• No results found

Arbetsgivarverket informerar: Nya regler inom socialförsäkringen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Arbetsgivarverket informerar: Nya regler inom socialförsäkringen"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2008-06-18 09:21 CEST

Arbetsgivarverket informerar: Nya regler inom socialförsäkringen

Riksdagen har fattat beslut om att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan samt tidsbegränsning av sjukpenningen. Riksdagen har också fattat beslut om att införa en ny ledighetslag som ska ge anställda rätt att vara lediga från sin anställning för att på grund av sjukdom prova annat arbete.

Rehabiliteringskedja, ettårsgräns för sjukpenning och en ny ledighetslag

Riksdagen har den 5 juni fattat beslut om att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter för när Försäkringskassan ska pröva den

anställdes arbetsförmåga. Sjukpenning ska som regel endast kunna utbetalas under ett år. Om arbetsförmågan efter ett års sjukskrivning fortfarande är nedsatt kan förlängd sjukpenning betalas ut efter ansökan av individen. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2008 med vissa

övergångsbestämmelser.

Riksdagen har den 12 juni fattat beslut om att införa en ny ledighetslag som ska ge anställda rätt att vara lediga från sin anställning för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Den nya lagen ska gälla från den 1 oktober 2008.

Rehabiliteringskedja

Den 1 juli införs en rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan. De nya reglerna innebär att under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassans prövning av arbetsförmågans nedsättning begränsas till att endast avse om den anställde kan klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne.

(2)

Från och med den 91:a och fram till och med den 180:e sjukfrånvarodagen ska Försäkringskassans prövning av arbetsförmågans nedsättning vidgas till att även avse om den anställde efter medicinsk rehabilitering, omplacering eller annan arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd kan försörja sig genom annat arbete hos arbetsgivaren. Om det vid den bedömning som görs när den anställde har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar framgår att det finns risk för att personen inte kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren före den fastställda tidsgränsen vid 180 dagar bör han eller hon erbjudas stöd via Arbetsförmedlingen för att söka nytt jobb hos en annan arbetsgivare.

Denna möjlighet ges till och med dag 180 utan att rätten till sjukpenning ifrågasätts.

Om Försäkringskassan begär det ska den anställde lämna ett utlåtande från sin arbetsgivare till Försäkringskassan. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta till vara den anställdes arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering eller rehabiliteringsåtgärd.

Försäkringskassan kommer att ta fram en särskild blankett för detta ändamål.

Från och med den 181:a dagen av en sjukperiod ska, om inte särskilda skäl talar mot det, Försäkringskassan dessutom bedöma om den anställde kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne. Särskilda skäl kan t.ex. vara när den anställde väntar på en operation eller nyligen genomgått en sådan som med stor sannolikhet leder till att arbetsförmågan återställs. För partiellt sjukskrivna kan särskilda skäl

föreligga om det finns stor sannolikhet att personen kommer att kunna återgå i arbete i tidigare omfattning. Särskilda skäl ska inte kunna tillämpas efter att den anställde har haft nedsatt arbetsförmåga i 365 dagar. 

Ingen ändring av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Arbetsgivare har redan idag ett omfattande ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning genom AML och AFL samt indirekt genom lagen (1982:80) om anställningsskydd. Avsikten med förändringarna är inte att vare sig vidga eller minska detta ansvar.

Tidsbegränsning av sjukpenning

Sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande

inkomsten ska kunna utbetalas under maximalt 364 dagar inom en ramtid av de senast föregående 450 dagarna. En person som har fått sjukpenning

(3)

motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten för maximalt antal dagar kan, efter skriftlig ansökan, beviljas förlängd

sjukpenning. Förlängd sjukpenning kan lämnas för maximalt 550 dagar och ska motsvara 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Någon begränsning av antalet dagar med förlängd sjukpenning gäller inte om arbets-förmågan är nedsatt till följd av en arbetsskada.

Hel rehabiliteringspenning och förebyggande sjukpenning utgör för dag det belopp som motsvarar den anställdes sjukpenning eller förlängda

sjukpenning. 

Om det finns synnerliga skäl får sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten utbetalas för ytterligare dagar efter

ansökan av individen trots att sådan sjukpenning redan har utbetalats under 364 dagar inom ramtiden. Synnerliga skäl bör endast kunna tillämpas på personer som är arbetsoförmögna på grund av mycket allvarliga sjukdomar som t.ex. vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som exempelvis ALS eller om personen väntar på transplantation av ett vitalt organ.  

Arbetsgivarverket har kallat parterna till förhandling om anpassning av reglerna i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) till den nya lagstiftningen. 

Tidsbegränsade sjukersättningen tas bort

Sjukersättning ska endast kunna beviljas om den anställdes arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Det måste således röra sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad

rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den anställde återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan förbättras. Förslaget innebär att det inte längre blir möjligt att bevilja tidsbegränsad

sjukersättning. Vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning ska inte personens ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter längre kunna beaktas.

Ny ledighetslag

En ny ledighetslag som ger arbetstagare rätt att vara lediga för att på grund av sjukdom prova annat arbete införs. Den nya ledighetslagen utgör ett led i rehabiliteringskedjan och syftet med lagen är att det ska bli lättare för

sjukskrivna arbetstagare att prova annat arbete och därmed kunna återgå i arbete. Ledighetslagen ska följa systematiken och innehållet i

(4)

föräldraledighetslagen (1995:584) och i viss mån även i övrig befintlig ledighetslagstiftning. Lagen ska i princip vara tvingande till arbetstagarens förmån.

Rätten till ledighet

Som villkor för att ha rätt till ledigheten gäller att arbetstagaren:

1. på grund av sjukdom har haft nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete, eller till annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjudit arbetstagaren, under en period om minst 90 dagar, och

2. har ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare under tiden från och med dag 91 till och med dag 180 av sjukperioden.

Ledighetens omfattning och längd

Omfattningen på ledigheten ska motsvara omfattningen på den nya anställningen och arbetstagaren kan ha helt eller delvis nedsatt

arbetsförmåga. Det finns inget krav på att den nya anställningen ska avse en viss anställningsform.

Ledigheten och den sjukperiod som ligger till grund för rätten till ledighet får tillsammans uppgå till högst tolv månader och kan därmed som längst pågå under nio månader. Ledigheten anses börja löpa när arbetstagaren påbörjar det nya arbetet.

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet ska anmäla detta till arbetsgivaren senast två veckor före ledighetens början.

Arbetstagaren ska samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning.

Kan överenskommelse inte träffas ska arbetsgivaren förlägga ledigheten enligt arbetstagarens önskemål.

Återgång i arbete

Arbetstagaren får avbryta sin påbörjade ledighet och återgå i arbete hos arbetsgivaren. Arbetstagaren ska i dessa fall snarast möjligt underrätta sin arbetsgivare om återgången. Om ledigheten varit avsedd att pågå under minst en månad ska arbetsgivaren ha rätt att skjuta på återgången högst en månad. Arbetstagaren ska även underrätta arbetsgivaren om att han eller hon avser att återgå i arbete efter ledighetsperiodens slut senast en månad före

(5)

återgången.

Anställningsskydd och kollektivavtal

En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet ska tillförsäkras skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner eller an-ställningsvillkor.

Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt lagen inskränks ska vara ogiltigt i den delen. Avvikelser får dock göras genom kollektivavtal, som har slutits på central nivå, i fråga om anmälan om ledighet,

underrättelsefristerna för återgång i arbete och den närmare tillämpningen gällande ledighetens förläggning och skyddet för anställningsförmånerna.

Mål om tillämpning av lagen ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Rehabiliteringskedjan träder i kraft den 1 juli 2008. För sjukperioder som har påbörjats före ikraftträdandet börjar de nya reglerna dock gälla först den 1 januari 2009.

Bestämmelsen om att en anställd på begäran av Försäkringskassan ska ge in ett utlåtande från sin arbetsgivare om möjligheterna att ta till vara den

anställdes arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet träder också i kraft först den 1 januari 2009.

De nya tidsgränserna för sjukpenning och förlängd sjukpenning gäller från ikraftträdandet den 1 juli 2008. Detta innebär att även dagar med sjuklön, sjukpenning och rehabiliteringspenning före ikraftträdandet beaktas för att fastställa en persons rätt till sjukpenning. För en person som vid

ikraftträdandet inte har eller skulle ha rätt till sjukpenning till följd av bestämmelserna om maximalt antal ersättningsdagar inom ramtiden gäller att förlängd sjukpenning alltid kan lämnas för 550 dagar. Förlängd

sjukpenning ska kunna utbetalas utan ansökan för personer som uppburit sjukpenning under maximalt antal dagar fram t.o.m. den 30 sep 2008.

Därefter krävs en ansökan för rätt till ersättningen.

För tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning som har påbörjats

(6)

före ikraftträdandet den 1 juli 2008 gäller äldre bestämmelser, dock längst till och med december 2012. En ansökan, som kommer in till

Försäkringskassan efter ikraftträdandet, men där prövningen också avser tid före detta, ska prövas enligt tidigare bestämmelser. För personer vars rätt till tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning upphör efter

ikraftträdandet kan samma ersättning beviljas enligt äldre bestämmelser för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader, dock längst t.o.m.

december 2012.

Den nya ledighetslagen som ska ge anställda rätt att vara lediga för att vid sjukdom prova annat arbete träder i kraft den 1 oktober 2008. Vid beräkning av sjukperiod enligt lagen ska dagar från och med den 1 juli 2008 beaktas.

Mer information

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket

informerar" kontakta Hanna Larsson, telefon 08-700 1446, fax 08-700 1340, e-post hanna.larsson@arbetsgivarverket.se eller din rådgivare på

Arbetsgivarverket.

Mer information finns också på www.forsakringskassan.se/arbetsgivare

Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare och en förvaltningsmyndighet. Medlemmar är 240 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Tillsammans med medlemmarna utvecklar och samordnar Arbetsgivarverket den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för cirka 270 000 anställda.

(7)

Kontaktpersoner

Lars Andrén Presskontakt

lars.andren@arbetsgivarverket.se 08-700 13 15

070-287 31 27

References

Related documents

Förekomsten av mycket hygroskopiska föreningar i aerosoler kan påskynda processen för bildandet molndroppar, medan närvaron av mindre hygroskopiska ämnen kan förlänga den tid som

Remissyttrande: Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen. Arbetsförmedlingen har beretts tillfälle

I promemorian Åtgärder för att mildra konsekvenserna på det sociala området vid ett avtalslöst brexitanges att 6 § lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade

Genomgången av de förslag som läggs fram i promemorian och de överväg- anden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har

Samhällsvetenskapliga fakulteten har erbjudits att inkomma med ett yttrande till Områdesnämnden för humanvetenskap över remissen Socialdepartementet - Ändringar i lagstiftningen

Områdesnämnden för humanvetenskap har ombetts att till Socialdepartementet inkomma med synpunkter på remiss av Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att

Sveriges a-kassor har getts möjlighet att yttra sig över promemorian ”Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

- SKL anser att Regeringen måste säkerställa att regioner och kommuner får ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård som de lämnar till brittiska medborgare i