Författaren har framlagt arbetet i två delar, en textafdelning och en exempel- afdelning, h v i l k a delar kunna köpas obe- roende a f hvarandra. D e n förra innehåller regler, beskrifningar och förklaringar samt

Eäknelära för f o l k s k o l o r af CA. Nyström.

I . T e x t a f d e l n i n g e n ; p r i s : 75 ö r e ; I I . Exempel- afdelningen; pris 50 öre. S t o c k h o l m , H j a l - mar Kinbergs förlagsexpedition 1884.

Den väl kända läroboksförfattare, hvars SifFerräknelära utgått i 14 upplagor, har med ofvanstående arbete velat åstadkomma en för folkskolan lämplig lärobok. H v a r j e försök i sådan r i k t n i n g bör a l l t i d helsas välkommet, äfven om det v i d sitt första framträdande ej skulle k u n n a i allo mot- svara de anspråk, man bör ställa på det samma.

Författaren har framlagt arbetet i två delar, en textafdelning och en exempel- afdelning, h v i l k a delar kunna köpas obe- roende a f hvarandra. D e n förra innehåller regler, beskrifningar och förklaringar samt

»exempel t i l l jemförelse» m . m., den senare en samling öfningsexempel utan ledning och anvisning t i l l -räkningens utförande, utom v i d de båda sista grupperna, inne- fattande exempel u r geometrien och meka- niken, der allmänna förklaringar b l i f v i t i n r y m d a v i d sidan af öfningsexemplen. M e d denna tvådelning a f arbetet afser författa- ren att bereda den »åtminstone för de minst bemedlade lärjungarne afsevärda fördelen att för så b i l l i g t pris som möjligt kunna anskaffa den för

dem hufvudsakligen be- höfliga delen a f en räknelära».

E n sådan fördelning a f den aritmetiska läroboken skulle j u vara alldeles i sin ordning, om den nakna exempelsamlingen i och för sig vore tillräcklig att sätta i lärjungens hand, och textafdelningen der- jemte vore afsedd för läraren såsom hand- bok. A t t döma a f såväl motiveringen t i l l den gjorda fördelningen som ock a f text- afdelningens innehåll och framställningssätt

är denna afdelning dock tydligen företräd desvis afsedd för eleven. V o r e den, afsedd för läraren och vore han i behof a f en så beskaffad handledning, innebure detta ett bevis för hans inkompetens att undervisa i förevarande ämne.

Genom att i elevens hand sätta eu exempelsamling sådan som denna nödgar man honom emellertid att i hvarje före- kommande f a l l anlita lärarens biträde och sjelf i allmänhet blott b l i f v a den passive.

Härigenom synes man hafva beröfvat ele- ven ett ypperligt tillfälle t i l l den sjelfut- vecklande verksamhet, som dock utöfvar ett så väsentligt inflytande, då det gäller uppfostrandet af sjelfständiga och hand- lingskraftiga individer. H a r undervisningen förr^fta inskränkt sig t i l l ett upprabblande af regler och definitioner, så synes n u en motsatt ytterlighet vara för handen. D e t tyckes vara svårt att träffa den »gyllene»

medelvägen, h v i l k e n beträffande lärarens uppgift v i d undervisning och uppfostran egentligen torde vara, att han i möjligaste grad bör söka göra sig sjelf öfverflödig.

V i hafva svårt att fatta, hvad med den omständliga framställningen a f räknelärans teori egentligen afses. I c k e k a n väl me- ningen vara, att eleven s k a l l eller ens k a n inhemta sin räknekunskap genom att stu- dera den digra boken; då blefve j u lära- rens betydelse ingen — eller kanske lära- ren skall företrädesvis sysselsätta sig med dem, som icke hafva råd att köpa text- afdelningen! D å intetdera väl torde vara syftemålet, återstår antagandet, att denna afdelning af läroboken är afsedd för sjelf-.

studium. M e n såsom sådan torde den i våra dagar hafva a l l t för liten betydelse, alldenstund den elementära räknekunskapen med högst få undantag inhemtas i sko- lorna.

Antaget likväl, att eleverna förskaffa sig

lärobokens båda delar — h u r u s k a l l text- afdelningen v i d undervisningen begagnas?

S k a l l den göras t i l l föremål för innan- läsningsöfningar med d e r t i l l hörande ut- frågande a f innehållet eller*måhända för hemlexor? — I denna afdelning förekomma specialanvisningar för lösningen a f en del mera invecklade öfningar i exempelsam- lingen. Just dessa »ledningar» hade rätte- ligen bort hafva sin plats under tillhörande exempel. Efter den n u förefintliga anord- ningen skall eleven nödvändigt under sina . . räkneöfningar begagna två böcker, såvida annars meningen är, att han skall hafva någon hjelp a f anvisningarna. Här möter nu åter svårigheten, att ej alla kunna skaffa sig båda delarne — och dock torde vägledning vara l i k a nödvändig äfven för de »minst bemedlade».

Beträffande arbetets detaljer må v i l l i g t erkännas, att v i d utarbetningen inlagts väsentliga förtjenster, då det gällt att a l l - sidigt och uttömmande behandla ämnet.

Dock synes äfven härutinnan förekomma ett och annat att anmärka. Sålunda förefaller läran om bråk vara a l l t för teoretisk, stundom gränsande t i l l det . rent mekaniska. A n t a l e t frågor, t i l l -

hörande räknelärans allmänna tillämpning, torde kunna anses jemförelsevis litet, hvar- t i l l kommer att en del exempel a f praktisk betydelse, t. ex. rabatt- och bolags- m . fl.

frågor,' ej blifvit upptagna. Såsom en slags ersättning har i slutet upptagits en afdel- ning lättare problem ur geometrien och mekaniken, åtföljda a f upplysande afbild- ningar. I den geometriska afdelningen förekomma blott ytberäkningar jemte regler för. dessa. L i k n a n d e exempel t i l l i k a med regler hafva dock delvis införts redan v i d sorter. Upptagandet a f de mekaniska prob- lemen, h i t t i l l s ej vanligt i böcker af detta omfång, är egnadt att förhöja arbetets värde.

Författaren har icke ansett lämpligt att i öfverensstämmelse med normalplanen dela hela t a l i två kurser, men har dock mar- kerat, h u r u de under hvarje räknesätt upp- tagna exemplen kunna på olika kurser' för- delas. Detta sätt att anordna kurserna kan möjligen vara l i k a godt som något annat; författarens motiv dertill, nämligen svårigheten att begränsa öfningarna inom ett visst talområde och likväl främja den afsedda utvecklingen, kunna v i emellertid icke f u l l t gilla. Tydligen har här förbi- setts elevens låga ståndpunkt och den stora betydelse för framgången af under- visningen a l l r a helst på detta stadium, som ligger deri, att exemplen innehålla små t a l och äro många t i l l antalet. D e t måste erkännas, att exemplen äro progressivt ordnade, men icke är det att skynda lång- samt, då man redan i första årskursen med ett ingalunda stort antal öfningar insatt exempel med ända t i l l 9-siffrigt facit. E n d y l i k talstorhet är af den omfattning, att många menniskor kanske icke under hela sitt l i f komma • att använda den eller ens lära sig att i egentlig mening upjrfatta dess innehåll. A t t v i d undervisningen, särdeles på de lägre stadierna, använda öfverdrifvet stora t a l lemuar sällan någon reell behåll-

ning, men tjenar oftast t i l l att »mörda tiden» och döda intresset.

Det är med dessa allmänna uttalanden vi velat anmäla detta arbete. B l o t t några af det sammas obestridliga förtjenster hafva här vidrörts, liksom ock åtskilliga detalj- anmärkningar b l i f v i t utelemnade. H u f v u d - sakligen på grund a f den enligt vår me- ning mindre l y c k l i g t funna planläggningen är det, som detta arbete möjligen ej torde vara lämpadt att i väsentligare grad tjena folkskolan, »detta stora fält för under- visningens bearbetande och bedrifvande på rationell grund i praktisk riktning».

— Id -