En tvivelaktig steenwinkel-attribution i Halmstads Kyrka Hähnel, Märta
Fornvännen 1962(57), s. 343-346 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1962_343
Ingår i: samla.raa.se
man h a r anledning att vara glad åt, helst om m a n b e k v ä m a r sig att läsa både Arbman och Brendsted. Den senare h a r en överväldigande m ä n g d av sakuppgifter uppdelade p å ett stort antal kategorier. Det ä r lätt att hitta i hans bok, och uppgifterna är vederhäftiga. Inom vissa specialgrenar k a n m a n möjligen göra både rättelser och tillägg, men detta döljer inte faktum, atl boken iir i god och populär mening mycket a n v ä n d b a r .
Till Arbmans förtjänster h ö r framför allt återgivandet av en m ä n g d skrift- liga källuppgifter. Man kan tro vad m a n vill om dessa uppgifters verkliga värde, men det k ä n n s bekvämt att i populär form ha de vigtigaste av dem samlade.
Det h a r uppenbarligen v a r k e n varit Brondsteds eller Arbmans avsikt att i sina skildringar av vikingatiden framlägga några i egentlig mening p r i m ä r a forskningsresultat, ej heller ha de tagit upp till diskussion frågor d ä r olika meningar gjort sig gällande. De ha valt den gyllene medelvägen, ibland k a n s k e alltför neutral och alltför refererande. Om m a n efter slutad läsning k ä n n e r sig betydligt l ä r d a r e än förut och betydligt visare, så beror det i hög grad på författarnas skickliga och c h a r m e r a n d e sätt att servera sina uppgifter. Om m a n trots allt s a k n a r något i den kost, som bjudits, beror det n ä r m a s t på alt vi ä n n u befinner oss fjärran frän möjligheten till en m e r a grundlig och gi- vande interpretation av de litterära källorna, att de arkeologiska källorna ä n n u till större delen vila i m o d e r j o r d s sköte, och att de, som är framtagna, i en ständigt växande mängd vänla på forskarflit och tankemöda.
Wilhelm Holmquist
EN TVIVELAKTIG STEENWINKEL-ATTBIBUTION I HALMSTADS KYRKA
I Halmstads k y r k a s dop- och vigselkapcll uppsattes 1952 ett altare, som är sammanfogat av åtskilliga gamla sandstensfragment i renässansstil.
1Kom- positionen är helt ny. Som altarbord h a r man placerat två skulpturer i nischer föreställande aposteln P a u l u s och evangelisten Matteus, de enda två bevarade i en serie, som bör ha bestått av minst fem liknande figurer. Eftersom en evangelist aldrig förekom ensam enligt den tidens ikonografiska regler, måste man r ä k n a med alt minst tre figurer förkommit. Möjligt är naturligtvis att antalet varit större än fem, men d ä r o m kan man ej yttra sig med någon grad av säkerhet. Man får det intrycket alt de är gjorda med tanke på att de bör ses snett underifrån, varför det är högst sannolikt alt de ursprungligen tillhört ett läktarbröst. Den betydligt m i n d r e sandstenstavlan föreställande Kristus på korset och tavlan med tysk text, som k r ö n e r den nya altaruppsatsen, h a r emel- lertid sannolikt ursprungligen tillhört en altartavla.
I n n a n dessa sandsfensfragment placerades i Halmstads k y r k a , förvarades en stor del av dem i Hallands m u s e u m i Halmstad, dit de k o m m i t från Fal- kenberg, d ä r de gjort tjänst som altartavla från början av 1700-talet till
1
E r i k Salvén, Märkligt altare ålerupprest (Vår Bygd 1953).
mitten av 1800-talet. Enligt uppgift i en inventarieförteckning hade Falkenberg fått fragmenten från Halmstad. Sannolikt är det h ä r fråga om Halmstads slottskyrkas inventarier, vilka efter slottskyrkans slopande i början av 1700- talet överlämnats till Falkenbergs k y r k a och d ä r sammanfogats till ett altare.
Att m a n därvid ej k u n n a t taga någon h ä n s y n till ikonografiska regler u t a n ställt upp delar, som ursprungligen ej h ö r t s a m m a n , k a n h a berott på att somliga figurer r e d a n då varit skadade och o a n v ä n d b a r a .
H a l m s t a d s slott byggdes i början av 1600-talet. Den östra flygeln, som ut- gjorde slottskyrka, h a r daterats till tidigast 1615. Man vet med säkerhet alt slottskyrkan haft både altare och läktare. Kronborgs slottskyrka, som till- k o m vid ungefär s a m m a tid, h a r en a l t a r u p p s a t s med tysk text. Den u r s p r u n g - liga tyska texten p å Halmstadfragmentcn talar för att dessa tillhört en k y r k a med a n k n y t n i n g lill hovet, ej en stadskyrka. I H a l m s t a d s s t a d s k y r k a h a r övriga kyrkoinventarier från denna tid — t. ex. predikstolen frän 1634 — dansk text.
Man vet ej vem som k o m p o n e r a t och utfört dessa sandstensinventarier.
Willum Cornelissen, som byggde Halmstads slott på u p p d r a g av Christian IV, h a r ej gjort sig k ä n d som stenhuggare. Naturligtvis k a n m a n gissa på en mängd vid den tiden v e r k s a m m a bildhuggare, men det ä r omöjligt att fram- lägga några b i n d a n d e bevis. Emellertid h a r k y r k o r å d e t i Halmstad låtit texta följande historik p å den nygjorda predellan:
ALTARET UTFÖRT OMKR. 1600 AV HANS S T E E N W I N K E L D. Ä. TILL HALMSTADS S. NICOLAI HÖGKOR. NEDTAGET OMKR. 1675. UPPSTÄLLT I FALKENBERGS S. LAURENTII 1726—1855 VAREFTER DET FÖRSTÖRDES.
ÅTERFUNNA DELAR KOMPLETTERADES OCH RESTES HÄR 1952. INITIA- T I V E T TILL ATERUPPFÖRANDET TOGS AV LANDSANTIKVARIE ERIK SALVÉN, SOM SAMLADE FRAGMENTEN. ARBETET UTFÖRDES AV ARKI- T E K T ELNA M 0 L L E R , BILDHUGGABE C. J. BAUMBACH OCH KONSERVA- TOR I. R 0 J B A E K I KÖPENHAMN. KYRKOHERDE VAR KNUT NORBORG.
F ö r f a t t a r e n till denna inskrift gör gällande, att m a n redan efter den k o r t a tidsrymden av sjuttiofem år varit beredd alt kassera en förnämlig altaruppsats av sandsten till förmån för etl epitafium. Detta är i högsta grad osannolikt, i synnerhet som man än i dag efter mer ä n t r e h u n d r a är kan a n v ä n d a k y r k a n s predikstol gjord av ek. Ännu mer osannolikt är att u p p h o v s m a n n e n till sand- stensskulpturerna skulle vara fästningsbyggaren H a n s van Steenwinkel d. ä.,
2som avled i Halmstad 1601, tre år efter det h a n h a d e påbörjat m e n ä n n u ej hunnit fullborda H a l m s t a d s befästningsverk. Eftersom m a n ej k a n peka på ett enda konstverk •—• möjligen med u n d a n t a g för en blygsam sandstensrelief på Norreport i Halmstad — som utförts av denne m a n , så k a n m a n ej tala om några för Steenwinkel typiska stildrag.
1 en uppsats i Föreningen Gamla Halmstads å r s b o k 1947' p å s t å r initialiv-
2
Bengt Bengtsson, Stenwinkel-altributioner (Tidskrift för k o n s t v e t e n s k a p 1938).
3
