grund till dess forskningsfront) som i arbetssätt, en naturlig och kontinuerlig process genom hela programmet. Förutsättningarna för det är goda. För det första är samtliga lärare aktiva biomedicinska forskare, och de använder regelmässigt material och exempel från sin egen och näraliggande forskning i sin undervisning. För det andra medför den explosiva kunskapsutvecklingen inom området att läromedel och kurslitteratur ständigt uppdateras till senaste upplagor och dessutom kompletteras med vetenskapliga artiklar, såväl original-‐ som översiktsarbeten. För det tredje är programmet förlagt till en forskningstät miljö vid Biomedicinskt centrum och studenterna får redan från första terminen besöka forskargrupper i akademi och näringsliv för att stifta bekantskap med hur biomedicinsk forskning bedrivs. Det sker inom ramen för den första av en serie kurser om 1.5 högskolepoäng benämnda ”professionell utveckling”.
Kurspaketet professionell utveckling (PU) omfattar sju kurser à 1.5 högskolepoäng. PU har som övergripande syfte att förbereda studenterna för det kommande yrkeslivet genom att de får skapa sig en egen bild av vad en biomedicinare kan, vill och bör göra ur ett personligt, professionellt och samhälleligt perspektiv. Kurserna är i varierande grad integrerade i ämneskurser till vilka de anknyter tematiskt, men de är också fördelade i syftet att uppnå progression och systematisk inskolning i olika aspekter av biomedicinsk forskning, allt från laborativt arbete (Termin 1, BIMA13) via metoder och kvalitetssäkring/risker (Termin 3, BIMA38-‐39), vetenskaplig kommunikation (Termin 4, BIMA41) och biomedicinsk etisk (Termin 5, BIMA54) till forskningsfinansiering och -‐ansökningar samt vetenskaplig
publicering (Termin 6, BIMA60-‐61). Under BIMA38-‐39 extraherar studenterna självständigt och i grupp metoder från vetenskapliga artiklar samt granskar dessa ur ett risk-‐ och
kvalitetssäkringsperspektiv. Under BIMA54 gör studenterna en självständig etisk analys av två vetenskapliga artiklar, och under BIMA61 får studenterna i grupp analysera en autentisk peer review-‐process av en vetenskaplig artikel. Mot slutet av PU är studenterna väl
förtrogna med betydelsen av vetenskaplig originallitteratur inom området. Detta kan exemplifieras med följande tentamensfråga och tillhörande svar från BIMA61:
Fråga:
Hur bedömer du artiklars betydelse och tillförlitlighet i allmänhet och följande artikel i synnerhet? Cue, D. R., & Cleary, P. P. (1997). High-‐frequency invasion of epithelial cells by Streptococcus pyogenes can be activated by fibrinogen and peptides containing the sequence RGA Infection and Immunity, 65(7), 2759-‐2764.
8
Här följer ett utdrag ur ett svar (av totalt 1,5 A4-‐sidor):
Artikeln ………. handlar om hur Streptococcus pyogenes invaderar mänskliga epitelceller och leder till infektioner. Artikeln kan anses som viktig, då antalet infektioner orsakade av S. pyogenes har ökat och detta tror författarna är orsakad av en ny och högt invaderande klon av S. pyogenes, vilket de har fått stöd för från andra håll. De beskriver att den invaderande klonen har en receptor, som aktiveras vid bindning av humant fibrinogen, vilket skulle förklara klonens invaderande natur. Författarna har dock dragit tillbaka artikeln (1998), då det framkommit att de egenskaper som ursprungligen tillskrevs fibrinogen, egentligen borde ha tillskrivits fibronektin.
En kommentar från kursvärderingen av BIMA61 vårterminen 2013 lyder:
Kursen kändes relevant och nyttig inför examensarbete och användning av artiklar, referenser osv. Kul att få inblick i hur det fungerar med publicering av artiklar också”
Utöver professionskurserna vidmakthålls kontakten med vetenskap och forskningsmiljöer under utbildningen på olika sätt. I några kurser ges laborationsövningar på rena
forskningslaboratorier (t.ex. under termin 3 BIMA37 Mikrobiologi och immunologi och termin 5 BIMA52 Utvecklingsbiologi). Här finns således goda möjligheter att inte bara laborera ”på riktigt” utan också att ställa frågor och diskutera med aktiva forskare. Under kursen BIMA51 Molekylär medicin, som pågår i 20 veckor under terminerna 5 och 6, blir varje student tilldelad en plats i en forskargrupp där hon/han får följa arbetet, delta i gruppens seminarier av såväl intern som extern karaktär och, så långt det är möjligt och under handledning, genomföra egna experiment med träning i nyckeltekniker för respektive verksamhet.
Samtliga dessa aktiviteter tränar studenterna att tänka vetenskapligt och att kritiskt granska forskning, och de förbereder dem för genomförande av examensarbetet, som avslutar
utbildningen. Vi menar att den successiva träning och inskolning i vetenskapligt arbete som genomsyrar utbildningen borgar för studenternas måluppfyllelse avseende områdets vetenskapliga grund.
Att utbildningens forskningsfokus fått genomslag framgår bland annat av Student-‐ och alumnbarometern från 2011 (s. 6), där man kan inhämta att
”Flertalet studenter och alumner uttrycker sig positivt till utbildningens
forskningsanknytning, i synnerhet biomedicinare och studenter inom medicinsk vetenskap”.
I en programutvärdering genomförd i augusti 2012
(http://www.med.lu.se/biomedicin/utvardering), med en svarsfrekvens på 92 % från de nyutexaminerade kandidaterna, ingick frågan huruvida de ansåg sig ha nått målet avseende kunskap om biomedicinområdets vetenskapliga grund. Häften av studenterna angav att de i mycket hög utsträckning nått detta mål, hälften dock endast ”i ganska hög utsträckning”.
Med det totala fokus på vetenskaplighet som utmärkt programmet kan det tyckas
förvånande att inte fler uppger att de i hög utsträckning nått sådan kunskap. I samtal med
9
studenterna framkommer dock dels att begreppet ”vetenskaplig grund” har misstolkats, dels att en kategori studenter har en tendens att nedvärdera sina egna förmågor.
Påståendet ”Kursen utvecklade mitt professionella förhållningssätt” i kursvärderingen för kurserna BIMA71 respektive BIMA37, båda på termin 3, ledde till följande kommentarer:
”Professionellt förhållningssätt är kanske lite svårt att definiera men i allmänhet tycker jag det är bra att man vänjer folk vid att läsa och tolka vetenskapliga artiklar så tidigt som möjligt under utbildningen.”
”Lärde mig att prata mer fackspråksmässigt och kunna stoppa in det i ett sammanhang”
”Absolut, sättet att studera på, PBL och litteraturseminarier gav en rejäl utveckling”
Bredd och progression avseende kunskapen om områdets vetenskapliga grund Att studenterna skaffar sig kunskaper med bredd inom biomedicinområdet tillses redan med uppläggningen av programmet, där kursomfånget sträcker sig från det molekylära till det humana helkroppsperspektivet. Inom varje kurs åskådliggörs ämnets vetenskapliga grund enligt redovisningen ovan. Det problembaserade lärandet tillför dessutom i sig en breddning i kunskaperna i och med den tutorledda diskussionen där studenterna redovisar kunskaper från olika källor. Från och med andra studieåret ingår också läsning, granskning, referat och diskussion av vetenskapliga artiklar inom huvudområdet i samtliga kurser.
Denna aktivitet tjänar flera syften, förutom träningen i att ta till sig, muntligt redovisa och kritiskt granska vetenskap även att åstadkomma såväl fördjupning som breddning av kunskaperna inom respektive ämnesområde. Fördjupningen nås framför allt av uppgiften att själv presentera en artikel och breddningen ges i diskussionen inom gruppen där redovisningen sker.
Progression genom programmet har varit ett ledord i utformningen av utbildningen allt sedan Bolognaanpassningen 2007. Ett sätt på vilket vi tydliggör progressionen är det medvetna ordvalet i kursplanernas lärandemål, där de sucessivt ökade kunskaps-‐ och kravnivåerna anges enligt Biggs SOLO-‐taxonomi. Medan studenterna således på termin 1 förväntas kunna ”beskriva cellens övergripande morfologi..” och “redogöra för proteiners och nukleinsyrors struktur” (BIMA12) ska de på termin 3 kunna “förklara hur molekylära defekter i en cell kan leda till att den omvandlas till en cancercell” (BIMA71) och ” värdera och kritiskt granska immunologisk och mikrobiologisk information som kommer från massmedier..”
(BIMA37). Under terminerna 4 och 5 ökar förväntningarna och studenten ska kunna
”sammanfatta sina kunskaper inom ett avgränsat område och formulera inlärningsbehov”
(BIMA34), ”bedöma för och nackdelar av farmakologisk intervention” (BIMA35) och
”jämföra fördelar/nackdelar och användningar/begränsningar av de viktigaste modellsystemen inom utvecklingsbiologin” (BIMA52).
Progression framgår också vid jämförelse av lärandemål tidigt och sent i utbildningen där man i termin 1 förväntas “redogöra…så att en kurskamrat förstår” (BIMA13) medan man på termin 5/6 ska kunna ” förklara kända och hypotetiska bakomliggande molekylära
10
patofysiologiska mekanismer…på en detaljnivå som motsvaras av en bred översiktsartikel i Nature Medicine eller Science (BIMA51).
För att belysa hur bredd och progression avspeglas i examinationen ges nedan några exempel på tentamensfrågor från de tre åren (exempel från 2012):
År 1 MOBA02: a. Ange namnet på enzym, substrat och produkt i nedanstående reaktion. 3 p
b. Enzymet ovan spelar en viktig roll i omsättning av cellens proteiner, förklara hur. I förklaringen ska ingå en generell strukturformel för aminosyror och ketosyror. 2 p
c. Vilken process illustreras av nedanstående reaktion? 1 p
d. Namnge de tre reaktanterna ovan, beskriv det enzym som katalyserar reaktionen(enzymets uppbyggnad, vilka kofaktorer som igår) och kommentera huruvida ATP konsumeras eller produceras i processen. 5 p e. Kommentera den industriella process som används för att utföra motsvarandereaktion i stor skala och dess betydelse för de globala ekosystemen. 1 p
År 1 BIMA12: Fråga 2. Na+/K+ pumpen är en av de viktigaste jonpumparna i kroppen. Förklara hur den fungerar med hjälp av nedanstående figur och de kunskaper du har om proteiners veckning och affinitet för olika substrat. (3p)
År 2 BIMA37: Svara sant (S) eller falskt (F) på nedanstående påståenden om cytokiner. Svara endast om du är säker, fel svar ger poängavdrag. (3p)
a) Redundanta effekter innebär att samma cytokin har olika effekter på olika celler b) IL-‐2 medierar autokrina effekter för proliferation av T-‐hjälparceller
c) IL-‐8 fungerar som kemokin för neutrofila granulocyter d) IL-‐4 och IFNγ fungerar som antagonister för antikroppsskifte
11
e) IL-‐1, IL-‐6 och TNF räknas alla till endogena pyrogener f) IL-‐10 tillhör interferonfamiljen
År 3 BIMA51: 1. Based on your group work, describe one new possible target for developing cancer treatment, what it is molecularly, how it works and what the treatment would do.
2. In genetics, what is the underlying phenomenon/mechanism behind the concepts linkage disequilibrium, linkage, and haplotype? How can the underlying phenomenon sometimes be helpful in finding genes involved in disease, and in other cases make it more difficult?
Hur uppfattar då studenterna progressionen? Vi ger ett exempel från cellbiologi: I
kursvärderingen av BIMA71 (den tredje kursen med ett cellbiologiskt innehåll) ht 2012 gav påståendet Kursen byggde vidare på mina tidigare kunskaper följande reaktion: 85 % angav svarsalternativet ”i hög grad” och några kommenterade:
”Ganska mycket var liknande vad vi haft på BIMA12, mer detaljnivå på denna kursen dock”
”Det kändes som att min kunskap från Cellbiologikursen utvecklades med ny modern information.”
”Jag är nöjd med hur kursen var byggd vidare på de kunskaperna jag hade med mig från cellbiologin”
”Kursen väckte intresse och gav en djupare uppfattning om molekylära mekanismer.”
Om biomedicinska metoder
Måluppfyllelse avseende ”tillämpliga metoder inom området” säkras genom att alla kurser har det metodologiska fokus som är en förutsättning för att studenterna ska förstå den forskning som ligger till grund för dagens kunskapsnivå och komplexiteten i de molekylära mekanismerna bakom sjukdomsutveckling och framtagning av farmaka. Detta
metodologiska fokus tar sig olika uttryck; de flesta kurser har laborationer, i vissa fall demonstrationer, antingen i kurslaboratorier eller i forskningslaboratorier. Några exempel på metodologisk bredd ges med nedanstående exempel hämtade från kursers lärandemål avseende färdighet och förmåga. Studenterna ska efter genomgången kurs kunna
– behärska enzymkinetik och vanlig laborativ biokemi, inklusive proteinupprening, affinitetskromatografi, elektrofores och aktivitetsmätning med fluorometri (MOBA02)
– använda ett statistiskt programpaket för simulering och tolkning av statistiska modeller samt för analys av data (MASB11)
– redogöra för grundläggande metodik vid rening och analys av DNA och proteiner samt immunkemiska visualiseringstekniker (BIMA12)
– utföra och skriftligt sammanfatta basala immunologiska och mikrobiologiska laboratorietekniker samt beräkna parametrar som sensitivitet, specificitet och variationskoefficienter (BIMA37)
– analysera vissa experimentella data från fysiologiska experiment samt presentera resultat muntligen och skriftligen (BIMA34)
– mikroskopera normalpreparat och patologiska preparat samt identifiera skillnader mellan dessa (BIMA35)
Programledningen har under 2011 med en inventering och genomgång av samtliga
kurslaborationer försäkrat sig om att de tekniker som beskrivs och genomförs i dessa äger
12
relevans och har tillfredsställande bredd. Likaså framgår i denna genomgång att progression från enklare bastekniker till mer avancerade äger rum under programmets gång.
Ett ytterligare sätt med vilket metodkunskaperna breddas är den omfattande läsning och diskussion av vetenskapliga publikationer, och de metoder som beskrivs i dessa, som utgör ett inslag i alla kurser under andra och tredje året.
76 % av studenterna har i programutvärderingen 2012 angett att de ”i hög utsträckning”
skaffat sig kunskaper om metoder inom biomedicinområdet. 24 % svarar dock ”i ganska liten utsträckning” och vi vet sedan tidigare att många studenter är osäkra på sina laborativa förmågor då de utexamineras, och det är ytterst sannolikt att det är denna osäkerhet som avspeglas i utvärderingen. Studenter har ofta en orealistisk föreställning om de krav på laborativ förmåga som ställs av arbetsgivare. Vi har arbetat med att tydliggöra vilka krav som faktiskt är aktuella och bl.a. i en workshop för lärare och studenter, och med inbjudna deltagare från Life Science-‐företag, diskuterat de olika förväntningarna från studenter och arbetsgivare vid anställning. Det har då visat sig att arbetsgivare är mycket nöjda med de laborativa färdigheterna, men att de har önskat att studenterna i högre utsträckning tränas i förmågan att sammanställa resultat från olika källor, tolka olika typer av diagram etc. Vi arbetar för närvarande med att på bästa sätt finna formerna för att öka måluppfyllelsen i dessa hänseenden.
Om fördjupade kunskaper inom en del av området
Fördjupningen inom en del av biomedicinområdet sker huvudsakligen via det självständiga arbetet (BIMK30), och den examineras med den skriftliga rapporten och den muntliga presentationen/försvaret av arbetet. BIMK30 är dessutom förlagd direkt efter BIMA51 Molekylär medicin, och det är vanligt att studenterna genomför sina självständiga arbeten i den forskargrupp som de knutit kontakt med redan från termin 5. Härigenom uppnås successiv inskolning, både teoretiskt och praktiskt, i ett specifikt forskningsområde och därmed ytterligare fördjupning i detta. I programutvärderingen 2012 ansåg 90 % av studenterna att de i hög utsträckning hade skaffat sig fördjupade kunskaper inom en del av området.
Om orientering i aktuella forskningsfrågor
93 % av de nyutexaminerade kandidaterna uppger i programutvärderingen 2012 att de i hög utsträckning uppnått en orientering i aktuella forskningsfrågor. Denna mycket goda måluppfyllelse torde förklaras med den medvetna satsningen på lärare som är aktiva forskare och förmedlar kunskaper vid forskningsfronten i sin undervisning och den
omfattande läsningen och bearbetningen av aktuella vetenskapliga publikationer i kurserna.
13
Sammanfattande värdering av uppfyllelse av examensmål 1
Examensmålet avseende kunskap och förståelse är komplext och vi har ovan behandlat de olika delmålen var för sig. Sammantaget är vår bedömning att måluppfyllelsen i vår
utbildning är mycket god avseende samtliga delmål. Genom att 1/ hänvisa till kunskaper och förståelse som kommer till uttryck i examensarbetenas introduktions-‐ och
diskussionsavsnitt, 2/ exemplifiera med en typisk lärandeprocess, inklusive examination av kursmål och studentbedömningar, i cellbiologi från termin 3 och 3/ beskriva hur
progression och bredd uppnås samt den medvetna satsningen på områdets
vetenskapsgrund, metoder och fördjupning och den höga uppskattning och måluppfyllelse studenterna ger uttryck för, har vi velat ge en bild av hur vi arbetar och hur vi lyckas med att åstadkomma resultat som svarar mot komplexiteten och de högt ställda kraven.
14
Del 1 (forts.)
Examensmål 2
För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser,
frågeställningar och situationer
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier kandidatexamen, bilaga till beslut. Se även bedömargruppens vägledning till lärosätena.
I utbildningsplanen har vi lagt till ett lokalt mål som kompletterar examensmål 2 och har följande lydelse: ”Efter genomgånget program ska den utexaminerade…kunna värdera vetenskapliga original-‐ och översiktsartiklar inom det biomedicinska området samt välja relevanta metodbeskrivingar för biomedicinskt laboratoriearbete.” För att få dessa mål uppfyllda, och för att kunna genomföra sina självständiga arbeten, krävs att studenterna får träning i vetenskapligt förhållnings-‐ och arbetssätt. Sådan träning ges genom hela
programmet, och det börjar med biblioteks-‐ och IKT-‐dagar i början av termin 1.
Det problembaserade lärandet, som tillämpas i de flesta kurser, bygger på studentens egna sökande efter och samlande av information och kunskap från olika källor. Studenterna förväntas i sin PBL-‐grupp referera och diskutera den information de funnit och därmed i viss mån, i allt eftersom ökande grad, kritiskt förhålla sig till den. Det kritiska och
granskande förhållningssättet tränas också med de presentationer av vetenskapliga artiklar som studenterna gör regelbundet i sina PBL-‐grupper under andra och tredje året. Här ingår att sortera och välja ut relevant information ur en större mängd data. Dessa prestationer examineras visserligen inte summativt, men tutorerna är instruerade att noga följa varje students utveckling, bedöma hans/hennes prestationer och att ge vederbörande muntlig återkoppling ett par gånger under kursens gång. Avsikten är att på ett positivt sätt
uppmuntra studenten att utveckla sitt vetenskapliga arbetssätt, något som sker successivt genom utbildningen.
I några kurser ingår fördjupningsarbeten som genomförs individuellt eller i grupp och som tränar förmågan att söka, samla och kritiskt tolka biomedicinska frågeställningar. I kursen BIMA37 (år 2) ingår t.ex. en individuell uppgift av mikrobiologisk eller immunologisk karaktär och som redovisas skriftligt och muntligt. Här införs också kamratgranskning av rapporterna, något som både ger återkoppling och träning i kritisk läsning. Studenten uppmuntras att själv identifiera en frågeställning för uppgiften men får vid behov stöd från lärare. Så här kommenterar några studenter måluppfyllelse i kursen i samband med denna uppgift:
”Detta främjar förståelse samtidigt som man har möjlighet att jobba med något som är kul, mycket bra!”
”Jättebra att vi fick träna på att granska andras rapporter!”
”Jag tyckte inte det under tiden jag skrev det, då kändes det mest jobbigt. Men så här i efterhand kan jag se att det gav mig väldigt mycket.”
15
I kursen BIMA51 Molekylär medicin, i vilken kursen BIMA60 Professionell utveckling är integrerad, ingår skrivande av två forskningsprogram, ett som övning och ett som del av tentamen. Studenten får instruktionen att använda ett format som en ”riktig”
forskningsansökan med rubrikerna Specific Aims, Background, Project Plan och Significance.
Den ska totalt omfatta fyra sidor. De kan antingen hitta på ett projekt själva eller, vilket är vanligast, basera ansökan ett på redan publicerat arbete. Vad de än väljer gäller det att beskriva experimenten som om de planeras i framtiden, vilket innebär att tänka igenom frågeställning, både övergripande och i varje mindre steg, därefter beskriva ett lämpligt experiment som angriper frågeställningen och förklara det för läsaren, inklusive hur
tänkbara resultat kan se ut och tolkas. Detta kommer främst fram i Specific Aims och Project Plan. Background ger också studenterna möjlighet att visa att de satt sig in i den bredare bakgrunden till projektet. Båda forskningsprogrammen examineras genom noggrann skriftlig feedback både rörande innehåll och förmåga att uttrycka sig klart, liksom kvaliteten på språket. Forskningsprogram nummer två, som utgör en del av examinationen av BIMA51 och bl.a. bedöms med hänsyn till ”analytisk förmåga och kritiskt tänkande”, presenteras också muntligen av studenten. Framtidsperspektivet som tvingas fram i skrivande av forskningsprogram examinerar (och tränar) på ett bra sätt studentens förmåga att se den vetenskapliga processen.
Under andra året tränas sökande och samlande av information inom professionell utvecklingskurserna BIMA38 och BIMA39, i vilka lärandemålen att kunna ”skriva en på vetenskaplig litteratur baserad metodbeskrivning som är praktiskt användbar i
laboratoriet” och ”genomföra och skriftligt utforma en praktiskt användbar riskanalys av en biomedicinsk metodbeskrivning” föreskrivs i kursplanerna. Dessa uppgifter genomförs i grupp och studenterna visar att de uppnått målen genom att muntligt kritiskt granska en annan grupps metodbeskrivning samt skriftligt och muntligt presentera och försvara sin egen modell för riskanalys. I kursutvärderingen säger studenterna bl.a.:
”I liked the fact that we had to cooperate in a larger group to sole the problems. team bilding.”
”Jag tyckte att det var bra att vi fick fortsätta arbeta med ett arbete vi påbörjat under PU2. Det var kul och nyttigt att göra en riskbedömning av ett försök.”
”Lärorikt att se att en riskanalys kan läggas upp väldigt olika”
Labbrapporter är ytterligare ett sätt för studenterna att visa att de når detta mål. De krav som ställs på rapporterna är ofta att de ska utformas ”i den vetenskapliga artikelns form”
vilket innebär att kritisk granskning och tolkning samt värdering av erhållna data krävs för godkänt resultat. ”Att skriva en ”riktig” vetenskaplig rapport var väldigt bra och lärorikt”
kommenterar en student i kursvärderingen för BIMA37 ht 2012.
Det är naturligtvis i de självständiga arbetena som studenterna visar att de efter att ha tränats kan genomföra en större uppgift för att uppfylla examensmål 2.
Progression i träningen att söka, samla, värdera och kritiskt tolka och diskutera information kan åskådliggöras genom att jämföra hur vi uttrycker lärandemålen avseende sådana
16
förmågor från tidiga till sena kurser. Studenten ska således efter att ha tagit kurserna nedan t.ex. kunna
– granska en statistisk modell och dess förmåga att beskriva verkligheten (MASB11)
– redogöra för grundläggande datorverktyg för litteratursökning och rapportsammanställning (BIMA13)
– skriftligt och muntligt presentera och diskutera immunologiska och mikrobiologiska frågeställningar (BIMA37)
– söka och presentera relevant information från vetenskapliga publikationer med utvecklingsbiologiska frågeställningar och….bedöma dess relevans (BIMA52) – identifiera och skriftligt beskriva etiska problemställningar i ett biomedicinskt forskningsprojekt och avgöra om det kräver etiskt tillstånd (BIMA54)
– tillämpa kritiskt tänkande, analys, hypotesformulering och logisk analys i bedömningen och utvärderingen av molekylärmedicinska problem och frågeställningar (BIMA51)
Efter genomgången kurs BIMK30 (det självständiga arbetet) ska studenterna enligt kursplanen kunna ”värdera egna resultat med utgångspunkt från en självständigt sammanställd litteraturöversikt” och “bedöma och värdera betydelsen, samt
begränsningarna av uppnådda resultat, med utgångspunkt från frågeställningen, vald metodik och bearbetningsmetod”. Vid den muntliga examinationen bedömer examinator studentens förmåga att tolka sina resultat. Bedömningen sker enligt kriterier i en tregradig skala. Kriteriet för godkänt är att ”the student shows a basic understanding of the contents and significance of the study and can interpret the data obtained”. Som en förberedande åtgärd inför en framtida övergång till graderade betyg på examensarbetena har vi infört kriterier för två prestationsnivåer över godkäntnivån, och för tolkningsförmågan är kriteriet på nivå 2 att ”the student shows a good understanding of the contents and siginificance of the study, communicates a well thought-‐out interpretation of the data obtained and relates it to other research” och på nivå 3 att ”the student shows an excellent understanding of the contents and significance of the study and communicates an insightful and well thought-‐out interpretation of the data obtained. The student refers to other named researcher’s data and discusses his or her own data in the light of other researchers’ findings”. Vid redovisningen av 2012 års examensarbeten bedömdes 2/3 av studenterna uppfylla nivå 2-‐kravet och 1/6 nådde till och med den tredje nivån.
Även förmågan att ”kritiskt diskutera företeelser och frågeställningar” bedöms i den muntliga examinationen av examensarbetet, i samband med studentens ”försvar” av sitt arbete. Kriteriet för godkänt är att ”the student can respond to critical comments and can, to some extent, discuss possible alternative interpretations”. Kriteriet för nivå 2 är att studenten
”responds well to critical comments and discusses possible alternative interpretations” och för nivå 3 är ”stimulated by critical comments and discusses possible alternative interpretations.
The student also suggests and/or discusses alternative approaches to the study”. Bedömningen vid 2012 års examination gav vid handen att hälften av studenterna nådde den högsta nivån och att de flesta övriga uppfyllde kriteriet för nivå 2.
17
Även om den ultimata redovisningen av måluppfyllelsen avseende examensmål 2 sker vid presentation av de självständiga arbetena, finns sådan examination förvisso redan tidigare i utbildningen. Några exempel ges nedan.
I BIMA37 (år 2) tenteras lärandemålet ”värdera och kritiskt granska mikrobiologisk och immunologisk information som kommer från massmediala källor” skriftligt med följande instruktion:
Baserat på det du lärt dig i BIMA37, förklara vilka mekanismer som kan ligga bakom denna nyhet (3 p):
Vid återkommande bakterieinfektioner i tarmen kan bli kvitt sina diarréer med hjälp av lavemang och sedan avföring från friska personer, skriver Dagens Medicin. Tidigare har mindre studier antytt att “frisk”
avföring kan återställa tarmflorans balans. Nu har nederländska forskare genomfört den första studien på området där patienter infekterade av bakterien Clostridium difficile lottades till olika behandlingar.
Slutsatsen är att avföringsdonation är betydligt mer effektivt än antibiotika, vilket är
standardbehandlingen idag. Thomas Åkerlund, mikrobiolog på Smittskyddsinstitutet, säger till tidningen att studien, som publiceras i New England Journal of Medicine, är välgjord och att metoden kan komma att bli ny rutinbehandling i sjukvården.
I BIMA61 (år 3) tenteras lärandemålen ”kritiskt granska” och ”bedöma tillförlitlighet och betydelse av en vetenskaplig artikel med hjälp av bibliometrisk kunskap” med en individuell hemtentamensuppgift utifrån följande information och instruktioner:
Task 1
The two Ph.D. students Erik and Eskil are talking about the role of impact factors and h-‐index in research.
They disagree on whether Jastrebova or Vanwildemeersch below has a stronger publication record. Who is right, if you base your answer on the total number of publications and the h-‐index for each scientist? Also, which journal had the highest impact factor that Jastrebova and Vanwildemeersch published in,
respectively? Please motivate your answers.
Heparan sulfate domain organization and sulfation modulate FGF-‐induced signaling.
Jastrebova N, Vanwildemeersch M, Lindahl U, Spillmann D
J Biol Chem. 2010 Aug 27;285(35):26842-‐51. doi: 10.1074/jbc.M109.093542. Epub 2010 Jun 24.
Exempel på svar:
”Nadja Jastrebova har 3 publikationer enligt en sökning på pubmed (”Jastrebova N”), varav Nature chemical biology är den med högst impact factor på 14.69 år 2011.(Reuters 2012) Hennes h-‐index har ett värde av 4, uträknat med google scholar.
Maarten Vanwildemeersch har 7 publikationer enligt en sökning på pubmed(”Vanwildemeersch M”), varav Nature är den tidsskift med högst impact factor biology på 36.280 år 2011.(Reuters 2012) Hans h-‐index har ett värde av 7 uträknat med hjälp av google scholar.
I avseende på antal publikationer, H-‐index och tidsskrifter de publicerat i har Maarten Vanwildemeersch både fler publiceringar, och han har även publicerat i en tidsskriftmed högre impact factor. Jag anser därför att han har ett bättre publikations register. ”
För godkänt resultat på kurserna krävs, utöver skriftliga tentamina, också godkända laborationsrapporter och inlämnings-‐ och projektuppgifter, vilket säkerställer att dessa bedöms av examinator och därmed visar att studenterna har tillräckligt god förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka information.
18
Sammanfattande värdering av uppfyllelse av examensmål 2
På ovanstående redovisning om lärandemål och examination, liksom vår kännedom om de självständiga arbetena och de omdömen som ges då de examineras, grundar vi vår
uppfattning och vår övertygelse om att studenterna i hög grad uppfyller mål 2. Denna uppfattning bekräftas av studenternas egna upplevelser. Nyutexaminerade
kandidatstudenter tillfrågades i en programutvärderingsenkät i augusti 2012 hur de uppfattar sin uppfyllelse av examensmålen och det visade sig att 97 % ansåg sig i hög utsträckning ha uppfyllt målet att kunna söka, samla och tolka information. 90 % ansåg sig i hög utsträckning även ha nått målet att kunna kritiskt diskutera biomedicinska företeelser och frågeställningar.
