Opinioner och
s t a m n l n g a ~
iSverige
1809-1810.Jiiiras TVIBLIKG: Ol3i11io- Det första inan frapperas av i Jöraim
ner och stiiinningar i Sve- WibEings avllail&inc ar stileri och upp- rige lSG9-1610. Aliad. av- laggningeil. Stilell ar utpriiglat personlig, liaildl. .ilmt~vist ct l\lilisell. franiför allt karalitariserad av en kort-
Cppsala 1954. huggen elegans. Bhesultaten frairiföras of-
ta i eri randerfuiidig almlydan. Man laser boken med största nöje.
Uiiderstjlariiiageias iippliiggning a\-viker fran det vanliga vid cspirnionsraridersök~1i1~gar, a-Ekka i regel utg5 frhai det politiska hall- delseförloppet och skildra delta krosiologiskt sarrielianviirt med propagandan. Fördeleni med denna traditionella uppiiiggriing ar att mtrn far en bild av olika propagaiidanm?ietoder och kan bilda sig en u p p l a t t ~ i n g om deras inbördes betydelse. KacBideZen Br atk rna11 inte f a r iiiigon samlad karakteristik av rmagot propagandamedel, f . ex. tidningspressen. SVibBing ulgiir diirelnot fshn tidningspresseii. Eenna analyseras mot balagrundeil a r del politiska förloppet. Han ef8erstriirnr enilellertid inte nggoii kroliolsgiskt disponerad moiio- grafi Oren de tidi~iiigar han sysslar med. 1 stallet vill han n5 frani till en karaktiiristik a r tidens tid~mil:gspress och drii opilaiolis- och stk~~niiigsvlarid. som iog sig uttryck i denria. Koilsekvenseil blir: :tt1 Inair im5sii1asE koriimer fram till att skildra ett tiBlst&~zeB, inedan i'br7,oppet komneer 1 alidra laaiad.
3aohiveriiigea f6r en sAciali upplaggnh~~g 5ï fraraaftir allt de speciella drag, som utmirlia tidens joiiriaal.isti%i. P stgllet för att yttra sig rakt p& sak arbetade rai:in med aiitjdningar, som kriiva ern speciell aarmnlys för at! rait Gai,si%s av eflervarlden. "'ad en tid- ning menar med e?? till det yttre eskyldig fabel, notis eller annons Hr:ira cfka endast avg6ras. om m a n sen- den P sanamanharag med tid- ~iingems karaktar
l
ejvrige och ned det politislin Ba5ndeZcef6rEopDef. Med stöd n r framfbiar allt larer och niemoarer har feErf~ evident &dagalagt detta. Hasi ligger avhandlingeias viktigaste result:it. Den ar en presshislorisk framstallning av utpraglat :inalytisk Biaraktar. Desswtoanz VIFP eniellerlidförf.
ödin var kiaiiskcap om tidni~igarnas opinionsbilda~icke betydelse, sarskilt fiir de opialloner och stam- niiigar. som ledde fr:inz Bill de stora sensatdonernaa i elet oïfentlign Pivct 1810, F'erseiasB.;:~ nnordel och Eernadoktes r a l till trotzföljare. IOpiilioiier och stibriiliiigar i Sverige 1809-1810.
l13
Dagligt Alleliaiida och Nya Posteii meiiar harh sig kunna fanga deir f-ör h:iils 5riiile relevanta opinionen.Redan av r a d oyan sagts ifraga oiir a\~h:iiidliiigeris tapplagg- ning iir del trppeiibart, att dessa seilare resultat inte alls bli SA sakra so111 iaiiï det giiller de IGllkritislia resullateii. Det blir ju fru- ga 0111 att generalisera p5 grhindral av ekt begraiisat iaiateri:si, eli- dast t y a Stockliolnastidaml11gai- av ninsemellasi olika typ. Dartill lioliimer att o p i a i i o i ~ s b i l d i l i n ~ i p6 andra vagar an geriorii tid- ningspressen komixer i sliyniixndan och att den politiska malit- kamp, SQni fraantriider i de undersölita áidiiirajiariia. latt komnier
a t t ijverbetoaras.
Eni viisenblig lörutsiiitniitg fiiï förE:s tes om deni av horioiii riaidersöktia tidiiiaigspressei~s betydelse ar att f5 belagg fUr tid- liirigsp~ropaga~~dz~i~s penetration. Faniis det förialsahlni~igar för att iidiaiimgarna nadde eri sacian puhlik, att de i nagon större i~tstriacii- nlng lieinde nied sin propaganda ha legat hakoril t . ex. Fersenisli:~ iilordet?
r 7 .
lidarii~garii:~~ upplagor voro s5 sina - Dagl. Allei~::licIa drygt 2.000 exeinplar och Nya Posten 200 - att varje exemplar inaste laa liists av hetydlig1 flera persomr iiii i rara dagar. om i1lai-i s k a l l Iiuliiin rakria s ii ed :%tt pressen uttirat n6gg:nt större inflytandr. I airalofii rned de samlida engelska itirhillandena nienar förf. ~ ~ l i -
sa. att i'oTI< i stor ulsei5iekniimg lashe fichiiligar p5 kaffehus. krogar och alrdr:i aiiiriragssliillen. Resoizenr:tiaget bygger pii att tickningarna l i k ~ o ï , i i England skulle ha r:~rlt dyra. \-arfair gemene man inte skulle kuriiin Iinft rhd att prenumerera. Detta
g3r
dock Hinappast iirop med en uppgift, soria furf. Iiiniliar (s. 6621, att en teaterbilJelt \-id denna tic! Bosé-nde 3 rdr banko, med:~:i hel8rspreiiumeratio~zeiip5
Ilago. Alleharrda kostade "3 2-L och p m y a Posten o!: 32, Prisei iiunctc ki~appast utgUör nriageit hinder iiir stiirre upplagor.De Iioniireta belagg TCiri. h a r p& alt tidni~igarii:i skulle ir:i Iiisis pa krogar och andra niiringsstiilleii iiro inte Iieller sarskilt starkn. Det a-iktigate
51-
ett brev I'rhri .~dlcrspnrie ( s . 23) nien a ~ - tietia fi'ïnim-igi-ir. ath deb egentligen endast var D3.71. -4lldlarida. solii :~issiijis vara liist115
krogaïn:~. För[. Biiiner inLe heller. att det kunde ni-:t iriaga urrs egenilljia krog::r utan niirii~~isi kaffehus, soni fre- Icl-enterades a.; inilio2irer. lag-e 51iiipeisnaiii1 och akadeniilier, :~il!Gi ingalunda de! iiigsta ~ : ~ ~ ~ ~ h i i l l s ~ k i l i h d . Om de! á'tirh6ll :,ig p& d:-!ta satt nird dern iidrziilg sonr Ilade deil siösstsr upplagail. 1nAatc koli- wkvensen bli. att t . ex.Ny:\
Posten var annu siillsyiatare135
as- r-~ngsstiilleiin. och det a r p5 denna tidning iörf. hygges sina ~ E k t i - gaste resullat.-, ..
orf. finner ocksa. a t t Isail linaste g& en :lrinali viii; fcir att f5 grt.-,jp on1 peiieiréitioaleii tiiS d,e lagsta sa111li5llsklasseroia. d . T. s.
iiil vilken publik iidiiiirgariia viilide sig. IBaii agnar qnnoiiseïna i Dagl. Lillehanda eri ingaeride ~iridersöliiiiirig ocli Iinaier. att an- noriserna oin lediga platser ge besked oni att
a\
en tjziristefodk och arbetare foljde iiiecf i tidiiingariia. Mot uiidersbkiiirigeii maste nian emellertid gUra den allliiaiiiia iiariii~dniaigeii a t l inan iiiyckrt x ii1 kan iiiskrcirilaa sitt tidaiiiigslasaiide t318 den typ a r aniionser. >c?iir maii just 10r tillfallet ä r intresserad a r . t. ex. orii man ai- platssb- kaaide, utan att man darför iiiiresserar rlg för eii tidnings iiiiiehhll i övrigt. Dagl. ,illeliandas karaktar a r utpraglat annonsorgan gor det ocksa ome>jligt att geiieralisera resultaten till a t t galla areii för andra tldnriigar. t. ex. för Nya Posten. 5o:n helt saliiiade annonser oral lediga platser, DyBilia anrioiiser behöva \lertligen iiigakunda appellera till de platssakande direkt rataii till fi9restgadarna för plaLsforiiicdliiigar~ia.Furi k resulat ifraga om iidniiig\propaga~iaans penelratioii
verkar allesa ej Övertygande. Liks0111 inan gjort förut maste im-ian r5l~ri.l iiled. att det rar deii muiitliga agstatioiien. kompletterad illed broschyrer och pasliiller. soin spelade deii a\ pöraorde rollen.
E n lieirudiiippgift f b r förf. &r a t t lilarliigga DagI. A\llehaiidas och l y a Postens sarsliilda iiaraklar. Blan fastslar Daq1. Allehriiid:ts roll a r halvofficiellt anuonsorgali i regeringenis. sarsliilt Georg -\d- lersparres. hand. Av speciellt ilitresse a r alt tidningen ifraga oiai de irklzindslia nyheterna stod i starkt beroende a\, Mariiburger Corres- poiident. Eftersom Dagl. Ailleh:riida var den tidniiig. soni hade ojgniförligt stbrsta spridriiiigeii. iiiiiebas detta att deii sveiiskn opinionsbildningen stod urider doinineranide franskt inflytande.
S y a Posben har däremot förf. hait betydligt \rarare att f & grepp oin. Han parisar att tidiiingeii utgjorde ett mellaiiled mellan 1700- talets resonerande och kaseraiide tidskrifter, sadana som Stock- holms-I->osi.en, och senare tiders opiiitoiisbildaiide nybefstidnlrigar. Den sakiiade izyhetsmomeiitet iiieai var ett agitation<:- och debatt- blad. Bruket av antydningar vid propagandan r a r sarskilt iilriiiir- kande fbr denna tidning. Det enda sakra ifraga 0111 tidniiigena led- ning ar all den trycktes p% Maryuardska tryckeriet och att deii som anedarbetare haft litteratbreii Bengt Johan Törnieblad. örerdi- relifören Karl L4ug-i~st Lre\\iesinOli'leri och arkiteliten Sure Wenli- herg. Förf. finiier. att tidiiingeri iiitagit en inot regeringen opposi- tionell hållniilg; sarskilt tog sig detta uttryck i angrepp på högre iiinbetsmaii, vilka beteclinades soiii aristokrater. De aristokrat- fientliga asikter som utmarkte ofrälse lägre 2rnbetsmaii ocli affars- maii i Stockliolrii hade ett språkrör i Nya Posteai. frannför allt ge- no111 Törneblad. Förf. ar emellertid klart iiledreten om, att haii icke lyckats precisera, Tein solii r a r arisvarig för Nya Postens politiska Innje.
Opiriioi~er ocli stamiidngar i Sverige 1809-1810.
145
satta en politisk linje vid tidnziligeiis redigering. Det dröjde öler itvA manades, innan den gai- Iilart utrryck för en politisk mening. Blen f ~ r s t a 5siht.iytkringen - denr kom redan i andra numret - siktade sig mot S y a Skolan. Nya Skolans fram5ta debattorgan bar Polyfem. som ocksa trycktes av J. P. o\Iarqtrard. För lslary~iards clel kunde det hela alltsa ekidast r a r a fsága om en forlagsaifGr. Jan~fisrbar med andra lidnl~agsprojekt vid derina tid. siidana sonr iogo sig u t t r ~ e k i i. ex. Polylenil och .Journal for Litteraturen och Theaiertl. >iledail det ilate har varii Imagon srkrighet akt fa reda
pa
a-etil soni redigerade övriga tidningar, har dareiiiol forskningen iiiisslycliala iiied S y a Posten.
En
h i poles son1 bcir provas 5,s- om ckel1 kulide enbartha
varit eil nffarsfiiretag.För akt prClva Rönsaml-ieteia kam man jamföra iired andra h d - iiinsar. h - a r ~ i ~ a s t till hands Pigger PoPyfermi, son1 Hmade sananla for- inat, ukgivningslid och prent~nuerationsprIs. d. \ . ?. 1: 16 rdr banko fQi- 32 iluriimer. Lö$iitarnnnerf aia-sii1jning iiirekoxii icke. Kontraktet om utgirandet a r Polyiem innehöll bland aniiat, ait Marquaad sli~lPle till redaktionen betala i rdr riksgalds fair varje liummer. Upplagan slirille \ a r a 8.000 exemplar."hfan liar tydligen raknat ined. att Polyfeiii skulle Siimana ett airerskoit utiirer trycknings- kostnaderna. Darvid raknade man erilellertid niied en betydligt
$torre upplaga
an de drygt
208 exemplar nialn E verkligheten upp- nadde. Lidr h j a Posten har för[. rakanat imied iirmgefhr Lika stor rerlálig upplaga. Inile heller en jamförelse qied E~roschjrpriser~ia per Intryck av att iid~lirlge~i kunde gatt ihop. dre~resrnblilens)Processe~i om Ingesiting» hade samma format sonr Posteal. Ideii kostade 1 2 skilling för 56 sidor. Detta innebar 3 skilling för det onzfing.
1
sidor, som Nya Posteii hade. meim med Nya Postens preiiumeratiorispris sliulle inail enzdast f5 in 1.2 skilling per Pitani- mer. Andra iiilaomster ä n i'rAii preimimeration iiiasie h a fulanits.Hzir
förhöll det sig med anno~iserna?FBjrf. har pspekat. att Sys Posteii i inaj 181 0 immeddelade. :p81
deii mot betaliiing motiog allnoilser onz utkomna biklier och skrif- ter irreil att elidast earstaka aniionser fbirekomrno Denna iaikesmst- kalla skulle alltsa ha rarit betydelselös. Detta beror emellertid pa. r a d man nienade med ordet :innoris. S,iOB anger tvii fran var tids sprakbruk arrikaride betyde15er. dels ett tillkiirnnagii allde eller ett meddelande i nlliiz5aahet.3els notis, uppgift i tidr~irig.~ Nästara hela
Sya Postens inilehall 9i~tn alltsa falla under begreppet annons. 1 Schuck-ITarl~urg: Y!luslrera(l ,veiisli lilteraluriiistoria T. 3 : e nppl. s. 60. Troile-Wachtmeister 8819: »Frailslie hiirvaraiicle cliargé d'afi'aiïe sade sig iclie fatt 115goii aiirionce - - - f r a n sill h o r » om truppernas inryckande i Pommern.
Tegnér 1818: nAtt förfalla riill-fiiga annollser j allmanna tidningarna 0111 iritriiffade akadeinislia Iiögtidliglieter.))
1-66
Olle Gassla~ider.~ i a g r a fall har rec. ocksa i tidniilgen funnit ordet anralit i en sadnii vidsträcktare betydelse. Den 28 januari 1811 angrep Gre\\~esmIili- lela anonynilt Aidlercreutz i en artikel rubricerad »Till redaktören
av skadar ren)) och uiaderteckimad » Stockholmsbo». För vAri satt
a i i se
ar
det fraga onil en a a o n y i i iiisai~dare. Adiercreutz svaradeoch lorade 400 riksdaler &t deil som omtalade .;erii sonii Tar den anonyme förfaltarena. Sedan en niy insiiladare. uirndertecknad »Ock- s& Stockholiirnsbo~, kriirt pengarnas deponerande och L%diercre~ltz gjort detta. franilradde Grewesrnzöhleii under eget namn. Han %<al- iar siii försi:+ ilisaiidare »niiiiorisB. S& gör ocksA en icke u~iderteck- riad insaridare. som hegar att iiren .BcHns& Sfockholaiisi~o') sliall fraliitriida. L-ppel~hart a r att h t ~ ~ ~ i n s i o n e L i d l e r c r e ~ t ~ fick betala föi- a t & f & in sin insandare. s:irinolikt a r e n Gree\~esm6hlen för att f5 III sin, dera soiai kallades aranolis.' Kolisekvenselm ae- detta blir. att A t -
nminstone propagaiadttai i Sya Pessteia slndrr f e r m av insandare saarnolikt inaörts mot betalning. Tidningen b6:. 135
delen
siihiha
haft en avseviird iiikon~stkalla. JIenr ocksa andra hidrag9
tidning- eii k~zni-ia h a infOrts a2102 betalning.Om Kya PosDeil framst v a r ett nifarsitiretag, far onan oclisih en ngra liggaride fiirkiaring till init bekrrikeil med airnt%;dliing:ir sar- skilt utmarlik denna lidiiing. Faran iijr tryckirihets8iai kunde, se- daii E X09 iirs revolutioio mebföri en ridhfriickt Crihet 995 cYeB!a 0111- rhde. icke Piinge vara en1 v5seiltlig orsaln till e n sadan leklnik. I andra iidmi~ignr och fraimiför :allt i brosc41yre~: visade naan sig inga- lunda helaiira grirnorrr antydniragar siiga sitt hjartas rne~iiilg. Om Ild:iiiigens ansvarige utgirare dareniot var en bokkryelcare nieii afi'iirsnmassiga syilpunlrler
p&
tidningen. lag saken anraorlranala M. Boktryckaren klinde linngyast vilja tzZsaCta sig för de risker fair AkaH som fortfarande ftinirnos: sanitidigt r a r han intsesser:ad av a t t geraom eii litterar anstryki~inrng göra tkdnirigen mera lashar orPi föijakiligeii mera saljhar. Fabeln aRiifrarne» g a r ocksi rik taldel- nirag i forna a r iikad upplagak .
72 a. 1 ) . Med denirna förklariiig behöver man inte heller rakna mned la&gon a r eui redaktion ledd enlictlig 1ii;je. Detta Yrniildrar gl\:eivis inte. att efterhand rissa poEi- Iiska riktningar komnio att i s>-irn~ierliet utnyttja de möjligheter soni funilns att mot betalning f5 in artililar.I ett kapitel teckriar fiirf.
p2
grundv:il av litteratur dels den politiska bakgrunden ti14 tidni~igspropaga~rnda~~ dels - ifr&ga oin privilegie- och represeiataPio~isfragor~~a - aven dessas Iselria~idlirig h ~3thIicistiken. Piifallande iir ritt förf. &ii:lplsast i tidningarna fula- nit n5got om pril-ilegiestriden. den dominierande stridsfragan p sI J. .id:erbrtlis dagl>oitsanteci<nii~gar cien O december 169!) angåeiide .\l~ergsonisl~a recetten. Soiii förf. utnyttjar f ö r alt Iilnra ut deilria egeiidoinliga propagandistis1;a i i i a ~ i ö ~ e r , Eiiiiis oclcsá ordet aial:oiis i l~eiyclelscii itisaridare. .'\hergsoii aliviiiider det ocl;si i ck.l n r siila inlagg i Dagl. .lilehaiida (s. i 6 2 f , \ .
1800-10 a r \ riksdag. F6rkilaïinl;elm maste vara. att de eiiidei-sb>!cl;t tidningarna voro St~ckholru~stidnrinigar. medail privdlegiestrideir frhmst gallde landsorten. \'id kseharrdliazgen av iepreientationiifra- gan borde iilarare ha franigAit, h u r litet deni betydde LOr Lya Poi- teil under 1810. nett:i gi- ai~ila;irkizilagi\ 5rt ined hailsg-n till i'rag:airs aklualitet riel Lidiziiigei~i grundande.
Kal). ieY och
Y
agilas egentligen badaat
liraxen pa riifsl med C~ustiil 11. Acloifs f6rtroendenziin, -\ar\rid det seiiare helt sysslar iiled c~rerdirehteireii i tullsiyrelsenC.
,i. (are\\ esniohlens strid mot 0rerslkthall:treii !>arnuel a f Cgglas. sosil .;;ar iszllaïreriderociefePe~~s ordforarrde. Ileirna qtrid [Orde Gre\re\iii0lileri n5,ililigea inte 1s;lr:t genolia broacI~yrer utan oeks8 med h j d p a r P i j a Posten. 3 strideii mot iull3tj rePwii hade C~re-ivesnicilileil genneil3:smmci Piioresseip ~ireel dei rniikliga Bsrygearnnihetet i Stochhol1i1. Dettas aldermala ai Isal* 1,oreiissola \\'estiibarr. soiii fiirt. ikap.
198 pa\is:ar star i cel~E- ruin riar en RreZs acirlsrielitlig'i radilaler. se>ra~ snmlidigt r o r s roja- lister och Ira~ilfi,r slit geiiom f a n ~ i l j e ~ a 'iYesimnii hade ha11 Cl)rl~nnl- delser med Guskar I l l . En rad iiidiciea. pebrx ~ ~ o t ntt gennn kreii T a:- den irhn~si:i agihatioazshiirden bnkoin 19'erseilsk:i mordet. Fori.3 r-esvllnl pa deiiiin ~suiiki ar gi\ alide'C?
1.51.~ fctr h:ii1. tiaaclleriid !ner. i r t <ilra resullat eller dri-i cr dein t i l l en i n s t precisering. T',o en puaohi g.kr de! Eaif att bygga r12 li:snmi :estiittak.' Diiv-id k m m e r inan ~ i s s c r - figeái 21th a\Iciqsria 41; iraim kidiiiirgspropaganda:: nrieii Par iais~lic!ir:ten iuhbjliglicL :ilt p:% en puinki jarniorn de11n:8 1ned proliafi:~izdam~- foder :iv :lnii>:t ila(:
Saken ji:zlier cben resa professor J. J Berzelii:\ och 14a-medi Liis A l . 39. Portlim gjorde tilk Skane fbr ,at[ ohduccra !;ronprins Kai-l
iugust. \'id ~;del-:t\ aiikolnst r a r obdinktioneoa reclai~ wrkst5ild :II
Bronprinseiis lil l:zeclik[~\ lloaii i narvaro ax- tre i~iediciine professa>- rer f r a n L~znd. Forf. papekar 14. 206 Cfi ~pZt ( ollegirani ?;redicrirn~ utlatande i saken piilslicer:tt\ i I;dnioig:irnin men t:rr inte stdlninq tili inneböi.drn :i\ kolkegiels alghrder eller till dess opinionsbil-
daiide elljebt. Soin fr:rin«:el- :IF citatel 1.a 'id. 207 iialrillor kollegiet emeilerticl
Y
siai offe~iiBig:a konmanauniPci. en tydlig irisiaairatioii. ::i LRossi uiidaris%ailnt b e r i ~ m a t e r i a l . Danska iiiiiliitern \ o n Bleriaath
1 i. 208 i rippfatt:~de ocb5a sabena pa deit;? skit. I<nniinurriBéit sii,i- rare k a r p t e i i r i dhiiip:lde ii1i5staiiliarira 0111 torgifiining. Konlahinc- rar maii defl;, meht >:16 forf. iirnnlt oni den C~.e~xesmi>hlei~-TVe\l- manska kr~Eseai, isa? d c h si(-: alt iiil dem a v deriiia kreti, som drevo gifimord\prcp:lg:i11d~~ hiarcte ocLw sekreteraren i ('ollegium 3letPI- cinlia B,orc.iii 'rluriier Philipson i i . 242 C ) .
S a h ~ blir :i;zriri mer rlppseeildea~iicha~~de. 0111 m:tn granshar
'
Yiti d i i l ~ n l ~ l i i c i i r i a \isCLiic t c i i i i eptil f o r s l e o l ~ p o i l i i i i fil l i c A i i d c i i t n r i o i r :it1 i i i ~ i i »cl,sa i f ! aq,r ogii ( ~ l c \ \ e<i~ioli!eii\ \ r r h \ n u i h c t h'ili. ila 1 ~ c h d l i q i l.riigi e148
Olle Gasslaiider.hehandliiigeii av rapporberna fran Ber~elius och Pontin. De flesta Biandlingarna i iiiglet trycktes en Biort tid efterst. ' F r h i Kridiiige skrer Pontiiz en officiell rapport i allmanna ordalag och Ber~elius skre\- ett enskill brer till Collegiiani Iliiedicuiiis preses, David roii Schulzeiiheim. Brevet var ett mycket fränt angrepp på obdncen- terila, siirskilt professorerna fran Lund. Den 14 juni upplastes hade rapporten och brevet i Collegiunil Nedicirin. varpa mari beslöt at& ullderstalla Kgl. 11tdaj:t friigan om deras publicerande. Deii 16 Juni Iiom besked fran ulrikesstatsministern kars von Ellgestrtiin. Rap- porten kuizc9e publiceras mera atföljd av »Gollegii ariiiikriiningar soni kunna tjaiia till upplysiiiiig ifall n&got stiiale i denna rapponit behöver sattas i ljusare dag. \'ad Ster brevet aiirj&r så kali deisam- ana scdsom e t f ~ n s l t i l i brev till herr ccrkiafer~i icke lämnas at all- mhriheteri.)) Men aven Berzelius' brev trycktes i aktpublikationen. Moti~eringen r a r att »flera avskrifter iiro kriiiglopainde \ar51 i huvudstaderi som ock i landsorterna)).' Av Berzelius' självbiografi kralngår. att haii rid sin Sterliomst till Stockholm, rilket intriiffade först lingefar en vecka efter Fersenska mordet. genast kallades till UverstBthallareaz Skjöldebrand. som anklagade honozni [ör att med sitt brev Pia i betydlig rn&n bidragit till 8-ad som hiiiat. Scli~alzeri- heiin hade riainligrn varit oförsiktig nog att örerallt iileddela bre- r e t i de sällskapskretsar. dar han umgicks.'
iippeiibart a r alt den skarpa kritik niot olrduceiaterna soiii Berzelius framfbrt spritts i Stocliholna redan fUre Fersenska mor- det. troligen geiiom avslirifter. H tydligt propagandasyfte liar nian Piiorai Collegiurn Medicum Iiandlat mot Kgl. Maj.ts beslut. hitoin Scl-uulzenlieim a r Philipson starkt rnisstiiiilat.
Episodeil nimed Berzelizrs' brev ar icke bara eLt ytterligare in- diciuiii för den Grewecmölalen-%Testniaias1ia kreksens betydelisc utan pekar också p 5 betydelsen a r andra metoder för propaganida iiii tidningspressen. Deii risar en effektiv opinionsbildning efter iilderdoinliga inetoder. Dessa fikutsatte inte laskunnighet och %as- vilja hos stora befolkniiigsgrupper men passade bra fös den tidens srnastadsliknande Stockholm, d a r man kunde arbeta nied hand- slirirna prolilamationer och avskrifter soin stbd för rnuntlig agita- tion p i krogarna.
I kapikfleii TI och VII följer förf. hur det partipolitiska spelek i riksdageii, kampen mellan regering och opposition, tog sig ut- tryck i tidnirigarna. ;hv särskilt intresse ar pårisandet a r att t r a Alla till Kongl. Collegiuin hiedicum inkoinila rapporler, Ilrev och för- lilaringar - - - rorancle - - - lironpriils Iiar1 ilugusts hiilsotillst~i~cl, sjulrdoi~~siillfaIligheter, dödsfall, obduktion ocli dödsorsak. Sthlm 1810.
"Ila t i l l - - - s. 21 f.
V .
J. Berzelius: Sjalrhiografiska anteckiiingar (utg. av H. G. Söcler- bauml 1901. s. 53.Opiilioiicr ocli stimiiiiigar i Sverige 1809-1810.
149
piiblici~liska f6reteelser i Dagl. Allehailda i slutei av 1809, den s. k. Xhergsonsl~i recetten och artikelra >Fraginelit iir elt garnm:~ll n ~ ~ n u s c r i p t » . utgjorde en fhPrstucken propaganda 111ot deii gusta- xkaiiska oppositioiieri, ssirskilt dess ledare .Jacob De la Sardie. F januari 6810 skarptes stiiden i och ri~ed att oppositionen hbrjade beskollas [or planer p2 att ~ n b r d a kronprins Karl August. Fiiri. parisar. att dessa rykiten plbstsligt döko upp i samband iiied S:~eob De i n (rardies iilotioam delm P3 januari on1 privilegieiitj&maiing oclr represeiiiatioimsreform och I"UKjer sedan regeringspartiets tidniiaigs- prc>paganda. Klart ar, att inte bara Daal. -Illehailda ulaii ocksa J401yfem utlmyttjadcs. haed a'il ratt uttrycker sig eiiaellertid ii4sf. med försiktighet om eii eventuell politisk teladelis i artikelim i Kya Posten den O april »Ryska rubler och ryska mössor ). Sa :ir oclasa falle3 nied recensloiien :?v Historisk Taila» och artikeln »(k@hsocli la Bl~arpe J. E11 klar politisk tendeiis Pian ibir Xya ?oiBens del
inte helaggas förran ined labelii »Riifvarnme
>.
pnihlicerad den 8 -8juni 1818.
Den versifieritde iabeln Rafrarile agiias ett sarskilt kapitel och intar tir ceimlral stallning i k r f :s lramstallning Maim skildrar deax propaganda soril satie in. sedan nyheteri ona Karl August5
död
den 31 maj komniit lill StockPiolm. och som myiiiiade itt i Fer- senska inordet denX!
juni 1810 »Riifvarne> agnas eti ingaende :iilaljs. Genionn denna och med hjzilp av arBci\iiiaierial Iycliias lbri.p;
ett övertygande satt visa, att det var Sbrnehlad som förlat- tade lalseln. Fabelns tendens iiiiiier förf. iitm&rkcts av ett glOdande Iiat mot faliailjen Fersen och av ett starkt aristokrathal. Alcd denssa icslliiiiimg blir det einallertic8 et& siirskilt probleriiaiC
farklara ut- iïycket »Jaiiobiner-r5t-\.ari1e.
som förefaller svi8rt att applicera p : ~ aristokraten ;\\el aoii Fersen d. y.. som stGSt Marie Aii!olnette 115- ra. Efter eij skanpsiririig analys Iiomiiler fairf. till det resirItatet. all iriaii ined .Jcodiobii~er-r~f~:irnae avsag en saiammaiisaEtiiing av den adliga oppositioiaeai under det gustaviariska enaraldet. ,4liel von Fessen d.5.
hade viirit en port:tifigur för denna opposition, vilken stod bakom iiiordet pa Gustaf III. Med Salcobiner-riif skulle rnaai iingefiir Lia iilenat %t;uiigariiOrdare.Fisrf. liar emellertid aututt 1s. 233). att nman kan tänka sig eii eiililcire fö~klaririg pa problemet. Ordet jakobiii skulle ha ett inslaq
:IT. vits ocli syfta
pi
Jacob Q;ederskröms förnamn. Meis kan intevitselm avse Jacob De la (rardie? Hur fhirliailler sig »Riifvarne» ii11 dear tidigare propagaildari. c k i i soni riktade sig rimot oppositioazs- partiet
Förf. har piipekat is. 238
t . ) .
att cii iiiot slutet av riksdagen. d. v. s. april 6810, P bse\forni~ avfattad paskill tP11 stor del nästan led f8r led och delvis verbalt ö\erciis5t&nirner med »Wafvarne».Iölg'des av Karl Augeists val till kronpriiis. Den~les förtjaiistlulia egenskaper gjorde hoiiorii emellertid hatair av vissa höga ocli iornama, solm ville regera och inte lystra till krypande sinicker och lalska rad. De hade niu sarniiianisvurit rig for att taga honom ah. daga genom gift ocli Ilade därtill utvalt drotiningeiis hovrniisisi- riniia greviiirnaii Piper. svster till deii högmodige Ferseil. Hon hade begatt flera sadaiaa brott forul. daribland moi sir1 egen niaii; hon s-ar ett »avsliuiii fran sjalva helvetet)). Hurri l5nigci skulle svenskii folkek tala )djlil<a bedragliga missfoster bland sig utan att utrota dem, medan tid a r ? Ser iiiaii ej hurii de hata derii soni \,ilja ut rot:^ iiationelis fbrtryckare sasoni deil hederligt sinnade Iirewesnioh- len.)) Efter rilisdaqens slut tcii~kie de siikert flii Gre\vesmuhlen le- varide. om inte deii á ~ r t r y c k t a nienigheten iiigrep.
Pasiiillen ailkinj ter till den propaganda mot oyspositioneii. 5oixi rorf. skildrar i kap. 1'11. 1 januari hade nzordplaiisrykten biir- j::; utnyttjas. I slutet a\ inars b0rjade motslaa~darn:~ kallas ravar. ilaed pctskiilléin fillkoiii f:tmilJen Fetrsen. Lixel T o11 Ferseii namnes
eiiiellertid endast obetydligt. i stallei omt:llac, syster12 och hoii ~iiimnes egentligen icke sasoiii partiinedlem iitari som etl redskap JIed pasliillien aitiiylljas tba allinknt a v s k ~ d d a ;,ersoller för att ge giftplaiisrylrtena ökad effekt. I7ad rnaai vi14 liomma åt r a r opposi- tionspartiei ined dess ledare Jacob De In iiardie.
Fabeln Rairarne har el1 hlart kro~iologidi disposition. Den börjar med Guslaf i'I' Al"ndoifs :xv\attnirig. rarpa foljer ett nioralise- raiide parti. Sedaii skilaras valet alT en ny lejoiikulig (Karl XIHE) ocli en iiy lejoaipriiis (Ilar1 -1ugust). Lejoiipririseris lörtg'iiilstfulla Iiaraktar tecknas liksom jakobiner-riifvarries missiiöje däröver. Till deras hjälp korn einellertid eri lang r5v-markis (Ferseiij och en r i i ~ iaina (Sophie Piper i . Slutligen skildras lejoi~prinsens död och Iiur eii ny lejonprins anlailder. Cnder förutsattniiig att partiet om ,Iahobiner-räfrariie svarar not pasliilleiis skildriiig al- oppositions- partieis verksaiiiheh 5tarnmer skildringerr i fabeln med den i paskil- len fr o. in. Karl A % ~ ~ g u s t s val t. o. m. s j skoi~en Ferseiis iiigripande. Deniia tolkiiiiig staiiiilier ocksii med niagra blj ertsainleck- niiiigar i Lars von EligestrUiiis eseiilplar a r SJ a lostelis iiullimer med Rafvariie. A%iiteclciiingariia äro al itiljaiide lydelse: » G IY:s avs,atkniiig , jabolsiiislit iiiterme7eo». » Larl XTII Konung . »Carl August liroilprins)). \)C ,%:s Cöi-tjiinst)). )De la Gardie mot C h».
»&k. Fersen). >(;r. Piper)). d : s d ö d ) . li en koinmeiitar till sitt material oiii Ferscn3ka iilordet härdar F . EiigestrOin ocksa, att
i a l ~ e l n egentligen riktade sig mot oppositionspartiet pa riksdageii.' a N 5 r Tidriiiigeii 01x1 kroiipriilse~i Iiar1 hugusts friiii'iille koin till Stock- holin, I~eslöl geilast elt parti, som under föregieiide riltstlag varit uti strid med
Opiilioiicr och siiimiiiiigar i Sverige 1809-1810.
131
Cppenhar1 ar. att TOrneblad. nar haii skrev Riifvc~rne. bygg- dep5
pasliillem. Uttrycket Jakobiner-raframe far darigenom eai villie? kurklariiag. B45rmed i r ~ ~ m s l h r klarare iahelris partipoiiti5kn :~iilinl t~iing. Isagol \oni lag nnra till hands. Deii j~artip~oiitisk:~ mot- s:~[ Lianngen Irï,de i a i j cket gallt tronitbljd,ir:agai~. denona Karl d u - gu>ls dod ?lade 6enri:i.sa
nytt blia it aBctuePP. Beroendet av paskillen behöver emellertid inle iniiebiira, att regeringen stod bahom. Den pelnar flarrriash naoi Ctren-esmoi~len. Paskillen klratade ju med aii pn~iPfi?rih O ~ r ï drliiire. Gre\~esmi~hleni reialicpiicr bli regerings- Iiri.isarrn;,i aro jiin14 ej klar1:igdaPiiirighkr\ . i i i kring Fersensha inordel ar inisaluiidn upphha-
r a d . , k ~ - t n i iabeln RRit arue ktiii m a n firiiia a\ ftjii. obeabtade och oiorhlarade ege~idonaligl-neter En 58dali ar orden i <lutet ».";'et ?e- j o ~ i p r ~ n ~ n n ~ n a n korr
/
var ,ztentlcid: samt att ytterst Exande/
Sig att el? anrian lejonpriiils. / i611 ars namn i Iianrdské-ifteii ej Pirmsl/
Seai gamle kririgrn diitt. iran fyerrail ori anlaiide. I - - - ) Desisia ordeii iniiebzira. a t l deha n j e iroiitciljareai inte skii~lle Lomiaaa lill SI eruge förr511 eiler Karl S191 i, dcid och att tian skulle homma
lanot bort fral la. Maxi rragar sig Iiur detta skal1 hoiltas. Alan l;an
I a;:l eii gissiiing i ariknylrairig till i0ri.s resultat orin <eneral D~uitaf
lI-ilheim :i; Tabelis mystiska fransha re5a 18150--10 JIeil danske i~iiiiislerii von Dernwth meddelade den 4 juni B810 att TibelE skulle lan till Karl -%HI! i51niiat ett meniorial. eimligl vilket Si-erige horde helt och Ii~aPlei is~er-liimna sin sak Rt X:ipoleon TronlCiiljdeii boreFe erlsjnd:is iiiarslialli Beriiadoiie i 5. S13 1. Eli politik i enlighet med des,a liizjer kan liijckeE ~ $ 1 pass3 iried de riiarklijia 01-den i Illif-
T nrne. Cilder Sapoleoils beskydd skralle 1ii:ial krriina rcii~ta pa le- joiaprin5en tills Bitilageii dGt t . Pa Bei-nadotE r s tiimiiaer i ovanligt Iibg grad orden om eri lejonpriiis Iran fj:irran Iiilider. 'Teorien siai- dei :av rad fairf. meddelar ii. 265 och s. 3141 orii Lars von Erage- stri>iaas -anisslankar att Tihelll stod bakoiii Ferseiiska rnordei och
a t l Tabell atniirasloaae 181'2 r a r lieriic8 ined Gre\ve\ii~cihlen is. 2$4).
( ~ r e t ~ ~ e s m ö h l e n sk? imilar over SILIF ud taget pR niang:\ st;ille~i sRsom deir inesb ansvarige för propagandaim.
FUri shildrai hur ordet r&\.. soi-n \isal sig 5 % ilagkraftigb, aren i forkGittiaiiig,ei~ anav5aides a r deii aristoliralfieiatliga propa- gandaii och Iiur riir,ii inom adeln reagerade. Fer~ealska mordet i-ar eii sliakaricle upplevelse Kretsar inioiln adeln. som gillat giftiiiord- prevnriia De la Gar(lie ocli Riiuth. a t t igciioiii utsl>rirtaiicict a r e n förgiflelse- iiisloria störta dem f ö r a t t liiiiiria domiilera T-id elt l ï o i ~ f ö l j a r e v a l . - - -~
De 13crsoner. emot viilia ryliiet i I ~ ö r j a i i ra r Bmiint, r o r o icke uti Sloclc- iloliil: alliniiiilieieri, som ville l i a r a föreiil5l f ö r sili Iiat. l > ~ n i i i i d e sig då. grer- iiliiaii Piper. född Ferseii. vars moraliska Barakiiir icke Tar ra1 I<and. - - -.n
agitahioiieii, blevo rädda för en hotaiide social revolutioiz och togo avstanid frail deilila agitation. d.i7 störsia intresse är förf:s resultat ifraga om Kya Postens agitation i tronfciljdsfr&ga~i. Den började redaii strax efter nyheten om Karl Augusts död. Förf. anses sig krrnna Pöri~loda, att tianingeii med »Räfa7arne,) Icke verkade i gustariariskt syfte nien drar inte ut konklusionerna %aragse. Soin orala visats kan inaii emellertid i fabeln finna ett klart indicium på
att iilan a n e t t jiist Bernadotte. Tronföljarralet betraktades so111 ett nederlag fbr de hbgadliga Yiovkretsariia och i Kya Postera fördes hösten sch vintern 1810-l l en häftig kampanj mot vissa rege- riingsmedlemmar. Xya Posteiis agitation ~ e r k a d e kraftigt för Karl Johans r n l men misslyckades i alt vinna resonans hos hoiiom. se- dan hara kammit liil maiiteiz.
Tcke minst imiia det galler att lilargi4ra arbetet för Uernadottes \ a l till troiiibljare har alltsa föreliggande avhandling med dess siirpriiglade enppläggiiing iiitressarila resultat att komma nied.
