1
Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 – 2014 Självvärdering
Lärosäte: Lunds universitet U tvärderingsärende reg.nr 643-643- 03212-11
H uvudområde: Audiologi Examen: Master
Bakgrund
Utbildningsplan för Masterprogrammet i audiologi/logopedi fastställdes av Medicinska fakultets-
styrelsen 2007 och reviderades 2011. Programmet startade hösten 2009 med utbyggt 12 helårsplatser (varav en tredjedel är tänkta för audiologistudenter) och har genomförts helt en gång. Följande kurser inom Masterprogrammet Audiologi/logopedi utgör den del av utbildningen som leder till masterexamen i audiologi. För utbildningsplan, kursplaner och övrig information om programmet hänvisas till:
www.med.lu.se/master_audiologi_logopedi och för magisteruppsatser till:
www.med.lu.se/klinvetlund/logopedi_foniatri_och_audiologi/studenter/uppsatsarkiv
Övriga åberopade handlingar såsom projektplaner, rapporter, tentamina, masterprojekt etc. uppvisas på anmodan.
Termin 1
AUDN71 Audiologisk fördjupning (Fördjupad barnaudiologi; Preventiv audiologi) 12hp AUDN72 Vetenskapsmetodik 6hp
AUD N73 Klinisk fördjupning I, 4,5hp
AUDN74 Otomikroskopi, vaxextraktion, 4,5hp Valbar kurs 7,5hp
Termin 2
AUDM81 Audiologi, magisteruppsats, 30hp Termin 3
AUDN05 Fördjupad vetenskapsmetodik, 9hp
AUDN06 Teorikurs i audiologi ur ett internationellt perspektiv, 3hp AUDN07 Klinisk fördjupning II, 3p
Valbara kurser 15hp Termin 4
AUDM01 Audiologi – projektkurs för masterexamen, 15hp Valbara kurser 15hp
Exempel på valbara kurser AUDN01 Cochleaimplantat, CI, 7,5hp AUDN02 Fördjupning i audiologi I, 7,5hp AUDN03 Fördjupning i audiologi II, 7,5hp AUDN04 Innerörats fysiologi, 7,5hp AUDN07 Klinisk fördjupning II, 3hp
LOGN02 Handledning i audiologi och logopedi, 7,5hp
2
Bakgrund
Del 1. Måluppfyllelse
Inledning
Masterprogrammet i audiologi och logopedi utgör en ram med ett obligatoriskt kursutbud inom
programmet och i övrigt väljer de studerande kurser efter individuella önskemål. Studenterna har olika ingångar till programmet: treårig audionomexamen med eller utan ett antal fristående kurser eller fyraårig magisterexamen i audiologi. För var och en av de studenter som antas till programmet upprättas en individuell studieplan. De studenter som har en treårig utbildning följer
audiologiutbildningens termin 7 och 8. Vid uppläggning av kurser för sista året på programmet har ett viktigt mål varit att se till att studenterna når en nivå högre än för magisterexamen och detta i hög grad i form av fördjupning av och reflektion kring kunskap. Det är viktigt att kunna tillgodose individuella behov av forskningsförberedelse, professionsutveckling och väsentlig ämnesfördjupning.
Programmet har haft tre antagningtillfällen, hösten 2009, 2010 och 2011. Termin 3 ges för andra gången hösten 2011 och termin 4 har bara givits en gång, våren 2011. Fyra studerande har hittills tagit en masterexamen i audiologi.
Studenternas resultat prövas i de obligatoriska kurserna via olika examinationsformer: skriftligt i tentamina, planer, rapporter och i slutligt projektarbete; muntligt genom redovisning av kunskaper vid presentationer/diskussioner i grupp, seminarier och workshops. Valbara kurser är helt och hållet individuella val och ingår i en omfattning av 37,5hp och kan bestå av:
fristående kurser (avancerad nivå) som ges inom programmet
individuell fördjupningskurs med inriktning litteraturkurs, klinisk kurs eller internationell kurs
fristående kurser som ges inom Lunds universitet eller vid andra institutioner/lärosäten nationellt eller internationellt
Underlaget för självvärderingen omfattar således mycket få studenter. Vart och ett av nedanstående examensmål förekommer som lärandemål i ett flertal kurser. Likaså speglar en viss kurs ofta flera olika examensmål. Detta gör att vi i självvärderingen i vissa fall återkommer till samma kurs flera gånger. Eftersom inga examensarbeten skickats in (endast tre studenter har genomfört
projektarbeten) inkluderar självvärderingen även det som examineras genom dessa. Sist i Del 1 redovisas resultat för ingående kurser.
Del 1
Examensmål 1
visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av
området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
Analys Mål 1
Väsentlig audiologisk fördjupning sker inom obligatoriska kurser som Audiologisk fördjupning och andra obligatoriska kurser där det framför allt handlar om att formulera och diskutera frågeställningar inom audiologi. I Fördjupad vetenskapsmetodik som Teorikurs i audiologi ur ett internationellt perspek- tiv ingår som obligatoriska kursmoment att studenterna ska utforma egna och granska och diskutera andras projektplaner och rapporter. Väsentlig fördjupning sker också inom de områden som studenten väljer att fördjupa sig i inom magisteruppsats, masterprojekt och i valbara kurser, totalt 30 hp.
Genom att studenterna planerar och genomför arbeten med olika områden inom audiologi (och logo- pedi) uppnås en breddad och fördjupad kunskap eftersom de till viss grad måste sätta sig in i
varandras teoretiska områden för att kunna ge relevanta kommentarer. I projektkursen ingår även att studenterna examineras på opposition på kurskamraters arbete. En bred ämneskunskap är en förutsättning för att studenterna initierat ska kunna kommentera varandras frågeställningar.
Termin 1
Audiologisk fördjupning består av två olika provmoment: Fördjupad barnaudiologi innebär att studenten fördjupar och integrerar kunskaper från audiologi, psykologi, akustik och lingvistik. Kursen belyser barnaudiologiska frågor ur flera aspekter och i ljuset av aktuell forskning. Kursen examineras bl a vid litteraturseminarium. Studenterna bedömer måluppfyllelse till 4,2/3,8 av 5. Ur utvärderingar:
intressant med den kognitiva aspekten… helheten… bredden och dialogen, både med kurskamrater och föreläsare… mycket positiv till … lärandeprocessen
Exempel – fördjupningsuppgifter Om tidig upptäckt/diagnos
Om hörapparatanpassning på små barn
Psykisk hälsa hos barn med hörselnedsättning och psykosocialt arbete
Om barn med hörselnedsättning som är flerspråkiga och kommer från andra kulturer Språklig och kommunikativ utveckling hos barn med hörselnedsättning
Om barn med hörselnedsättning i skolan
Preventiv audiologi. En komplex uppgift som examinerar studenters förmåga att bedriva kvalificerat förebyggande arbete och med fördjupade audiologiska och integrerade kunskaper i t.ex. fysiologi, diagnostik, akustik, signalbehandling, pedagogik, lagstiftning och standardisering samt om
samhälleliga och etiska aspekter. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4/5. Ur utvärderingar: ¨ … bra på att fånga upp våra frågor och sätta dem i ett sammanhang… har fått insikt i preventivt arbete och hur detta kan föras… blev väldigt inspirerad av innehållet att tänka vidare kring detta ämne … mycket intressant ämne och fantastisk föreläsare … inspirerande ...
Termin 2
Audiologi, magisteruppsats. Uppfyllelse av examensmålet bör framgå av magisteruppsatserna som är insända inom ramen för Självvärdering av magisterexamen i audiologi. Studenterna ska visa en god överblick över området och fördjupade kunskaper inom det valda audiologiska området samt kunskap om relevant forskning, och vi hänvisar till dessa. Det finns en tydlig sammanlänkning med logopedi, lärare handleder och examinerar varandras studenter vilket innebär att den egna vetenskapen sätts i ett större sammanhang med språk/kommunikation som gemensam nämnare.
Termin 3
Studenterna visar i Vetenskapsmetodik II att de kan identifiera och motivera en frågeställning inom audiologin genom att skriva en projektplan och att de kan reflektera över, bedöma och kommentera frågeställningarna i kurskamraternas projektplaner. Kriterier för godkännande på kursen är bl.a. att
4
frågeställningen ska vara relevant för ämnet, och att de skriftligt och muntligt analyserar och kommen- terar varandras planer, vilket kräver såväl breda som fördjupade ämneskunskaper. Ett exempel på examination av visad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete är en av de uppgifter
studenterna ska genomföra i den fortlöpande examinationen av kursen. Uppgiften består i att de ska reflektera kring tre artiklar om evidensbaserad forskning, relaterat till föreläsning i ämnet och till seminariediskussion kring behov av evidensbasering av kliniska rutiner och behandlingsmetoder. De ska också på webbplattformen diskutera minst en av kurskamraternas reflektion (kan dokumenteras med projektplaner, reflektioner). Studenterna skattar kursens måluppfyllelse och examination till 4,2/5.
Inslagen i kursen är uppskattade.
Breddning av kunskapen får studenterna också i Teorikurs i audiologi ur ett internationellt perspektiv. Till denna kurs inbjuds en internationell lärare i audiologi att hålla en workshop inom sitt specialområde. Fokus på kursen ligger på det internationella sammanhanget och den internationella jämförelsen. Den inbjudna läraren presenterar ämnet ur sitt perspektiv. I examinationen av kursen ingår krav på aktivt deltagande under undervisningstillfällena, och muntlig redovisning av en uppgift och avslutande seminariediskussion, där studenterna ska sätta det de lärt sig i relation till hur ämnet behandlas och audiologisk verksamhet bedrivs i Sverige.
Inom ramen för kursen visar studenterna att de kan diskutera ett audiologiskt ämnesområde som under en tredagars workshop presenteras av en utländsk lärare (ämnet varierar från år till år) genom att delta aktivt med frågor och kommentarer under kursens gång och genom att vid ett avslutande examinationsseminarium redogöra för likheter och skillnader mellan hur man ser på och behandlar fenomenet i Sverige och i det land läraren representerar. Här kan studenternas synpunkter illustreras med citat från utvärdering av kurser:
Louise Hickson, University of Queensland, 2010: Audiological Rehabilitation: Breaking New Ground Ur utvärderingar: excellent, inspiring lecturer… connected theory and clinic… new perspective on rehabilitation… new ideas on rehab… models that I can easily apply… how to implement models and outcome measures… new perspectives on communication rehabilitation... new thought and ideas...
importance of evidence based practice.... good discussions about how to implement the models and programs to improve Swedish and Norweigan audiological practice
Wayne Wilson, University of Queensland, 2011: Signal processing and its contribution to Auditory Evoked Potentials (AEPs). Studenterna skattar kursens måluppfyllelse till 4,7; examination till 4,5/5. Ur utvärderingar: fantasic… super… enthusiasm… inspiring lecturer… getting international input… new understanding… new level and to relate new understanding with prior knowledge… deeper
understanding and knowledge… increased interest to learn more….
I Klinisk fördjupning II visar studenterna att de kan redogöra för och diskutera sina kliniska erfarenheter som audionom och sätta dessa i relation till tidigare kunskaper och aktuell litteratur genom att skriftligt och muntligt presentera och diskutera evidens i relation till ett patientfall eller till ett område inom audiologisk verksamhet. Presentationen ska innehålla en presentation av den valda problemställningen, relevanta bakgrundsfakta om området, sammanfattning av litteratur (mestadels vetenskapliga artiklar) om evidensbasering inom området och egna erfarenheter samt slutsats och implikationer för framtiden.
Exempel på rapporter inom Klinisk fördjupning I och II Fallbeskrivning: Prematur pojke
Fallbeskrivning: Barndomshörselskadad vuxen kvinna som aldrig använt hörapparat Fallbeskrivning: Vuxen person med cochleaimplantat
Fallbeskrivning: Kvinna med tinnitus
Fallbeskrivning: Man med kombinerad hörselnedsättning Diagnostik och habilitering av barn 0 år – 20 år
Utvärdering av audiologisk rehabilitering
Hörselskadade personers upplevelse av hälsa/ohälsa
Vidareutveckling av en semistrukturerad intervjuguide för uppföljning och kvalitetssäkring av audiologisk rehabilitering
Termin 4
I Audiologi – projektkurs för masterexamen redogör studenterna framför allt i bakgrundsavsnittet för sina kunskaper inom den del av det audiologiska fältet som är ämne för arbetet. Kriterier för godkänt arbete omfattar att teoribeskrivningen ska ha djup, vara kritiskt analyserad, att relevant forskning ska problematiseras, att referenslitteraturen ska vara innovativt och kritiskt vald och vara väl
kopplad till arbetets syfte, samt att de centrala teorierna inom huvudområdet ska problematiseras.
Inom denna kurs prövas även studenternas ämneskunskaper genom att de vid ett examinations- seminarium muntligt presenterar och opponerar på en kurskamrats projektarbete.
Väsentlig fördjupning av ämneskunskap uppnås framför allt inom den del av huvudområdet som studenten väljer för sitt projekt, som kan vara en empirisk studie, forskningsansökan, litteraturstudie eller komplettering och bearbetning av magisterarbete till artikelmanus. Den vetenskapliga artikeln är ett naturligt sätt för studenterna att presentera sitt masterarbete och att demonstrera självständighet inom den audiologiska forskningen. Detta har också stor betydelse för framtida rekrytering inom den audiologiska forskarutbildningen i Norden.
Exempel: projektarbete som resulterat i inskickande av vetenskaplig artikel
Olsen, U. S., Lello, E., Reimer, Å., Ibertsson, T., & Brännström, K.J. 2011. Subjective changes in tinnitus severity over time – a follow-up study of 174 tinnitus patients at an Ear, Nose and Throat clinic in Sweden. Submitted manuscript under review.
Valbara kurser:
Breddning och fördjupning av kunskaperna inom audiologi visar studenterna framför allt inom ramen för valbara kurser (sammanlagt 30 hp). Utbudet senaste åren för fristående kurser har varit Innerörats fysiologi, Handledning i audiologi och logopedi, Cochleaimplantat och Röstergonomi och ljudmiljö.
I Innerörats fysiologi får studenten i skriftlig rapport visa fördjupade kunskaper och insikt kring inner- örats funktion och avancerad psykoakustik. Studenterna skattar måluppfyllelse för kursen till 3,8 och examinationens avspegling av målen till 4,5. Projektarbetet och laborationer skattas till 4,7 resp 4,5/5.
Exempel på titlar för rapporter inom kursen 2010
Frekvensdiskriminasjon for fire frekvenser ved ulike SL-nivå og med to ulike forhold mellom referansetone og testtone hos to normalthørende
Amusia
Right Ear Advantage vid dikotiska taltester– hur processerna top-down och bottom-up påverkar utfallet samt betydelsen av handdominans
Faktorer som kan försämra Right-ear advantage Högfrekvensaudiometri
Fördjupning i audiologi I, II är en individuell fördjupningskurs. Studenten kan med hjälp av hand- ledare själv utforma en kurs baserad på litteratur, internationella aktiviteter och/eller klinisk verksamhet inom ett område där inga kurser finns att tillgå och skaffa sig väsentligt fördjupade kunskaper inom delar av huvudområdet. Studenterna ska välja en frågeställning, upprätta en plan som ska godkännas, genomföra uppgiften och presentera arbetet muntligt vid masterseminarium och i skriftlig rapport.
Exempel på individuella fördjupningskurser
Internationell kurs: Problembaserat lärande i barnaudiologi vid Flinders University (2 studenter)
Barnaudiologi vid University of Southampton, The Institution of Sound and Vibration Research, ISVR, (2 studenter) Litteraturkurs: Tinnitusbehandling; Deutsch illusion
Acceptable Noise Level och individrelaterade faktorer
Speech Tracking som instrument vid utvärdering av cochleaimplantat
Klinisk kurs: Utprovning och utvärdering av ett datorstött mätsystem för barnaudiometri
Värdering av studenternas måluppfyllelse
De obligatoriska kurserna Audiologisk fördjupning med Fördjupad barnaudiologi och Preventiv audiologi bidrar tydligt till både bredd och djup. Därutöver examineras studentens individuella fördjupade kunskap inom valbara kurser och inom ramen för magisteruppsats och mastersprojekt.
Genom examinationsformer med tyngdvikt vid genomförande av uppgifter (reflektioner, projektplaner, rapporter, uppsatser) som för sitt genomförande kräver fördjupning inom ett ämnesområde och genom att det krävs att studenterna tar del av och kritiskt granskas varandras arbeten får vi ett fylligt underlag för att examinera studenternas måluppfyllelse. En del av examinationen baserar sig på muntligt material och diskussionerna brukar vara av mycket hög kvalitet. Genom att studenterna är få hörs och syns var och en. Rapportering genomförs i regel individuellt.
6
Del 1
Examensmål 2
visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen
Analys Mål 2 Termin 1
I Vetenskapsmetodik får studenten visa kunskaper och färdigheter i vetenskaplig metodik som förberedelse inför genomförande av eget vetenskapligt arbete. Studenten ska göra statistisk analys av empiriskt material samt konstruera och utvärdera ett psykometriskt test. Studenten ska också välja ämne och göra plan för magisteruppsats. Ur utvärderingar: bra göra en pilotstudie, lärde mycket av misstag och vet vad man ska tänka på inför magisteruppsatsen… bästa … att utforma ett test…
tillämpa kunskaperna på ett intressant sätt… lärt sig kritiskt granska undersökningar och test...
I Fördjupad barnaudiologi ska studenten resonera kring audiologisk metodik på avancerad nivå. Ett exempel rör elektrofysiologi där metodiken ställs på sin spets vid tillämpning på nyfödda utan möjlighet till subjektiv återkoppling. Studenterna måste integrera kunskap i fysiologi, diagnostik och signalbe- handling och både metodik och diagnostisk tillämpning fördjupas. Studenten måste också visa för- måga att hantera alla parametrar i verktyg och metodik när det gäller hörapparatanpassning för barn.
I Preventiv audiologi ska studenten fördjupat beskriva och diskutera olika modeller för förebyggande hörselvård ur ett internationellt perspektiv, argumentera kring och föreslå en rimlig arbetsmodell i en given situation, tillämpa kunskaper om hörselskydds egenskaper och användningsområden vid individuell rådgivning. Studentens kunskaper examineras i muntligt förhör och redovisning av kvalificerad examinationsuppgift vid seminarium, se Mål 4.
Termin 2
Audiologi, magisteruppsats. Magisterarbeten ska vara empiriska. Uppsatsen ska vara publicerbar i vetenskaplig tidskrift. Kursansvarig lärare ska godkänna studentens val av ämne, handledare och projektplan. Handledaren ska, förutom att ge stöd och hjälp, godkänna att uppsatsen kan gå till examination. Varje uppsats redovisas muntligt vid seminarium med två studenter som opponenter.
Oppositionens innehåll och kvalitet bedöms och godkänns av examinator. Examinators bedömning av magisterarbetet diskuteras med uppsatsförfattare och opponenter direkt efter seminariet. Uppsatsen godkänns, alternativt underkänns om stora brister föreligger. Flera studenter har valt att göra sin uppsats i samverkan med företag med audiologisk anknytning eller gjort sina undersökningar och skrivit uppsatser vid universitet eller forskningscenter i USA, Australien, Danmark och Norge och får då även fördjupad kunskap om hur forskning bedrivs internationellt. Titlar, författare och handledare för samtliga magisteruppsatser som producerats finns tillgängliga vid avdelningens hemsida:
Undersökningen innebär eget tillämpande av vetenskaplig metod och rapportering i relation till tidigare forskning. Kriterier för bedömning av studenternas magisteruppsatser har utvecklats i nära samarbete med logopedutbildningen som har lång tradition av vetenskapligt självständigt arbete. Kvaliteten är hög bl a tack vare att de ofta utförs inom etablerade audiologiska forskningsprojekt. Av de senaste två årens magisteruppsatser i audiologi har två resulterat i vetenskapliga publikationer:
Publicerade magisteruppsatser 2010-2011
Brännström, K.J., Borovac, A., Zunic, E. & Ibertsson, T. 2011. Acceptance of background noise, working memory capacity, and auditory evoked potentials in subjects with normal hearing. J Am Acad Audiol In press.
Brännström, K. J. & Nilsson, P. 2011. Octave illusion elicited by narrowband noises. J Acoust Soc Am 129(5):3213-3220. Termin 3
I Fördjupad vetenskapsmetodik visar studenterna att de kan:
systematiskt diskutera och förklara relevanta vetenskapliga teorier och metoder ur medicinskt, humanistiskt, samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt perspektiv
självständigt identifiera och diskutera audiologiska frågeställningar och forskningsmetoder
förstå, kritiskt värdera och tillämpa de vanligaste vetenskapliga metoderna inom audiologin
genom att interaktivt delta i diskussioner vid seminarier och i dialog på kursens webbplattform, där kursdeltagarnas projektplaner presenteras och kommenteras samt genom att genomföra skriftliga reflektionsuppgifter och i form av kamratgranskning kommentera varandras reflektioner.
Exempel på en reflektionsuppgift som relaterar till examensmålet
A. Reflektera/diskutera inscannat bokkapitel 10: Approaching Higher Education: A life-World Story of Home-Places, Work- Places and learn-Places. (Booth & Wigforss, 2010, i boken Gender Issues in Learning and Working with Information
Technology. Social construct and Cultural context.) Ta med i reflektionen tankar från seminarieföreläsningen, övningsuppgift 1-4 samt diskussionen kring den i din skriftliga presentation. Speciellt bör du uppmärksamma fenomenologisk och fenomenografisk kvalitativ metodologi samt triangulering av data. Läs därför gärna också inscannade sidor ur Denscombe som inspiration till ditt sista arbete på kursen som är formulerande av en projektplan med minst två angivna metodologier alt metoder för relevant datainsamling. Publicera din seminariereflektion under Seminarium 3.
B. Diskutera minst en medkamrats reflektion i forum under seminarium 3.
Huvuduppgiften för slutexamination av kursen är att varje student ska skriva två alternativa projekt- planer, utifrån olika vetenskapsmetoder och av dessa välja en för att gå vidare med.
Termin 4
I Audiologi – projektkurs för masterexamen visar studenterna att de självständigt kan planera och med adekvat och etiskt försvarbar metod genomföra en kvalificerad forskningsuppgift. Arbetet examineras vid ett seminarium och kriterierna för godkänt uppsatsarbete omfattar bl.a. att:
metodplanering/design är som helhet väl genomtänkt, systematisk och förankrad i relevant metodlitteratur
metodvalet är innovativt och relevant i förhållande till syftet med arbetet, tidigare forskning och motiveringar för valet redovisas
metoden är tydligt beskriven
metoden tillämpas på ett ändamålsenligt, kreativt och logiskt sätt
val av analysmetod och dess tillämpning är väl motiverad
I bearbetningen av data för masterarbetet krävs att studenten under handledning ska kunna genomföra förfinade och fördjupade analysmetoder vad gäller statistik eller kvalitativ metod. Under handledning och vid obligatoriska seminarier presenteras, kommenteras och revideras projektplaner och projektarbete. För att kunna genomföra uppgifterna krävs att studenterna är väl förberedda både när det gäller det egna och kurskamraternas arbeten. I genomförandet av opposition på varandras arbeten visar studenterna att de fördjupat kan förstå och förhålla sig kritiska till kurskamraternas metodval och metodbeskrivning.
Valbara kurser
I Innerörats fysiologi (Se Mål 1) ska rapporterna innehålla metoddiskussioner på avancerad nivå.
Exempel på metoddiskussioner i rapporter
”Det finns standardisering för högfrekvensaudiometri hos människa. ISO 389-5 och IEC 60645-4 specificerar referensdata på hörtrösklar och krav på utrustningen (1). Man mäter i steg om 1/6 oktav mellan 8000 och 16000 Hz. Det finns flera orsaker varför högfrekvensaudiometri inte är inkluderat i rutinaudiometri. En orsak är att frekvensområdet för tal är inkluderat i rutinaudiogrammet och hörseln inom talområdet har ansetts vara det adekvata att testa. En annan orsak är att det är stora interindividuella variationer och variationer i resultaten mellan studier beroende på vilken utrustning som använts. Den
interindividuella variationen är ökad p.g.a. det är svårare med igenkänning och identifiering av höga frekvenser (4). Troligtvis har ytterörats utseende mer betydelse vid hörsel vid höga frekvenser. Vidare ska man komma ihåg att audiometri i
högfrekvensområdet endast täcker 1,5 oktav i jämförelse med konventionell audiometri som täcker 6 oktaver. Ytterligare en orsak till varför man inte rutinmässigt använder sig av högfrekvensaudiometri är svårigheter i kalibrering av utrustningen till exakt frekvens och intensitet. Intresset för högfrekvensaudiometri kommer från indikationer att hörselnedsättning i det höga frekvensregistret skulle kunna prediktera för framtida hörselnedsättning i normalregistret. Det gäller vid bullerskada, kranskärlssjukdom, hyperlipidemi, diabetes, ototoxiska droger, otoskleros och mellanörepatologi (4). Det spekuleras att högfrekvenshörseln är viktig vid diskrimination och är till hjälp för att urskilja högfrekventa röster i bullrig omgivning (5). I en studie där man jämförde tröskelvärden vid mätning med hörlurar (Koss headphone model HV/1A) och frifältsmätning (enligt Ostelhammer) med icke testörat pluggat fann man bättre hörselresultat i frifältsmätning (4). En kraftig ökning av tröskelvärdet fanns vid 14,25 kHz i frifältsmätningen, medan det var en mer gradvis ökning av tröskelvärdet, börjande vi 12,5 kHz vid mätning med hörlurar. Forskarna drar slutsatsen att frifältsmätningen är mer fysiologisk. P.g.a. att mätningen med hörlurar är tekniskt mindre avancerat, enklare att utföra och tar kortare tid så rekommenderar man ändå test med hörlurar. Henry och Fast (6) använde sig av frifältstekniken (enligt Ostelhammer) och mäter hörtröskelnivåer upp till 24000 Hz, men där var medianvärdet på ljudtrycksnivån 105 dB SPL hos 18 - 24-åriga män utan bullerexponering. Högfrekvensaudiometri ställer höga krav på högt signal-brusförhållandet i audiometern. Om personer med nedsatt hörsel i högfrekvensområdet hör normalt i de lägre frekvensområdena kan de uppfatta oönskade signaler som uppstår i de lägre frekvenserna ”
8
Värdering av studenternas måluppfyllelseExamensmålet är grundat genom tidigare examinerad kandidatkurs och liknande moment inom andra kurser under utbildningens gång. Studentens förmåga att visa fördjupad metodkunskap inom
huvudområdet för utbildningen bedöms i flera kurser och terminer.
I såväl Vetenskapsmetodik II som Audiologi – projektkurs för masterexamen ingår obligatoriska kursmoment som fortlöpande examineras och kommenteras: förutom att studenterna ska genomföra en egen kvalificerad forskningsuppgift ska de granska, kommentera och diskutera varandras planer.
Detta sker muntligt på seminarier och/eller skriftligt via webbplattform. De måste sätta sig in i kurskamraternas metodik för att kunna ge relevanta kommentarer på projektplaner och för att kunna genomföra godkänd opposition. Genom obligatoriska seminarier där studenterna presenterar egna planer och kommenterar andras ges möjlighet att examinera såväl förmåga att ge som att ta emot och använda kritik och synpunkter.
Genom att det är få studenter på kurserna ges möjlighet till livliga och ofta kvalificerade diskussioner, fördjupad och tydlig kommunikation, både skriftligt och muntligt, där alla deltar och syns. Vi har alltså ett brett och djupt underlag för att examinera studentens slutliga måluppfyllelse och hänvisar även till i magisteruppsatserna.
Del 1
Examensmål 3
visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att
utvärdera detta arbete
Analys Mål 3 Termin 1
Preventiv audiologi. Exempel på uppgift där studenterna ska planera och genomföra en kvalificerad uppgift där de måste identifiera frågeställningar, bidra till kunskapsutveckling är ett seminarium som genomförs som en ”hearing”. Studenterna får uppdraget att fungera som sakkunniga som ska bidra till en pågående utredning om utveckling av preventiv verksamhet i Sverige.
Examinationsuppgift – ur ”Inbjudan till hearing”
Seminariet kommer att utformas som en hearing och det uppdrag ni som sakkunniga delegater har, är att sätta utvecklingsarbetet i ett internationellt perspektiv.
Vi vill ta del av all er kunskap om den preventiva audiologins innehåll och organisation i andra delar av världen.
Vi vill lyssna till de goda exempel ni speciellt vill lyfta fram och höra vilka implikationer dessa insikter har för utvecklingen av det förebyggande arbetet på det audiologiska området i Sverige.
Kursledare/examinator ikläder sig rollen som intresserad frågvis politiker som vill ha information om det internationella läget och argumentation för hur en implementering i en svensk kontext skulle kunna se ut. På detta sätt blir det möjligt att examinera några mycket viktiga förmågor. Först måste
studenterna under PBL-arbetet på relativt kort tid söka, samla, värdera och kritiskt tolka den flod av internationell information som finns kring denna problematik. Informationen måste bedömas ur vetenskapligt perspektiv men också sättas in i en samhällskontext.
Under seminariet bjuds rika möjligheter att med frågor utmana studenternas förslag och slutsatser så att deras förmåga till kritisk diskussion och argumentation blir effektivt belyst. Seminariet avslutas med en ”konsensusdiskussion” där seminarieledaren med hjälp av studenternas argumentation samman- fattar läget genom att identifiera områden för preventiva insatser som lyfts fram och låter sakkunniga argumentera sig fram till de tre högst prioriterade områdena.
I kursen Vetenskapsmetodik ingår att självständigt identifiera och formulera en frågeställning och utforma preliminär plan för magisteruppsats och studenten ska följa deadlines för de uppgifter som ingår i kursen.
Termin 2
För Audiologi, magisteruppsats hänvisas till inlämnade uppsatser. I uppsatsen ska studenten visa sin förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete.
Magisteruppsatsen ska vara en empirisk undersökning som i ligger i audiologiska forskningsfronten.
Termin 3
I Fördjupad vetenskapsmetodik visar studenterna sin förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställning och att planera en kvalificerad uppgift genom att de för slutexa- mination av kursen väljer en frågeställning och utformar två olika projektplaner med olika metodiska infallsvinklar, utvärderar de båda förslagen och väl motiverat väljer en som handlingsplan (kan dokumenteras med projektplaner).
Examensmålet prövas också i kursen Klinisk fördjupning II där studenterna själva väljer en fråge- ställning som ska gälla evidensbasering, kopplat till egna kliniska erfarenheter. Det kan gälla inter- vention eller bedömning och det kan röra sig om en genomgång/jämförelse av flera metoder, eller en fördjupad granskning av en specifik metod.
10
Studenterna rapporterar skriftligt och muntligt. Krav för godkännande är att rapporten ska presentera en tydlig och relevant frågeställning, att egna erfarenheter ska relateras till aktuell och relevant litteratur och att slutsatsen visar ett kritiskt förhållningssätt till både den egna praktiken och litteraturen.
För exempel kring valda områden hänvisas till Mål 1.
Termin 4
Examensmålet som helhet examineras i Audiologi – projektkurs för masterexamen där studenterna ska välja en frågeställning, planera, genomföra och redovisa ett forskningsarbete. Studenterna
utformar en projektplan, som på basis av att frågeställningen är audiologiskt relevant och intressant, metoden är adekvat för ändamålet och studien etiskt försvarbar och genomförbar, godkänns av handledare och examinator på projektkursen. Projektplanen innehåller också en tidsplanering med deadlines för delmål.
Examinationen av forskningsuppgiften omfattar också att revideringar efter kommentarer från kursansvarig, handledare och kurskamrater ska genomföras, och att studenten ska försvara det färdiga arbetet vid ett examinationsseminarium. Kriterier för godkänt projektarbete omfattar att metodplanering/design som helhet är väl genomtänkt, systematisk och förankrad i relevant metodlitteratur. Metodvalet ska vara innovativt och relevant i förhållande till syftet med arbetet Tidigare forskning och motiveringar för valet ska redovisas och metoden ska vara tydligt beskriven och tillämpas på ett ändamålsenligt, kreativt och logiskt sätt samt val av analysmetod och dess tillämpning ska vara väl motiverad. Ett ytterligare kriterium är att arbetet ska bidra till kunskapsutvecklingen. Det krävs att studenterna ska förhålla sig kritiska till sitt val av metod och till sina resultat och ett av kriterierna för godkänt arbete är att styrkor och svagheter i metoden redovisas och värderas kritiskt.
Frågeställningar för de två masterprojekt som genomförts
- subjektivt upplevda förändringar över tid i svårighetsgrad för tinnitus (två studenter)
- standardiserad intervju för att bedöma ytterligare interventionsbehov hos personer som fått hörapparater utprovade
Audiologi – masterprojekt
Den vetenskapliga artikeln är ett naturligt sätt för studenterna att presentera sitt masterarbete och att demonstrera självständighet inom den audiologiska forskningen. Detta har också stor betydelse för framtida rekrytering inom den audiologiska forskarutbildningen i Norden.
Valbara kurser
I Fördjupning i audiologi I, II väljer studenten självständigt en relevant frågeställning och metod, vanligen litteraturstudie inom ett område, presenterar en plan och genomför uppgiften inom givna tidsramar, presenterar sin rapport vid seminarium och skriftligt. Plan för arbetena granskas och godkänns med avseende på såväl frågeställningens relevans som metodval innan studenten genomför studien.
Värdering av studenternas måluppfyllelse
Studentens uppfyllelse av examensmålets bedöms i ett antal kurser där studentens ska identifiera problem, självständigt och kritiskt formulera relevanta frågeställningar av relevans för audiologi, genomföra undersökningar inom givna tidsramar och presentera muntligt och/eller skriftligt. I kurser ingår ofta också att studenten ska kritiskt granska och kommentera kurskamraters projektplaner och projektarbeten och beskriva, jämföra och diskutera erfarenheter. Detta innebär att de måste
kontinuerligt uppvisa sin förmåga att förhålla sig kritiskt och självständigt till val och formulering av frågeställningar och metoder Fr a sker examination av målet under året som leder till masterexamen. I masterprojektet krävs explicit att studenten ska utvärdera sitt eget arbete. Genom examinationsformer i obligatoriska kurser, projektarbeten, magisteruppsats och i synnerhet under masteråret och slutligen genom masterprojektet måste studenterna förhålla sig till och bidra till kunskapsutvecklingen inom audiologin genom att visa sin goda förmåga att planera och med kvalificerade metoder genomföra kvalificerade uppgifter. Ett krav för godkännande är också att de genomför kursuppgifterna inom givna tidsramar vilket alltid sker. Vi har sammantaget ett brett och djupt underlag för att examinera
studentens slutliga måluppfyllelse.
11
Del 1
Examensmål 4
visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som
ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper
Analys Mål 4
I flertalet kurser inom masterprogrammet ingår examinationer där studenterna genomför självständiga arbeten/undersökningar och redovisar dessa muntligt under seminarier och/eller skriftligt. Flera kurser, bl a vetenskapsmetodik- och uppsatskurserna, och masterseminarierna med redovisningar av kliniska och individuella fördjupningskurser, genomförs i samverkan med logopedi vilket ger en både
tvärprofessionell och tvärkulturell kontext för studenterna att redovisa och diskutera sina arbeten i. I den internationella teorikursen sker dessutom kommunikationen på engelska.
Termin 1
Preventiv audiologi innefattar en examinationsuppgift (se tidigare mål) som ställer höga krav på stu- dentens muntliga förmåga i egenskap av ”specialister” i ett kvalificerat sammanhang. Under seminariet bjuds rika möjligheter att med frågor utmana studenternas förslag och slutsatser så att deras förmåga till kritiska diskussion och argumentation blir effektivt belyst. De kommer väl föreberedda eftersom examinationsformen gör det svårt att komma dåligt förberedd. Studenternas återkoppling på exami- nationen är mycket positiv och prestationerna är normalt mycket goda. Relevansen i uppgift och i upplägg och resultatet när seminariet genomförts bidrar sannolikt mycket till den positiva responsen. I kursen får studenten alltså visa fördjupad kunskap om hur man bör kommunicera ämnet audiologi till andra i samhället, såväl som media och personer i riskgrupper.
Även inom kursen Fördjupad barnaudiologi ska studenterna visa sin kunskap om svensk barn- audiologi (nationellt perspektiv) i förhållande till internationellt perspektiv.
Termin 2
Audiologi, magisteruppsats. Under kursens gång bedöms studentens muntliga och skriftliga färdigheter vid flera tillfällen. Studenten ska presentera en skriftlig plan och muntligt presentera och försvara denna. Studenten ska också slutligen presentera sin uppsats och försvara den samt
opponera på medstudents arbete. Presentation/försvar av uppsats, oppositionens innehåll och kvalitet samt den skriftliga uppsatsen bedöms av examinator. Den skriftliga förmågan ska framgå av
studenternas uppsatser.
Termin 3
I Teorikurs i audiologi ur ett internationellt perspektiv som genomförs i form av workshop på engelska med en inbjuden lärare, examineras det audiologiska innehållet i kursen av gästläraren men själva kursen och aktuellt examensmål examineras vid seminarium med svensk kursansvarig. Fokus är på att studenten ska göra jämförelser och dra slutsatser i ett internationellt perspektiv. Frågorna är valda för att examinera de två högre förmågorna i SOLO-taxonomin (rationella och utökade abstrakta förmågor) samt relatera det som presenterats i kursen till svenska förhållanden.
Exempel på diskussionsfrågor vid examinationsseminarium
1. Var och en ska identifiera ett aha-ögonblick under kursen och beskriva detta för kurskamrater (7 min)
2. På vilket sätt har er syn på (elektrofysiologiska undersökningar och dess innehål) förändrats under kursen? (10 min i grupp med sekreterare)
3. Vilka behov av förändring kan ni identifiera i de audiologiska verksamheter ni känner till? (10 min i grupp med sekreterare) 4. Hur skulle ni gå till väga för att driva igenom de nödvändiga förändringarna? Vilka argument finns för de förändringar ni föreslår? (10 min i grupp med sekreterare)
Alla frågor följs av en diskussion i den större gruppen samt av en sammanfattning från kursledaren.
12
Den muntliga redovisningen av kursen Klinisk fördjupning II sker vid seminarier dit studenter och lärare på masterprogrammet i audiologi och logopedi är inbjudna. Det blir då ett tvärprofessionellt sammanhang, där studenterna måste utforma presentationen så att även de som inte är direkt ämneskunniga kan förstå och kommentera resultaten. Studenterna visar stort intresse för varandras ämnen och diskussionerna vid seminarier blir ofta livliga, med många frågor.
Termin 4
Audiologi – projektkurs för masterexamen innebär den mest ingående prövningen av studenternas förmåga att redogöra och argumentera muntligt och också att formulera sig skriftligt. Arbetet skrivs vanligen på engelska i artikelform.
Valbara kurser
Den muntliga redovisningen av Fördjupning i audiologi I, II sker i likhet med Klinisk fördjupning vid masterseminarier men kraven inom dessa kurser är därutöver mer omfattande gällande skriftlig rapportering.
Värdering av studenternas måluppfyllelse
Detta mål examineras vid många tillfällen och på olika sätt och vi bedömer att vi har ett sammantaget både brett och djupt underlag för att examinera studentens slutliga måluppfyllelse. Examinationen inom de flesta kurserna under året för masterexamen kräver både skriftlig och muntlig redovisning i olika former och sammanhang. I vissa kurser sker detta obligatoriskt på engelska och det är ofta förekommande att studenter skriver magisteruppsats och masterprojekt på engelska.
Masterprogrammet har studenter från två ämnesområden (audiologi och logopedi), med tidigare utbildning även från olika universitet i Sverige och övriga Norden. Detta ger en både tvärprofessionell och tvärkulturell kontext för studenterna att redovisa sina arbeten i för de obligatoriska kurserna. Även i fristående kurser (som i Innerörats fysiologi) kan gruppen vara blandad, framför allt när det gäller profession.
13
Del 1
Examensmål 5
visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
Analys Mål 5
Termin 1
Ämnet Preventiv audiologi är centralt ur samhällssynpunkt och kursen integrerar kunskap från tidigare kurser. Att hantera dessa frågor kräver god insikt om lagstiftning och standardisering samt om samhälleliga och etiska aspekter. I kursen ingår en kvalificerad examinationsuppgift i form av en
”hearing”, se mål 3 där komplexa fakta måste bedömas ur vetenskapligt och kvalificerat audiologiskt perspektiv men också sättas in i en samhällskontext.
I Fördjupad barnaudiologi ska studenten visa förmåga att göra bedömningar i ett helhetsperspektiv kring barn med hörselnedsättning/dövhet bland annat avseende sambanden mellan kommunikation, språk, kognition och psykosocial utveckling; habilitering med hjälpmedel och hörapparat och
rådgivning utifrån miljöfaktorer (fysiska och sociala); bemötande och kommunikativa strategier och färdigheter; skolformer och undervisningens innehåll särskilda förutsättningar i förskole- och skolmiljö;
dövkulturens framväxt och aktuella villkor samt dövblindas kommunikations- och livsvillkor.
Termin 2
Vetenskapligt arbete. Studenten ska i sin uppsats visa sin förmåga att tillämpa gällande lagstiftning kring forskningsetiska frågor. Studenten ska göra en ansökan till etisk kommitté och projekten måste innehålla forskningsetiska frågeställningar för att godkännas.
Exempel på forskningsetiska överväganden ur plan
- Utskick av enkäter sker utefter hörselpedagogerna register vilket jag inte kommer att få del av.
- Enkäterna kommer endast ingå i studien om en förälder givit sitt godkännande.
- Föräldrar avgör anonymiteten genom att frivilligt fylla i barnets namn, skola och årskurs.
- Barnet kan när som helst avbryta sin medverkan vilket framgår i föräldrabrevet.
- Audiogram lämnas av hörselpedagog endast med förälders godkännande.
- Föräldrar och andra medverkande kommer vid förfrågan att få tillgång till färdigt material.
- Allt material förstörs när studien är avslutad.
Vi anser inte att det finns några risker med deltagandet. Studiens enda nackdel är att det inte upplevs så motiverande för en tonåring i högstadiet att fylla i två enkäter även om de kan fyllas i förhållandevis fort, ca 30-40 min
Termin 3 - 4
Audiologi – projektkurs för masterexamen samt de flertal valbara kurser som redovisas vid masterseminarium ställer kvalificerade krav på studentens förmåga att reflektera över och diskutera komplexa audiologiska frågor ur vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Studenten har vid denna tidpunkt även fördjupad vetenskapsmetodisk kunskap och erfarenheter från tidigare genomfört magisterarbete vilket gör att den enskilda studenten vid dessa tillfällen uppvisar en väsentlig
fördjupning inom detta examensmål.
Värdering av studenternas måluppfyllelse
Studenternas förmåga att göra kvalificerade bedömningar utifrån ett vetenskapsperspektiv bedöms i ett antal kurser under masterprogrammet, i magisteruppsats och slutligen i masterprojektet.
Både preventiv audiologi och barnaudiologin är viktiga exempel på kurser där studentens förmåga att betrakta audiologin ur ett komplext samhällsperspektiv prövas. Likaså är studenternas val av
magisterarbeten och masterprojekt vanligen kopplade till audiologiska samhällsfrågor och audiologin som folkhälsoproblem belyses därmed i uppsats- och masterseminarier för samtliga studenter, även de som valt annan inriktning eftersom man tar del av varandras planer, opponerar på varandras uppsatser/projekt och deltar i kurskamraters seminarier. Utöver de krav på goda kunskaper om
14
forskningsetik som krävs för godkännande av magister- och masterarbete är etiska ställnings- taganden, t ex förmåga att identifiera brister i praxis och att analysera dessa, förutsättningar för godkännande av uppgifter utförda inom Klinisk fördjupning.
I de flesta fall behöver studenten också visa på kvalificerad förmåga att integrera både vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Detta gäller i synnerhet magister- och masterprojektet. Vi har alltså sammantaget ett stort underlag för att examinera studentens slutliga måluppfyllelse. I övrigt hänvisar vi till insända magisteruppsatser.
15
Del 1
Examensmål 6
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling
Analys Mål 6 Termin 1
Preventiv audiologi. Examination med en hearing kring utvecklingsarbete ställer höga krav på stu- dentens förmåga att argumentera för kunskapsutveckling och utveckling av området, se tidigare mål.
Termin 2
Audiologi, magisteruppsats För bedömning av studentens uppnåelse av detta examensmål hänvisar vi till magisteruppsatserna där studenterna förväntas både visa sin kompetens, sin förmåga att identifiera, söka och samla kunskap och därutöver identifiera vidare behov av kunskap.
Exempel ur magisteruppsatser
”Mer forskning krävs på området, där man fastställer hur skillnader i testkonstruktioner och testparametrar påverkar
suppressionseffekten vid auditiv uppmärksamhet. Då behövs en klar teoretisk modell till hur auditiv uppmärksamhet verkligen skulle kunna påverka MOC-reflexen och emissionsnivåerna. Orsaker till variationen mellan studier är oklar, därför behövs stora urval där riktad uppmärksamhet verkligen testas för att finna någon trend i variabiliteten. Men om man ser till de anatomiska studierna, som fastställer en påverkan på det mediala olivokokleära komplexet från inferior colliculus och även det auditiva kortex, kan man tänka sig att en central påverkan på de afferenta signalerna genom de efferenta banorna faktiskt är möjlig.
Eventuellt är OAE inte den känsligaste metoden att fastställa detta på, och möjligen är beteendebaserade uppmärksamhetsuppgifter för oberäkneligt för att ge tydliga resultat. Inget tydligt samband mellan Flankertestet och suppressionsmätningarna kunde observeras. Men det kan bero på att en uppmärksamhetseffekt inte uppkom vid suppressionsmätningarna, och det är även osäkert hur väl inhibitionsförmågan lyckats undersökas.”
Termin 3
Studenterna visar prov på sin förmåga att identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling genom att det i examinationen för kursen Fördjupad
vetenskapsmetodik ingår att de ska skriva en reflektion kring kunskap och kunskapssyn. I uppgiften ingår också att göra peer review på en kurskamrats reflektion. I kursen Klinisk fördjupning ställs kunskapsutvecklingen på sin spets i konkret sammanhang med kraven på evidensaspekter i muntlig och skriftlig rapport.
Termin 4
I Audiologi – projektkurs för masterexamen krävs högre grad av självständighet och erbjuds mindre aktiv handledning och därmed ges ett större individuellt ansvar än vad som gäller för magisteruppsatsen.
Valbar kurs
Genom inriktning på valbar kurs uttrycker studenten sitt behov av ytterligare kunskap och tar ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
Fördjupning i audiologi I och II: Målet examineras tydligt för studenter som väljer att utforma en valbar kurs tillsammans med klinikrelaterad, internationell eller litteraturbaserad uppgift. Kursen bygger på att studenten formulerar en frågeställning utifrån identifierat behov av ytterligare kunskap.
Studenten ska vara aktiv och skapande i planeringen av hur kunskapen ska uppnås och ska självständigt genomföra uppgiften. Plan, genomförande och skriftlig och muntlig redovisning ingår i examinationen. I redovisningen visar studenten sin förmåga att på ett fördjupat sätt beskriva och diskutera den specifika frågeställningen. Vidare ska studenten kunna kritiskt granska och värdera den
16
verksamhet eller litteratur som utgjort kursaktiviteterna samt sätta dem i relation till tidigare kunskaper och erfarenheter.
Exempel på fristående kurser som studenterna valt för fördjupning
Handledning i logopedi och audiologi (Lunds universitet) Cochleaimplantat (Lunds Universitet)
Innerörats fysiologi (Lunds universitet)
Dövblindhet i ett livsperspektiv (Örebro universitet) Från gen till miljö (Örebro universitet)
Rehabiliteringsvetenskap (Mittuniversitetet)
Utlandsstudier (San Diego State University, University of Southampton)
Värdering av studenternas måluppfyllelse
Vi bedömer att vi har ett brett och djupt underlag för att bedöma att studenterna når målen. Studenter har identifierat sitt behov av ytterligare kunskap och visar detta i första hand genom att söka
programmet. Upplägget är dessutom sådant att studenten måste lägga upp en individuell plan
tillsammans med programansvariga, ta ställning till en stor andel valbarhet i fråga om kurser och i flera fall utforma dessa på egen hand. Studenten får alltså ta stort ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
I och med att i alla obligatoriska och flertalet valbara kurser ingår att identifiera frågeställningar och självständigt genomföra uppgifter som innebär sökande och organisation av kunskap, som redovisas muntligt och/eller skriftligt, examineras studenterna återkommande på detta mål. I flera kurser ingår dessutom tydliga lärandemål att reflektera kring kunskap, kunskapsutveckling och lärande och att formulera framtida utvecklingsbehov.
Masterprogrammet med samverkan mellan audiologi och logopedi väcker i sig intressanta och konstruktiva diskussioner i studentgruppen kring tvärvetenskapliga frågor där ytterligare utvecklingsbehov finns.
Redovisning av resultat
Kurs Genomströmning
ht 10/vt 11 ht 11 registrerade/klara
studenter Termin 1: Audiologisk fördjupning, 12hp:
Fördjupad barnaudiologi Preventiv audiologi Vetenskapsmetodik, 6hp*
Valbar: Innerörats fysiologi, 7,5hp Otomikroskopi, 4,5hp
Klinisk fördjupning Cochleaimplantat, 7,5hp*
18/18 (4 master) 10/10 (2 master) 19/19 (5 master) 10/10 (2 master) 16/16 (3 master) 7**
17/17 (4 master, 2 övr) 18/18 (5 master) 12**
14 (1 master,7 övr)**
Termin 2: Vetenskapligt arbete, 30hp* 13/7 (2 master) Termin 3: Fördjupad vetenskapsmetodik, 9hp*
Teorikurs i audiologi ur ett internationellt perspektiv Klinisk fördjupning
3/3 5**
17/17 12/12
Termin 4: Innerörats fysiologi, 7,5hp
Audiologi: Projektkurs för masterexamen, 15hp*
17/17 3/3 Valbara kurser:
Innerörats fysiologi, 7,5hp
17/17 3/3
Redovisningen avser studenter inom audiologi på avancerad nivå. Det sker för vissa kurser en kurssamverkan med logopedi, i kurser markerade med *, men logopedistudenter redovisas inte här.
Vid kurserna termin 1 och 2 deltar även studenter i audiologiutbildningens termin 7 och 8. Dessa är formellt inskrivna i mastersprogrammet men avslutar sin utbildning med magisterexamen. Antal ”äkta”
masterstudenter anges då inom parentes. **Ej avslutade kurser.
17
Del 2 – Utbildningens förutsättningar
Lärarkompetens och lärarkapacitet
För en kvalificerad utbildning behövs en lärarkår med bred kompetens inom fr a audiologi och vetenskapsmetodik på avancerad nivå.
Tre lärare har doktorsgrad i audiologi (med inriktning mot diagnostik, fördjupad rehabilitering,
barnaudiologi) och är även legitimerade audionomer. Endast en har fast universitetstjänst. Samtliga är forskningsaktiva och två kliniskt verksamma.
En teknisk audiolog/civilingenjör med lång och gedigen erfarenhet har huvudansvar för de tekniska momenten av området och dokumenterad pedagogisk skicklighet och har erhållit Medicinska
föreningens pedagogiska pris. En lärare är leg audionom med magisterexamen i audiologi, utbildning i vårdpedagogik, gedigen erfarenhet av utbildning inom audiologi inom diagnostik/rehabilitering och har erhållit Medicinska föreningens och Lunds studentkårs pedagogiska pris. Att två lärare har erhållit dessa framträdande utmärkelser är anmärkningsvärt för den minsta av fakultetens utbildningar och med hundratals tänkbara kandidater!
Övrigt lärarkollegium vid Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi har hög kompetens inom forskning och undervisning bland disputerade inom logopedi. Flera av dessa forskar tillsammans med doktorander i audiologi inom gemensamma områden (CI, auditiv perception och röst/akustik).
Avdelningen har totalt drygt 20 lärare anställda från 20-100% varav elva är disputerade.Flera av lärarna har mångårig erfarenhet av att undervisa om olika aspekter av vetenskapsmetodik, såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Tillgång till disputerade lärare är tillfredsställande inom master-
programmet genom att även lärare/forskare inom logopedi fungerar som examinatorer/ kurssansvariga och handledare för det vetenskapliga arbetet och för masterprojektkursen.
Till såväl kursen i fördjupad vetenskapsmetodik som till de obligatoriska och fristående/valbara kurserna anlitas dessutom externa föreläsare på basis av speciella ämneskunskaper.
Utbildningsledningen för masterprogrammet består av en programdirektör med inriktning audiologi och en med inriktning logopedi samt en studierektor/fasansvarig för båda inriktningarna.
18
Del 2 – Utbildningens förutsättningar
Antal helårsstudenter i aktuell utbildning
Ht 2010 – Vt 2011 Helårsstudenter
Antal
reg/godkända magister/master
Ht 2011
Helårsstudenter magister/master
Antal reg.
mag/master Termin 4 Vt 11 3/3
Termin 3 Ht 10 3/3 Termin 3 Ht 11 3 Termin 2/8 (A6) Vt 11 10/6* 3/1*
Termin 1/7 (A6) Ht 10 14/13 5/4 Termin 1/7 (A7) Ht 11 10 2
*Flera uppsatser är under avslutande
Studenternas förutsättningar
Fokus i redovisningen är på de studenter som valt masterprogrammet (”äkta” masterstudenter) men samverkan sker under det första året med studenter som går termin 7 och 8 i audiologiutbildningen.
De studenter som söker sig till masterprogrammet har gjort ett aktivt val och är mycket motiverade och är i flertalet fall studenter från andra nordiska länder och andra utbildningsorter. Samverkan sker med masterprogrammet i logopedi. Studenternas olika akademiska inriktningar, olika kliniska erfarenheter och därutöver variation i längd av klinisk erfarenhet bidrar till att både bredda och fördjupa
diskussioner och reflektioner. Studentgruppen är mycket engagerad både i att föra audiologin vidare och i att samverka med logopedi vilket genomsyrar seminariediskussioner och annan samvaro.
Det är, som framgår av tabeller ovan, relativt många som följer en del av kurserna men antalet heltidsstudenter har hittills varit få. De flesta av studenterna väljer att läsa till masterexamen på deltid.
Under kommande år förväntas antalet studenter som tar examen öka. Av de fyra studenter som totalt avlagt mastersexamen i audiologi vid Lunds universitet har två gått till norskt universitet, en agerar som lärare på audiografutbildningen och den andra som forskare.
19
Del 3 – Andra förhållanden
Självständigt arbete
Magisteruppsatsen omfattar 30hp och genomförs termin 2 på masterprogrammet (termin 8 i audiologiutbildningen). Studenterna arbetar enskilt eller med en kurskamrat.
Projektarbetet inom masterprogrammet omfattar 15 hp och genomförs termin 4. Projektet genomförs i normalfallet individuellt men det är tillåtet att vara två.
20 Lärarkompetens och lärarkapacitet
Eventuella generella kommentarer Akademisk titel/
akademisk examen
Anställningens inriktning
Professions- kompetens
Anställ- ningens omfatt- ning vid lärosätet (% av heltid)
Undervis- ning grundnivå audiologi (% av heltid)
Undervisning avancerad nivå audiologi (% av heltid)
Tid för forskning audiologi (% av heltid)
Namn Kommentar
Lektor
Doktor i audiologi
Undervisning och forskning inom
audiologisk diagnostik
Leg.
audionom
100 15 25 60 Jonas Brännström
Universitetsadjunkt Med. mag.
audiologi Vårdlärarexamen
Audiologisk diagnostik och rehabilitering, klinisk undervisning
Leg.
audionom
100 90 10 Ingrid Lennart
Forskningsingenjör Master i teknisk fysik
Civilingenjör
Teknisk audiologi:
Signalbehand- ling, akustik, preventiv audiologi
Teknisk audiolog
75 50 25 Anders Jönsson
Doktor i audiologi Barnaudiologi Leg.
audionom
10 40 Tina Ibertsson
Doktor i audiologi Audiologisk rehabilitering
Leg.
audionom
20 15 5 Marie Öberg
21
Universitetsadjunkt Med. mag.
logopedi
Utbildnings- administration, flerfunktions- nedsättning
Leg. logoped 50 40 10 Boel Heister Trygg Programdirektör
audiologiutbildning;
master audiologi Universitetsadjunkt
Med. mag.
logopedi
Utbildnings- administration, Internationa- lisering
Leg. logoped 75 50 25 Kajsa Johansson Studierektor,
fasansvarig, audiologiutbildning;
master audiologi/
logopedi Amanuens
Med. mag.
audiologi
Audiologisk diagnostik och rehabilitering, klinisk undervisning
Leg.
audionom
50 45 5 Linda Ivarsson
Lektor
Doktor i logopedi
Vetenskapligt arbete
Leg. logoped 100 10 * Kristina Hansson* Programdirektör
master logopedi Professor
Doktor i logopedi
Vetenskaps- metodik, Vetenskapligt arbete
Leg. logoped 75 5 - 10 * Birgitta Sahlén*
Lektor
Doktor i logopedi
Vetenskaps- metodik
Leg. logoped 100 5 - 10 * Eva Wigforss*
Professor
logopedisk fonetik
Vetenskaps- metodik
70 5 - 10 * Anders Löfqvist*
Doktor i psykologi Människans utveckling
Leg.
psykolog
5 - 10 ** Elia Psuoni** Psykologiska
institutionen
Doktor i lingvistik Lingvistik 5 ** Gisela Håkansson** Institutionen för
lingvistik
*Huvudinriktning undervisning och forskning inom logopedi
** Huvudinriktning undervisning och forskning inom sina ämnen på andra institutioner
