• No results found

Slutrapport Förstudie Resurskartläggning och inventering på landsbygden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Slutrapport Förstudie Resurskartläggning och inventering på landsbygden"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Slutrapport Förstudie

Resurskartläggning och inventering på landsbygden

September 2016

Gjord av Lars Bergström och Bertil Degerlund

Hela Sverige ska leva Norrbotten

(2)

2

Innehållsförteckning Sida

Inledning 3

Sammanfattning 3

Bakgrund 3-4

Syfte och mål 4

Metod 4

Kommunkontakter 4-6

Kontakter med civilsamhället regionalt 6

Lokala företag 7

Resultat och måluppfyllelse 7

Bilaga 1 Enkät Bilaga 2 Följebrev

Bilaga 3 Plan för genomförandeprojekt

(3)

3 Inledning

Denna rapport är resultatet av en förstudie som Hela Sverige ska leva Norrbotten genomfört på uppdrag av Överkalix kommun. Kommunen har tilldelats paragraf 37 A medel för genomförandet av förstudien. Förstudien har haft som utgångspunkt att undersöka möjligheterna och intresset hos kommuner att resursinventera och kartlägga landsbygdens möjligheter att ta emot nya svenskar.

Inventeringen ska i så fall ske i samverkan med det lokalsamhället. Det ska i förlängningen ge ett bättre planeringsunderlag i kommunerna och i förlängningen stärka länets integrationsarbete.

Förstudien har pågått under perioden maj till och med september 2016, med uppehåll för

uppsökande verksamheten i juli. Förstudien har letts av Lars Bergström, verksamhetsutvecklare på Hela Sverige ska leva Norrbotten med bistånd av Bertil Degerlund.

I styrgruppen har representanter från Svenska kyrkan, Rädda Barnen, Lantbrukarnas Riksförbund och Överkalix kommun ingått.

Sammanfattning

Vi har under förstudien kontaktat eller besökt nio kommuner för att presentera förstudiens syfte och mål men också diskuterat kommunernas möjlighet att medverkan i ett genomförandeprojekt.

Kommunerna har under förstudietiden, internt och i samtal med processledningen, tagit ställning till kommunens eventuella deltagande.

Tre kommuner har i förstudien tackat ja till att gå vidare, nämligen Pajala, Överkalix och Arvidsjaur.

I dessa tre kommuner har kontakter börjat tas med civilsamhället som kommer att erbjudas genomförandeuppdrag av inventeringen lokalt med stöd av Hela Sverige ska leva Norrbotten.

De tre kommunernas samlade inventerings- och kartläggningsbehov riktar in sig på bostäder, kommunikationer, service och praktikplatser. Samverkan mellan föreningslivet och kommunen framhålls som viktigt för att få bästa möjliga resultat i ett genomförandeprojekt.

Resurskartläggningen och inventeringen ska i första hand ske i lokalsamhället och i kommunens byar och bygder.

Vi har även fått förfrågan från Kalix kommun (utanför förstudien) om det finns har möjlighet för dem att medverka i ett genomförandeprojekt. Övriga kommunrepresentanter välkomnar deras

medverkan eftersom ett utökat antal deltagande kommuner stärker projektets resultat.

Styrgruppens medlemmars intresse och engagemang för integrationsfrågor på landsbygden har påverkat förstudien positivt. Gruppen ser en resurskartläggning på landsbygden som ett viktigt komplement i den framtida verksamheten.

Bakgrund

För en lyckad integration på Norrbottens landsbygd, som i dag är en i stort sett outnyttjad resurs, krävs kunskaper och planeringsunderlag när det handlar om resurser i form av boende,

kommunikationer, praktik/arbetsplatser, föreningsliv, service, sjukvård samt en hel del annat. Vi ser behovet av att utföra inventeringar på Norrbottens landsbygd i nära samverkan med andra

kommuner men även civilsamhället och vill i denna förstudie hitta samarbetspartners bland länets kommuner och ideella sektor.

På landsbygden och på mindre orter ”är det längre mellan husen men närmare mellan människor”, integration på landsbygden har i de flesta fall större möjlighet att lyckas genom att olika grupperingar

(4)

4

av människor samlas och umgås på ett naturligt sätt. Våra nya svenskar kommer in i samhället och det lokala föreningslivet naturligt genom kontakten med grannar och nyfunna vänner.

Syfte och mål

Syftet med projektet är att underlätta för planering och mottagande av nya svenskar på Norrbottens landsbygd och att planeringsunderlaget för kommuner och lokalsamhället behöver stärkas.

Målet har varit att hittat en lokal och kommunal samverkan för ett genomförandeprojekt med minst sex deltagande kommuner. Efter förstudiens slut ska samarbetspartners från det lokalsamhället i varje deltagande kommun ha identifierats. Målet är också att presentera en plan för ett

genomförandeprojekt i samarbetet med deltagande kommuner och dess civilsamhälle.

Metod

Förstudien har drivits i processform med fysiska träffar i sju av nio kommuner. I två kommuner har telefonmöte används av praktiska skäl. Alla nio kommuner har informerats om projektet via ett särskilt brev från kommunchefen i Överkalix kommun. Kommunerna har fått en enkät (bilaga 1) med beskrivande följebrev (bilaga 2). Enkäten har efterfrågat kommunernas behovsområden som behöver kartläggas i kommunernas bygder. Endast kommuner som bestämt sig för att medverka i

genomförandeprojekt har behövt besvarat enkäten. Svaren ligger till grund för varje kommuns behov av kartläggning och inventering i nästa steg. Landsbygdsutvecklare och kommunala tjänstemän med ansvar för flyktingsamordning är de som i första hand kontaktats och medverkat i processen. Även enhetschefer för integration och näringslivsutveckling har informerats om projektet.

Medverkande kommuner (Arvidsjaur, Pajala och Överkalix) har samlats till en gemensam träff i Överkalix för att diskutera genomförandeplan och olika förutsättningar för nästa steg.

Styrgruppen har träffats en gång plus erbjudits medverkan i kommunträffen den 16 september i Överkalix. Projektledaren har haft kontinuerlig kontakt med styrgruppens medlemmar under förstudieperioden.

Genomförda kommunkontakter Arjeplogs kommun

Kommunen har redan en klar bild över de resurser som finns i hela kommunen, när det gäller flyktingmottagning och integration och ser inget behov av att medverka i ett genomförandeprojekt.

Genom att kommunen tagit initiativ till bildandet av arbetsgruppen Flyktingvän har man en bra överblick över de verksamheter som bedrivs i kommunen. Gruppen hjälper till att utveckla nätverk och underlättar möjligheterna till samverkan mellan olika aktörer. I arbetsgruppen ingår bland annat föreningar, Arjeplogs församling, näringslivet, polisen, studieförbund, skola och kommunens berörda enheter.

Arjeplogs kommun kan i ett genomförandeprojekt bidra med erfarenheter kring sitt arbete med integration och flyktingmottagning.

(5)

5 Arvidsjaurs kommun

Arvidsjaur kommun har sagt ja till att medverka i ett genomförandeprojekt. Kommunen har behov av att inventera boendet i byarna, kommunikationerna och den samlade servicen som finns i byarna.

Kommunen ser en bra möjlighet att samarbeta med den ideella sektorn inte minst kan

byaföreningarna bli viktiga samarbetsparter i inventerings- och kartläggningsprocessen. I kommunen finns en organiserad verksamhet som har bra överblick över företagandet och praktikplatser i kommunen.

Arvidsjaurs kommuns möjliga civilsamhällesaktörer

Cirka sju byaföreningar kan bli aktuella att hjälpa till med inventeringen av respektive bygd i ett genomförandeprojekt. Studieförbunden gör en hel del insatser i kommun och kan möjligen också komma att kunna vara behjälplig kring lokal resursinventering. Svenska kyrkan gör bra insatser i kommunen och kan likaså bli aktuella att samverka med i ett genomförandeprojekt. Idrottsföreningar i byar engagerar också nya svenskar i aktiviteter. Rädda Barnen och Röda Korset är mest aktiva i centralorten. Frågan är hur de kan vara behjälplig i resursinventeringen av lokalsamhället.

Migrationsverket hyr hus med lägenheter till asylsökande i Glommersträsk. Ideellt engagera sig några personer med olika uppdrag för de asylsökande i byn.

Föreningar och organisationer som är engagerade i integrationsarbetet i Arvidsjaur är

IOGT/NTO/UNF/Junior, Invandrande Kvinnor i Arvidsjaur, IFK Arvidsjaur, herrfotboll, Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Rädda Barnen och Röda Korset.

Jokkmokk kommun

Jokkmokks kommun har tackat nej till att medverka i ett genomförandeprojekt. Kommunen kan inte gå in i projektet som en aktiv deltagare på grund av resurs- och tidsbrist.

Kommunen kan dock lämna ifrån sig statistik och underlag till genomförandeprojektet i den mån det finns tillgängligt i kommunen.

Gällivare kommun

Vid mötet i Gällivare träffade projektledaren Emma Wallin, Bernt Wennström och Andreas Hinzer. Vi diskuterade vad som behöver göras och en idé om hur det kan göras, kommunen var positivt

inställda till tankarna men visade en viss oro för att hinna med. Det visade sig även senare då kommunen tackade för förslaget men tackade nej på grund av för stor arbetsbelastning.

Kiruna kommun

Vid telefonmöte med Kiruna kommun, Birgitta Isaksson och Håkan Siggemo diskuterades förstudien och ett eventuellt genomförandeprojekt, Kiruna kommun ställer sig tveksam till en medverkan och lutar sig istället mot sin egen organisation inom integrationsverksamheten.

Pajala kommun

Vid mötet i Pajala med Janus Brandin, Julia Torgils, samtalades om möjligheterna som ett

genomförandeprojekt skulle ge kopplat till kommunens egen verksamhet inom integrationsområdet.

Ett kommunalt projekt (Mottagningssluss Pajala) är under planering och kommer att stämma väl

(6)

6 överens med en resursinventering och kartläggning.

Pajala kommun kommer att delta i en fortsättning och ser där stora möjligheter att utveckla kommunen i allmänhet och integrationen i synnerhet.

Pajala kommuns möjliga civilsamhällesaktörer.

Cirka sju byar/byaföreningar kan bli aktuella. Kyrkan, Röda Korset, Kulturföreningar,

idrottsföreningar, LRF, Af och Skogsstyrelsen kan behöva kopplas in i genomförandeprojektet.

Kombinationer av vad som passar bäst under genomförandet är viktigt. Inventeringens resultat ska kopplas till kommunprojektet ”Mottagningssluss Pajala”.

Övertorneå kommun

Vid möte i Övertorneå träffade vi Carina Ylipuranen för att gå igenom förstudiens tankar och hur en fortsättning skulle kunna se ut. Kommunens representant tyckte att det verkade intressant men vill återkomma med definitivt beslut efter att ha pratat med sina överordnade. Kommunen har efter övervägande sagt nej till medverkan i ett genomförandeprojekt på grund av att kommunen saknar resurser för tillfället.

Överkalix kommun

Överkalix kommun har som projektägare, av naturliga skäl, haft ett tätare samarbete med

projektledningen. Kommunen har representerats av Anna Bjälmsjö och i vissa fall av kommunchefen Astrid Isaksson. Kommunen är även de intresserade av en fortsättning.

Överkalix kommuns möjliga civilsamhällesaktörer

Cirka 5 – 7 byar/byaföreningar. Föreningar som Överkalix för alla, Lansjärvs Folketshusförening, studieförbund, kyrkan och LRF:s lokalavdelning

Haparanda kommun

Vid Mötet i Haparanda deltog landsbygdsutvecklare, kommunchef, flyktingsamordnare,

projektledare integration. Projektet presenterades och diskuterades, Haparanda kommun säger sig redan ha koll på vad en fortsättning skulle ta reda på och känner inte att ett genomförandeprojekt skulle tillföra dem något.

Samverkan med Civilsamhällets aktörer på regional nivå

Samverkan på regional nivå har skett i två olika nätverk, dels i Länsstyrelsens RAI (Regional

Arbetsgrupp för Integration) och dels genom gruppen IN (Inkludering Norrbotten) en regional grupp av ideella krafter som verkar inom integrationsfrågor i länet. Den starkaste samverkan har skett mellan följande organisationer: Rädda Barnen, Svenska kyrkan Luleå stift, LRF Norr och förstudie- genomföraren Hela Sverige ska leva Norrbotten.

(7)

7 Lokala företag

Intresse att bidra från det lokala näringslivet i varje kommun finns och då framförallt inom dom

”Gröna näringarna”. Detta har klart uttalats av både läns- och kommunföreträdare inom LRF.

Företagsorganisationer och det lokala näringslivet ser de nya Svenskarnas möjligheter att verka och bli en tillgång till en levande landsbygd då både mark och bostäder finns tillgängliga på många ställen i Norrbotten.

Resultat – måluppfyllelse

- Efter förstudiens slut ska vi ha hittat en samverkan för ett genomförandeprojekt med minst sex av möjliga nio kommuner.

 Detta mål är inte uppfyllt då endast tre (fyra med Kalix) av nio kommuner valt att medverka i ett genomförandeprojekt. Vi kan dock konstatera att Överkalix, Pajala, Arvidsjaur och Kalix anser sig ha ett reellt behov av en inventering inom olika områden, gärna i ett samverkande genomförandeprojekt. Trots att ett färre antal kommuner vill medverka än planerat anser styrgruppens medlemmar att en ansökan för ett genomförandeprojekt är intressant och berättigat.

- Efter förstudiens slut ska vi även ha identifierat samarbetspartners från civilsamhället lokalt i varje deltagande kommun

 Tänkta samarbetspartners i lokalsamhället är identifierade och kommunicerade i alla ovanstående kommuner

- Förstudien ska efter projektet presentera en plan för genomförandeprojekt i samband med slutrapportens presentation

 Plan för genomförandeprojekt medföljer som bilaga 3 till detta dokument.

Lars Bergström

Verksamhetsutvecklare

Hela Sverige ska leva Norrbotten

References

Related documents

Didaktik i den klassiska bemärkelsen (lärares undervisning, elevers lärande och ämnets inne- håll) är ett forskningsområde inom såväl pedagogik, ämnesdidaktisk forskning

När operationssjuksköterskorna i den här studien beskrev patientens situation var deras upplevelse att det var svårt att bevara patientens värdighet under det

Remissyttrande: Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen. Arbetsförmedlingen har beretts tillfälle

I promemorian Åtgärder för att mildra konsekvenserna på det sociala området vid ett avtalslöst brexitanges att 6 § lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade

Samhällsvetenskapliga fakulteten har erbjudits att inkomma med ett yttrande till Områdesnämnden för humanvetenskap över remissen Socialdepartementet - Ändringar i lagstiftningen

Områdesnämnden för humanvetenskap har ombetts att till Socialdepartementet inkomma med synpunkter på remiss av Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att

Sveriges a-kassor har getts möjlighet att yttra sig över promemorian ”Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

- SKL anser att Regeringen måste säkerställa att regioner och kommuner får ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård som de lämnar till brittiska medborgare i