Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten 2004
l. Sammanfattning av MR-läget
Förenade Arabemiraten (FAE) är sedan 1971 en federation av sju emirat.
Landet saknar en tradition med demokratiskt valda institutioner och det finns heller inga politiska partier. FAE är en konstitutionell republik under ledning av en president och ett "federalt högsta råd" (Federal Supreme Council) bestående av de sju härskarna i de olika emiraten. Detta högsta råd är den främsta lagstiftande och verkställande institutionen i landet. En av
medlemmarna inom rådet väljs till president vilken i sin tur tillsätter
premiärminister och övriga regeringsmedlemmar. En annan viktig institution är
"federala nationella rådet" (Federal National Council, FNC) som består av 40 medlemmar och utses av de olika emiratens härskare i förhållande till emiratens storlek. FNC granskar lagförslag och har bl a rätt att interpellera ministrar. På emiratnivå finns också s.k. nationella råd.
Yttrande- och församlingsfriheten är inskränkt. Vissa restriktioner förekommer på det religiösa området. Diskriminering förekommer av utländska
medborgare. Kvinnliga medborgare har en underordnad ställning – speciellt i familjen. Härskaren av Sharjah (ett av emiraten) tog hösten 2002 in fem kvinnor i dess nationella råd och den 1 november i år utsågs shejka Lubna al Qasimi till federal minister för ekonomi och planering. I FNC finns ännu inga kvinnor men det hålls för troligt att någon utses nästa mandatperiod.
Rättsväsendet är i princip oberoende men presidentens kansli har rätt att återremittera mål till domstol för omprövning. Det förekommer att misstänkta behandlas illa i polishäkte. Dödsstraff utdöms och tillämpades enligt uppgift så sent som mars 2002. Även om det finns en federal säkerhetsorganisation så verkar de olika emiratens interna säkerhetsorgan självständigt. Antalet utlänningar i landet uppges till ca 80-85 % av landets totalbefolkning som uppgår till 4 miljoner. Arbetarnas rättigheter är begränsade och utländska kvinnliga hembiträden behandlas ibland illa. Handel med kvinnor och barn är ett problem.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna Av de mest centrala konventionerna på MR-området har FAE ratificerat rasdiskriminerings- och barnkonventionerna och under året ratificerades konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor.
Myndigheternas intresse för dessa frågor är begränsat. Sannolikt försvåras detta av att federationen består av sju olika emirat med sinsemellan olika
uppfattningar i hithörande frågor. Samtidigt anses Sharia tillgodose respekt för mänskliga rättigheter.
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga bekräftade uppgifter finns om av statsmakten sanktionerade avrättningar utan föregående rättsligt förfarande. Dock rapporteras enligt Amnesty att fem libyer arresterats i FAE under 2001. Makan till en av dessa kallades till en polisstation i Abu Dhabi och fick beskedet att hennes make begått självmord.
Då man upptäckte märken på kroppen ville makan att en obduktion skulle genomföras (dödsorsaken enligt de officiella dokumenten var "okänd").
Information saknas dock om någon ytterligare undersökning verkligen gjordes av den avlidne. Information saknas även om vad som hänt med de övriga libyerna.
Lagen tillåter "incommunicado" arresteringar vilket främst brukas i känsliga fall varvid ingen utomstående får vetskap om arresteringen, d.v.s. ett slags
försvinnande. Enligt Amnestys rapport för 2003 ska ett antal medborgare ha frihetsberövats "incommunicado" efter terroristattentatet den 11 september 2001. Flera uppgavs enligt Amnesty fortfarande sitta fängslade utan rättegång vid 2003 års utgång. Det finns inga övriga uppgifter om s.k. ofrivilliga
försvinnanden. Tortyr är förbjuden i lag men misshandel uppges förekomma i samband med polisförhör – Amnesty rapporterar att det ska ha förekommit former av tortyr mot de ovan nämnda terroristmisstänkta. Spöstraff utdöms.
Slaveri förekommer ej men många utländska hembiträden och annan okvalificerad arbetskraft arbetar ofta under svåra förhållanden. Lantarbetare och hembiträden omfattas ej av arbetsrättsliga regler vilket utnyttjas av vissa arbetsgivare som behåller pass och håller inne löne- och andra förmåner som tidigare utlovats. Exempel finns på att hembiträden utsätts för sexuella övergrepp.
Fängelserna är överbefolkade och enkelt utrustade. Medborgare i GCC-
länderna, vissa andra arabländer och västerlänningar torde generellt sett åtnjuta bättre behandling än övriga fångar. Det rapporteras att av totalt 11 000 fångar så benådades 6 000 (av dessa var 2 000 kvinnor) av presidenten 2001. 5 300 av dessa var utlänningar. Av de benådade fanns inga som begått mord, våldtäkt eller kidnappning. Benådningar förekommer både federalt och i enskilda emirat
– ofta i anslutning till Eid al Fitr-högtiden och FAE:s nationaldag. Fångar som lyckas lära sig koranen utantill kan få kraftigt nedskurna strafftider.
4. Dödsstraff
Dödsstraff utdöms (minst sju för mord under 2003) men överklagas
automatiskt till landets högsta domstol. Möjlighet finns att begära nåd (dock i princip ej för brott som mord) hos den härskare i vars emirat brottet begåtts och hos presidenten. Sedan 1996 har tio personer avrättats. Den senaste avrättningen rapporteras ha ägt rum i mars 2002.
Enligt Sharia kan den mördades familj ge den dödsdömde nåd genom ekonomisk kompensation (blodspengar) från gärningsmannen eller dennes familj. Enligt uppgift skulle detta belopp i FAE normalt uppgå till ca 45.000 US-dollar.
Någon offentlig debatt om dödsstraffet förekommer ej.
5. Rättssäkerhet
Rättsväsendet är tillförsäkrat en oberoende ställning i grundlagen.
Emirerna kan dock pröva och besluta att domslut i såväl sharia- som civilmål skickas för förnyad prövning i högre instans i emiratet där målet prövats, eller om domslut redan fällts i emirates högsta instans, till Federal Supreme Court.
Flertalet domare är av utländsk härkomst och därmed i en beroendeställning visavi myndigheterna för sin fortsatta yrkesutövning. Det finns inga särskilda domstolar för brott mot landets säkerhet. Militärdomstolarna behandlar endast mål som berör militär personal. I såväl civila som islamiska domstolar kan domslut överklagas till Federal Supreme Court. Det finns inga uppgifter om skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Ofta missgynnas utlänningar i mål som berör landets medborgare. Med undantag för Dubai som i mål rörande familjerätt (enligt shia-muslimsk lag) har en speciell "Shia
Council" finns inga ombudsmannainstitutioner el dyl. dit enskilda kan anmäla brott. För häktning krävs att skälig misstanke om brott föreligger. Vidare måste polisen informera statsåklagaren inom 48 timmar. Rätt till juridiskt bistånd föreligger normalt först sedan polisutredningen avslutats. Förseningar i samband med frigivning leder icke sällan till en omotiverad
strafftidsförlängning.
6. Personlig frihet
Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna i lag. Dock finns rapporter från Amnesty om ett antal medborgare frihetsberövats "incommunicado" i två år p.g.a. misstänkt terroristsamröre. Amnesty rubricerar i sin rapport dessa som politiska fångar. Reserestriktioner gäller för kvinnor och barn. De kan av maken/fadern förhindras lämna landet. Det finns dock inget skrivet i lagen om att maken/fadern har denna rätt utan den har mer sitt ursprung i traditioner.
Inga medborgare förvägras rätten att återvända.
7. Straffrihet
Straffrihet torde förekomma. Det kan antas att landets egna medborgare, särskilt emirernas och andra socialt framstående familjer i de enskilda emiraten har lättare att undslippa åtal. Om straff utdöms kan antas att dessa också blir lindrigare. Här kan tilläggas att många domar blir föremål för omprövning av
"presidentens kansli" (diwan) där de enskilda emiratens härskare m fl torde kunna utöva påtryckningar.
8. Yttrande- och mediafrihet mm
I FAE garanteras yttrandefrihet enligt grundlagen, men inskränkningar förekommer. Radio och TV är statsägda. För alla publikationer krävs licens.
Publikationer med antiislamiskt innehåll är förbjudna och självcensur tillämpas i inrikespolitiskt känsliga frågor, angående nationens säkerhet, den härskande familjen, religionen samt rörande relationerna med grannländerna. Vidare förekommer censur av utländska publikationer och internet är föremål för viss kontroll. Satellit-TV uppges inte censureras.
För offentliga möten krävs tillstånd varför förenings- och församlingsfriheten är kraftigt inskränkt. Det uppges dock att detta inte kontrolleras särskilt hårt.
Islam (sunni) är statsreligion. Andra trosinriktningar kan utövas men får ej ägna sig åt missionerande verksamhet. Den norska Sjömanskyrkan i Dubai får ej kalla sig "church" utan i stället "centre" då antalet officiella kyrkor är begränsat.
Att konvertera från islam är formellt belagt med dödsstraff. Det finns inga politiska eller fackliga organisationer och strejker är förbjudna.
9. De politiska institutionerna
Politiska partier är inte tillåtna och det finns inga demokratiskt valda institutioner. All verkställande och lagstiftande makt ligger hos Federal Supreme Council – bestående av de sju emiratens ledare. Inom detta råd utses/väljs presidenten. Den senare utser premiärminister och regering.
Besluten i rådet föregås normalt av samråd med ledande familjer i de olika emiraten. Abu Dhabi och Dubai har vetorätt i rådet. Federal National Council saknar lagstiftande makt men kan interpellera ministrar och avge
rekommendationer till regeringen. Medlemmarna utses av respektive emirats härskare enligt visst kvoteringssystem baserat på befolkningstalet. Det finns inga rättsliga hinder mot att kvinnor deltar i den politiska processen men lokal sedvänja anses oftast utgöra ett hinder.
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Fackföreningar och strejker är förbjudna enligt lag. De utländska arbetarna som uppgår till ca 98 % av FAE:s totala arbetskraft på den privata sidan riskerar omedelbar deportering om man bildar fackförening eller strejkar.
Under senare år rapporteras det om ett antal "sit-ins" av arbetare framför
arbetsministeriet i Dubai för att protestera mot löner som inte utbetalats. Det ska tilläggas att myndigheterna tar klagomål på allvar och att arbetstagare ofta då får rätt. Företag som fälls åläggs att betala mot risk för vite och
"svartlistning" (förlorar möjligheten att "sponsra" gästarbetares uppehålls- och arbetstillstånd) – hundratals företag har svartlistats de senaste åren. Ett nyligen antaget beslut från arbetsmarknadsministeriet kräver att alla privata företag regelbundet insänder revisionsrapport med löneutbetalningar annars riskerar de också att bli svartlistade. Lagar saknas för bl a lantarbetare och hembiträden.
Lönerna till utländska arbetare och biträden kan oftast betraktas som oskäligt låga. Härtill kommer att arbetstiden oftast är oskäligt lång.
FAE har ratificerat 9 ILO-konventioner varav 6 de viktigaste om icke- diskriminering i arbetslivet (nr 100 och 111), förbud mot tvångsarbete (nr 29 och 105) och förbud mot barnarbete (nr 138 och 182).
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Landet har ett modernt hälsovårdssystem och planerar ytterligare förbättringar/utbyggnader. Det uppges att FAE här ligger mycket långt framme inom arabvärlden. Samtliga medborgare har rätt till fri sjukvård.
Utländska barn och vuxna får inte längre fri sjukvård. Det torde inte finnas några skillnader beträffande tillgången till allmän hälsovård, däremot torde variationer förekomma p.g.a. sociala/ekonomiska faktorer vad gäller specialistsjukvård. Dålig ekonomi lägger oftast hinder i vägen för kostnadskrävande behandlingar för utländska gästarbetare.
12. Rätten till utbildning
En av förre presidenten Sheikh Zayeds käpphästar var vikten av utbildning för alla emiratier och alla emiratiska barn har denna rätt. Från och med hösten 2002 måste samtliga privata samskolor erbjuda åtskild undervisning för pojkar och flickor från årskurs fem. Barnbidrag betalas till samtliga emiratiska barn under 18 år. Utländska barn har generellt inte tillgång till allmänna skolor (utom för de barn som bor på landsbygden där privatskolor saknas).
Föräldrarna till dessa barn måste därför betala dryga summor för att ge dem privat skolundervisning. Undervisning är enligt lag inte obligatorisk i landet varför föräldrarna till vissa barn valt att inte låta dem gå i skola. Dock
utfärdades 2002 ett regeringsdirektiv i vilket man uppmuntrade föräldrarna att låta barnen genomgå undervisning t o m årskurs nio.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
FAE-medborgare har i teorin samma rättigheter, men dessa varierar i praktiken på grund av social bakgrund och kön. Den diskriminering som förekommer drabbar främst okvalificerade utländska gästarbetare. Emiratier garanteras tillgång till bostad. Däremot har man svårt att erbjuda arbeten åt de många studenter som utexamineras. Försök görs att stimulera det privata näringslivet att i ökad grad anställa FAE-medborgare men dessa kräver oftast alltför höga
löner. Antalet undersysselsatta/arbetslösa är troligtvis högt. Emiratiserings- programmet som sjösattes 1997 kräver att privata arbetsgivare ska ha anställt en viss kvot FAE-medborgare år 2007. Vidare gäller att emiratierna själva föredrar anställning inom den statliga sektorn som normalt erbjuder bättre villkor. Den helt dominerande utländska arbetskraften omfattas av olika regleringar i syfte att kontrollera (balansera) arbetsmarknaden.
14. Kvinnans ställning
Det finns få kvinnor i ledande positioner men sedan regeringsombildningen den 1 november 2004, finns det en mycket kvalificerad kvinnlig federal
minister för ekonomi och planering, shejka Lubna Al Qasimi. Shejka Lubna Al Qasimi har ett förflutet som bl.a. VD i ett IT-företag. Innan
regeringsombildningen fanns det bara en statssekreterare i Social- och arbetsmarknadsministeriet samt en biträdande statsekreterare i
utbildningsministeriet.
Kvinnliga medborgare har ofta av tradition en underordnad roll inom familjen.
Det finns restriktioner för kvinnor att äga fast egendom eller företag. Kvinnor måste ha ärvt egendomen eller företaget av sin far eller make för att kunna registreras som ägare. Traditionella attityder lägger också hinder för kvinnligt ägande. Kvinnor får ej inneha arbete utanför hemmet utan makens
medgivande. De får ej lika lön för samma arbete som män och missgynnas vid befordran. Det är vanligt att kvinnor skaffar sig högre utbildning, att
universitetet i Al Ain har 75% kvinnliga studenter hänger dock bl a samman med att få kvinnor studerar utomlands.
Det ska dock nämnas att ovan stycke gäller kvinnor som är medborgare i FAE.
Kvinnliga icke-medborgare åtnjuter ofta relativt mer frihet i familj och samhälle än vad FAE-kvinnor gör. Dock beror skillnader i hög grad på ursprungslandet och dess kultur. T.ex. kan kvinnliga företagare ha lika stor ägarandel som män (49 %, 51 % ska ägas av FAE medborgare) i sitt företag.
Samtidigt är utländska kvinnor mer utsatta om de behandlas illa av sin make då de ofta inte har det familjenätverk på plats som FAE-kvinnor har. Dessutom finns det större restriktioner för gästarbetande kvinnor än för män att få ta med sig en icke-arbetande make.
Prostitution är enligt lag förbjudet men förekommer. Lagen ger skydd åt kvinnor som utsätts för "verbal abuse or harassment". Rapporter finns om kvinnor som utsätts för våld. Kvinnliga utländska hembiträden utsätts ibland för fysiskt och sexuellt våld av arbetsgivarna. Dessutom har de ofta dåliga anställningsvillkor. Handel med kvinnor för prostitution uppges förekomma.
Muslimska kvinnor tillåts ej gifta sig med icke-muslimska män. I händelse av skilsmässa får kvinnan normalt vårdnaden över döttrar tills de når mogen ålder
och tillfällig vårdnad över söner tills de når tolvårsåldern. I övriga fall tillerkänns fadern regelmässigt vårdnaden av gemensamma barn.
15. Barnets rättigheter
Regeringen har förbundit sig att skydda de emiratiska barnens välfärd och ge dem fri utbildning t o m högskola. (Se vidare under utbildning ovan.)
Dessutom tillförsäkras de fri sjukvård och bostad. Barnbidrag utbetalas till barn under l8 år.
Barnarbete uppges inte förekomma. Det mest kända undantaget gäller arbete som kamelryttare. Det är numera förbjudet för barn under 15 år och 45 kg – dock har det nyligen rapporterats om ryttare som synts vara yngre. Uppgifter finns om handel med pojkar för att bli kamelryttare och med flickor för prostitution.
16. Olika befolkningsgruppers situation
Det finns en utbredd diskriminering baserad på ursprungsland vilken kan beskådas i vardagslivet (beträffande anställning, bostad, social anpassning mm).
Många utlänningar har inte tillgång till utbildning, sjukvård m.m.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Homosexualitet är förbjuden i lag och bestraffas hårt enligt sharia men enligt uppgift finns det stora skillnader mellan olika emirat vad gäller
faktisk toleransnivå mot homosexuella par som inte manifesterar sin relation öppet. Frågan är tabubelagd och diskuteras knappast offentligt i samhället.
Ytterligare uppgifter är svåra att få eller belägga.
18.Flyktingars rättigheter
FAE har inte anslutit sig till flyktingkonventionen och saknar egentlig
flyktingpolitik. Det finns därför varken något ordnat mottagningssystem eller fungerande asylprocedur. Asylsökande kan hållas i häkte i avvaktan på deportering.
19. Funktionshindrades situation
Myndigheterna verkar för att förbättra de funktionshindrades villkor men lagar saknas för att t ex garantera fysiskt tillträde till offentliga byggnader.
Ekonomiska bidrag utgår till familjer med funktionshindrade barn under l8 år.
Det kan dock antas att allmänhetens negativa attityder fortfarande resulterar i att de funktionshindrade ofta hålls undangömda i hemmen.
20. Oberoende MR-organisationer
FAE saknar oberoende inhemska MR-organisationer. Det finns dock exempel på att konferenser hållits i FAE varvid MR-situationen i andra länder
diskuterats. En ansökan om bildande av en MR-organisation i Dubai har lämnats in till myndigheterna men dessa har ännu inte fattat ett beslut.
21. Fältverksamhet
Ingen fältverksamhet förekommer i FAE.
