Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 – 2014 Självvärdering

1

Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 – 2014 Självvärdering

Lärosäte: Lunds universitet U tvärderingsärende reg.nr 643-643- 03212-11

H uvudområde: Audiologi Examen: Magister

Bakgrund

1998 etablerades vid Medicinska fakulteten en fyraårig audiologiutbildning på magisternivå i sam- verkan med logopedutbildningen. Utbildningsplan och kurser har utformats efter internationella förebilder. Sedan 2007 sker årlig antagning. Vid start omfattade audionomexamen minst 120 p vilket gjorde ett fyraårigt program enkelt: studenterna fick audionom- och magisterexamen efter fyra års studier. Senare examensförordning stipulerar att audionomexamen 180hp ska kunna erhållas efter tre år, och samordning av examina är inte längre möjlig. Efter revidering av utbildningsplan ryms nu en kandidatuppsats inom ramen för de tre första åren. Utbildningsplan för Audiologiutbildningen 2007 omfattar Audionomprogram 180hp och Magisterprogram i Audiologi 60hp. Följande kurser inom Audiologiutbildningen ingår i den del som leder till magisterexamen:

Termin 1

AUDA11 Introduktionskurs, 4,5 hp AUDA12 Människans utveckling I, 9 hp AUDA13 Lingvistik 7,5 hp

AUDA14 Audiologisk grundkurs 4,5 hp AUDA15 Akustik I, 4,5 hp

Termin 2

AUDA14 Audiologisk grundkurs, 1,5 hp AUDA21Anatomi och fysiologi, 6 hp AUDA22 Fonetik, 15 hp

AUDA23 Människans utveckling II, 7,5 hp Termin 3

AUDA31Barnets utveckling, 7,5 hp AUDA32 Audiologisk diagnostik I 3,5 hp AUDA33 Signalbehandling I, 3 hp

AUDA34 Audiologisk diagnostik I, klin/prakt, 6 hp Termin 4

AUDA41Centrala auditiva processer, 3 hp AUDA42 Audiologisk diagnostik II, 7,5 hp AUDA43 Audiologisk diagnostik II, klinisk/praktisk undervisning, 4,5 hp

AUDA44 Signalbehandling II, 12 hp AUDA45 Audiologisk rehabilitering I, 3 hp Termin 5

AUDA51 Medicin vuxna, 4,5 hp

AUDA52 Audiologisk rehabilitering II, 15hp AUDA53 Audiologisk rehabilitering, klin/prakt 7,5 hp AUDA54 Terapeutiskt bemötande, 3 hp

Termin 6

AUDA61 Akustik II, 10,5 hp

AUDK62 Audiologisk rehab. III - kandidatuppsats, 15hp AUDA63 Fördjupad audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning, 4,5hp

Termin 7

AUDN71 Audiologisk fördjupning (Fördjupad barnaudiologi; Preventiv audiologi) 12 hp AUDN72 Vetenskapsmetodik 6 hp

AUDN74 Otomikroskopi, vaxextraktion, 4,5hp AUDN73 Klinisk fördjupning 4,5 hp

Valbar kurs 7,5 hp Termin 8

AUDM81 Vetenskapligt arbete 30 hp För kursplaner, utbildningsplaner och annan information om utbildningen hänvisas till www.med.lu.se/audiologiutbildning www.med.lu.se/master_audiologi_logopedi

Vid besök visas gärna handlingar upp: kurbokslut, skriftliga tentamina, anvisningar till projekt,

anvisningar för kliniska lärare och kursansvariga, rapport från kommunikationsprojekt, utredningar vid start av utbildningen etc.

2

Del 1

Inledning till del 1

Grunden i det pedagogiska upplägget är att ramverk/paradigm för kunskap och centrala

koncept/begrepp introduceras under de första terminerna och innehållet blir mer och mer detaljerat efterhand genom växelvis lärarledd undervisning, PBL i basgrupper, teori och praktik. Kunskap skapas i interaktion mellan studenter och lärare men utgår från studentens eget kunskapssökande.

Progression sker genom studentens fördjupning och reflektion över redan förvärvad kunskap tidigare terminer.

Studentens resultat prövas kontinuerligt via olika examinationsformer: skriftligt i tentamina, rapporter, i kandidat- och magisteruppsats; muntligt genom redovisning i grupp, vid seminarier och workshops, samt i praktiska prov. Mångfald av former och utformning av examina möjliggör ett djupinriktat lärande och examinationen innebär ofta ett lärtillfälle. En liten studentgrupp ger frekventa möjligheter att bedöma studenternas förmåga att reflektera, visa kunskap, diskutera och argumentera.

I Introduktionskurs läggs en grund för merparten av examensmålen. Studenterna får övergripande kunskap: audiologiämnet, forskning, viktiga randområden, vetenskapliga artiklar, diagnostiska färdigheter, audiologisk verksamhet inom olika områden. Studenterna får grundläggande övning i muntliga kommunikationsprocesser samt individuella övningar i skrift. Information ges om etik.

Studenten reflekterar kring eget lärande.

Fokus i rapporten kommer att vara på fjärde året, magisteråret. Audionom-/kandidatexamina rapporteras separat. Kurser från termin 1- 6 kommer att redovisas mer översiktligt eftersom magisterexamen ingår i en fyraårig sammanhållen audiologiutbildning med en genomtänkt uppbyggnad av kurser och inte ses som ett kompletterande magisterår (men kan användas till ett sådant för utifrån kommande studenter).

Eftersom varje examensmål examineras i flera kurser och samma kurs ofta speglar flera examensmål återkommer vi ibland till samma kurs. (För att undvika upprepning redovisas examinationsformer och studenternas utvärderingar inte varje gång en kurs nämns). Under respektive examensmål analyseras kortfattat hur kurser bidrar till slutlig måluppfyllelse, mer ingående för kurser termin 7 och 8 (termin 1 och 2 under magisteråret) och hur studenten examineras inom dessa kurser. Vidare görs en samlad värdering av måluppfyllelse för varje mål. Redovisning av resultat per kurs inom magisteråret redovisas sist i Del 1.

3

Del 1

Examensmål 1

visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt

insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Analys Mål 1

Det audiologiska vetenskapsområdet går som en röd tråd genom hela utbildningen och examineras utifrån progression. Andra vetenskapsområden som logopedi, psykologi, lingvistik/fonetik, medicin och teknik, med aktiva forskare och specialister som föreläsare inom dessa ämnen. Detta bidrar till djup förståelse av hörselns funktion och av hörselskador. Studenten får successivt fördjupad kunskap om hörsel, hörselns betydelse för individen och faktorer som påverkar hörselhälsan genom kurser över hela utbildningen: kurser i audiologisk diagnostik, audiologiskt rehabilitering, medicinsk och teknisk audiologi med integration av medicin, teknik, lingvistik och beteendevetenskap. En väsentlig audiologisk fördjupning sker fr a på avancerad nivå, t ex inom området barnaudiologi och preventiv audiologi.

Termin 1 - 6: Studentens grundläggande kunskap om tidig, normal och avvikande kommunikationsut- veckling bedöms bl a i kursen Lingvistik. Akustik I examinerar grundläggande kunskaper men ställer också krav på framåtblickar för kommande studier. Människans utveckling I och II ger studenten en beteen-devetenskaplig grund. Enligt studenterna bidrar kursen till självständigt tänkande: del 1: 4,3/5, del 2: 4,5/5 och ger nya kunskaper, perspektiv och insikter: del 1:4,5/5 av 5, del 2: 4,4/5. I Anatomi och fysiologi visar studenten sin kunskap om hörselsinnets funktion i skriftlig tentamen. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,1 resp 4,3/5. Studenten visar kunskap om barnets tidiga utveckling, barnsjuk-domar, bakgrund till hörselnedsättning och tidig hörselutveckling i Barnets utveckling.

Audiologisk diagnostik I integrerar örats anatomi, fysiologi, skador, audiologiska mätmetoder, teknisk audiologi och psykoakustik och studenten examineras i skriftlig tentamen, inlämningsuppgift och seminarium. Studenterna skattar måluppfyllelse och examination till 4/5.

Signalbehandling I ger studenten en stabil grund för tekniska aspekter av audiologisk rehabilitering men examineras även på högre nivå. Studenternas skattning av måluppfyllelse är 4,8/5 och examinationens spegling av målen 4,2/5. Centrala auditiva processer ger studenten kunskaper i centrala hörselsystemet, i aktuellt forskningsläge och kontakt med avdelningens ämnesintegrerade forskning. Studenten examineras vid litteraturseminarium och skriftlig tentamen. I Audiologisk diag- nostik II visar studenten sin kunskap i skriftlig tentamen och inlämningsuppgift. Måluppfyllelsen skattas av studenterna till 4,8/5 och examination till 4/5. Medicin vuxna, del 1 berör sjukdomar som drabbar äldre och studenten examineras vid skriftlig tentamen. I Audiologisk rehabilitering II läser studenterna vetenskapliga artiklar och genomför projekt utöver skriftlig tentamen. Studenterna skattar kursens måluppfyllelse till 4,5 föreläsningar 5, tentamen och projektarbete till 4,5/5.

Studenterna arbetar under kursen Akustik II med komplexa vetenskapliga audiologiska artiklar med akustisk relevans. Kunskaper bedöms i skriftlig tentamen (frågor, artikelanalys, essä om akustisk impedans) och vid redovisning av artiklar vid seminarier. Viktigaste aspekt vid bedömning är förmåga att redogöra för komplexa samband och integrera kunskap i akustik med det audiologiska fältet.

Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,3 av 5. Essäerna om akustisk impedans är en viktig förberedelse för kandidat- och magisterarbete och håller generellt hög nivå.

Exempel – del 2 och 3 i Akustik, skriftlig tentamen

Del 2: Studenterna vet att en av artiklarna de arbetar med kommer att slumpvis väljas ut av kursansvarig och finnas med som bilaga till tentamen. En av tentamensdelarna består av uppgifter kopplade till den artikeln.

Del 3: Vidare vet de också i förväg att de under tentamen ska producera en kompetent sammanhållen text om det akustiska begreppet akustisk impedans. Målet är att integrera så många aspekter som möjligt och skapa så djup förståelse som möjligt.

4

och analysera vetenskapliga artiklar utifrån ett syfte. Studentens specifika kunskaper bedöms under seminarier under kursen samt igenom den skriftliga produkten. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,4/5, arbetet med uppsatsen till 4,7 och examination till 4,7/ 5.

Termin 7 - 8: I kursen Vetenskapsmetodik får studenten visa kunskaper och färdigheter i veten- skaplig metodik som förberedelse inför genomförande av eget vetenskapligt arbete. Studenten ska göra statistisk analys av empiriskt material samt konstruera och utvärdera ett psykometriskt test. Se även Mål 2 och 3.

Audiologisk fördjupning består av två olika provmoment: Fördjupad barnaudiologi innebär att studenten fördjupar och integrerar kunskaper från audiologi, psykologi, akustik och lingvistik kring habilitering/rehabilitering. I kursen måste studenten visa förmåga att belysa barnaudiologiska frågor ur flera aspekter och i ljuset av aktuell forskning i egen fördjupningsuppgift. Kursen examineras bl a vid litteraturseminarium. Se även Mål 3 och 5. Studenterna bedömer måluppfyllelse till 4,2/3,8 av 5. Ur utvärderingar: intressant med den kognitiva aspekten… med föreläsningar om döva och

hörselskadade barns situation… helheten… bredden och dialogen, med kurskamrater och föreläsare… mycket positiv till öppenheten … i lärandeprocessen

Exempel – fördjupningsuppgifter

Om tidig upptäckt/diagnos

Om hörapparatanpassning på små barn

Psykisk hälsa hos barn med hörselnedsättning och psykosocialt arbete

Om barn med hörselnedsättning som är flerspråkiga och kommer från andra kulturer Språklig och kommunikativ utveckling hos barn med hörselnedsättning

Om barn med hörselnedsättning i skolan

I Preventiv audiologi får studenterna integrera kunskap från många tidigare kurser för att efter avslutad utbildning kunna bedriva ett kompetent framgångsrikt förebyggande arbete. Studenten ska vid examination visa goda insikter i t.ex. fysiologi, diagnostik, akustik, signalbehandling och pedagogik och om lagstiftning och standardisering samt om samhälleliga och etiska aspekter i

basgruppsdiskussion samt i konkret men komplex uppgift som beskrivs mer utförligt under Mål 3.

Kursen beskrivs även under Mål 1, 4, 5 och 6. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4/5. Ur

utvärderingar: … bra på att fånga upp våra frågor och sätta dem i ett sammanhang… har fått insikt i preventivt arbete och hur detta kan föras… blev väldigt inspirerad av innehållet att tänka vidare kring detta ämne … mycket intressant ämne och fantastisk föreläsare … inspirerande ...

Under perioden har bl a Innerörats fysiologi erbjudits som fristående kurs där studenten i en enskild skriftlig rapport visar fördjupade kunskaper och insikt kring innerörats funktion och avancerad

psykoakustik. Studenterna skattar måluppfyllelse för kursen till 3,8/5 och examinationens avspegling av målen till 4,5/5. Projektarbetet och laborationer skattas till 4,7 resp 4,5/5.

Exempel på titlar för rapporter inom kursen 2010

Frekvensdiskriminasjon for fire frekvenser ved ulike SL-nivå og med to ulike forhold mellom referansetone og testtone hos to normalthørende

Amusia

Right Ear Advantage vid dikotiska taltester– hur processerna top-down och bottom-up påverkar utfallet samt betydelsen av handdominans

Faktorer som kan försämra Right-ear advantage Högfrekvensaudiometri

Vetenskapligt arbete. Uppnående av examensmålet bör framgå av magisteruppsatserna där studenterna bl a ska visa betydligt mer fördjupade kunskaper inom det valda audiologiska området jämfört med kraven på kandidatnivå och en god överblick över området samt god kunskap om relevant forskning, och vi hänvisar till dessa. Studenterna uppskattar måluppfyllelse till 4,3. Ur studenternas utvärderingar: fantastisk möjlighet att förkovra sig inom område… känna att man kunde

5

utföra en hel magisteruppsats (undersökning, statistisk bearbetning, slutsats, försvar, opposition) … chans att självständigt fördjupa mig inom ett område… frihet att till stor del själv bestämma och forma inlärning… spännande och kul att skriva uppsats… mycket bra samarbete med handledarna… bra möjlighet att fördjupa sig i ett ämne… väldigt engagerade handledare… forskning är lockande… att få fördjupa sig inom ett område och bli "expert”.

Värdering av studenternas måluppfyllelse

Studentens audiologiska kunskaper examineras kontinuerligt över hela utbildningen via skriftliga tentamina, rapporter och reflektioner, vid seminarier, i projektuppgifter, i kandidatuppsats och slutligen i magisteruppsats. Studenternas bedömningar av kursernas måluppfyllelse ger oss också stöd i bedömning av att denna kunskap ”landar” hos studenterna.

De som går vidare till magisternivå söker aktivt fördjupa sin kunskap. De obligatoriska kurserna Audiologisk fördjupning med Fördjupad barnaudiologi och Preventiv audiologi bidrar tydligt till både bredd och djup och kraven på att studenterna ska kunna integrera fler områden och reflektera och argumentera är högre än tidigare. Därutöver sker individuell fördjupning inom valbar kurs och inom ramen för Vetenskapligt arbete där studentens fördjupade audiologiska kunskap examineras och även kunskaper om vetenskapsteori, vetenskaplig dokumentation, vetenskaplig och specifik audiologisk metodik och aktuell forskning inom audiologi.

Vi har alltså ett brett och djup både muntligt och skriftligt underlag för att examinera studentens måluppfyllelse. De som går vidare till magisternivå har gjort ett aktivt val, är engagerade och

målmedvetna. Efterfrågan på våra studenter är hög. Några studenter erbjuds attraktiva tjänster redan under magisteråret och återkommer (vanligen) senare för att avsluta sin examen.

6

visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen

Analys Mål 2

Metodkunskap inom audiologiområdet byggs upp under hela utbildningen och studentens förmåga bedöms kontinuerligt:

Termin 1 - 6: I Människans utveckling I och II genomför studenten forskningsuppgifter. I Audiologisk rehabilitering II ingår genomförande av eget projekt och kamratgranskning. I Akustik II skriver studen- ten en essä om akustisk impedans. I Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/

praktisk undervisning ska studenten göra en plan för gruppinformation och analysera och diskutera utvärderingsinstrument.

Audiologisk rehabilitering III - kandidatuppsats. Studenten väljer område för litteraturstudie, formulerar en plan och presenterar denna. Projektarbetet består av litteratursökning, kritisk granskning, samman- ställning och analys av vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien som metod utgör ett konkret exempel på hur man kan bedriva evidensbaserad vård. Studenten ska presentera och försvara en plan, pre- sentera och försvara sin litteraturstudie muntligt vid seminarium och vara opponent vid medstude- randes rapport. Studentens förmåga bedöms under seminarier och igenom den skriftliga produkten.

Termin 7-8 : Vetenskapsmetodik. Kursen ger metodikkunskaper, färdigheter för datainsamling och statistisk bearbetning samt regler för opposition. I kursen ingår att studenten ska göra statistisk analys av empiriskt material samt konstruera och utvärdera ett psykometriskt test. Studenten ska därutöver välja ämne och göra plan för Vetenskapligt arbete. Ur utvärderingar: bra… göra en pilotstudie… lärde av misstag… vet vad tänka på inför magisteruppsats… bäst … utforma test, fick tillämpa kunskaper på ett intressant sätt… lärt mig kritiskt granska undersökningar och test... Se även Mål 1 och 3.

I Fördjupad barnaudiologi ska studenten resonera kring audiologisk metodik på avancerad nivå. Ett exempel rör elektrofysiologi där metodiken ställs på sin spets vid tillämning på nyfödda utan möjlighet till subjektiv återkoppling. Studenterna måste integrera kunskap i fysiologi, diagnostik och signal- behandling och både metodik och diagnostisk tillämpning fördjupas. Ett annat fall exempel gäller hörapparatanpassning för barn. Också här måste studenten visa kunskap och förmåga att hantera alla parametrar i verktyg och metodik. Se även Mål 1 och 5.

I Preventiv audiologi ska studenten fördjupat beskriva och diskutera olika modeller för förebyggande hörselvård ur ett internationellt perspektiv, argumentera kring och föreslå en rimlig arbetsmodell i en given situation, tillämpa kunskaper om hörselskydds egenskaper och användningsområden vid individuell rådgivning. Studentens kunskaper examineras i muntligt förhör och redovisning av examinationsuppgift vid seminarium, se även Mål 1, 2, 4 och 5.

I Innerörats fysiologi (Se Mål 1) ska rapporterna innehålla metoddiskussioner på avancerad nivå.

Exempel på metoddiskussioner i rapporter

”Det finns standardisering för högfrekvensaudiometri hos människa. ISO 389-5 och IEC 60645-4 specificerar referensdata på hörtrösklar och krav på utrustningen (1). Man mäter i steg om 1/6 oktav mellan 8000 och 16000 Hz. Det finns flera orsaker varför högfrekvensaudiometri inte är inkluderat i rutinaudiometri. En orsak är att frekvensområdet för tal är inkluderat i rutinaudiogrammet och hörseln inom talområdet har ansetts vara det adekvata att testa. En annan orsak är att det är stora interindividuella variationer och variationer i resultaten mellan studier beroende på vilken utrustning som använts. Den

interindividuella variationen är ökad p.g.a. det är svårare med igenkänning och identifiering av höga frekvenser (4). Troligtvis har ytterörats utseende mer betydelse vid hörsel vid höga frekvenser. Vidare ska man komma ihåg att audiometri i

högfrekvensområdet endast täcker 1,5 oktav i jämförelse med konventionell audiometri som täcker 6 oktaver. Ytterligare en orsak till varför man inte rutinmässigt använder sig av högfrekvensaudiometri är svårigheter i kalibrering av utrustningen till exakt frekvens och intensitet. Intresset för högfrekvensaudiometri kommer från indikationer att hörselnedsättning i det höga frekvensregistret skulle kunna prediktera för framtida hörselnedsättning i normalregistret. Det gäller vid bullerskada, kranskärlssjukdom, hyperlipidemi, diabetes, ototoxiska droger, otoskleros och mellanörepatologi (4). Det spekuleras att högfrekvenshörseln är viktig vid diskrimination och är till hjälp för att urskilja högfrekventa röster i bullrig omgivning (5). I en

7

studie där man jämförde tröskelvärden vid mätning med hörlurar (Koss headphone model HV/1A) och frifältsmätning (enligt Ostelhammer) med icke testörat pluggat fann man bättre hörselresultat i frifältsmätning (4). En kraftig ökning av tröskelvärdet fanns vid 14,25 kHz i frifältsmätningen, medan det var en mer gradvis ökning av tröskelvärdet, började vid 12,5 kHz vid mätning med hörlurar. Forskarna drar slutsatsen att frifältsmätningen är mer fysiologisk. P.g.a. att mätningen med hörlurar är tekniskt mindre avancerat, enklare att utföra och tar kortare tid så rekommenderar man ändå test med hörlurar. Henry och Fast (6) använde sig av frifältstekniken (enligt Ostelhammer) och mäter hörtröskelnivåer upp till 24000 Hz, men där var medianvärdet på ljudtrycksnivån 105 dB SPL hos 18 - 24-åriga män utan bullerexponering. Högfrekvensaudiometri ställer höga krav på högt signal-brusförhållandet i audiometern. Om personer med nedsatt hörsel i högfrekvensområdet hör normalt i de lägre frekvensområdena kan de uppfatta oönskade signaler som uppstår i de lägre frekvenserna ”

Vetenskapligt arbete. Inom ramen för magisterarbeten finns en sammanlänkning mellan audiologi- och logopediutbildningarna. Lärare handleder och examinerar varandras studenter vilket innebär att den egna vetenskapen sätts i ett större sammanhang med språk/kommunikation som gemensam nämnare. Magisterarbeten ska utgå från en empirisk bas och uppsatsen ska vara publicerbar i vetenskaplig tidskrift. Studenten ska välja ämne, handledare och upprätta projektplan som ska godkännas av kursansvarig lärare. Avdelningens etikkommitté ska godkänna projektplan och information. Under termin 8 sker insamling av data, analys och skrivande. Handledaren ska, förutom att ge stöd och hjälp, godkänna att uppsatsen kan gå till examination. Varje uppsats redovisas muntligt vid seminarium med två studenter som opponenter. Oppositionens innehåll och kvalitet bedöms och godkänns av examinator. Examinators bedömning av magisterarbetet diskuteras med uppsatsförfattare och opponenter direkt efter seminariet. Uppsatsen godkänns, alternativt underkänns om stora brister föreligger. Flera studenter har valt att göra sin uppsats i samverkan med företag med audiologisk anknytning eller gjort sina undersökningar och skrivit uppsatser vid universitet eller forskningscenter i USA, Australien, Danmark och Norge. Titlar, författare och handledare för samtliga magisteruppsatser som producerats finns tillgängliga vid avdelningens hemsida:

www.med.lu.se/klinvetlund/logopedi_foniatri_och_audiologi/studenter/uppsatsarkiv

Magisteruppsatsen ska vara en empirisk undersökning som i ligger i audiologiska forskningsfronten.

Undersökningen innebär eget tillämpande av vetenskaplig metod och rapportering i relation till tidigare forskning. Kriterier för bedömning av studenternas magisteruppsatser har utvecklats i nära samarbete med logopedutbildningen som har lång tradition av vetenskapligt självständigt arbete. Kvaliteten är hög bl a tack vare att de ofta utförs inom etablerade audiologiska forskningsprojekt. Av de senaste två årens magisteruppsatser i audiologi har två resulterat i vetenskapliga publikationer:

Publicerade magisteruppsatser 2010-2011

Brännström, K.J., Borovac, A., Zunic, E., & Ibertsson, T. 2011. Acceptance of background noise,

working memory capacity, and auditory evoked potentials in subjects with normal hearing. J Am Acad Audiol In press.

Brännström, K. J. & Nilsson, P. 2011. Octave illusion elicited by narrowband noises. J Acoust Soc Am 129(5):3213-3220. Värdering av studenternas måluppfyllelse

Examensmålet är grundat genom tidigare examinerad kandidatkurs och inom andra kurser under utbildningens gång. Studentens förmåga att successivt visa alltmer fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen bedöms i flera kurser och terminer och den ska framgå som väsentligt fördjupad inom magisteruppsatsen. I såväl vetenskapsmetodik- som magisterkursen ingår

obligatoriska kursmoment som fortlöpande examineras och kommenteras: stu-denterna ska granska, kommentera och diskutera varandras planer. Detta sker muntligt på seminarier och/eller skriftligt via webplattform. De måste sätta sig in i kurskamraternas metodik för att kunna ge relevanta

kommentarer på projektplaner och för att kunna genomföra godkänd opposition. Även detta utgör ett tillfälle att examinera kritiskt förhållningssätt för vetenskapsmetodik. Genom obligatoriska seminarier där studenterna presenterar egna planer och kommenterar andras ges möjlighet att examinera såväl förmåga att ge som att ta emot och använda kritik och synpunkter. Genom att det är få studenter på kurserna ges möjlighet till livliga och ingående diskussioner på hög nivå, fördjupad och tydlig

kommunikation, både skriftligt och muntligt, där alla deltar och syns och hörs. Vi har alltså ett brett och djupt underlag för att examinera studentens slutliga måluppfyllelse och hänvisar även till i

magisteruppsatserna.

8

visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar

Analys Mål 3

Alumni med yrkeserfarenhet bedömer att angelägna aspekter i deras arbete är förmåga ”Att självstän- digt lösa problem” och ”Att kritiskt värdera information” och menar att dessa färdigheter har utvecklats starkt under utbildningstiden. (Student- och alumnibarometer Lunds universitet, 2011, opubl)

Termin 1 – 6: I Människans utveckling I får studenter designa och genomföra en ministudie med fokus på attityder i någon utvecklingspsykologisk fråga. Inom kursen Audiologisk rehabilitering II görs

bedömning av studentens förmåga att kritiskt granska, och använda relevant information, diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar i rapport och i en omfattande kamratgranskning av med- studerandes rapport. I kursen Akustik II bedöms studentens förmåga att se komplexa samband och integrera kunskap genom tentamen och redovisning av artiklar vid seminarier. I Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/ praktisk undervisning prövas studentens färdigheter att planera/

genomföra individuell behovsinventering, planera/genomföra/utvärdera hörselrehabilitering för vuxna, informera och vägleda andra. Vid caseseminarium och gruppinformation prövas studentens förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och hantera olika situationer utifrån individers/

gruppers behov. Färdigheter bedöms via seminarier, workshops, muntlig och skriftlig rapport.

I kursenAudiologisk rehabilitering III – kandidatuppsats ingår att granska vetenskapliga artiklar ingående utifrån ett visst syfte, sammanfatta dem och analysera dem samt identifiera områden/frågeställningar där vidare forskning behövs. Studenten får återkoppling på sin förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer i projektplan och vid seminarier.

Termin 7 - 8: Preventiv audiologi. Studenten får en konkret uppgift att genomföra ett seminarium mot slutet av kursen. De får en inbjudan till ett seminarium där kursdeltagarna kallas i egenskap av sakkunniga för att bidra till en pågående utredning om utveckling av preventiv verksamhet i Sverige.

Examinationsuppgift – ur ”Inbjudan till hearing”

Seminariet kommer att utformas som en hearing och det uppdrag ni som sakkunniga delegater har, är att sätta utvecklingsarbetet i ett internationellt perspektiv.

Vi vill ta del av all er kunskap om den preventiva audiologins innehåll och organisation i andra delar av världen.

Vi vill lyssna till de goda exempel ni speciellt vill lyfta fram och höra vilka implikationer dessa insikter har för utvecklingen av det förebyggande arbetet på det audiologiska området i Sverige.

Kursledare/examinator ikläder sig rollen som intresserad frågvis politiker som vill ha information om det internationella läget och argumentation för hur en implementering i en svensk kontext skulle kunna se ut. På detta sätt blir det möjligt att examinera några mycket viktiga förmågor. Först måste

studenterna under PBL-arbetet på relativt kort tid söka, samla, värdera och kritiskt tolka den flod av internationell information som finns kring denna problematik. Informationen måste bedömas ur vetenskapligt perspektiv och även sättas in i en samhällskontext.

Under seminariet bjuds rika möjligheter att med frågor utmana studenternas förslag och slutsatser så att deras förmåga till kritisk diskussion och argumentation blir effektivt belyst. Seminariet avslutas med en ”konsensusdiskussion” där seminarieledaren med hjälp av studenternas argumentation samman- fattar läget genom att identifiera områden för preventiva insatser som lyfts fram och låter sakkunniga argumentera sig fram till de tre högst prioriterade områdena. Se även Mål 1 och 2 och 4 - 6.

9

I kursen Vetenskapsmetodik får studenten visa kunskaper och färdigheter i vetenskaplig metodik som förberedelse inför genomförande av eget vetenskapligt arbete. I kursen ingår att förbereda frågeställning och preliminär plan för magisteruppsats och studenten ska följa deadlines för de uppgifter som ingår i kursen. Se även Mål 1 och 2.

För Vetenskapligt arbete hänvisas till aktuella uppsatser.

Värdering av studenternas måluppfyllelse

Studentens uppfyllelse av målet bedöms i ett antal kurser där studentens successivt mer självständigt ska välja område, identifiera problem, successivt mer självständigt och kritiskt formulera

frågeställningar av relevans för audiologi, genomföra undersökningar inom givna tidsramar och presentera muntligt och/eller skriftligt samt identifiera behov av vidare forskning. I kurser ingår ofta också att studenten ska kritiskt granska och kommentera kurskamraters planer/arbeten. Detta gäller t.ex i projektuppgifter men också i PBL-arbetet. Studenterna är mycket väl förberedda för

magisteruppsatsen inte minst genom att de genomfört kandidatarbetet i form av litteraturstudier.

Framförallt sker examination av målet under året som leder till magisterexamen. I den vetenskapliga uppsatsen krävs explicit också att studenten ska utvärdera sitt eget arbete. Av uppsatserna bör detta framgå.

Genom större och mindre projektarbeten och i synnerhet under magisteråret och slutligen genom magisteruppsatsen måste studenterna förhålla sig till och bidra till kunskapsutvecklingen inom audiologin genom att visa sin förmåga att planera och med kvalificerade metoder genomföra kvalificerade uppgifter. Studenterna genomför uppgiften med stort engagemang.

10

Del 1

Examensmål 4

visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika

grupper

Analys Mål 4

Studenterna anser sig mycket nöjda/nöjda med hur utbildningen bidrar till att utveckla kommunikativa färdigheter: ”Använda datorer för informationssökning”, ”Arbeta i team”, ”Göra skriftliga presentationer”

”Göra muntliga presentationer”, ”Argumentera/övertyga” och mycket nöjda med hur utbildningen bi- drar till att utveckla: ”Förklara för patient/närstående” samt ”Förmåga till inlevelse i patientens situa- tion”; mycket nöjda/nöjda med ”Medverka i förebyggande arbete i vård”, ”Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården” samt ”Medverka i utvecklingsarbete i vård”. Alumni gör samma bedömning med några års erfarenhet av yrkesliv. (Student- och alumnibarometer Lunds universitet 2011, opubl.) Förutsättningar för studenten att utveckla skriftliga och muntliga färdigheter ges upp under hela utbild- ningstiden och förmågan bedöms kontinuerligt.

Termin 1 - 6 : I Introduktionskurs gör studenterna en filminspelning av den egna kommunikationen. I Lingvistik bedöms studentens förmåga att diskutera och analysera kommunikation och språk. I Barnets utveckling möter studenten och diskuterar med andra specialister aspekter kring barn:

neurologiska, medicinska och neuropsykatriska, flerfunktionsnedsättning och olika yrkesgruppers roll i habilitering. I Audiologisk diagnostik I, II ingår bedömning av studentens förmåga att bl a inom ramen för PBL-gruppen diskutera hur man kommunicerar med och informerar personer som ska genomgå hörselmätningar.

Exempel: Seminarium – bedömning av skriftlig och muntlig presentation

Studenterna får visa att de skriftligt och muntligt kan sammanfatta ett innehåll, göra en presentation, svara på frågor och diskutera med en grupp. De får återkoppling av kurskamrater och kursansvariga på innehåll och framförande. Bedömning av resultat görs på innehållet i rapporten, upplägg av den muntliga presentationen och på framförandet.

Vidare visar studenten sina skriftliga färdigheter i en rapport kring projektarbete och ska också ingåen- de granska och kritiskt bedöma och argumentera kring kurskamrats rapport. Studenterna skattar kursens måluppfyllelse till 4,5 föreläsningar 5,0, tentamen 4,5 och projektarbete till 4,5 av 5.

Exempel på titlar för studentprojekt

- Mättekniskt experiment – en projektrapport om hörselgångsmätningar - Preskriptionsmetoder

- Utger hörapparaterna den förstärkning som de är programmerade till i NOAH?

- Coupler- & hörselgångsmätningar – en del av kvaliteten - Påverkas batteriförbrukningen av hörapparatens inställningar?

- Hörapparater och högfrekventa ljud - Leveranskontroll av hörapparater

- Frekvensområdens påverkan när ventilationens storlek ändras - Subjektiv bedömning av olika hörapparaters musikprogram

I kursen Akustik II bedöms studentens skriftliga färdigheter i en essäuppgift i samband med skriftlig tentamen.I kursen Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning ingår att studenten ska presentera kunskap och kommunicera med grupper med olika behov.

Studenten ska lämna plan för gruppundervisning före utförande, utföra, skriva en självvärdering efter utförande och presentera vid seminarium samt delta i diskussion kring egna och andras erfarenheter.

Studenten får återkoppling från lärare och kurskamrater.

I kursenAudiologisk rehabilitering III – kandidatuppsats ingår bl a att göra skriftlig sammanfattning och analys av vetenskapliga artiklar. Studenten får direkt återkoppling på sin förmåga att kritiskt diskutera sin och andras frågeställningar, presentera granskat arbete och opponera på medstudents. Studenternas färdigheter att muntligt diskutera kring syfte och frågeställning bedöms under kursen, på uppsats-

11

seminariet genom presentation, opposition och genom examinators frågor samt genom den skriftliga produkten.

.

Termin 7- 8: Kommunikationsytan ökar under magisteråret genom att extra studenter tillkommer i de audiologiska kurserna (inom ramen för masterprogrammet), flertalet från andra nordiska länder eller andra utbildningsorter. Kurserna Vetenskapsmetodik och Vetenskapligt arbete genomförs dessutom tillsammans med logopedstudenter. Detta ger en både tvärvetenskaplig, tvärprofessionell och tvärkulturell kontext för studenterna att redovisa och diskutera sina arbeten i inom kurserna.

Preventiv audiologi innefattar en examinationsuppgift som ställer höga krav på studentens muntliga förmåga såsom ”specialister” i ett kvalificerat sammanhang. Uppgiften har beskrivits under Mål 3.

Under seminariet bjuds rika möjligheter att med frågor utmana studenternas förslag och slutsatser så att deras förmåga till kritiska diskussion och argumentation blir effektivt belyst. Studenternas

återkoppling på examinationsformen är mycket positiv och prestationerna vid examinationen är normalt mycket goda. De kommer väl föreberedda och något nervösa, examinationsformen gör det svårt att komma dåligt föreberedd. Relevansen i upplägg och stolthet över resultatet när seminariet genomförts bidrar sannolikt mycket till den positiva responsen.

Vetenskapligt arbete. Studentens muntliga och skriftliga färdigheter bedöms vid flera tillfällen under kursens gång. Studenten ska presentera en skriftlig plan och muntligt presentera och försvara denna.

Studenten ska också slutligen presentera sin uppsats och försvara den samt opponera på

medstudents arbete. Presentation/försvar av uppsats, oppositionens innehåll och kvalitet samt den skriftliga uppsatsen bedöms av examinator. Den skriftliga förmågan ska framgå av studenternas uppsatser.

Värdering av studenternas måluppfyllelse

Detta mål examineras vid många tillfällen och på olika sätt. Bedömning av studentens förmåga att kommunicera sker inom PBL, i samverkan med logopedprogram, i dialog med föreläsare med olika specialiteter, med olika professioner från näringsliv, sjukvård och undervisning. Återkommande alumnikontakter och kontakter med internationella forskare ges t ex vid audiologiskt forum två gånger/termin och ger tillfälle till kommunikation på en internationell arena. Ett antal studenter deltar frivilligt i internationella workshops inom masterutbildningen och visar där goda prestationer.

I examination på de flesta kurser ingår olika former av skriftlig och muntlig kommunikation.

Studenterna är få vilket gör att alla syns och hörs. Muntliga färdigheter och förmåga till kommunikation bedöms i basgruppsarbete, vid kliniska seminarier, litteraturseminarier, projektseminarier och slutligen vid uppsatsseminarier. Studenternas skriftliga färdigheter examineras i auskultationsrapporter,

essäfrågor i tentamina, empiriska arbeten, projektarbeten, kandidatuppsatser och slutligen i

magisteruppsatserna där kursen ställer mycket hög krav både på studentens muntliga och skriftliga förmåga. Studenternas genomförande av magisterseminarier håller mycket hög kvalitet.

Vi har alltså sammantaget ett både brett och djupt underlag för att examinera studentens slutliga måluppfyllelse.

12

Del 1

Examensmål 5

visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om

etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete

Analys Mål 5

Alumni med yrkeserfarenhet bedömer att färdigheten ”Att kunna göra etiska bedömningar” har utveck- lats starkt under utbildningstiden. (Student- och alumnibarometer, Lunds universitet, 2011, opubl) Att bedömningar görs i samhällsperspektiv och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet uti- från etiska principer är basalt för profession och akademisk verksamhet och återkommer i princip i varje kurs. Studentens förmåga bedöms kontinuerligt efter progression och nivå.

Termin 1 - 6: Samhälleligt relevanta aspekter kring säkerhetsföreskrifter ges i t ex Audiologisk grund- kurs; patientjournallag i Audiologisk rehabilitering II, Audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk

undervisning; särskild lagstiftning vid funktionsnedsättning i Medicin, vuxna etc. Inför varje klinisk kurs diskuteras och reflekteras kring etiska aspekter och tystnadsplikt. Studentens reflektioner och

bedömningar i anknytning till målet bedöms i t ex basgruppsarbete och vid seminarier. Människans utveckling II fokuserar professionellt och etiskt förhållningssätt särskilt. Audiologisk diagnostik II:

Tentamensfall liknar PBL-utgångspunkter (och verkliga förhållanden) och studentens förmåga att resonera ur olika aspekter bedöms. Audiologisk rehabilitering III – kandidatuppsats: Studentens förmåga att göra bedömningar med hänsyn till evidensbaserad vård och att inkludera vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter bedöms under seminarier, under eget och andras

uppsatsseminarium och genom den slutliga produkten.Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Studentens förmåga att utifrån en helhetssyn göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter bedöms utifrån deltagande i kliniskt seminarium och workshops.

Termin 7 - 8: Ämnet Preventiv audiologi är centralt ur samhällssynpunkt och kursen integrerar kunskap från tidigare kurser. Att hantera dessa frågor kräver god insikt om lagstiftning och

standardisering samt om samhälleliga och etiska aspekter. För att klara kursens krav måste studenten kunna hantera all relevant audiologisk kunskap och information och bedöma denna ur vetenskapligt och kvalificerat audiologiskt perspektiv men också sätta in detta i en samhällskontext.

I Fördjupad barnaudiologi fokuseras på att studenten kan göra bedömningar i ett helhetsperspektiv avseende barn med hörselnedsättning/dövhet och samband mellan kommunikation, språk, kognition och psykosocial utveckling; habilitering med hjälpmedel och hörapparat och rådgivning utifrån miljö- faktorer (fysiska och sociala); bemötande och kommunikativa strategier och färdigheter; skolformer och undervisningens innehåll särskilda förutsättningar i förskole- och skolmiljö; dövkulturens framväxt och aktuella villkor samt dövblindas kommunikations- och livsvillkor. Se även Mål 1 och 2.

Vetenskapligt arbete. Studenten ska i sin uppsats visa förmåga att tillämpa gällande lagstiftning kring forskningsetiska frågor. Studenten ska bl a göra en ansökan till lokal etisk kommitté. I övrigt hänvisas till uppsatser.

Exempel på forskningsetiska överväganden ur plan

- Utskick av enkäter sker utefter hörselpedagogerna register vilket jag inte kommer att få del av.

- Enkäterna kommer endast ingå i studien om en förälder givit sitt godkännande.

- Föräldrar avgör anonymiteten genom att frivilligt fylla i barnets namn, skola och årskurs.

- Barnet kan när som helst avbryta sin medverkan vilket framgår i föräldrabrevet.

- Audiogram lämnas av hörselpedagog endast med förälders godkännande.

- Föräldrar och andra medverkande kommer vid förfrågan att få tillgång till färdigt material.

- Allt material förstörs när studien är avslutad.

Vi anser inte att det finns några risker med deltagandet. Studiens enda nackdel är att det inte upplevs så motiverande för en tonåring i högstadiet att fylla i två enkäter även om de kan fyllas i förhållandevis fort, ca 30-40 min.

13

Vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter diskuteras genomgående och med ökande komplexi- tet och vid många tillfällen för egen reflektion och diskussion med andra under utbildningstiden.

Studenterna lever på magisternivå upp till högt ställda krav. Teoretiska kurser under magisteråret samt PBL-modellen ger särskilda förutsättningar för att granska den enskilda studentens förmåga att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter och att hantera

samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och t ex identifiera brister i praxis, kunskaps- och utvecklingsbehov. Vi har alltså sammantaget ett stort underlag för att examinera studentens slutliga höga måluppfyllelse. I övrigt hänvisar vi till insända magisteruppsatser.

.

14

Del 1

Examensmål 6

visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling

Analys Mål 6

Alumni bedömer att angelägna aspekter i deras arbeten är ”Att följa kunskapsutvecklingen inom området” och menar att färdigheten har utvecklats starkt under utbildningstiden. (Student- och alumnibarometer, Lunds universitet, 2011, opubl)

Kärnan i PBL är aktivt kunskapssökande. Studenterna startar i ett ”fall”, identifierar gemensamt behov av ytterligare kunskap, fördelar kunskapsinsamlande och delger varandra resultat. PBL har väsentlig betydelse för att utveckla förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap.

En student uttrycker det så här: Varje nytt moment i diagnostik- och rehabkurserna inleds med ett PBL-fall och först därefter kommer föreläsningarna. PBL-sessionen gör att insikten om bristande kunskap blir väldigt uppenbar och sporrar till att söka efter kunskap. Jag misstänker starkt att detta är helt medvetet, studenter kommer laddade med egna frågor och funderingar från PBL-sessioner till föreläsningarna.

Återkommande alumnikontakter och kontakt med internationella forskare t ex vid audiologiska fora är uppskattade och ger professionella visioner utöver traditionell verksamhet också på en internationell arena. Vi ger exempel från terminerna 1 – 6 och fr a från de kurser som examinerar målet under magisteråret:

Termin 1 - 6: Akustik I. Kursen ställer redan på tidig nivå krav på studenten att göra framåtblickar Människans utveckling II – Studentens förmåga bedöms vid redovisning av ett forskningsprojekt med utvecklingsrelaterade forskningsfrågor. I Audiologisk diagnostik I och II bedöms bl a studentens för- måga att aktivt söka och diskutera relevant kunskap och relatera ny kunskap till tidigare kunskaper.

I Signalbehandling I och II, i Akustik I och II finns alltid frågor i tentamen som innebär att studenten ska koppla nya kunskaper till audiologi och inse potential för egen ämnesfördjupning eller att studenten i gruppen konfronteras med problemställningar med audiologisk koppling.

Exempel på frågor vid skriftlig tentamen (”koppla den akustiska kunskapen till ämnet audiologi och dess potential för egen fördjupning inom området”)

Ge ett eller flera konkreta exempel med vars hjälp du redovisar din förmåga att koppla dina akustiska kunskaper till det audiologiska fältet!

Tänk dig ett hörselhjälpmedel med en högtalare en slang och en anslutning till örat. För ett kort resonemang om några viktiga akustiska processer som är aktuella i denna situation!

I Audiologisk rehabilitering II bedöms studentens förmåga att aktivt och medvetet söka och relatera ny kunskap till befintlig och till utvecklingsbehov sant att reflektera över den audiologiska rehabiliteringens positiva möjligheter för livskvalitet i PBL-arbetet, i projektarbete, i skriftlig tentamen och seminarier.

Audiologisk rehabilitering III – kandidatuppsats: Studenten får i kursen visa sin förmåga att välja fördjupningsämne, identifiera behov av ytterligare kunskap och att utveckla den egna kompetensen under kursens gång och i slutlig produkt. I kandidatuppsatsen ska ingå förslag till vidare studier:

Exempel ur kandidatuppsatser

”Vi skulle gärna se att denna fråga ytterligare studerades och kanske även dessa möjliga interventioner som skulle kunna förbättra livssituationen för de inblandade.”

15

”Det finns mycket kvar att utforska inom området cochleaimplantat. Något som gör det så komplext är att både tekniska, psykologiska och medicinska aspekter påverkar resultatet av anpassningen… Även om vi vet mycket mer idag än för bara något år sedan om detta ämne, så är det ett område som är oerhört aktuellt.”

”Man kan göra djupare undersökningar av samspelet av faktorer som påverkas av lågintensivt buller… Vi tror också att fler metastudier kan vara användbara för att komma vidare”

”Med vår litteraturstudie har vi visat att för att uppnå en så bra rehabilitering som möjligt krävs att man aktiverar anhöriga i rehabiliteringsprocessen. Detta bör audionomer bli bättre på att beakta…”

Termin 7- 8: Genom samverkan med masterprogram i audiologi/logopedi samt och med logopedut- bildningen år fyra väcks och diskuteras ofta tvärvetenskapliga och tvärprofessionella frågor där ytterligare utvecklingsbehov finns.

Genom inriktning på valbar kurs uttrycker studenten sitt behov av ytterligare kunskap och tar ansvar för sin egen kunskapsutveckling.

Exempel på kurser som studenterna valt för fördjupning

Handledning i logopedi och audiologi (Lunds universitet) Cochleaimplantat (Lunds Universitet)

Innerörats fysiologi (Lunds universitet)

Dövblindhet i ett livsperspektiv ((Örebro universitet) Rehabiliteringsvetenskap (Mittuniversitetet)

Utlandsstudier (San Diego State University, University of Southampton)

Preventiv audiologi se Mål 1 – 5. Examination med en hearing kring utvecklingsarbete ställer höga krav på studentens förmåga att argumentera för kunskapsutveckling och utveckling av området.

Vetenskapligt arbete. Studenten får i kursen visa sin förmåga att välja fördjupningsämne, identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och sin förmåga att utveckla den egna kompetensen under kursens gång och i den slutliga produkten. I uppsatsen ska också ingå behov av/förslag till vidare forskning och utveckling.Studentens förmåga bedöms vid seminarier och skriftliga och muntliga rapporter under kursen och slutligen i den färdiga uppsatsen:

Exempel ur magisteruppsatser

”Mer forskning krävs på området, där man fastställer hur skillnader i testkonstruktioner och testparametrar påverkar

suppressionseffekten vid auditiv uppmärksamhet. Då behövs en klar teoretisk modell till hur auditiv uppmärksamhet verkligen skulle kunna påverka MOC-reflexen och emissionsnivåerna. Orsaker till variationen mellan studier är oklar, därför behövs stora urval där riktad uppmärksamhet verkligen testas för att finna någon trend i variabiliteten. Men om man ser till de anatomiska studierna, som fastställer en påverkan på det mediala olivokokleära komplexet från inferior colliculus och även det auditiva kortex, kan man tänka sig att en central påverkan på de afferenta signalerna genom de efferenta banorna faktiskt är möjlig.

Eventuellt är OAE inte den känsligaste metoden att fastställa detta på, och möjligen är beteendebaserade uppmärksamhetsuppgifter för oberäkneligt för att ge tydliga resultat. Inget tydligt samband mellan Flankertestet och suppressionsmätningarna kunde observeras. Men det kan bero på att en uppmärksamhetseffekt inte uppkom vid suppressionsmätningarna, och det är även osäkert hur väl inhibitionsförmågan lyckats undersökas.”

”Studiens huvudsakliga syfte har varit att undersöka varför normalhörande hör olika bra i omgivande bakgrundsbrus. Resultatet av den i undersökningen använda statistiska beräkningen visar att inga tydliga kopplingar kan göras mellan ANLd och någon av övriga undersökta variabler. Emellertid är både ANLd och PMTF-testet relativt outforskade och Flanker-testet är helt nytt och för dessa tre test har potentiella resultat visat sig. Dessa är enligt skrivande författares mening högst användbara för framtida studier i ämnet och så även Flanker-testet med viss modifiering”

”För att få säkrare resultat för arbetsminnestestet SOÅ borde alla uppgifterna i testet ha spelats in så att alla testdeltagare sedan skulle kunna ha möjligheten att höra testets alla uppgifter på samma nivå och med samma tydlighet.”

”Dessa korrelationer, samt de interna korrelationerna för PMTF, mellan olika brusnivåer, ger ett oväntat och tyvärr svårtytt resultat som emellertid kan vara värt att undersöka vidare.”

”För att få ytterligare ett ben att stå på vid beslut om tidig intervention eller inte har vi också infört besök tillsammans med logoped. Tanken är att alla barn som får eller kan tänkas behöva hörselhjälpmedel skall följas upp språkligt för att säkerställa att de inte missar onödigt mycket i sin språkutveckling beroende på hörselskadan och eller dåligt anpassad hörapparat. Behovet av tidig intervention har påvisats vara viktig men skiljer ändå från barn till barn beroende av hörselskadans grad, av barnets kognitiva förmåga och beroende på vilken språklig stimulans barnet får i sin dagliga miljö. Målet måste därför bli att vi blir skickliga att diagnostisera hörselskador tidigt men också att vi kan skräddarsy vidare habilitering utifrån det enskilda barnets behov.”

16

”Då tiden för denna uppsats var begränsad finns det en del jämförelser vi skulle vilja att man gör i framtida studier. Det hade varit intressant att utröna hur olika deltagares svar på olika frågor hänger samman, exempelvis vilken betydelse antal

yrkesverksamma år hade för markering av olika svarsalternativ eller kommentarer. Det hade även varit intressant att titta på hur deltagarnas egna angivna grad av säkerhet gällande åtgärder att vidta vid APD är relaterad till svaren på övriga frågor. Ett exempel på fråga att besvara är om typ av källa till kunskap eller egen erfarenhet av APD kan påverka graden av säkerhet. Vi skulle gärna gå vidare med fokusgrupper bland deltagarna. Vi hade främst velat inkludera de deltagare som har egen erfarenhet av APD och de som angav att de kände sig säkra beträffande åtgärder. Detta för att skapa en diskussion och få mer detaljerade svar beträffande deltagarnas kunskap, föreställningar och erfarenheter om APD, och ge deltagarna tillfälle att utbyta specifika kunskaper och erfarenheter”.

”Det är viktigt att vidare forskning inom ämnet görs så att verksamma, som kommer i kontakt med dessa barn, har forskning att stödja sina rekommendationer och vidare habiliteringsinsatser på. I framtida studier hade det varit intressant att göra en uppföljning av flerspråkiga barn med CI där man även inkluderar föräldrarnas reflektioner och åsikter. Det hade även varit intressant att studera och jämföra våra resultat, dels med enspråkiga barn med CI som går på förskolan som deltagit i vår studie, dels med flerspråkiga barn med CI som går integrerat. Även studera hur pedagoger, som arbetar på vanliga förskolor, stimulerar de auditiva och kommunikativa förmågorna hos flerspråkiga barn med CI hade varit av intresse”

Värdering av studenternas måluppfyllelse

Underlaget för måluppfyllelse är brett och stort: Vi har många exempel inom kurser där studenten successivt visar sin förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap över utbildningen utifrån nivå.

Förmåga att efterfråga ny kunskap och att reflektera kring utvecklingsbehov bedöms kontinuerligt bl a i PBL-arbetet. Genom att det är få studenter på kurserna ges möjlighet till reflektion och diskussioner där alla syns och hörs.

Genom samverkan med logopedi på grund- och avancerad nivå berörs ofta tvärvetenskapliga och tvärprofessionella frågor, även idag outforskade. Vid seminarier, audiologiska fora och i studenternas nationella nätverk är angelägna framtidsfrågor föremål för stort engagemang bland våra studenter som också noga följer och diskuterar samhällsdebatten inom området. För bedömning av studentens uppnåelse av detta examensmål hänvisar vi därutöver till magisteruppsatserna där studenterna förväntas både visa sin kompetens och förmåga att identifiera vidare behov av kunskap.

Redovisning av resultat

Kurs Genomströmning ht 10/vt 11 ht 11

registrerade/klara studenter Termin 7: Audiologisk fördjupning, 12hp:

Fördjupad barnaudiologi Preventiv audiologi Vetenskapsmetodik, 6hp

Valbara kurser: Innerörats fysiologi, 7,5hp Otomikroskopi, 4,5hp

Cochleaimplantat 7,5hp

18/18 (4 master) 10/10 (2 master) 19/19 (5 master) 10/10 (2 master) 16/16 (3 master) 7**

17/17 (4 master, 2 övr) 18/18 (5 master) 12**

14(1 master, 7 övr)**

Termin 8:

Vetenskapligt arbete, 30hp 11/7*

*Flera uppsatser är i slutfas

**Kursen pågår

För resultat avseende kurser som ges termin 1 - 6 hänvisas till Självvärderingsrapporter för kandidat- och audionomexamina.

17

Del 2 – Utbildningens förutsättningar

Lärarkompetens och lärarkapacitet

För en kvalificerad utbildning med bredd och djup behövs en lärarkår med bred kompetens. Vi bedömer att vi har en sådan:

Tre lärare har doktorsgrad i audiologi (med inriktning mot diagnostik, fördjupad rehabilitering,

barnaudiologi) och är även legitimerade audionomer. Endast en har fast universitetstjänst. Samtliga är forskningsaktiva och två kliniskt verksamma.

En lärare är leg audionom med magisterexamen i audiologi, utbildning i vårdpedagogik, gedigen erfarenhet av utbildning inom audiologi inom diagnostik/rehabilitering och har erhållit Medicinska studentkårens och Lunds studentkårs pedagogiska pris. En teknisk audiolog/civilingenjör med lång och gedigen erfarenhet har huvudansvar för de tekniska momenten av området och dokumenterad pedagogisk skicklighet och har likaså erhållit medicinska föreningens pedagogiska pris. Att två lärare har erhållit dessa framträdande utmärkelser är anmärkningsvärt för den minsta av fakultetens utbildningar med hundratals tänkbara kandidater!

Övrigt lärarkollegium vid Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi har hög kompetens inom forskning och undervisning bland disputerade inom logopedi. Flera av dessa forskar tillsammans med doktorander i audiologi inom gemensamma områden (CI, auditiv perception och röst/akustik).

Avdelningen har totalt drygt 20 lärare anställda från 20-100% varav elva är disputerade.Flera av lärarna har mångårig erfarenhet av att undervisa om olika aspekter av vetenskapsmetodik, såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Tillgång till disputerade lärare är tillfredsställande inom magisteråret genom att även lärare/forskare inom logopedi fungerar som examinatorer/kursansvariga och

handledare för det vetenskapliga arbetet.

Till såväl kursen i fördjupad vetenskapsmetodik som till de obligatoriska och fristående/ valbara kurserna anlitas dessutom ett stort antal externa föreläsare på basis av speciella ämneskunskaper.

Utbildningsledningen består av en programdirektör och studierektor/fasansvarig som har magisterexamen i logopedi och lång erfarenhet av högre utbildningsadministration (även av logopedprogrammet) och av internationell samverkan inom utbildning.

18

Del 2 – Utbildningens förutsättningar

Antal helårsstudenter i aktuell utbildning

Ht 2010 – Vt 2011 Helårsstudenter

Antal

reg/godkända

Ht 2011

Helårsstudenter

Antal reg Termin 8 (A6) Vt 11 11/7*

Termin 7 (A6) ht 10 14/13 Termin 7 (A7) ht 11 10 Termin 6 (A7) Vt 11 11/11

Termin 5 (A7) ht 10 11/11 Termin 5 (A8) ht 11 7 Termin 4 (A8) Vt 10 6/6

Termin 3 (A8) ht 11 8/8 Termin 3 (A9) ht 11 14

Termin 2 (A9) Vt 10 15/15

Termin 1 (A9) ht 11 15/15 Termin 1 (A10) Ht 11 17

*Flera uppsatser är under avslutande.

Studenternas förutsättningar

De som går vidare till magisternivå har gjort ett aktivt val och är mycket motiverade och engagerade.

Studenter från andra nordiska länder och andra utbildningar deltar i magisterkursen på heltid, deltid eller inom enstaka kurser med målet att avlägga en masterexamen. Några av studenterna inom audiologiutbildningen väljer att läsa till magister- eller masterexamen på deltid. Detta beror till stor del på studenternas attraktionskraft på arbetsmarknaden. Framgångsrika studenter har vid några tillfällen erbjudits intressanta tjänster redan under magisteråret och återkommer (vanligen) senare för att avsluta sin examen.

19

Del 3 – Andra förhållanden

Självständigt arbete

Magisteruppsats omfattar 30hp och genomförs termin 8. Studenterna arbetar enskilt eller med en kurskamrat.

Audiologiutbildningen vid Lunds universitet – särskilda förhållanden

Det övergripande syftet med audiologiutbildningen vid Lunds universitet är att ge studenterna en kvalificerad audiologisk utbildning av internationellt god standard. Detta innebär bl a att

 teoretiska och praktiska kunskaper är samordnade och integrerade. Ämnesteoretiska studier, vetenskapsteori, forskningsmetodik, valbara moment, klinisk praktisk undervisning och empiriska arbeten ska förbereda studenterna för kvalificerat behandlings-, utvecklings- och forskningsarbete inom hela det audiologiska fältet

 genom fakultetens gemensamma pedagogiska modell (Problembaserat Lärande, PBL), sam- verkan med logopedutbildningen, internationellt utbyte och särskilda satsningar inom

kommunikationsutveckling främjas samarbete, självständighet, kommunikationsförmåga och ledarskap

Bland lokala mål kan nämnas

 bidra till förebyggande arbete inom det audiologiska området

 bedöma hörsel och hörselnedsättning i förhållande till annan mellanmänsklig kommunikation

 kommunicera och samverka med verksamma inom det logopediska fältet

 visa fördjupad förmåga till samarbete och till ledarskap

 bedriva forsknings- och utvecklingsarbete självständigt och i samarbete och vara förberedda för forskarutbildning inom tal/ljud/hörsel

 kommunicera och samarbeta nationellt och internationellt

 kommunicera med och förstå patienter med flera funktionshinder (Utbildningsplan 2007)

20 Lärarkompetens och lärarkapacitet

Eventuella generella kommentarer Akademisk titel/

akademisk examen

Anställningens inriktning

Professions- kompetens

Anställ- ningens omfatt- ning vid lärosätet (% av heltid)

Undervis- ning grundnivå audiologi (% av heltid)

Undervisning avancerad nivå audiologi (% av heltid)

Tid för forskning audiologi (% av heltid)

Namn Kommentar

Lektor

Doktor i audiologi

Undervisning och forskning inom

audiologisk diagnostik

Leg.

audionom

100 15 25 60 Jonas Brännström

Universitetsadjunkt Med. mag.

audiologi Vårdlärarexamen

Audiologisk diagnostik och rehabilitering, klinisk undervisning

Leg.

audionom

100 90 10 Ingrid Lennart

Forskningsingenjör Master i teknisk fysik

Civilingenjör

Teknisk audiologi:

Signalbehand- ling, akustik, preventiv audiologi

Teknisk audiolog

75 50 25 Anders Jönsson

Doktor i audiologi Barnaudiologi Leg.

audionom

10 40 Tina Ibertsson

Doktor i audiologi Audiologisk rehabilitering

Leg.

audionom

20 15 5 Marie Öberg

21

Universitetsadjunkt Med. mag.

logopedi

Utbildnings- administration, flerfunktions- nedsättning

Leg. logoped 50 40 10 Boel Heister Trygg Programdirektör

audiologiutbildning, master audiologi Universitetsadjunkt

Med. mag.

logopedi

Utbildnings- administration, Internationa- lisering

Leg. logoped 75 50 25 Kajsa Johansson Studierektor,

fasansvarig, audiologiutbildning;

master audiologi/

logopedi Amanuens

Med. mag.

audiologi

Audiologisk diagnostik och rehabilitering, klinisk undervisning

Leg.

audionom

50 45 5 Linda Ivarsson

Lektor

Doktor i logopedi

Vetenskapligt arbete

Leg. logoped 100 10 * Kristina Hansson* Programdirektör

master logopedi Professor

Doktor i logopedi

Vetenskaps- metodik, Vetenskapligt arbete

Leg. logoped 75 5 – 10 * Birgitta Sahlén*

Lektor

Doktor i logopedi

Vetenskaps- metodik

Leg. logoped 100 5 – 10 * Eva Wigforss*

Professor

logopedisk fonetik

Vetenskaps- metodik

70 5 – 10 * Anders Löfqvist*

Doktor i psykologi Människans utveckling

Leg.

psykolog

5 - 10 ** Elia Psuoni** Psykologiska

institutionen

Doktor i lingvistik Lingvistik 5 ** Gisela Håkansson** Institutionen för

lingvistik

*Huvudinriktning undervisning och forskning inom logopedi

** Huvudinriktning undervisning och forskning inom sina ämnen på andra institutioner