• No results found

En tvivelaktig steenwinkel-attribution i Halmstads Kyrka Hähnel, Märta Fornvännen 1962(57), s. 343-346 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_343 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En tvivelaktig steenwinkel-attribution i Halmstads Kyrka Hähnel, Märta Fornvännen 1962(57), s. 343-346 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_343 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En tvivelaktig steenwinkel-attribution i Halmstads Kyrka Hähnel, Märta

Fornvännen 1962(57), s. 343-346 : ill.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_343

Ingår i: samla.raa.se

(2)

man h a r anledning att vara glad åt, helst om m a n b e k v ä m a r sig att läsa både Arbman och Brendsted. Den senare h a r en överväldigande m ä n g d av sakuppgifter uppdelade p å ett stort antal kategorier. Det ä r lätt att hitta i hans bok, och uppgifterna är vederhäftiga. Inom vissa specialgrenar k a n m a n möjligen göra både rättelser och tillägg, men detta döljer inte faktum, atl boken iir i god och populär mening mycket a n v ä n d b a r .

Till Arbmans förtjänster h ö r framför allt återgivandet av en m ä n g d skrift- liga källuppgifter. Man kan tro vad m a n vill om dessa uppgifters verkliga värde, men det k ä n n s bekvämt att i populär form ha de vigtigaste av dem samlade.

Det h a r uppenbarligen v a r k e n varit Brondsteds eller Arbmans avsikt att i sina skildringar av vikingatiden framlägga några i egentlig mening p r i m ä r a forskningsresultat, ej heller ha de tagit upp till diskussion frågor d ä r olika meningar gjort sig gällande. De ha valt den gyllene medelvägen, ibland k a n s k e alltför neutral och alltför refererande. Om m a n efter slutad läsning k ä n n e r sig betydligt l ä r d a r e än förut och betydligt visare, så beror det i hög grad på författarnas skickliga och c h a r m e r a n d e sätt att servera sina uppgifter. Om m a n trots allt s a k n a r något i den kost, som bjudits, beror det n ä r m a s t på alt vi ä n n u befinner oss fjärran frän möjligheten till en m e r a grundlig och gi- vande interpretation av de litterära källorna, att de arkeologiska källorna ä n n u till större delen vila i m o d e r j o r d s sköte, och att de, som är framtagna, i en ständigt växande mängd vänla på forskarflit och tankemöda.

Wilhelm Holmquist

EN TVIVELAKTIG STEENWINKEL-ATTBIBUTION I HALMSTADS KYRKA

I Halmstads k y r k a s dop- och vigselkapcll uppsattes 1952 ett altare, som är sammanfogat av åtskilliga gamla sandstensfragment i renässansstil.

1

Kom- positionen är helt ny. Som altarbord h a r man placerat två skulpturer i nischer föreställande aposteln P a u l u s och evangelisten Matteus, de enda två bevarade i en serie, som bör ha bestått av minst fem liknande figurer. Eftersom en evangelist aldrig förekom ensam enligt den tidens ikonografiska regler, måste man r ä k n a med alt minst tre figurer förkommit. Möjligt är naturligtvis att antalet varit större än fem, men d ä r o m kan man ej yttra sig med någon grad av säkerhet. Man får det intrycket alt de är gjorda med tanke på att de bör ses snett underifrån, varför det är högst sannolikt alt de ursprungligen tillhört ett läktarbröst. Den betydligt m i n d r e sandstenstavlan föreställande Kristus på korset och tavlan med tysk text, som k r ö n e r den nya altaruppsatsen, h a r emel- lertid sannolikt ursprungligen tillhört en altartavla.

I n n a n dessa sandsfensfragment placerades i Halmstads k y r k a , förvarades en stor del av dem i Hallands m u s e u m i Halmstad, dit de k o m m i t från Fal- kenberg, d ä r de gjort tjänst som altartavla från början av 1700-talet till

1

E r i k Salvén, Märkligt altare ålerupprest (Vår Bygd 1953).

(3)

mitten av 1800-talet. Enligt uppgift i en inventarieförteckning hade Falkenberg fått fragmenten från Halmstad. Sannolikt är det h ä r fråga om Halmstads slottskyrkas inventarier, vilka efter slottskyrkans slopande i början av 1700- talet överlämnats till Falkenbergs k y r k a och d ä r sammanfogats till ett altare.

Att m a n därvid ej k u n n a t taga någon h ä n s y n till ikonografiska regler u t a n ställt upp delar, som ursprungligen ej h ö r t s a m m a n , k a n h a berott på att somliga figurer r e d a n då varit skadade och o a n v ä n d b a r a .

H a l m s t a d s slott byggdes i början av 1600-talet. Den östra flygeln, som ut- gjorde slottskyrka, h a r daterats till tidigast 1615. Man vet med säkerhet alt slottskyrkan haft både altare och läktare. Kronborgs slottskyrka, som till- k o m vid ungefär s a m m a tid, h a r en a l t a r u p p s a t s med tysk text. Den u r s p r u n g - liga tyska texten p å Halmstadfragmentcn talar för att dessa tillhört en k y r k a med a n k n y t n i n g lill hovet, ej en stadskyrka. I H a l m s t a d s s t a d s k y r k a h a r övriga kyrkoinventarier från denna tid — t. ex. predikstolen frän 1634 — dansk text.

Man vet ej vem som k o m p o n e r a t och utfört dessa sandstensinventarier.

Willum Cornelissen, som byggde Halmstads slott på u p p d r a g av Christian IV, h a r ej gjort sig k ä n d som stenhuggare. Naturligtvis k a n m a n gissa på en mängd vid den tiden v e r k s a m m a bildhuggare, men det ä r omöjligt att fram- lägga några b i n d a n d e bevis. Emellertid h a r k y r k o r å d e t i Halmstad låtit texta följande historik p å den nygjorda predellan:

ALTARET UTFÖRT OMKR. 1600 AV HANS S T E E N W I N K E L D. Ä. TILL HALMSTADS S. NICOLAI HÖGKOR. NEDTAGET OMKR. 1675. UPPSTÄLLT I FALKENBERGS S. LAURENTII 1726—1855 VAREFTER DET FÖRSTÖRDES.

ÅTERFUNNA DELAR KOMPLETTERADES OCH RESTES HÄR 1952. INITIA- T I V E T TILL ATERUPPFÖRANDET TOGS AV LANDSANTIKVARIE ERIK SALVÉN, SOM SAMLADE FRAGMENTEN. ARBETET UTFÖRDES AV ARKI- T E K T ELNA M 0 L L E R , BILDHUGGABE C. J. BAUMBACH OCH KONSERVA- TOR I. R 0 J B A E K I KÖPENHAMN. KYRKOHERDE VAR KNUT NORBORG.

F ö r f a t t a r e n till denna inskrift gör gällande, att m a n redan efter den k o r t a tidsrymden av sjuttiofem år varit beredd alt kassera en förnämlig altaruppsats av sandsten till förmån för etl epitafium. Detta är i högsta grad osannolikt, i synnerhet som man än i dag efter mer ä n t r e h u n d r a är kan a n v ä n d a k y r k a n s predikstol gjord av ek. Ännu mer osannolikt är att u p p h o v s m a n n e n till sand- stensskulpturerna skulle vara fästningsbyggaren H a n s van Steenwinkel d. ä.,

2

som avled i Halmstad 1601, tre år efter det h a n h a d e påbörjat m e n ä n n u ej hunnit fullborda H a l m s t a d s befästningsverk. Eftersom m a n ej k a n peka på ett enda konstverk •—• möjligen med u n d a n t a g för en blygsam sandstensrelief på Norreport i Halmstad — som utförts av denne m a n , så k a n m a n ej tala om några för Steenwinkel typiska stildrag.

1 en uppsats i Föreningen Gamla Halmstads å r s b o k 1947' p å s t å r initialiv-

2

Bengt Bengtsson, Stenwinkel-altributioner (Tidskrift för k o n s t v e t e n s k a p 1938).

3

E r i k Salvén, E n a l t a r p r y d n a d s underliga öden (Föreningen Gamla Halm-

stads årsbok 1947). Jfr också Chr. Axel Jensen, H a l m s t a d s kirkes alterudsmyk-

ning fra renaissancetiden (Föreningen Gamla Halmstads å r s b o k 1947).

(4)

Fig. 1. Det nykomponerade altaret i Halmstads kyrkas dop- och viyselkapell. — The newly composed altar- piece in the chapel in Halmstad Church used for

baptisms and weddings.

(5)

tagaren till detta m o d e r n a altare, all ett bevarat pilasterornament skulle återge den oslfrisiska staden E m d e n s vapen och att delta vore elt bevis för att Steen- winkel skulle vara u p p h o v s m a n n e n . Bortsett ifrån att det ej finns ett enda exempel på att stadsvapen placerats på allaren, så kan m a n liitt konstatera, att ornamentet ej är en sköld i heraldisk mening. Därtill k o m m e r alt det s a k n a r stadsvapnets femuddiga krenelerade m u r och vågor saml att E m d e n s harpya skall ha fågelkropp, medan på o r n a m e n t e t avbildats en k v i n n o k r o p p . Steenwinkels eventuella hembygdskänslor för Emden, där h a n ej var född utan endast tillbragt några ungdomsår, kan m a n också helt Him na ur räkningen.

Det finns sålunda icke något påvisbart s a m b a n d mellan det m o d e r n a altaret och Hans van Steenwinkel d. ä. Obestyrkt är också påslåendet alt fragmenten tidigare ingått i en altaruppsats, som skulle ha haft sin plats i högkoret i Halmstads k y r k a .

Troligen hade Halmstads kyrka vid början av 1600-talet ä n n u kvar sill medellida altare, sannolikt elt a l t a r s k å p . Åtskilliga inventarier av trä h a r med all säkerhet förstörts vid den stora b r a n d e n 1619.

Märta H ä b n e l

EN NOTIS OM KYRKSKEPP

I Dunkers församlings k y r k b o k N nr 1 slår på sid. 47 följande, nedskrivet av k y r k o h e r d e P e t r u s Elise Nercie.

"Anno 1649 om S o m m a r e n kom till Dunkers prästgård en Studen tiisk född hwilken h a r giort itt Skep som hänger i Malma Kyrkio, dhet Qwarthers Mestaren Welb. J ö n s Eriksson Silfwerbrand hade låhtit giöra. H o n o m h a d e iagh en Månads tijdh hos migh i Dunkers prästegård att giöra itt till Dunkers Kyrkio, dhet nu dher henger, och Kostade ther u p p å alla saker huilket belöp sigh öfr 4 Rig) Dall."

Bägge skeppen är nu försvunna. Notisen är intressant, då den synes visa att den vanliga förklaringen till k y r k o r n a s "votivskepp", nämligen att en sjöman i nöd skulle ha lovat skeppet till sin hemsocken, icke äger sin giltig- het beträffande dessa bägge skepp. De synas i Dunker och Lilla Malma enbart ha haft en dekoraliv uppgift att tjäna.

Ivar Schnell

BESKRIVNING AV EN KONSERVERINGSMETOD FÖR LÄDERFÖREMÅL

Under hösten 1961 insändes för konservering till Riksantikvarieämbetet en

ovanligt stor mängd föremål, främst från de fyndrika stadsgrävningarna i

Söderköping och Gamla Lödöse. Detta stora material dominerades av trä-

References

Related documents

författarna vill också lacka honom för värdefulla kompletteringar vid genom- läsningen av manuskriptet. Dirks, Médailles historiques en bois servant de disques au jeu de loccodille

Verk- samheten omfattade dels utgrävning av gravar närmast norr om don linje, där arbetet nedlades sommaren 1942, dels undersöktes mod stor noggrannhet terrängen mellan de 1941

Detta är självfallet ytterst angeläget för att man skall få en uppfattning om ceremonier eller aktivi- teter i direkt anslutning till graven... M a n vet egentligen inte hur

Ett brev från Kinds härad i Västergötland, daterat år 1407 (Sv. giver anledning till ett sådant antagande. Häradsborna anmoda några framstående män att hänga sina egna

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Fries 212 Lili Kaelas: Båtyxfynd från Göteborgs fornlida skärgård.. Med 7 fig 233 Åke Nisbeth: Bildhuggaren Hans

Sveriges äldsta och norra Europas näst äldsta hällbildsdokumentation – en notis om Johannes Haquini Rhezelius antikva- riska resa till Öland och Småland 1634.. Strängnäs,

De skriv- tecken, vilka pläga förekomma på de kinesiska mynten, äro nämligen icke flera än att man även utan kännedom om språket, snart lär sig känna igen dem, och har man