Varför sjöng jag aldrig på finlandssvenska?
Hur språk påverkar text, sång och låtskrivning
Dennis Ståhl
Musik, konstnärlig kandidat 2018
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Abstrakt
Syftet med det här arbetet var att skriva texter på både engelska och finlandssvenska för att jämföra vad som händer med min röst när jag sjunger och min egen syn på låtskrivning, beroende på språket jag använder mig av. Jag hoppades att jag kunde utveckla min förmåga att leverera texterna och mitt eget låtskrivande och inte känna att det är pinsamt att sjunga på finlandssvenska. Den skiljer sig från sverigesvenskan, både melodiskt och rytmiskt och det blev både begränsande och befriande att sjunga på mitt modersmål då finlandssvenskan känns fysiskt annorlunda än engelskan när jag sjunger.
Jag har under hösten och vintern skrivit texter på både finlandssvenska och engelska, som jag sedan har skrivit musik till i efterhand. Jag har lagt fokus på fyra av dem där jag analyserat både vad som skiljer sig tekniskt i sången och hur musiken formats av texten.
Den konstnärliga delen av arbetet presenteras i form av inspelningar där jag har fokuserat på skrivandeprocessen, inspelningen och låtens utveckling. Jag har analyserat vad som händer med min egen röst i de olika låtarna och hur rösten känns för mig då jag sjunger på respektive språk. I och med detta har jag kommit fram till att mitt låtskrivande fungerar på olika sätt beroende på vilket språk texten är, och på finlandssvenska kan jag förmedla texten tydligare.
Tvivel och osäkerhet fanns med från början, men jag hittade snart en glädje i att skriva texter på finlandssvenska. Att jämföra texterna på de två olika språken har varit intressant och jag har upptäckt, för mig, tydliga skillnader i hur jag jobbar på respektive språk. Arbetet har hjälpt mig att bli bekvämare i att sjunga på mitt modersmål, och har utvecklat mitt text- och låtskrivande till den grad att jag gärna skriver och sjunger på finlandssvenska nu, eftersom det känns lättare att förmedla det jag verkligen vill säga med mina texter.
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 2
3. Metod och material ... 3
3.1 Finlandssvensk Musik ... 3
4. Genomförande ... 4
4.1 Processen ... 4
4.1.1 Texten och inspirationen ... 5
4.1.2 Melodier och musiken ... 5
4.1.3 Arrangemang ... 7
4.1.4 Analys av musik ... 8
4.2 Låt 1 "Couldn't Help" ... 8
4.2.1 Texten... 8
4.2.2 Melodierna. ... 9
4.2.3 Musiken och frustrationen ... 10
4.3 Låt 2 "Vi Faller Ner"...10
4.3.1 Texten ... 10
4.3.2 Varför eld? ... 12
4.3.3 Melodier och rösten ... 12
4.3.4 Resultatet ... 13
4.4 Låt 3 "Vi Har Ännu Tid" ... 13
4.4.1 Texten... 13
4.4.2 Melodier och känslor ... 15
4.4.3 Musiken ... 15
4.5 Låt 4 "Hold On" ... 16
4.5.1 Texten... 16
4.5.1 Texten... 17
4.5.2 Musiken ... 17
5. Diskussion ... 19
5.1 Utmaningar ... 19
5.2 Mitt eget uttryck... 19
5.3 Resultat ... 20
5.4 Slutsats ... 21
6. Referenser ... 23
1. Inledning och bakgrund
Som sångare har jag länge försökt att sjunga i ett högt och ljust tonläge och på det viset ofta tröttat ut mig själv, både under repetitioner med musikklassen och under live-spelningar. Orsaken till detta är att jag har tagit mina influenser från Axl Rose (Guns N' Roses), Robert Plant (Led Zeppelin), Ian Gillian (Deep Purple) med flera då jag började sjunga och försökt återskapa deras sätt att sjunga.
Nick Cave & The Bad Seeds fick mig att omvärdera vad som egentligen är sång. De är annorlunda än från de tidigare banden och sångarna som influerade mig och jag började tänka på hur det skulle låta om jag sjöng från hjärtat och verkligen fokuserade på texten och mitt eget uttryck, istället för att försöka imponera på publiken eller medlemmar i en ensemble genom att sjunga så högt och
"mäktigt" jag bara kan.
Tanken rullade vidare och jag insåg att jag aldrig riktigt sjungit på det språk jag kan bäst, dvs.
finlandssvenska. Jag har under hela min tid som sångare alltid associerat till finlandssvenskan som ett språk som nästan låter fånigt då man sjunger. Det inte var tillräckligt "coolt" att sjunga på det viset, vilket jag i efterhand inser är en grundlös tanke baserad på att jag aldrig riktigt lyssnat på finlandssvensk musik. Därför bestämde jag mig för att börja skriva texter på finlandssvenska för att övervinna mina förutfattade meningar och kunna analysera märkbara skillnader mellan mina egna texter och låtar på finlandssvenska och engelska.
Texter har alltid haft en stor betydelse för mig då jag skriver musik själv och inom engelskan märkte jag att jag lätt hamnar i klichéer. Jag insåg att jag ofta använder mig av samma ord om och om igen i olika låttexter och jag tror att orsaken till detta är att mitt engelska ordförråd bygger på det som jag har varit mest i kontakt med, dvs. engelsk musik och filmer. Det är egentligen inte konstigt att jag ofta vänt mig till klichéer, eftersom det bevisligen fungerat i många engelska låtar och för många andra musiker. Jag frågade mig själv: blir det faktiskt så personligt som jag vill då?
Vad skulle hända om jag skrev på finlandssvenska där jag har ett mycket större ordförråd, djupare förmåga att använda mig av metaforer och liknelser, och hur skulle det låta om jag sjöng med mina egna ord på mitt egna språk?
Varför jag valde att utforska text- och sång på finlandssvenska var delvis för att komma ifrån den underliggande tanken att "rocksångare sjunger bra om de sjunger högt", men också utforska ett nytt sätt att uttrycka mig genom musik och texter. Jag vet att sång är mycket mer än en bra teknik och ett högt register, men jag har ofta upplevt att jag borde sjunga i ett högt tonläge eftersom responsen från lyssnaren ofta blir större. Jag tror att mina melodier därför ofta legat i ett högt tonläge och för att tidigare nämnda influenser sjunger så.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med det här arbetet var att skriva låtar med texter på engelska och finlandssvenska för att klargöra musikaliska och sångmässiga skillnader. Samtidigt vill jag få en djupare förståelse i hur jag själv fungerar som låtskrivare på finlandssvenska och hur jag går till väga då jag stöter på
utmaningar eller begränsningar.
På vilket sätt skiljer sig texterna på finlandssvenska från de på engelska?
På vilket sätt påverkar språket musikens genre?
Begränsas jag på något sätt då jag sjunger på finlandssvenska respektive engelska?
Vad blir skillnaden i mitt framförande av texterna?
3. Metod och material
Kriterierna för låtarna var att en finlandssvensk och en engelsk låt måste höra ihop och komma från samma grundtanke då jag skrev texten. Det här kriteriet fanns inte med från början men det kändes nödvändigt för att kunna analysera texterna och låtarna på ett rättvist sätt, eftersom det var svårt att jämföra de engelska och finlandssvenska låtarna utan en tydlig gemensam nämnare. Därför skrivs texterna i par, en engelsk och en finlandssvensk text, som sedan får forma musiken och ge mig en uppfattning om hur jag går till väga då jag skriver musik på två olika språk.
Temat i låtarna lägger på så vis grunden och melodier, harmonik och utsmyckning av låten tog den väg jag tyckte passar bäst för låten i sammanhanget. Det som ligger i fokus är alltså hur jag själv går till väga med låtskrivningen, från text till färdig låt, beroende på språk och vilka skillnader och utmaningar jag stöter på under arbetet.
Jag lyssnade på finlandssvensk musik under arbetet för att få en tydligare bild över den "vanliga"
finlandssvenska musiken. Ljudexempel på finlandssvenskt uttal finns även med i arbetet för att tydliggöra skillnaderna och kunna analysera den fonetiska1 delen, och tydligare förstå hur språket och sången påverkas av uttal, vokaler och konsonanter. Det kommer ge en tydligare insikt för mig om fördelar och nackdelar man kan ha då man sjunger på finlandssvenska eller engelska.
Jag använde mig även av korta exempel från tre kasserade finlandssvenska låtar som jag skrivit under det här arbetet. Dessa korta klipp fungerar som exempel på processen och utvecklingen av sången och låtskrivningen och jag använder mig av finlandssvenska låtar eftersom de visar utvecklingen tydligare än de engelska texterna och låtarna.
Det mesta är inspelat i Logic Pro X, förutom "Couldn't Help" som är inspelad i studio med ett band.
Låttexterna, musiken och rösten fungerar på så vis som det huvudsakliga forskningsmaterialet i det här arbetet. Jag analyserar dessa under tiden jag skriver text och musik och reflekterade kring processen med hjälp av en loggbok där jag skrev ner mina tankar.
3.1 Finlandssvensk Musik
För att få en klarare bild över hur den finlandssvenska prosodin2 fungerar i ett musikaliskt
sammanhang har jag under delar av arbetet lyssnat på finlandssvensk musik. Jag har sällan lyssnat på musik från Svenskfinland och i de flesta fall då jag sett spelningar hemma har sången och texterna antingen varit engelska eller finska.
1 Fonetik är vetenskapen om hur talet och talljuden fungerar och låter.
2 Prosodi är ett begrepp inom lingvistik som avser ett språks betoningar. Dessa kan delas upp i intonation, rytm och dynamik.
Det finns några artister som jag vill lyfta fram som jag har lyssnat på under mitt arbete:
Frida Andersson är en finlandssvenska musiker och artist som jag hittade då jag i början av arbetet letade efter artister från Svenskfinland. Hennes dialekt hörs tydligt då hon sjunger och jag försöker hitta samma tydlighet i min egen sång. Målet är att jag inte ska behöva tänka på mitt uttal i samband med sångtekniken, utan det ska hända automatiskt. Hon hör hemma i singer-songwriter och
trubadurstilen och har uppträtt med till exempel Bo Kaspers Orkester.
Fredrik Furu är en finlandssvensk artist som kommer från Jakobstad och är en välkänd profil på Svenskfinlands musikscen. Även Furu har en singer-songwriter stil, men han skiljer sig från de andra finlandssvenska musikerna jag nämner på grund av att han sjunger med en mer sverigesvensk dialekt och uttal.
Rickard Eklund är en musiker från Närpes i Finland, och sjunger på s.k. Närpesdialekt. Det är den kanske mest svårförstådda dialekten inom Svenskfinland för någon som inte är van att höra den.
Även Rickard är en singer-songwriter och sjunger om melankoliska teman så jag kan dra vissa paralleller mellan hans och mina teman i texter. Skillnaden är att han har mera erfarenhet och jag sjunger inte på "Närpesiska" utan med en Vasa dialekt. Han menar också att musiken blir ärligare om man får uttrycka sig på sitt eget språk och dialekt. Länk till artikeln.
4. Genomförande
4.1 Processen
För att beskriva processen använder jag mig av delar och utplock från min loggbok, som jag skrev medan jag arbetade med varje låt och text som jag gjorde, där jag reflekterar över.
Låttexterna utgör hela grunden för mitt arbete eftersom allt byggs upp från dem. Jag skriver texter på både engelska och på finlandssvenska, som jag sedan skrev musik till i efterhand. Vissa av låtarna ger inga svar på mina frågor, så jag har valt ut fyra stycken låtar som jag koncentrerar mig på i arbetet. Jag analyserade dessa både under skrivprocessen och i efterhand när låtarna var klara.
Jag använde mig också av korta exempel för att visa hur en låt har utvecklats och formats. De fyra låtarna som ligger i fokus består av två par där låtarna har börjat med samma grundtanke och tema i texten:
Texterna till "Couldn't Help" och "Vi Faller" baserar sig på en person man har haft i sitt liv en kort men intensiv period, som sedan har försvunnit lika snabbt. Det leder till en frustration och frågor om vad det var som gick fel och till slut kommer man till insikten att det nog aldrig var meningen att det skulle bli något mera. Man föll och det kunde inte hjälpas.
Låtarna har likheter, inte i soundet eller genre, men i frustrationen i texterna och analogier till eld och hjälplöshet, både genom metaforer och att säga det rakt ut. "Vi faller ner" antyder i det här
fallet att man är hjälplös i en situation man inte kan kontrollera och "You couldn't help me now" har samma betydelse, men är mera rakt på sak.
"Hold On" och "Vi har ännu tid" handlar om att se någon man har haft länge i sitt liv bli svagare och kanske rentav tappa sin livsglädje och texterna är meningen att fungera som en tröst både för en själv och för personen man sjunger om, med budskapet att det finns tid kvar att ställa saker till rätta och att allt inte är så mörkt som det i vissa stunder kan verka.
Ett tema som förekommer i båda låtarna är kyla och regn, som enligt mig kan vara fridfullt även om det kan förknippas med något tråkigt. Dessa två låtar har något sorts melankoliskt över sig samtidigt som man accepterar att livet sällan är en dans på rosor.
4.1.1 Texten och inspirationen
Jag började med att skriva låttexter, och försökte skriva någonting varje dag, och ibland mer om jag kände att jag hade motivation. Motivation är något jag måste betona, för i början av arbetet kändes det svårt att skriva, särskilt de finlandssvenska texterna. I början av arbetet så gillade jag inte alls mina finlandssvenska texter och tyckte att de kändes fåniga. "Är det så här det kommer kännas i ett år nu?", tänkte jag. Att skriva texten före musiken är också något som jag inte brukar göra.
Vanligtvis brukar jag skriva texten samtidigt som musiken skapas och bristen på en klar musikalisk bild över texten bidrog till att jag inte såg hur mina finlandssvenska texter skulle passa in i ett musikaliskt sammanhang.
Jag tror också att tanken på att dessa texter och låtar skulle analyseras, även om jag inte hade en klar bild över tillvägagångsätt i den stunden, försvårade processen att skriva texterna. Det kändes som att jag behövde skriva något så bra som möjligt, både för mig själv och för de som bedömer arbetet. Jag är självkritisk då det kommer till mina egna texter och vill alltid ha något sorts djup och mening i dem så jag var inte nöjd i början av arbetet.
Angående det skrev jag såhär i min logg:
"Det känns fånigt att skriva på svenska i jämförelse med engelska. Kanske är det för att jag inte är van, men texterna känns antingen ytliga eller bara flummiga. Det är svårare att skriva vad jag vill ha sagt utan att det blir för tydligt eller personligt."
Då jag diskuterade det med min handledare och sångcoach uppmanade hon mig att fortsätta skriva fastän jag känner att texterna kanske blir fåniga eller ytliga. Det var precis så jag gjorde och lät texterna bli vad de blev. Jag vet inte om jag plötsligt fick inspiration eller om det var inställningen att bara skriva utan att tänka för mycket som gjorde att processen gick betydligt snabbare.
Jag skrev finlandssvenska texter under hela arbetet eftersom det blev en vana och jag kände att jag kunde säga mycket mer på det viset. Det har också gett mig mer att analysera och gett mig en djupare insikt i mina egna tankar kring mina texter.
4.1.2 Melodier och musiken
Då jag hade en handfull texter, vissa som var färdiga, vissa halvfärdiga och en del texter som bara bestod av några fraser, var det dags att börja tänka på melodier. Rytmiken i texterna hade jag i vissa fall redan i baktanke eftersom jag nästan alltid tänker rytmiskt då jag skriver en text, vare sig den är
på engelska eller finlandssvenska.
Jag satte mig ner vid pianot och med hjälp av Logic Pro X började jag prova mig fram med olika ackord och tonarter för att se vad som kändes bäst för texten. Det här är en metod som jag inte tidigare använt, eftersom jag oftast brukar skriva musiken först, eller samtidigt som jag skriver texten. Melodierna tog sig också form med hjälp av att testa olika varianter av idéer som jag redan hade i huvudet, eller att bara improvisera fritt och repetera olika fraser med olika melodier och betoningar.
Då jag hade grunder till låtarna pusslade jag ihop delarna som jag gillade och behövde ändra lite i melodier och rytmik för att de skulle gå ihop bättre med varandra. Än så länge var det bara piano och sång så jag var inte så imponerad över vad jag hade åstadkommit och stötte igen på tvivlet, särskilt över de finlandssvenska låtarna.
Jag skriver såhär angående det i min logg:
"Jag känner mig som en karaktär ur Mumin då jag lyssnar på mig själv när jag sjunger på
finlandssvenska, för jag måste överdriva uttalet. Det är också svårt att sjunga i ett högre tonläge av någon anledning, men det kanske beror på att jag är osäker kring sången på svenska ännu."
Det är här jag upptäcker hur svårt det var att behålla "finlandssvenskheten" i sången, särskilt då jag rör mig i mitt övre sångregister. Jag diskuterade det med min sånglärare och fick reda på att det beror på konsonanterna och på vokalerna. Man manipulerar ofta orden och vokalerna då man sjunger i ett högre tonläge. På det viset underlättar man för rösten och tröttar inte ut rösten lika snabbt. I följande exempel sjunger jag först utan att tänka på uttalet och sedan med sättet som jag skulle säga det på om jag talade.
Exempel 1 på "fria" vokalljud och strikt finlandssvenska vokalljud.
Exempel 2 med engelska, fritt uttal, strikt uttal
Det krävdes mera energi från mitt håll för att behålla uttalet. Det tröttade ut min röst snabbare än om jag sjöng på engelska, särskilt i ett högt tonläge. Det var fysiskt tyngre att sjunga på
finlandssvenska för mig. För att lösa det krävdes egen övning och att helt enkelt försöka vänja mig själv med att sjunga på finlandssvenska utan att manipulera vokalerna för mycket eller att låta muskelminnet ta över. På så vis vandrar inte sången för långt från det finlandssvenska uttalet som jag ville behålla i min sång. Samtidigt var jag intresserad av hur jag skulle sjunga ur ett sångtekniskt perspektiv och skriver såhär i min logg:
"Jag bad om en grundlig genomgång av CVT3 av min sånglärare. Då jag försöker analysera hur jag sjunger på mina svenska låtar tycker jag att det finns mera curbing4 i dem. Vanligtvis brukar jag nästan bara använda edge5 och overdrive6. Det finns förstås också overdrive i finlandssvenska låtarna men edge är inte alls lika närvarande som när jag brukar sjunga på engelska.
Om jag skulle använda edge i de finlandssvenska låtarna skulle det antagligen låta konstigt och onaturligt, men det kanske är värt att prova. Risken finns att jag låter som en Mumin figur, men kanske jag kommer att acceptera den delen. Jag tyckte ju att jag lät som det då jag började med det här arbetet."
4.1.3 Arrangemang
Arrangeringen skedde samtidigt som jag försökte förbättra mitt eget uttal i sången och kämpade med att få sången att låta bra i mina egna öron. Något som jag snabbt lade märke till var att jag ofta gav de finlandssvenska låtarna en poppigare karaktär, med elektroniska sound. Det här var inget jag planerade utan det kändes helt enkelt rätt i sammanhanget. De engelska låtarna kändes tyngre och tog sig form som rock. Orsaken till det är nog för att jag har lyssnat på mycket engelskspråkig rockmusik och byggt min egen smak och uppfattning om hur det ska låta utgående från det.
En faktor som jag tror påverkade hur jag placerade låtarna inom genre är att det kändes fel att sjunga aggressivt på finlandssvenska. Kanske beror det på att det inte finns så mycket
finlandssvensk rock/metal som jag har hört och därför drog jag mig mera åt pop och
singer/songwriter soundet, där många finlandssvenska musiker som jag är bekant med befinner sig.
Ett undantag i arrangemang är "Couldn't Help", som var den första låten jag skrev för det här arbetet, men sedan bestämde mig för att använda i en kurs där vi skulle spela in med skolklassen.
Jag hade en klar demo och slutprodukten skiljer sig inte så mycket från min ursprungsidé, men det var ändå intressant att arrangera låten för riktiga instrument och behöva ändra på små delar. Vi samarbetade med en gästproducent då, och låten mixades av Oskar Hansson.
Jag analyserar "Couldn't Help" och den processen mer grundligt senare i texten.
3 CVT, Complete Vocal Technique, är en lära om sångteknik.
4 Curbing är en sångfunktion där man använder ett motstånd på rösten så att det ska verka "segare".
5 Edge är en metallisk funktion på rösten som man ofta använder i höga registret. Rösten blir gnälligare och vassare.
6 Overdrive är den vanligaste sångfunktionen och kan beskrivas som lite mer högljudd och starkare än neutral röst.
4.1.4 Analys av musik
När låtarna var klara (inte nödvändigtvis mixade) och jag hade valt ut vilka jag ville ha med i arbetet var det dags att analysera hur de hänger ihop med varandra, om det ens finns något musikaliskt sammanhang mellan dem.
Huruvida arrangemangen i de fyra låtarna som jag har valt ut till arbetet hänger ihop skulle jag påstå att de två finlandssvenska låtarna ligger närmare varandra än vad de två engelska låtarna gör, både soundmässigt och känslomässigt. Jag vet dock inte om jag riktigt kan påstå att det är mitt sound7 eftersom det utvecklas och kommer att göra det ett bra tag ännu, men kanske lyssnaren kan förknippa mig med det soundet i framtiden.
Även här gör jag en djupare analys senare i texten där jag analyserar genomförandet i låtarna i detalj.
4.2 Låt 1 "Couldn't Help"
4.2.1 Texten
Det här är en av de första texterna jag började jobba med. Jag kände att jag ville värma upp inför hela arbetet genom att skriva en text såsom jag brukar, det vill säga på engelska, och inte bara på finlandssvenska. Jag funderade en stund vad jag skulle skriva om och tänkte att eftersom jag kommer skriva en finlandssvensk låt med samma tema så borde det vara något hemifrån.
Temat fick bli olycklig kärlek som är förbi lika snabbt som den började, och hur jag kände mig övergiven och i princip isolerade mig själv från omvärlden. Jag associerade det ganska snabbt med en låga, en flamma, som brinner starkt då man tänder den, men som snabbt slocknar då den har gjort sitt och orsakat förödelse och då sitter man där i askan och hänger med huvudet efteråt. Jag öppnar första versen med det.
"You came along like fire Breaking the world in two Questioning old desires We were alone, me and you"
Jag frågar mig också om situationen verkligen var något som jag ville i slutändan? I andra versen beskriver jag hur tankarna kan leva kvar efter en lång tid och ibland resultera i vemod.
"You act as an amplifier
Drowning me out, through and through
7 Sound är vad man brukar kalla sättet om en viss musiker eller artist låter på, som är utmärkande för den.
I’m watching the growing pyre My own distrust in you"
I resten av texten beskriver jag i stora drag min egen reflektion och blickar tillbaka till situationen.
Jag försöker ändå genom texten säga att jag accepterar att det är över för längesedan, och har försökt att återspegla känslorna.
Couldn't Help
You came along like fire Breaking the world in two Questioning old desires We were alone, me and you
You act as an amplifier
Drowning me out, through and through I’m watching the growing pyre
My own distrust in you
I never wanted to confess the truth
And when you had me on my own, you knew
You couldn’t help me now (If you wanted to)
You couldn’t help me now (If you needed to)
You wouldn’t help me now (What they made you do)
Comfort and joy and pleasure A singular trace of happiness It’s easy to feel disheartened With all you’ve started now
I never meant to run away from you But when you left me with no choice You knew
REFR
This isn’t what I had in mind, at all But as the months are passing by, I know This isn’t what I had in mind for me But now it’s time to cut it out, this thing REFR x 2
You couldn't help me now
4.2.2 Melodierna
Då texten var klar behövdes melodier och ackord så jag öppnade Logic Pro X och började sjunga med i det jag spelade tills jag hittade något som fungerade efter mycket letande. Det var ganska självklart att musiken behövde vara lite sorgsen i förhållande till texten, men ändå ha en viss mystik över sig, eftersom det handlar om ett minne som är ganska mörkt.
Jag kom ganska snabbt fram till att texten också innehöll en ganska stor frustration som jag kanske aldrig riktigt bearbetade och kände mig isolerad och ensam så det fick återspeglas i refrängen där jag sjunger mera aggressivt. Den är inte riktad mot personen, utan mot mina egna tankar och ska symbolisera att släppa taget om minnena och fungerar som ett "skärp dig" åt mig själv, samtidigt som det beskriver hur jag kände då situationen var aktuell.
Då jag hade melodierna och ackorden till låten började jag arrangera låten och letade efter rätt ljudbild ett bra tag. Jag började tänka på Nine Inch Nails och sökte efter "trasiga" ljud, som de ofta brukar ha i sin musik och låten utvecklades i en tyngre riktning än vad jag hade tänkt mig från början. Därför spelade jag om sången i refrängen och gjorde den ännu mer ilsken för att passa ihop med det tunga och distade soundet.
4.2.3 Musiken och frustrationen
När jag hade en klar demo hade jag redan bestämt mig för att använda låten i
ensemblesammanhang. Vi hade en kurs med klassen där vi skulle spela in några låtar med
producenten Per Nordmark. Jag skickade min demo till resten av bandet och under övningsperioden var det egentligen inte några problem. Demon gav en tydlig bild vad jag ville med låten och bandet gjorde den rättvisa och vissa syntar i demon ersattes av gitarr istället.
Själva inspelningen och produktionen av låten skiljde sig inte så mycket från originalet, förutom lite ändringar i körsången och i låtens form (en dubbelrefräng blev en enkel).
Sången spelades in snabbt och smärtfritt, antagligen eftersom jag hade jobbat med den här låten ett bra tag och visste precis vad jag ville och frustrationen i sången blev mycket tydligare i den nya versionen som vi spelade in i studion.
Couldn't Help.
4.3 Låt 2 "Vi Faller Ner"
4.3.1 Texten
Precis som texten i "Couldn't Help" beskriver texten situationen om olycklig kärlek där lågan brann ut snabbt. Då jag skulle skriva en svensk text utifrån det temat började jag om många gånger. Det som jag skrev kändes antingen för oärligt eller gav en bild av att jag var överdrivet arg, vilket jag ju inte var längre eftersom situationen är redan i det förflutna och det spelar ingen roll hur mycket man tänker på det. Efter många om och men undrade jag varför det plötsligt var så svårt att skriva på finlandssvenska, och använde det som första fras i texten.
"Varför ska det va så svårt
Att släppa taget om ett bortglömt år För det finns inget kvar att tänka på"
Nu hade jag en rytmik att utgå ifrån och jag fortsatte skriva. Jag skrev om andra versen flera gånger innan jag hade något jag var nöjd med:
"Men du är där ändå Du är ett minne i en rökridå
Och det verkar som att jag får dras med dig en stund"
Eftersom den här texten skulle höra ihop med "Couldn't Help" tog jag med metaforen om eld, och röken som fortfarande hänger kvar och påminner en om vad som hänt. I bryggan använder jag mig av temat om elden igen och det dyker upp på flera ställen i texten igen.
"Och du tog tag i mig och sprang Du var en eld, jag var i brand
Och inte ens regnet kunde släcka lågan"
När jag kände att jag hade ett flyt och en bra rytmik att utgå ifrån tog resten av texten form snabbt.
Vi Faller Ner
Varför ska det va så svårt
Att släppa taget om ett bortglömt år För det finns inget kvar att tänka på
Men du är där ändå
Du är ett minne i en rökridå Och det verkar som att jag får dras med dig en stund
Och du tog tag i mig och sprang Du var en eld, jag var i brand
Och inte ens regnet kunde släcka lågan Du sa att livet går för fort
Vi kommer aldrig få nåt gjort
Om inte vi chansar mellan varven och klättrar upp och...
Vi faller ner, faller ner igen Vi faller ner, faller ner igen Vi faller ner, faller ner igen Vi faller ner, faller ner igen
Då man närmar sig ett slut Och alla månader blir nån minut Och alla lågorna har slocknat ut
Jag trodde att det fanns mer
Men jag hade fel, det var bara en del Utav ett liv du ville pröva på
Och fast vi gjorde som du sa Vi klättrade upp högt över stan Och såg att allting rasar ner Vi tappade greppet och vi...
REFR x 2
Och fast jag gjorde som du sa Var aldrig nånting riktigt bra
Jag brinner upp i elden som du tände Innan du försvann
Och askan som du lämnade kvar Brände mer än vad du sa Och medans huset brinner upp Det rasar ner, det rasar ner
Fast vi gjorde som du sa...
Blev det aldrig riktigt bra...
REFR x 2
4.3.2 Varför eld?
Orsaken varför eld används som en metafor i både "Couldn't Help" och "Vi faller" är inte endast för att man brukar prata om gamla flammor och slocknad kärlek (även om det är en kliché som ofta fungerat bra) utan för att under scenariot som låtarna utspelar sig i brann ett gammalt hus i Vasa, bara något kvarter från en plats förknippat med personen i texten. Jag hade aldrig tänkt på det innan jag började planera och skriva de två texterna och tyckte att det var alldeles för symboliskt för att inte nämnas.
Därför har båda låtarna inslag av förstörelse eller destruktivitet i sig, antingen via trasiga ljud eller fraser i texten.
4.3.3 Melodier och rösten
Texten genomgick precis samma procedur som alla andra låtar jag valt att fokusera på i arbetet. Jag satte mig ner med ett piano via Logic Pro X och försökte hitta ackord och melodier som jag gillade och tyckte att passade texten. Ackorden och melodierna var till en början sorgsna, eftersom jag hade gjort så med "Couldn't Help", och jag nynnade melodier över ett pianokomp igen.
Då jag hade formen på låten försökte jag stärka musiken genom att lägga till distade sounds och jag hade en vision om att låten (soundmässigt) skulle vara den finlandssvenska motsvarigheten till föregående låt. Då jag väl skulle spela in sången och testa mina melodiska idéer kändes det helt fel.
Jag skriver såhär i min loggbok:
"Jag försöker sjunga in något och jag märker att det är svårt att sjunga “snyggt” på refrängerna eftersom jag håller ut en ton på “igen”. Jag tycker också att det inte alls låter bra att sjunga på det här viset på svenska. Vibrato i rösten måste nästan tvingas fram eftersom “E” är så skarpt och det känns nästan lite onaturligt, och jag känner mig åter igen som en parodi på någonting då jag försöker vråla på finlandssvenska."
Efter det här låg låten på is ett tag eftersom det kändes som att jag inte kom någon vart med den.
Jag var missnöjd över hur jag lät på inspelningen och behövde en paus från det för att inte tappa motivationen helt och hållet. Sången kändes pressad och längre vokaler lät falska ibland.
Några veckor senare bestämde jag mig för att göra ett nytt försök och kände att jag helt enkelt måste börja om med den. Jag gick tillbaka till piano och provade att spela den i dur istället. Det kändes mycket bättre. Den här gången kändes musiken inte alls lika tung och jag lånade inspiration över soundet och tempot från Haloo Helsinki's musik. I samband med det ville jag testa att inte sjunga lika aggressivt och kraftigt så jag försökte att sjunga mer "poppigt".
Det var lättare att sjunga låten lite mjukare på finlandssvenska, men jag kände ändå, trots att jag försökt att vänja mig och öva på det, att vokalerna blev ett hinder i det höga röstregistret ibland. Jag är van att kunna förvränga vokaler då jag sjunger på engelska för att nå upp till höga toner, eftersom sångtekniken edge ofta kräver det. Om jag förvrängde vokalerna här lät det inte längre som
finlandssvenska, utan jag uppfattade det som att någon försökte härma Sverigesvenska.
4.3.4 Resultatet
Då sången var inspelad och jag hade tagit en helvändning från min första idé var jag relativt nöjd med resultatet. Jag hör fortfarande ord i låten som jag inte tycker låter tillräckligt finlandssvenska.
Kanske det helt enkelt inte går att använda samma uttal då man sjunger, som då man talar med vanlig röst. Eller så är det bara jag som inte har greppat det helt ännu. Jag gillar dock hur låtens energi och textens budskap är kontraster till varandra. Vi Faller Ner.
4.4 Låt 3 "Vi Har Ännu Tid"
4.4.1 Texten
Den tredje låten som jag har valt att fokusera på i mitt arbete började som en låttitel. Texten grundar sig i att se en nära person i sitt liv som sakta mår sämre och sämre, antingen fysiskt eller psykiskt, och man försöker ge den här personen en tröst och vill säga att allt i livet inte var så dåligt, och att det finns bättre tiden kan komma. I mitt fall handlar det om föräldrar som börjat bli gamla och drabbas av hälsoproblem. Därför var det här en svår text att skriva för mig, särskilt på svenska, eftersom jag inte kan gömma mig bakom engelskans klichéer och metaforer som jag använt mig flitigt av i tidigare låttexter genom åren.
I första versen blir det ganska uppenbart att det handlar om någon som har blivit äldre och skörare då jag skriver såhär:
"Du börjar vara till åren Och äter medicin
Med kryckorna som bär dig Över vikens tunna is
Och allting som du gav Mycket mer än det du tog Och allting som du sa Betydde mer än vad du tror"
Jag försöker också förmedla en tacksamhet för all tid man har haft och inte alltid visat att man har uppskattat så mycket som man kanske borde ha gjort. Redan här känner jag att det här blir den verkligaste texten jag skrivit på flera år, om inte den verkligaste jag någonsin skrivit. Jag tror inte att texten skulle ha betytt lika mycket för mig om den var på engelska, och det gör inte "Hold On"
heller.
I slutet av andra versen handlar texten om min beundran för personen i fråga och hur den orkar kämpa på fastän jag har fått uppfattningen om att det stretar emot ibland.
"Men du är ändå stark Den starkaste jag vet Du lyfte alltid upp mig Då världen rasade ner"
Refrängen i sin tur fungerar som ett lyft och en paus från det melankoliska i resten av texten och ger en hoppfull känsla om att det fortfarande finns tid och att inget är över ännu. Det stämmer överens med verkligheten och situationen som låten handlar om. Det finns ännu tid. Redan här fanns det idéer om hur jag ville att versen och refrängen skulle låta, men det går jag in på närmare under arrangeringen av låten.
Då texten var klar hade jag en tydlig bild över hur jag ville att det skulle låta. Kallt och sorgset, men ändå episkt och ambient8 på samma gång men en gnutta hopp.
Vi Har Ännu Tid
Du börjar va till åren Och äter medicin
Med kryckorna som bär dig Över vikens tunna is
Och allting som du gav Mycket mer än det du tog Och allting som du sa Betydde mer än vad du tror
Men du är ändå stark Den starkaste jag vet Du lyfte alltid upp mig Då världen rasade ner
Och allting som du tror att du någonsin gjorde fel Det spelar ingen roll för vi har ändå mycket mer
För vi har ännu tid För vi har ännu tid
Jag tror inte jag förstod det
8 Ambient betyder att låten t.ex. använder mycket reverb eller eko, för att emulera ett utrymme där ljudet reflekteras, och kan knyta ihop ljuden bättre.
Då du sa att allt tar tid Och allting är vackert Det är värt varenda strid
Det syns att nånting hände Men jag hittar inga fel
Men det märks att nånting fattas Att du saknar någon del
Kvällarna som gick Över bron och in mot stan Jag undrade alltid varför Men jag hittade inga svar Jag vet att det var svårt, men jag skyller inte på dig Du gjorde det du kunde, och allting ordnade sig
För vi har ännu tid För vi har ännu tid
Kan du höra mig? x 4
För vi har ännu tid x 4
4.4.2 Melodier och känslor
Då det var dags att göra musik till texten, som skedde under samma dag som texten skrevs, hittade jag snabbt ackorden som jag tyckte att passade i sammanhanget och textens tema för även om jag ville ha ett kyligt sound skulle det vara simpelt, nästan som en loop9 som bygger och avtar. Jag började med att testa nynna olika melodier över några pianoackord, men kom fram till att jag ville använda mig av den första melodiska idéen som jag fick redan då jag skrev texten.
Sagt och gjort hade jag en grund att sjunga över. Första försöken kändes inte alls lika bra som jag hade hoppats på. Sången kändes lite tafatt och återspeglade inte vad texten hade att säga. Jag stötte också på problemen som jag hade upplevt tidigare med att sjunga på finlandssvenska, det vill säga att hålla kvar dialekten och uttalet samtidigt som det inte låter allt för krystat eller falskt.
Jag hade talat med min sånglärare under hösten om hur man kan leverera en text och att man låtsas att personen man vill säga något står framför dig. Du sjunger texten som en berättelse för personen och tittar personen i ögonen. Du låtsas såklart att du gör det, eftersom personen i fråga inte är där på riktigt, men det var en effektiv metod då vi använde oss av den. Jag läste igenom texten för mig själv och gjorde ett nytt försök då jag låtsades sjunga för personen. Resultatet var förvånande för mig och jag skrev såhär i min logg över låten:
"Det är sällan jag blir så känslosam som jag blev nyss då jag spelar in sång. Det var svårt att ta sig igenom låten när det jag har skrivit är så verkligt. På vissa ställen hörs det att sången svajar lite, på grund av känslorna, men kanske det borde får vara så."
Så fick det också vara. Jag tycker att eftersom det är en känslosam låt finns det ingen skam i att känslorna finns där. De ska finnas där.
En märkbar sak som hände då jag sjöng på det viset var att mitt uttal kändes mer naturligt och jag behövde inte tänka på att hålla vokalerna tydligt finlandssvenska, förutom i refrängen då jag sjunger
"Vi har ännu tid". "I" är en svår vokal att sjunga i ett högt register.
4.4.3 Musiken
Nu var sången inspelad och jag bytte ut pianot mot syntar för att komma närmare soundet som jag ville ha och bilden av min hemstad under vintern där låten utspelar sig. Jag lade till en synt-bas som håller långa toner genom hela låten och jag valde att programmera trummorna för att jag gillade det elektroniska och repetitiva soundet. Då jag ställde ljudnivåerna enligt eget tycke i låten lade jag till mycket reverb för att skapa den ambienta och öppna känslan jag var ute efter och anpassade nivåerna enligt tycke och smak.
Vi Har Ännu Tid.
9 En loop är då något upprepar sig en längre stund, t.ex. en ackordföljd.
4.5 Låt 4 "Hold On"
4.5.1 Texten
Jag skrev den här texten efter samma tema som "Vi har ännu tid" och den behandlar också situationen då man ser någon man tycker om blir svagare och må dåligt. Jag hade höga förhoppningar då jag började skriva och hoppades att jag skulle få samma ärlighet och känslor i texten. Jag vet inte riktigt om jag lyckades med det.
Jag började hela processen med att skriva en titel på låten, precis som med föregående låt, och tyckte att "Hold On" reflekterade det bra. Något som jag i efterhand tycker är en kliché, men det kanske fanns kvar någon sorts hybris från förra låten. Hursomhelst blev de två första verserna så här:
"I've seen your eyes When you try to smile But the lines on your face Tells a different tale
And the life you've been through Many miles in your shoes As you walk through the rain Through the end of your time"
Här försöker jag beskriva hur jag ser en smärta i ögonen på personen i fråga och att hen har gått igenom mycket i livet. Temat om kyla, som finns med i "Vi har ännu tid", dyker också upp i form av regn i andra versen. Jag skrev ingen brygga utan gick rakt på refrängen istället och använde mig av titeln "Hold On". Jag lade till "svansar" efter varje gång jag sjöng det. Det blev så här:
"Hold on, I can't rely on one single smile Hold on, I'll help you get through, what else would I do?
Hold on
It's late but we still have time Hold on, hold on for a while"
Texten i refrängen gav en tydlig bild över vad budskapet är, men efter jag har skrivit så här långt kändes det som att jag hade slut på ord. Jag visste inte riktigt hur jag skulle fortsätta och försökte föreställa mig vad jag skulle säga i verkligheten. Temat med medicin och hur det kan ge bieffekter dök upp igen och jag fortsatte på det.
"It’s all left behind The easier times
And a bottle of pills is the answer to keep you alive"
Andra versen kändes inte alls lika nära det som jag ville skriva om från början. Det kändes som att jag hade förbrukat min energi på den här texten och var inte riktigt nöjd, men jag kom inte heller på något annat att ersätta orden med och motivationen började sjunka. För att få med en tredje del i låten och inte fastna mellan vers och refräng genom hela låten skrev jag ett stick. Sticket beskriver en osäker framtid och man har inget annat väl än att vänta och se vad som händer.
"Only time will tell If it turns out well Only time will tell
But I know how it’ll end"
Jag bestämde mig för att avsluta texten genom att repetera refrängen, mest för att det ofta är normen inom rock- och metal-musik och även för att jag inte kände att mera text behövdes.
Hold On
I've seen your eyes When you try to smile But the lines on your face Tells a different tale
And the life you've been through Many miles in your shoes As you walk through the rain Through the end of your time
Hold on, I can't rely on one single smile Hold on, I'll help you get through, what else would I do?
Hold on, It's late but we still have time Hold on, hold on for a while
It’s all left behind The easier times And a bottle of pills
is the answer to keep you alive
Hold on, I can't rely on one single smile Hold on, I'll help you get through, what else would I do?
Hold on, It's late but we still have time Hold on, hold on for a while
Only time will tell If it turns out well Only time will tell But I know how it’ll end REFR x 2
4.5.2 Musiken
När jag var klar med texten satte jag mig vid pianot och provade mig fram på sättet som jag gjort med föregående låtar. Det tog en stund innan jag hittade något som jag ville använda, och jag tror att jag hade väntat mig samma flyt som med "Vi har ännu tid", och jag blev inte riktigt nöjd med harmoniken till en början, men hittade småningom en rytm och ackord som funkar.
Melodin i verserna kändes tung och sorgsen, vilket stärktes av att verserna går i moll. Här kändes det som att det behövdes något som "ylar" i bakgrunden och jag lade till en pad10 som får stå för ambiens och försöka symbolisera en kall vind som drar in oväder. Refrängerna däremot gav jag samma funktion som i "Vi har ännu tid" och försökte att ge låten lite ljus och hoppfullhet.
Under tiden som jag arrangerade låten lade jag märke till att jag sjunger i ett lägre register under verserna och i ett högre register under refrängerna, precis som i "Couldn't help". Det var inte en
10 Pad är en synt som ofta används för att skapa ett ambient ljud med långa toner.
tanke från början med låten utan får mig att fundera om jag har blivit för van att skriva på ett visst sätt och om engelskan hade någonting med det att göra? Å andra sidan är det vanligt att göra så, särskilt inom rock, och det kanske är ett bevis över hur mycket influenser man tagit från sådan musik då man gör det helt undermedvetet bara för att man är van att det ska låta så.
Arrangeringen fortsatte och det blev dags att spela in sången på riktigt. Jag började med att läsa igenom texten för att försöka sätta mig i samma sinnestillstånd som då jag sjöng "Couldn't Help"
men det blir inte alls lika känslosamt den här gången. Jag försökte återskapa känslan så gott jag kunde och spelade om sången flera gånger, men tvärtemot "Couldn't Help" märkte jag att det inte kändes som något som jag skulle säga i verkligheten.
Därför blev den här låten något av en besvikelse för mig eftersom jag känner att den inte återspeglar grundtanken på ett bra eller känslomässigt sätt. Jag valde ändå att ha med den i arbetet, både för att den hänger ihop med "Couldn't Help", och för att den fungerar som ett exempel på det som jag strävar att komma ifrån med min sång och mitt text- och låtskrivande.
Hold On.
4.6 Kasserade låtar som exempel
Under arbetet skrev jag, som tidigare nämnt, många texter och låtar. Vissa av låtarna hade flera versioner där jag kände att jag behövde börja om, t.ex. i "Vi faller ner". Många av de svenska låtarna jag skrev i början kändes för osäkra och helt enkelt för bristfälliga i mitt tycke för fortsatt arbete och några av dem skrevs innan jag valde att skriva låtarna enligt par. De kan ändå fungera som exempel på min utveckling under arbetet, i kronologisk ordning:
Ex 1 (Sensommar, version 1)
Det här är en av de första texterna och musiken som jag skrev på svenska. Sången känns ostadig och osäker och onödigt stressad. Jag var obekväm i att sjunga den här. Det krävdes flera
omtagningar av sången för att den skulle låta tillräckligt finlandssvensk. Slutligen valde jag att inte jobba vidare på den här versionen eftersom jag tyckte att sången lät dålig och för aggressiv.
EX 2 (Sensommar, version 2)
Samma text som första versionen, men med ett lite lugnare tillvägagångssätt. Den här versionen är inspelad 4 - 5 veckor senare och jag är säkrare på sången. Dynamiska skillnader har blivit lättare att använda fastän det fortfarande krävs koncentration för att inte släppa det finlandssvenska uttalet.
Jag valde ändå att inte fokusera på den här eftersom jag inte hade en engelsk låt som motsvarighet.
EX 3 (Så länge vi lever)
I det här korta exemplet känns sången säkrare och jag är mycket mer van att sjunga på svenska och håller inte tillbaka sången på grund av osäkerhet eller rädsla över att det ska låta fånigt. Den här låten kasserades eftersom jag inte fick till något motsvarande som skulle fungera på engelska med samma budskap och tema. Temat i det här fallet handlar om hur den finlandssvenska befolkningen i Finland ofta möts av fördomar och därför kändes det inte lika rätt att sjunga om det på engelska.
5. Diskussion
5.1 Utmaningar
Det här arbetet och processen har öppnat mina ögon för hur många områden inom musiken som jag aldrig riktigt gett mig själv tid att fördjupa mig i. Som finlandssvensk kan det tyckas konstigt att jag inte har varit så insatt i finlandssvensk musik, men efter att ha jobbat på mitt eget uttryck och försökt att sätta mig in i finlandssvensk musik kan jag bara säga att jag hade fel om att
finlandssvensk musik skulle kännas fånig. Då jag väl släppte tankarna kring hur de svenska låtarna kan uppfattas som fåniga och istället skrev musik för att faktiskt förmedla någonting på mitt eget modersmål blev jag positivt överraskad och även feedback från andra har fått mig att förstå att finlandssvensk sång inte är någonting att skämmas över.
Det var problematiskt att jobba med sångtekniska saker. I de finlandssvenska låtarna kändes rösten ofta pressad och ansträngd. Finlandssvenskans vokaler gör sig inte riktigt rätt för mig i mitt höga register och i början var det ofta obekvämt och svårt att hålla tonen ren. Det resulterade i sin tur att jag tvivlade på att låtarna skulle bli något jag tyckte om, men för det mesta blev jag ändå nöjd i slutändan.
Ett annat stort motstånd i hela låtskrivningsprocessen, förutom stress och problem på sidan om arbetet, var min rädsla för vad andra skulle tycka, både om texter och hur det låter då jag sjunger.
Låtarna på engelska har jag inte alls haft samma problem med, men det är nog antagligen för att jag vet att folk är vana att höra mig sjunga på engelska eftersom det är så jag har gjort varje gång jag skrivit låtar hittills.
Det har också varit svårt att veta om jag analyserar mina egna låtar och min sång tillräckligt objektivt eftersom det är ett sådant subjektivt ämne, så åsikterna kan skilja sig mycket från person till person beroende på smak. Tycker jag om låtarna för att det är jag som har skrivit de eller är de helt enkelt bra låtar? Sist och slutligen spelar det ingen roll för jag är ändå nöjd över vad jag har åstadkommit, oberoende om låtarna upplevs bra eller inte för det har fördjupat mig i att skriva musik på finlandssvenska.
5.2 Mitt eget uttryck
Jag vill påstå att min förmåga att förmedla texter och känslor lyser igenom mycket starkare i de svenska låtarna än i de engelska. Mest tror jag för att jag har ett bredare ordförråd inom svenskan, men också för att det nu känns mer naturligt för mig att skriva på svenska och jag har större kontroll över mitt naturliga uttal i sången.
Jag har svårt att säga om mitt uttryck har utvecklats i de engelska låtarna. Jag vill själv tro att det stämmer, men om man jämför utvecklingen sida vid sida med de finlandssvenska låtarna har utvecklingen gått mycket snabbare i dem.
Jag har dock koncentrerat mig mycket mera på känsla och uttryck de två sista åren på
Musikhögskolan, så färdigheterna är antagligen mer utvecklade i min låtskrivning och sång på engelska, och är kanske därför inte lika märkbar för mig. Man skulle kanske kunna jämföra det med att se sitt eget hår växa; man märker sällan själv eftersom man ser sig själv i spegeln varje dag, men någon annan, som man inte har sett på några månader, ser hur mycket håret har vuxit.
Det kommer även vara intressant att se hur mycket mer mitt låtskrivande på finlandssvenska kommer utvecklas i framtiden och jag har lärt mig värdet av att testa idéer istället för att tänka för mycket på det. Det är bättre att testa än att göra ingenting och efter ett tag hittar man dit man vill.
5.3 Resultat
På vilket sätt skiljer sig texterna på svenska från de på engelska?
Den största skillnaden är ju självklart att det handlar om två olika språk och att man sällan kan sjunga samma fras direkt översatt med samma rytmik11. Jag har inte heller skrivit raka
översättningar, utan fokuserade på att texterna kommer från samma grundtanke. Finlandssvenskan spelar stor roll både hur jag sjunger och hur låtarna utformas och låter och jag tycker att texterna i de svenska låtarna känns närmare verkligheten. Jag kan identifiera mig själv bättre med dem än vad jag kan med de engelska texterna. Det visar också att jag har lättare för att uttrycka mig själv på svenska och texterna hamnar närmare det jag verkligen vill säga. De engelska texterna är dock inte lika betydelsefulla enligt mig, vilket antagligen beror på otillräcklig kunskap inom engelska språket.
På vilket sätt påverkar språket musikens genre?
Låtarna på engelska drog alltid för mig mera åt rock- och metalgenrerna, medan de svenska låtarna blev mera pop-rockliknande. Jag kan inte bestämma en specifik undergenre på mina svenska låtar, men det är tydligt att mitt tankesätt kring hur jag bygger upp musiken påverkas av språket. Det här gäller nästan alla texter som jag har skapat musik till. Låtarna på finlandssvenska känns mer levande tycker jag, både i sången och i musiken.
Begränsas jag på något sätt då jag sjunger på finlandssvenska respektive engelska?
Den här frågan vägde tyngst i arbetet eftersom uttalet är fysiskt olika och begränsar min sångteknik om det ska låta "rätt". Jag har kommit fram till att jag behöver hålla mig i ett lägre register om jag sjunger på finlandssvenska, än så länge. Hindren som jag nämnt under arbetet finns ännu där, även om de inte är lika starka som i början. Dessa hinder kommer antagligen också att bli mindre ju mer jag övar på att sjunga på finlandssvenska och kanske en dag inte vara märkbara längre. För att sången ska ha rätt uttal, vokaler, konsonanter och dialekt som jag är ute efter kan jag för tillfället
11 Rytmik beskriver musikaliska rytmer och tempon.
inte sjunga i ett högt register utan att det låter fel eller snabbt tröttar ut mig.
Betoning på ord, intonation och melodik är några fonetiska skillnader om man enbart tittar på språket, men jag tror att uttal av vokaler och konsonanter utgör den största skillnaden ur ett musikaliskt perspektiv. T.ex. engelskans "lack", som uttalas lite utdraget och har ett svagare "K"
ljud, och finlandssvenskans "tack" som uttalas kort och har ett mycket hårdare "K" ljud och inte lika nasalt vokalljud.
Efter feedback har jag också kommit fram till att engelskans klichéer och mitt vanliga sätt att skriva texter på engelska är något som jag mycket väl kan arbeta vidare på. Kanske kommer jag förbi de hindren som jag ser nu med tillräcklig övning och feedback. Det skulle kräva större färdigheter inom engelska, som naturliga betoningar i meningar och ett bättre ordförråd, men det är ett projekt som skulle kräva sitt eget arbete. Jag kommer dock att jobba på engelskan så att den en dag känns lika naturlig som finlandssvenskan för mig.
Vad blir skillnaden i mitt framförande av texterna?
Vad gäller leveransen av texterna vill jag påstå att de svenska texterna levereras mer genuint av mig eftersom att de ligger närmare vad jag skulle säga på riktigt. Det känns som om att det faktiskt är jag som sjunger då och inte någon karaktär/version av mig. I de engelska låtarna har jag märkt att jag går in i en sorts roll, en alternativ version av mig, där jag föreställer mig situationen i låten helt annorlunda gentemot bilder och minnen hemifrån då jag sjunger på svenska, och tydligare bilder i låtens text. Jag målar upp scenarion i engelska texter på ett annat sätt än i de finlandssvenska texterna.
Känslomässigt var det mycket lättare att leva mig in i mina finlandssvenska texter. Mm skillnaden mellan de engelska och svenska låtarna inte uppfattas lika tydligt av lyssnaren, kände jag skillnaden själv då jag sjöng låtarna.
5.4 Slutsats
Det har varit en ny upplevelse för mig att skriva och sjunga på finlandssvenska och att jämföra det med min sång på engelska. Jag tycker att det finns tydliga skillnader i hur jag bygger upp låtar och hur de låter, beroende på vilket språk jag använder mig av. Jag vill tro att jag är på god väg att hitta ett sound som är utmärkande för mig. Därför vill jag påstå att språket spelar en stor roll i hur en låt blir till.
Texterna skiljer sig också åt mycket och jag föredrar själv mina svenska texter. Som jag tidigare nämner beror det antagligen på att jag har sämre kunskaper i engelska och om jag fortsätter öva på engelska och funderar på det lika mycket som jag har funderat på finlandssvenska kommer
engelskan kännas mer naturlig för mig en dag.
Angående min vana att sjunga i ett högt och ljust röstläge har jag nog inte riktigt kunna släppa det
helt ännu, men jag är på god väg. Eftersom de finlandssvenska låtarna kräver att jag håller mig i ett lite lägre tonläge har jag varit tvungen att använda rösten på det sättet som passar bäst i låtens sammanhang. Jag tycker inte att låtarna blev sämre, utan istället väger texterna och budskapet tyngre än mitt röstläge och det är något jag kommer att ta med mig resten av livet.
Den tanken som för mig är viktigast efter att ha gjort arbetet är insikten i att töja på sina gränser och våga prova på något som man inte annars skulle ha gjort eller tänkt på. Processen har gett mig en djupare förståelse, inte bara för hur finlandssvenskan fungerar i musiken gentemot engelskan, men hur jag själv fungerar som låtskrivare och sångare. Mina största hinder genom åren har varit rädslan för att någon ska tycka att mina texter är fåniga eller att det bara låter konstigt om jag sjunger på finlandssvenska. Det finns gott om "konstiga" musiker ute i världen och i många fall är det ofta det som gör att de blir ihågkomna och intressanta. De gör vad de vill och jag ser ingen orsak varför man inte skulle göra något som man vill göra eller skriva som man vill skriva. Så länge jag kommer över min självkritik, som ofta är det största hindret, kommer jag att hitta nya sätt att närma mig sång och låtskrivning. Jag kommer fortsätta skriva låttexter på finlandssvenska, men också fortsätta utveckla mitt låtskrivande på engelska.
Det skulle vara intressant att se någon annan forska vidare i det här ämnet för att se om personen skulle ha liknande tankar kring skillnaderna om att skriva på engelska och svenska. Eller om personen skulle ha helt andra resultat och slutsatser. Till exempel, hur kommer man så nära engelskans naturliga prosodi som möjligt i ett musikaliskt sammanhang?
Slutligen undrar jag om andra språk, till exempel japanska, tyska och franska skulle fungera i ett liknande arbete som det här. Hur skulle en fransk sångare närma sig engelskans prosodi och vilka fysiska egenskaper har det japanska språket i ett musikaliskt sammanhang? Har alla språk egna utmaningar respektive fördelar inom olika områden inom sång? Det kan jag inte svara på eftersom jag inte kan de språken och det skulle vara ett helt annat arbete än det här, men det vore intressant att se någon annan forska om det.
6. Referenser
Finlandssvenska https://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandssvenska Vad är språk? http://sskkii.gu.se/jens/publications/bfiles/B38.pdf Axl Rose, Guns N' Roses:
https://open.spotify.com/artist/3qm84nBOXUEQ2vnTfUTTFC?si=9uaWQLS3RP2iDMP1rIGwew
Robert Plant, Led Zeppelin:
https://open.spotify.com/artist/36QJpDe2go2KgaRleHCDTp?si=bzuaxQorSLCxWv55aTrG-Q
Ian Gillan, Deep Purple:
https://open.spotify.com/artist/568ZhdwyaiCyOGJRtNYhWf?si=wyMb1sS2QT-roCh4WseBoQ
Nick Cave & The Bad Seeds:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nick_Cave_and_the_Bad_Seeds https://www.nickcave.com/
Logic Pro X:
https://www.apple.com/logic-pro/
Frida Andersson:
https://open.spotify.com/artist/6DkxCz6NFKTUoMUKJwZ0dR?si=dKOoPhz_TUS4sEZn9mVSjA https://www.youtube.com/watch?v=0c4ObGAd5l0&ab_channel=Beno%C3%AEtDerrier
Fredrik Furu:
https://open.spotify.com/artist/4wA5rRyycoTs1BhqulHzvs?si=GEp7keZPSTem0TpsbYIDwA
Rickard Eklund:
https://open.spotify.com/artist/3ozJhFa9ALbqbTmPlNssiX?si=HwHLhhDnT4yRM2TKbcbo7g https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/12/rickard-eklund-utmanar-pa-narpesdialekt
Nine Inch Nails:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nine_Inch_Nails http://www.nin.com/
Haloo Helsinki:
https://open.spotify.com/artist/0JTMRuiDzOCjWuYtWMgv2s?si=kNmUO8SBQb6tjpEMWv6AM g
CVT Hemsida: http://completevocal.institute/
Curbing: https://cvtresearch.com/vocal-modes/curbing/description-curbing/
Overdrive: https://cvtresearch.com/vocal-modes/overdrive/description-overdrive/
Edge: https://cvtresearch.com/vocal-modes/edge/description-and-sound/
Per Nordmark:
http://nordmarkrecords.com/
Maria Juuso Engström:
Sånglärare på LTU, Piteå & handledare
