• No results found

WRONSKIS DETERMINANT

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "WRONSKIS DETERMINANT "

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676 Linjära DE av högre ordning

WRONSKIS DETERMINANT

Fundamental lösningsmängd för en linjär homogen DE

---

Definition 1. Vi säger att y1(x), y2(x),....,yk(x)är linjärt beroende funktioner på intervallet )

, ( ba

I = om det finns konstanter C1,C2...,Ck , där minst en av dem är skild från 0, sådana att C1y1(x)+C2y2(x)++Ckyk(x)=0för alla x∈ . I

Om sådana kostanter inte finns är de linjärt oberoende.

Exempel 1. y1(x)=2x2 och y2(x)=3x2 är linjärt beroende funktioner på R=(−∞,∞) eftersom

0 ) ( 2 ) (

3y1 xy2 x =

---

Enklast sätt att undersöka om y1(x), y2(x),....,yk(x) är linjärt oberoende är att bilda deras Wronskis determinant.

Definition 2. Wronskis determinant för funktionerna y1(x), y2(x),....,yk(x) betecknas med W eller W(y1,y2,....,yk) och definieras enligt följande

) ( )

( )

(

) ( )

( )

(

) ( )

( )

(

) 1 ( )

1 ( 2 )

1 ( 1

2 1

2 1

x y x

y x y

x y x

y x

y

x y x

y x

y W

k k k

k

k k

= ′

.

Om vi (k–1) gånger deriverar relationen C1y1(x)+C2y2(x)++Ckyk(x)=0, inser vi att

I) x alla för 0

(W = ∈ ⇔ ( y1(x), y2(x),....,yn(x) är linjärt beroende funktioner).

Därmed

≠0 för några x I)

(W ( y1(x), y2(x),....,yn(x) är linjärt oberoende funktioner).

Exempel 2. Visa med hjälp av Wronskis determinant att y1(x)=2x2 och y2(x)=3x2 är linjärt beroende funktioner på R=(−∞,∞).

Lösning: Vi bildar Wronskis determinant för två funktioner y1(x)=2x2 och y2(x)=3x2:

Sida 1 av 4

(2)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676 Linjära DE av högre ordning

0 12 6 12

4 3 2 ) ( ) (

) ( )

( 2 2 3 3

2 1

2

1 = = − =

= ′ x x

x x

x x x y x y

x y x

W y för allax∈(−∞,∞).

Därmed är y1(x) och y2(x) linjärt beroende funktioner.

Exempel 3. Visa med hjälp av Wronskis determinant att y1(x)=e2x och y2(x)=e3x är linjärt oberoende funktioner på R=(−∞,∞).

Lösning:

0 2

3 3 ) 2

( ) (

) ( )

( 5 5 5

3 2

3 2

2 1

2

1 = = − = ≠

= ′ xx xx e x e x e x

e e

e e x y x y

x y x

W y för allax∈(−∞,∞).

Därmed är y1(x) och y2(x) linjärt oberoende funktioner.

(Notera att det är tillräckligt att W ≠0 för några xför att konstatera oberoendhet)

--- Fundamental lösningsmängd för en linjär homogen DE

Vi betraktar en linjär, homogen DE av ordning n.

0 ) ( )

( )

( ...

) ( )

(x y( ) +a 1 x y( 1)+ +a2 x y′′+a1 x y′+a0 x y=

an n n n (ekv 0)

Definition 2. Fundamental lösningsmängd till homogena ekvationen av n-te ordningen (ekv 0) är en mängd som består av n stycken linjärt oberoende lösningar till ekvationen.

Enklast sätt att undersöka om n lösningar till (ekv 0) är linjärt oberoende är att bilda deras Wronskis determinant.

Exempel 4. Visa atty1(x)=e3x och y2(x)=e4x är en fundamental lösningsmängd till DE 0

12

7 ′+ =

′′− y y

y .

a) Först kontrollerar vi att y1(x)=e3x och y2(x)=e4x är lösningar till DE:

Vi har y1(x)=e3x, y1′(x)=3e3x och y1′′(x)=9e3xsom substitueras i DE : VL= 9e3x −7⋅3e3x +12e3x =0=HL.

Alltså y1(x)=e3x är en lösning till DE.

På samma sätt inser vi att y2(x)=e4x är också en lösning till DE.

Sida 2 av 4

(3)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676 Linjära DE av högre ordning

b) Kvarstår att visa att y1(x) och y2(x) linjärt oberoende funktioner. Detta gör vi med hjälp av Wronskis determinant.

4 3 0

4 ) 3

( ) (

) ( )

( 7 7 7

4 3

4 3

2 1

2

1 = = − = ≠

= ′ x x x x x

x x

e e e e

e e e x y x y

x y x

W y .

Därför är y1(x) och y2(x) linjärt oberoende funktioner.

Därmed har vi visat följande

a) y1(x) och y2(x) är lösningar till DE,

b) y1(x) och y2(x) är linjärt oberoende funktioner.

Alltså bildar y1(x) och y2(x) en fundamental lösningsmängd till DE y′′−7y′+12y=0.

Exempel 5. (svårt) Låt y1(x) och y2(x) vara lösningar till ekvationen 0

) ( )

( ′+ =

′′+P x y Q x y

y (*)

i ett intervall I=(a,b).

a) Visa att Wronskis determinant

) ( ) (

) ( ) )) (

( ), ( (

2 1

2 1

2

1 y x y x

x y x x y

y x y W

W = = ′ ′

uppfyller ekvationen 0 ) ( ) ( )

( + =

x P xW x

W (**) .

b) Bestäm W(x) dvs lös (**) m.a.p. W(x).

c) Visa med hjälp av b-delen att Wronskis determinant W(y1,y2)är antingen positiv i hela (a,b) eller negativ i hela (a,b) eller identisk noll i hela (a,b).

Lösning:

a) Eftersom 1 2 1 2

2 1

2

1 y y y y

y y

y

W y = ′ − ′

= ′ har vi

2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2

1 ) ( )

(y y y y y y y y y y y y

W′= ′ ′ + ′′ − ′′ + ′ ′ = ′′− ′′ .

Sida 3 av 4

(4)

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR , SF1676 Linjära DE av högre ordning

Eftersom y1(x) och y2(x) är lösningar till ekvationen y′′+P(x)y′+Q(x)y=0 har vi 0

) ( )

( 2 2

2′′+P x y′ +Q x y =

y (E2) och

0 ) ( )

( 1 1

1′′+P x y′+Q x y =

y (E1) .

Genom att multiplicera E2 med y1 och 1E med y2 och addera får vi 0

1

2 2

1EyE =

y dvs

0 ) )(

( )

(y1y2′′− y1′′y2 +P x y1y2y1y2 = d.v.s.

0 )

( =

′+P x W

W V.S.V.

b) Ekvationen W′+P(x)W =0 kan lösas som linjär homogen eller som separabel.

Lösningen är W =CeP(x)dx.

c) Eftersom W =CeP(x)dx och eP(x)dx >0 för alla x i (a,b) har vi att i) W =0 om C=0,

ii) W är positiv i hela (a,b) om C > 0 och

iii) W är negativ i hela (a,b) om C < 0.

Därmed har vi visat c-delen.

Sida 4 av 4

References

Related documents

C är sant, ty punktens koordinater satisfierar den givna ekvationen.. D är falskt, ty (0,0) satisfierar

Materialet som vi passerat under veckorna 9 till 16 är stort men på prov 2 kommer vi att fokusera på det som varit mer eller mindre nytt

I detta sammanhang används också begreppet ekologisk verkningsgrad för att beskriva förhållandet mellan åen delen av den instrålade energien so® ut-.. Bn näringsväv med

Poincare’s sats ger då att origo är en instabil jämviktspunkt av knuttyp även

[r]

För att lösa exakt några ekvationer som innehåller cosinusfunktionen kan vi använda värdena i nedanstående tabell.. Följande egenskaper använder vi ofta när vi löser

Eftersom funktionen är kontinuerlig i intervallets ändpunkt x=0 kan vi inkludera denna punkt också, dvs funktionen är växande i intervallet (−∞.. Bestäm om följande

Alla lösningar till en rotekvation, som vi formellt får fram, måste vi pröva i den ursprungliga ekvationen.. Tips: Om man har två kvadratrötter i en ekvation så skriver vi