PRO FBLAD AF COM MENT ARIER
T IL L
C. JUL. CÆSA1US DE BELLO GALLICO.
A f cl. I.
som
m ed vidlberiim ila F ilosofiska F akultetens i Upsnla sam tyck e till offentlig granskning framställes
a f
A N D E R S F R I G E L L ,
P h il. M ag., R y d b e rg sk S tipendiat,
och
J O H A N A L B E R T E KSTRÖM,
L kendalilsk S tip en d iat,
a f S ù C erm anlands o ch N e rik es Nation,
p å G u s ta v ia n sk a L ä ro s a le n d en 2 2 M ars 1 8 5 4 p . v. t. e. m.
*
U P S A L A ,
K oiigl. Akadem iska B oktryckeriet.
Î
F E M T E B O K E N .
3 5 . 1. Quo praecepto, sc. u t p ro cu l tela conjicerent, n eu p r o p iu s a c c e d e re n t. — excesserat, k. 34 n. 2. — 2. eam partem, se . ex q u a c o h o r s e x c e s s e ra t. F ö r hvarje gâng en cohort g jo rd e utfall b ie f en p a rs nudata, q u o facto ab latere aperto recip ieb an tu r tela p r o c u l in o rb em p e rp e tu o co n jecta. Allm änneligen fö rk laras sjelf- v a d e n u t r y c k a n d e c o l i o r t e n säsom pars n u d a ta , quae ab la te r e a p e rto te la re c ip ie b at. M en u n d e r utryckandet, hvarom h är j u s t ä r fraga, le m n a d e s c o lio rten alldeles oantastad. H vad soin s e d a n in trä ffa d e (quum reverti coeperant) beskrifves i d e t följande.
D e s s u to m skulle latus apertum i så d a n t fall beteckna ,den högra, a f s k ö ld e n icke sk y d d a d e sid a n ’, i hvilken betydelse d e t icke är v a n lig t. S e t. ex. 1, 2 5 ; 2, 23. H ä r gifna tydning ö fv ere n sstäm - m e r äfv en m ed de g a m le s u p p fattn in g af detta ställe. — Kursus, k. 34 n. 4. — coeperant, k. 34 n. 2. — 3. F ö rstärk t m o tsa ts-p a rtik e l ( jfr sin minus. 2, 9 n. 4). sin s ta r h ä r fö r quum m ed conjunctivus u ttry c k a n d e n å g o t so m tä n k e s re p e te ra d t eller i allm änhet in
trä ffa n d e . 3 ,1 2 n . 3 . I g re k isk an s tå r i sådan händelse o p ta tiv u s:
t l S t zo v v a v zlo v x a r å y w q a v fiiv tiv ßov/.oivzo. — 4. D e re st de icke fra m ry c k te m o t fien d ern a, fingo de intet tillfälle a tt utveckla sin ta p p e rlie t. — conferti, .h o p trä n g d a som de voro’, b a r cau sal b e ty d e ls e . — 4. Tamen, h ö ra n d e till resistebant äfvensom till com
mittebant, är fö r m e ra e fte rtry c k s tä ld t främ st i satsen, tillika an ty d a n d e att d e m e lla n stå e n d e p articip ie rn a (conflictati, mult. vuln.
acceptis, magna p . consumpta) äro a tt fa tta concessivt ( o a k t a d t ) . J f r 3, 21 n. 2. —- hora octava, 3, 16 n. 7. — pugnaretur, im perf.
(icke p lu sq u a m p c rf.) så so m lik tidigt och gående jem n s m ed com
mittebant. — 5. .hvilken å r e t fö ru t (innan han ännu v ar em eritus) a n fö rt f ö rs ta m anipelns f ö r s ta cen tu ria vid tria riem a’, d. v. s. v a
rit P rim ipil. Centurio p r im i pili_ k allad es b lo tt primipilus. 1, 40 n. 1.
— tragula, 1, 26 n. 6. — 6. Ä fven han var Centurion a f fö rsta ra n g e n . — in adversum os, accus. anvisande i hvilken rig tn in g s lu n g k a s te t kom ((ra k t i n n sig te t’, icke från sidan).
3 6 . 1. H v a d som än kom a tt b e slu ta s med h ä n se e n d e till s o ld a te rn a , s ä k e r t var a tt ingen sk a d a skulle hända S abinus p e r
so n lig e n . — inque. S ä lla n h ä n g e s que efter praepositio«. — fidem suam in rem interponere, tgifva s itt o rd p å n g t’, eg. s ä t t a sitt ord e m e l l a n till sä k e rh e t. (A n n a t k. 6 n. 6). in an g ifv er ä n d a m å l e t . — 2. communicat, m ed efterföljande ut, em edan i m e d d e l a n d e t lig g er en u p p f o r d r a n . J f r 3 , 5 n . 3 ; 5 ,6 n. 7. — pugna ut. F ra m k a lla n d e o rd stä lln in g . 1, G n. 2, — 3i T v åfald ig t llteleill=
n a d s u b je k ts a c c u s a tiv : se (S abinum ) sperare ipsos (S abinum et C o tta m ) posse.
3 7 . 1. p ro p iu s, liksom 1, 46 n. 1. — imperatum fa cit, .gör d e t ’. 3, 1 n. 1. — longiorque sc. quam ad conficiendum negotium o p u s erat. — 2. De m ed atque tillag d a orden utm ärka icke en ny h a n d lin g , utan gifva förk larin g till de föregående. U lu latu to lle n do victoriam su o m o re conclam abant. — 3. ] svenskan behöfves co n ju n ctio n . — 4. i. e. reliqui, qui se in ca stra re cep eran t. — ad noctem, . ä n d a till’. — 5. a d unum omnes (xaff tv et n a v r a ) , eg.
a lla till e n ( e tt) f ö re n a d e ’, d. ä. a lla tillsa m m a n s , a lle sa m m a n s, a lla u ta n u n d a n ta g . — se ipsi interficiunt, ieke ipsos, e m ed an d e i d e n n a h a n d lin g m e ra f ra m tr ä d a sä s o m h a n d l a n d e s u b je k te r, än s å s o m l i d a n d e o b je k t er. V a n lig a re u ttry c k m ortem sibi consci
scere (1, 4). — ex proelio elapsi, f ö r e å te rk o m s te n till läg ret. — incertis itineribus, p å en g å n g o r ts - o c h m e d e ls ab lativ . — de rebus pestis, .om liv a d so m h ä n d tk
3 8 . 1. .h v a rk e n n a t t e lle r d a g ( s lä p p e r h a n fö rb i) le n m a r h a n o b e g a g n a d ’, d. v. s. m a r s c h e r a r o a f b r u t e t ( j f r k. 11 n. 6). E n v id a re u tfö rin g a f proficiscitur. 4 ,2 7 n. 2. — se sequi. B ong. p r . — 2. (S e d a n h a n fö r d em fra m s tä llt s itt v ä r f ’, d. v. s. sin b e d rift o ch s i t t fö re h a fv a n d e . — M e d N e rv ie rn a v a r d e t ä n n u icke s å a lld e le s slu t, so m m a n a f C æ sa rs o rd i 2 d r a b o k e n (k. 28) skulle v a ra fä rd ig a tt tro . — hortaturepte s t å r u ta n o b je k t. — sui, se till 3, 6 n. 2. — 3. nihil esse negotii u tg ö r p re d ik a t, infinitiven interfici s u b je k t i s a ts e n . D e n s u b s ta n tiv a n e g a tio n e n nihil m e d g e n . p a rtitiv . g ö r fö rs ä k rin g e n v id a s ta rk a r e , än om d e t s to d e non esse negotium.
(If. 2, 17 neque esse quiequam negotii. — cum Cicerone, tu n d e r C ice
r o s b e f ä l’.
3 9 . 1. D e s s a fem fo lk sla g s n a m n h a fv a e n d a s t p å d e t t a s tä lle b lifv it b e v a ra d e . M e d o s ä k e r le d n in g a f m o d e rn a o rtn a m n a n ta g e r m an v a n lig e n a t t d e b o t t m e lla n S c h e ld e o ch h afv et, s å a tt Geidumni fö rlä g g a s n ä r m a s t M o rin e rn a , Grudii n o rd lig a st, s ö d e r o m S e h e ld e s m y n n in g , och d e ö frig a m ellan dem eller n å g o t ö stlig a re . — C ic e ro s lä g e r t r o s h a fv a v a rit m ellan B rü ss e l o ch M o n s , e lle r n ä rm a re v id b y n C a s tr e s m ellan B r ü s s e l o ch E n g h ie n (i n e jd e n a f W a te r lo o ) . — 2. ,A fv en h o n o m (lik a so m C o tta o ch S a b in u s , k. 26) v e d e rfo rs d e t o u n d v ik lig a , a t t n å g r a s o ld a te r. h \ il
k a fö r a n s k a ffa n d e a f b y g g n a d s v irk e till fö rs k a n sn in g e n g å tt b o r t till olika d e la r a f s k o g e n , blefvo b o r ts n a p p a d e ’, qui k a n h ä r o m s ä tta s m e d d e n te m p o r a lt c a u s a la c o n ju n e tio n e n quum. J f r k. 33 n. 3. P lu r . silvas b e ty d e r ick e fle ra s ä rs k ild a sk o g a r. 2, 19 n . 4.
— clientes, jy d f o lk ’. 1, 31 n. 8. — 3. L ik a so m 1, 22 n. 5. — 4.
,M e d m ö d a u th ä lle s d e n d a g s k a m p e n ’. ( A n n o rlu n d a 2, 6 n . 1).
D ies b e te c k n a r h ä r h v a d m an d e n d a g e n h a d e a tt ö fv e rs tå , lik so m d å vi s ä g a ,en h e t d a g ’. — adepti. B o r d e j u v ara adeptos,_ så so m lo g is k t fö rb u n d e t m ed o b je k tiv s a ts e n se f o r e victores. A r n u i s tä lle t g e n o m a ttr a c tio n h ä n d r a g e t till v e rb u m finitum confidebant.
S a m m a b r is t p å s tr ä n g h e t i u ttry c k e t, da i sv e n sk a n s ä g e s : ,0 m d e d e n n a g å n g vun n it se g e r, h o p p a d e s de, a tt de allt fra m g e n t sk u lle h a fv a ö fv e rh a n d e n ’.
4 0 . 1. si pertulissent sc . ii, q u i m issi e ra n t. — 2. H ä n d e ls e r n a s h a s tig h e t å s k å d tig g ö re s fo rtf a r a n d e g e n o m a s y n d e tisk a p ra e - s e n tia ls a ts e r. — 3. ,väl sin a (fu llt u t) 120 t o r n u p p r a n g la s ’. A dv.
adm odum le m n a r en b e k rä fte ls e p å d e t an g ifn a ta le t. S ak en k a n o c k s å b e h ö fv a b e k r ä f te ls e , s å v id a m e n in g e n ä r a tt alla d e s s a to r n p ä f ö rs ta n a tte n blifvit u p p fö rd a . — operi i. e. m unitioni. — idem, ,ä fv e n ’, ,lik a le d e s ’. — deinceps 3. 29 n. 1. — 4. S e k. I I n. 6. — non — no7i. A n a p h o ra . — a d p ro x im i diei ( j f r 4, 14 n. 4) oppu
gnationem sc . s u s tin e n d a m . H v a rje n a tt g ö r m an a llttin g k la rt fö r d e n s tu n d a n d e d a g e n , — 5. praeustae sudes, s tö r a r , so m g e n o m b r ä n n a n d e b lifvit tills p e ts a d e o ch h ä r d a d e , a n v ä n d e s att från vallen
och t o r n e n slu n g a s m o t de an sto rm an d e fienderna. T ill sam m a ä n d a m a l b e g a g n a d e s (m u rla n sa rn e ’, hvilka voro gröfre än d e van
lig a k a s ts p ju te n (1, 25 n. 2). — G. ,tornen brädheläggaB, sp e ts a r (tin n a r) o ch b rö s tv ä rn a f flätv erk v id fåstas’. Hvarje to rn b le f h ä r
ig en o m f ö r s e d t m ed flera b o ttn a r, sam t hvar och en a f d essainied s itt s k y g d p a den m o t fien d ern a vända sidan, så att so ld a te rn a frå n o iik a v å n in g a r k u n d e afv ärja storm ningen mot vallen. D enna u tr u s tn in g v a r b la n d d e a rb e te n , som u n d er de följande n ä tte rn a u tf ö rd e s . Pinnae, b ifo rm till pennae, eg. f e n o r , betecknar h ä r de frå n b r ö s tv ä r n e t (lorica) u p p stå e n d e likasom tänder (liknande en k ra g e s s p e ts , fim bria d e n tic u lata), bakom hvilka so ld a tern a sto d o g ö m d a , o ch livilkas m ellan ru m tjen ad e till skottgluggar. P å eri s ta d s m u ra r b e s to d lo ric a m ed sina tillhörande pinnae af sten, på to r n e n a f b r ä d e r ; m en n u m å ste m an i nödfall begagna vidjeflät- n in g a r. — 7. D å C ic e ro , o a k ta d t sin svaga helsa, icke ens n a tte tid u n n a d e sig n å g o n hvila, g ick d e t så langt (ända derhän, ultro.
k. 28 n. 5), a t t s o ld a te rn a sa m la d e s fö r att med sina b ö n er n ö d g a h o n o m a tt s k o n a sig . M ä rk b a rt är, h uru Cæsar alltigenom vinn
la g t sig om a tt p r is a Q u in tu s Cieero för lians välförhållande.
D e tta fö rfe la d e o c k s å icke sin v erkan på dennes mäktige b ro d er.
41
.
1. .h v ilk a p å g ru n d a f vänskapsförhållande voro n å g o t s å n ä r b e r ä ttig a d e a tt kom m a till sa m ta l’. — 2. .de hänvisa (m ed v ig tig m ine) p a A u tb io rix för a tt gifva tro åt sitt p å ståen d e’. A tt E b u ro n e r n a , e tt sa lite t folk, o ch .Ambiorix, en man som hos C æ s a r s to d i så s to r a fö rb in d e ls e r (k. 27), hade g jo rt up p ro r, o ch re d a n tillin te tg jo rt d e h o s dem sta tio n erad e rom rarn e sam t f ö re n a t sig m e d iN ervierna e tc ., v a r e tt kraftigt varnande factum . E n m in d re vanlig b e ty d e ls e a f fidem facere 4, 11 n. 3. — 3. ,I)e (C ic e ro och h an s s o ld a te r) v o ro dåraktige, om de h o p p ad es n å g o n lijelp a f s. dane, so n i m iss trö s ta d e öfver sin egen stä lln in g ’.D e ö frig a afdeliiingarne <af ro m e rs k a hären voro i sam m a n ö d - — 4. .fo r dem fingo de (Citcero o ch hans soldater) aftåga u tan a tt ( a f d em ) lida n a g a t förfam g’, p er se h ö rer till licere, m en genom sin stä lln in g jeinvid till incolumibus (attractions-dativ). 3, 9 n. 2 p e r anni tempus. — quast unique. 4, 7 n. 4. — 5. .kunde de få h o
n o m (C icero) till medlare»’. I co njunetiven ligger en uppford ring.
— ju stitia , .r ä tts k ä n s la ’, .b illighet’. N erv iern a klagade öfver in- q v a rte rin g e n s å s o m obillig och orättvis.
4 2 . 1. .S ed an de m å s t uppgifva h o p p et härom ’ (k. 19 n. 4), liäm l. a tt k u n n a sv ik a C icero p å sam m a s ä tt som Sabinus. Jfr 1, 8 n. 7. — fossa etc. 2, 3 n. 7. — 2. Om denna k o n st h ad e de b å d e fö ru t h a ft tillfälle a tt in h em ta kännedom och erhöllo nu un
d e rv isn in g a f de ro m e rsk a fån g ar, hvilka de llildfi liOM sig. fit — cognoverant k a n icke hafva sin m o tsv arighet i et, — habebant capti
vos. D e s s u to m g ä lle r d e t icke h ä r att b erätta, att fienderna till
få n g a ta g it n å g r a u r ro m e rsk a h ären , hvilket kort förut (k. 39) blif- v it o m ta la d t, u tan a tt dc äfven härigenom kunde fa kunskap om r o m ra r n e s b e lä g rin g ss ä tt. E f te r all' sannolikhet har h ä r ett u r
s p ru n g lig t quos genom fö rd u b b lin g af d et följande de o m sider fatt tillä g g e t dam. L ä s a rte n nacti captivos tillhör andra klassens co d i
c es. N ancisci captivos vore äfven e tt sällsam t uttryck. — super, ann. consu. 2, 17 n. 3. — nulla copia, abl. absol. Det fö rråa af
je r n r e d s k a p e r ( s p a d a r o. d.), h v ilk e t d e m ö jlig e n e g d e , k u n d e icke fö rs lå fö r d e tta a rb e te . — sagulum, e n lite n e lle r sä m re sagum, (k rig s k a p p a ’. Ie k e b lo tt r o m ra r n e b r u k a d e s å d a n e öfv erp lag g . S je lfv a n a m n e t ä r e g e n tlig e n c e ltisk t. — cogebantur, (funno sig n ö d s a k a d e ’. K . 7. n. 2. — 3. ,A f denna o m s tä n d ig h e t k u n d e m an s lu ta till m e n n isk o m ä n g d e n ’. quidem ä r d e t y ttr e te c k n e t a tt qua ( = e t ea) m å s te b e to n a s . — minus horis tribus, , i n o m ej fulla tre tim m a r’. 4, 10 n. 3. A b la t. horis tr. ie k e b e tin g a d a f e tt u te le m - n a d t quam e fte r minus, h v ilk e t (likas, p lu s o. amplius, 3, 6 n. 3) s ä tte s u ta n in fly ta n d e p å c o n s tru c tio n e n , b lo tt till m odificering a f ta le t. — 4. pedum X V . S å fin n es u ts k r if v e t i 2 d r a k la s se n s c o d i
ces h v a d so m i l s t a k la s s e n s ä r te c k n a d t p . X V , d o c k så act pedum i P a r . p r. ä r a f a n n a n h a n d ö fv e rs k rifv e t o ch i V ra tisl. p r.
fu lls tä n d ig t u t s a tt i te x te n . F ö r s k a n s n in g e n s u ts tr ä c k n in g an g if- v e s a llts å m e d sa m m a m å tt so m n y s s f ö ru t jo r d v a lle n s h ö jd o ch g ra fv e n s b r e d d . E n c irc u m v a lla tio n slin ie a f 15000 fo t (n ä ra en h a lf sv e n sk mil) stä m m e r ö fv e re n s m e d e tt lä g e r so m b l o tt in n e s lö t en leg io n . D e re m o t ä r d e t a f e d ito re rn e e n h ä llig t a n ta g n a o m få n g e t milium p a s s u u m X V , d. v. s. m e r än 2 sv e n sk a m il, p å ta g lig e n o rim lig t. G en. milium b e r o r a f munitionem, in circuitu s tå r sa so in a d v e rb ia lb e stä m n in g (ti o m k r e ts ’, .n in d to m k rin g ’). —
— a d alt. valli, .efter ( ö fv e re n s stä m m a n d e m ed ) h ö jd e n a f [ro m e r
sk a ] v a lle n ’, ö fv er h v ilk en frå n to rn e n s k o tte n sk u lle slu n g a s u ti lä g re t. — fa lc e s, .s k ä ro r ’, p n u rh a k a r’. 3, 14 n. 5. — testudines (vanl.
,sk ö ld ta k ’, 2, 6 n. 4) ä ro h ä r fly ttb a ra .s to r m ta k ’, lik n a n d e vineae, h v a ro m 2, 12 n. 3. — iidem. F ö r ö fv e rs. se k. 40 idem.
4 3 . 1. A f e tt in trä ffa n d e s to r m v ä d e r b e tje n a sig fie n d e rn a fö r a tt s ä tta ro m ra r n e s lä g e r i b r a n d : .d e b e g y n n a a tt m o t de m ed halm tä c k ta b a r a c k e r n a ( jfr 3, 20 n. 4) slu n g a g lö d a n d e k u lo r a f f o rm a d le ra sa m t u p p g lö d g a d e k a s ts p ju t’. E m e d a n b lo tta le rk u lo r icke ä ro tje n lig a a tt a n tä n d a , m å s te a n ta g a s a tt d e h a ft n å g o n tills a ts a f b r ä n n b a r t äm ne. S a n n o lik a s t ä r a tt le r a n v a rit sa m m a n ä lta d m e d s te n k o l, h v a r a f e tt m ä k tig t la ^ e r lin n es n o r r om S a m b re , h v a r e s t C ic e ro s lä g e r v a r (se till k a p . 39). D y lik a k u lo r lä r a ä n n u i d a g p å d e n n a o r t n y ttja s till a t t u p p v ä rm a k am in er.
F ö r a tt u n d e r d e n fö r s lu n g a n d e t n ö d ig a k lo tfo rm e n k u n n a b e g a g n a s lik t n u tid e n s b r a n d ra k e te r, in å s te s te n k o ls b ita rn e fö re n a s m e d n å g o n m a te ria fu silis, d. v. s. so m lä t fo rm a sig e fte r b eh ag . M e d fe rv e fa c ta ja cu la f ö rs tå s s å d a n e k a s ts p ju t, h v ilk as j e r n s p e t s a r g jo r ts g lö d a n d e . E lje s t fö re k o m m a äfv en b r a n d p ila r o m lin d a d e m ed b lå n o r o ch a n n a t b r ä n n b a r t, so m fö re a fsk ju ta n d e t p å tä n d e s .
— more Gallico. I Ita lie n v o ro h u se n p å la n d e t m e s t tä c k ta m ed te g e l e lle r ta k s p å n a f ek o ch fu r; i g a llisk a lä n d e rn a d e re m o t (re d a n i n o r r a Ita lie n ) b e g a g n a d e s i stä lle t rö r, säf, halm o ch to rf.
— 2. .D e s sa (b a ra c k e rn a m e d sin a h a lm ta k ) . . . s p r id d e e ld e n till h e la lä g e r p la ts e n ’. S å lå te r äfven s ä g a sig i sv e n sk a n , i s t. f.
.v in d en s p rid d e e ld e n ’. — venti m agnitudine, o m stä n d ig lie ts a b l.
(v en to a c rite r s p ira n te , v e h e m e n te r c o m m o to ). — sicuti p a rta . . . victoria ä r a t t n ä r a f ö rb in d a m ed maximo clamore (.e tt ju b e ls k ri so m o m ’ etc.). — agere, .fra m fly tta ’. — ea — ta n t a. — praesentia animi m o ts v a ra s m in d re a f o r d e t ^ sjä ls n ä rv a ro ’, ä n a f .o fö rs k rä c k t- h e t’, .b e s lu ts a m h e t’. — 3. .fa stä n . . d e h a d e a t t u ts tå e t t h ä ftig t
ain g en , so m å t p a r tic ip ia ls a ts c n gifv er en s tö r r e sje lfs tå n d ig h e t
|i st. f. quem percu ssum scutis p ru t.), b e r o r h ä r a f m o ts a ts e n till det fö lja n d e. — scutis protegunt. D e t v a r a llts å äfven h o s G aller- a a se d , a t t m e d s k ö ld a rn e b e tä c k a d e falln e. — 7. S am m a sp ju t, som g e n o m b o r ra d e sk ö ld e n , f a s tn a d e uti b ä lte t och om v red ( b o r t
re d , avertit) d e n h ä ru ti f a s ta d e s v ä rd s lid a n . H ä r a f sy n e s so m om, i o lik h et m e d h v a d s -m v a n lig en a n ta g e s , sv ä rd e t b u rits vid v e n s tra sid a n ( b v a re s t s k ö ld e n h ö lls), och balteus ick e varit e tt g e h än g ö fv er a x eln , u ta n en g ö rd e l om lifvet. V erutum , e t t lä tt och s m ä rt k a s ts p ju t m ed s k a rp o ch d ju p t in trä n g a n d e je r n s p e ts , ,ik veru ( s te k s p e tt) ; u n g e fä r h ä lfte n så lå n g t so m pilum . 1. 25 n. ‘2.
J fr o ck 1, 26 n. 6. — 8. T e x te n ä r i sa m tlig a h a n d s k rifte r fö r- derfv a d . I)e ä ld s ta o ch flera d e rtill g ifv a: illum vero obscurantur occisum. Gladio comminus rem g erit Vorenus. M e n obscurantur v ar o e rh ö rd t, occisum ej rim lig t s a g d t om h o n o m , so m re d d e sig till i t t u td r a g a s v ä rd e t. S e n a r e a fsk rifv a re tills k a p a d e d e rfö re d e t föga m e r rim lig a illurn veruto transfixum a rbitran tur; om hvilken fie n d ern a s m en in g f ö rf a tta r e n s å le d e s sk u lle hafv a skaflfat sig u n d e r rä tte ls e s å s o m vig tig a tt h ä r m e d d e la ! E d ito r e r n e äro h ö g s t sk iljak tig e. N ip p e r d e y lä s e r : illum veruto arbitran tur occisum. G la
dio comminus e tc . S c h n e id e r d e r e m o t: Illic vero obcursat ocius gladio comminusque rem etc. S ö k a s likväl o rd , livilka sa m y c k e t som m ö jlig t lik n a d e n ä ld s ta k ä n d a v ilse s k rifn in g e n obscurantur occisum, le d e s m an s n a ra r e till obcursant ocissume e lle r fa s tm e r telocissume. M en o r d e n Illum (sp rå k e n lig a re Illinc) vero obcursant velocissime k u n n a icke h afv a v a rit a n n a t än e t t g lo sse m till d e fö re g å e n d e lik ty d ig a A d hunc se corfestim a P ullo ne omnis multitudo convertit. A tt h ä n fö ra dem till de fö re g å e n d e , b ju d a ock a n d ra k la s se n s c o d ic e s g e n o m fö lja n d e a n o rd n in g a f n ä s tk o m m a n d e s a ts : Vorenus rem gladio comminus gerit. Vill m a n d e ro a k ta d t, m e d S c h n e id e r o ch flera, fö rb in d a dem m ed s u b je k te t Vorenus, fö re s lå s lä s a rte n : Illuc vero occursat velocissime (eller å tm in sto n e ocissume), gladio comminus rem g erit Vorenus. — 9. p ie d s tö rta n d e u ti en fö r
d ju p n in g ’, i fö ljd a f sin eg en h äftig h e t. — rursus, k. 34 n. 4. — 10. .S a o m k a s ta d e ö d e t dem b å d a (liks. d rifv a n d e s itt sp e l m ed dem ) u n d e r k a m p e n och täflingen (tä flin g s s trid e n ), så a tt, så (Sen
d er de än v o ro , d e b lefv o h v a ra n d r a till h jelp och rä d d n in g ’, ut
— esset ej f ö ljd - , u ta n f ö rk la rin g s s a ts . Sic h ä n v is a r p å d e t f ö re g å en d e . Contentio, en s tr id m ed s ta r k k r a fta n s trä n g n in g , b e s tä m m es h ä r n ä rm a re g e n o m certamen, en kam p so m g ä lle r ä ra n .
4 5 . 1. et maxime sc. e ra t in dies gravior. I s v e n s k a n : fo eh d e t is y n n e rh e t’, e lle r m ed u te le m n a n d e a f c o p u la n : .isy n n e rh e t em ed an . . . fö rs v a re t b e r o d d e p å a llt f ä rr e ’. — 2. (hvilken s tr a x t efte r b e lä g rin g e n s b ö r ja n ’ e tc. 1, 22 n. 1. a h ä r så so m grek. å n 6
— èv&vç a n o. — fid e m praestiterat, tb e v is a t sin tr o h e t’, .gifvit p ro f p å sin r e d lig h e t’. D e ts a m m a N ep . A tt. 4, 4 fidem praebuit. — 3.
F ö rm o d lig e n v a r b re fv e t lin d a d t om s p ju te ts h a n d ta g . — effert sc. ex c a s tris .
4 6 . 1. S a n n o lik t v is ta d e s C æ sa r i e ller o m k rin g S a m a ro b riv a , då h a n e m o tto g d e n n a o ro a n d e u n d e r rä tte ls e . S u e to n . Ju l. 67 Diligebat ( Cæsar) usque adeo (milites), ut audita clade Tituriana b ar
bam capillumeque sumrniserit, nec ante dem pserit, equam vindicasset. —
hora, 3, 15 n. 7. — 2. H u r u l å n g t något ä r aflägset, u ttry c k e s m e d a c c u s . D o c k k a n äfveu en m atts-a b la tiv h ärv id n y ttja s, t. ex.
1, 41 e x tr . milibus p. X X V abesse. Jfr 1, 48 n. 1. — 3. tC . u t r y c k e r (tillik a m e d b u d e ts in träffan d e) g e n a st e fte r e rh å lle n b e falln in g ’. L ik a så t. ex. cam prim a luce, .o m e d e lb a rt efte r d a g e n s in b r o tt’, cum occasu solis copias eduxit, .så s n a rt so len gick n e d ’. — sciebat se . C æ sa r. — 4. ,om d e t u tan o läg en h et fö r d e t allm än n a b ä s ta k u n d e lå ta sig g ö ra ’. 1, 35 n. 5. posset, k. 11 n. 3. — ex p ro x im is hib., s a n n o lik t T re b o n ii v in terq v arter. S e k a p . 24.
47 .
1. 4i. e. p a rte e x e rc itu s p ra e m issa , a d c u ra n d a e t p r o s p ic ie n d a , q u a e se c u tu ro ex ercitu i eran t n e c e s sa ria ’. M o ru s. — praeficit, .gifver ö fv e rb e fa le t (co m m an d o et)’. — ei attribuit. D a tiv e n s a k n a s väl h ä r i de flesta m s s ., m en ä r a f C æ sa r vid d e tta v e rb u m a n n a rs a lle s tä d e s u ts a tt. — 2. .k rig sk a n slie t’, .ä m b e ts - a rc h iv e t’, in n e h å lla n d e r ä k e n sk a p e r, tab eller, o ffentliga b e r ä tte ls e r o. d. — tolerandae, 1, 2 8 n. 5. — relinquebat, im p f., em e d a n h an ä n n u v a r i b e g r e p p a t t a fre sa ; ej fu llä n d ad han d lin g . — non ita multum, 4, 37 n. 2. — in itinere fa r icke fö rb in d a s m ed mora
tus. — a d eum. ad, s å s o m ofta, om fiendtlig rig tn in g . — 3. i. e.
si fe c iss e t, u t fu g a e sim ilis e s s e t p ro fectio . I an n a n m en in g t. ex.
eruptionem fa c e r e etc. 3, 29 s is ta anm . — 4. veritus, ne — non posset. D å ne e fte r v e rb a m etu en d i u ttry c k e r fa rh å g a , a tt n å g o t k u n d e h ä n d a , so m vi ville undvika, sa b e te c k n a r ne non (grek.
pr) ov) f ru k ta n , a tt d e t i c k e skall ske, hvilket vi g e rn a ö n sk a d e . D e r e m o t ä r nereri ut v a r a b ek y m rad för fram g ån g e n , b etv ifla a tt n å g o t sk a ll ly c k a s. D e n n eg ativ a b e ty d e lse n a f ut ä r b lo tt s k e n b a r. — p ra esertim quos — pr. quum eos. Se till 2, 30. — remit
tit, r u r s u s m ittit, re sc rib it. — 5. tria milia passuum longe. D en ö fv e rflö d ig a tillsa ts e n longe tillh ö rd e det o m stä n d lig a re fo rn s p rå - k e t, m å h ä n d a äfven h v a rd a g s s p rå k e t. — G. equitatus peditatusque, .i k a v a lle ri och in fa n te ri’, genitivus ep ex eg eticu s till omnes copias.
I st. f. a p p o s itio n a n v ä n d e s i m än g a fall i latinet fö rb in d e lse n m ed g e n itiv u s.
4 8 . 1. .fastän h a n ssviken i sin fö rh o p p n in g (1, 8 n . 7) a tt k u n n a sa n d a tre le g io n e r h ad e m å s t in sk rän k a sig till (lå ta sig n ö ja m ed) tv ä n n e ’. R edire ( jfr redigere 4, 3 n. 8) a fb ild a r till
b a k a s k rid a n d e t ifrån en e fte rs trä fv a d högre stå n d p u n k t. — magnis itineribus, ,i ilm a rs c h e r’. — equitibus Gallis, ej Gallicis. 2, 7 till Cre
tes. - - deferat. 4, 27 n. 4. — 2. Graecis conscriptam litteris b e ty d e r ick e n ö d v ä n d ig t m e ra än .g re k isk t skrifvet’. 1. 29 n. 1. M en D io C a ssiu s (40, 9) o ch P o ly a e n u s (S tra te g . 8, 23, G) in ty g a, h v ad so m o ck k u n d e fö rm o d a s, a tt d e tta b re f v ar sk rifv e t p å g re k isk a s p r å k e t, icke la tin s k t m ed g re k isk a bo k ståfv er. — 3. ab hostibus s a s tä ld t, e m e d a n la tin sk a sp rå k b ru k e t fo rd ra r, a tt de m o ts a tta b e g re p p e n fö ra s h v a ra n d ra så n ä ra som m öjligt. J f r k. 3 n. 5. — tragula, 1, 26 n. 6. — periculum veritus, .tela R o m an o ru m v eritus.
I ta q u e q u a si u n u s ex h o stib u s em inus p u g n a n s tra g u la m a d je c it’.
H o to m . — ad turrim , ad u ttry c k e r rigtningen so m k a s ts p ju te t tog.
— 4. In c e n d ia aedificiorum illud vulgare incursionis ho stiu m signum . H irtiu s 8, 3 §. 2. — omn. dub. expulit, .förjagade (u p p lö ste m e d en s) allt tv ifv e lsm ål.’
4 9 . 1. O m n es c o p ias -et a rm a ta s e t n u m e ro m ilia L X fu isse
p ilre g n (en s t ö r t s k u r a f p ila r ) ’. — fo rtu n a s, ca llt livad d e e g d e o eh h a d e ’. — non modo. 2, 17 n. 6. — demigrandi, (ö fv erg ifv a (vika frå n ) sin p o s t ’, .d r a g a s ig ifrå n s trid e n ’. — 4. tu ta n n u (d å fa ra n n a t t sin h ö jd ) s tr id d e d e m a n g r a n t tillo c ln n e d so m a ld r a ifrig a s t’.
uc m e d a d v e rs a tiv och s te g r a n d e b e ty d e ls e . — 5. .s å s o m d e s k o c k a t sig ä n d a intill v allen o ch fö lja k tlig e n (3, 19 n. 3 )’ etc. G e n o m ut (2, 19 ii. 3) an g ifv es en o m stä n d ig h e t, h v a rm e d ( s å s o m o rs a k ) d e n s t o r a m a n s p illa n s t o d i ö fv e re n sstä m m e ls e (s å s o m v e rk a n ).
P å lik a s ä t t h a r i sv e n sk a n d e n c o m p a ra tiv a c o n ju n c tio n e n som blifvit c a u s a l. — 6. .S e d a n lå g a n å tm in s to n e något ( s a k ta t sig) a fta g it’. intermissa m e d ia lt, j f r 3, 12 n. 4. D e t tilla g d a quidem gif- v e r m e ra v ig t å t o rd e n P aulum intermissa flamma. D e s s a a b la ti- v e r s t å i c a u s a lfö rh å lla n d e till d e fö lja n d e abi. tu rri adacta. S å lä n g e e ld e n h ä f tig t r a s a d e , h a d e fie n d e rn a icke v å g a t s tä lla n å g o t t o r n in till v allen p å d en s id a a f lä g re t, h v a r å t v in d e n låg. — si, 1, 8 n. 12. vocare i d en a llm ä n n a re b e ty d e ls e n jn b j u d a ’, .u p p f o r d r a ’. D e rfö re ä r vocibus vocare in g e n p le o n a s m , nutu vocibusque vocare in te t ze u g m a . — quorum. D e n i re la tiv e t lig g a n d e a d v e r- s a tiv p a rtik e ln m å s te i sv e n s k a n u ts ä tta s . — deturbati sc. s u n t. — 7. .o c h s e d a n (3, 19 n. 3, j f r 3, 7 itaque) b le f t o r n e t s tu c k e t i b r a n d ’. D e tta k u n d e r o m ra r n e u ta n fa ra g ö r a ; ty s å s o m t o r n e t v a r s tä ld t m a s te lå g a n h ä r a f s p r id a sig u tu t f ä lte t o c h ick e till d e r a s e g e t läg er.
4 4 . 1- T ill d e n a llm ä n n a s k ild rin g e n a f d e sin a s t a p p e r h e t tillä g g e r Caesar slu tlig e n e tt e n s k ild t e x e m p e l, h v ilk e t v ittn a r om d e n fö rträ fflig a a n d a so m r å d d e i h a n s h ä r o c h m ö jlig g jo rd e s e g r a r v ä r d a e f te rv e rld e n s b e u n d ra n . — viri centuriones, e tt h e d e r s a m t u t try c k , u n g e f ä r s å so m .H e r ra r C c n tu rio n e r’. — qui etc. .m än so m (så ta p p r a , a tt d e) r e d a n v o ro n ä r a d e ö f v e rs ta c e n tu r io n p la ts e r n e (i le g io n e n )’. 1 ,4 0 n. 1. D e n c o n ju n c tiv a r e la tiv s a ts e n b ifo g a r icke e tt b l o t t y ttr e k ä n n e m ä rk e , u ta n u tv e c k la r en fö ljd a f d e n f ö re g å e n d e b e s tä m n in g e n . — 2. quinam (k ap . 26 n. 3) .ln e m so m ’.
H ä r ta la s i allm än h et. F a s t a d e s a fse e n d e p å de t v ä n n . e n ä m n d a p e r s o n e r n e , sk u lle s tå iitcr. P a sa m m a s ä t t alius (t. ex. 1, 1 n. 2) i s t. f. alter, nullus i st. f. neuter. — 3. .o ch u n d e r h e la k a m p a n je - tid e n (a lla å re n , so m d e k a m p e ra d e tillsa m m a n s. J f r k. 33 n. 2) tä fla d e d e om v ä r d ig h e te rn a u n d e r h ä ftig sp ä n n in g (n u ss h ä llig h e t)’.
Sim ultas, d e n a fu n d s ju k a o v iljan m o t en a n n a n , h v ilk en tillik a (si
m ul) s tr ä f v a r till e t t m ål, ä r frö e t till ö p p e n fie n d sk a p , inimicitia, o c h h a t, odium. — quem locum, r iv a y.airjov, gr. ôf'vs. — spectas, c irc u m sp ic is, q u a e ris. — quaeque. D e t a f O u d e n d o rp u p p fu n n a quaque ä r o n ö d ig t och g ö r d e t p å fö lja n d e p a r s o lä m p lig t. — irrum p it, .b r y te r h an fram e m o t (m o t d e n rig ta r h a n s itt a n g r e p p ) ’. A tt
g e n a s t i n b r y t a (in trä n g a ) b la n d fie n d e rn a v a r väl icke m ö jlig t, å tm in s to n e icke fö re n lig t m ed la n s e n s s lu n g a n d e ,-s o m s e d a n o m ta la s . D e t h å r d a r e u te le m n a n d e t a f d e m o n s tra tiv e t (in earn) s a k n a r icke r h e to ris k t sk ä l. D y lik k o r th e t t. ex. k ap . 3 4 quam in p a r tem Rom ani impetum fecerin t, cedant. B. Civ. 1, 77 Ccesar qui mili
tes — venerant, conquiri et rem itti ju b e t. — 4. .D å k u n d e n a tu r lig t
vis icke h e lle r V . h å lla sig in o m v a lle n ’. — 5. .e tt la g o m a f s tå n d ’, d. v. s. s å p a s s m y c k e t m e lla n ru m (m ella n P u llo o ch fie n d e rn a ) so in v ar n ö d ig t fö r a tt k a s ta la n s e n . — 6. D e n lö s a re o r d s tä ll-
d e m o n s tra tu r. — data facultate. O m issa a G allis o b sid io n e o p p o r tu n ita s d a ta e s t n u n cii ex c a s tr is e m itte n d i, n eq u e e r a t periculum , nc u t a n te a (c. 45) ja m in c o n s p e c tu R o m a n o ru m d e p r e h e n d e r e tur. — repetit, iteru m p e tit; referat, ite ru m f e ra t. — diligenter, o m tä n k s a m t’, .n itisk t’, .fö rs ig tig t’. — 2. S k u lle j u d irect i brefv e t h a f- va h e ta t : IIo.des a me discesserunt omnemque a d te multitudinem con
verterunt. R eflexivt b ru k a f convertere ä r ej v an lig t h o s Caesar. — 3. D en fö r v å rt sp r å k b r u k frä m m a n d e o r d s tä lln in g e n in n e b ä r s å m y c k e t so m Quibus litteris circ. rn. n. C a sa ri allatis C a s a r suos fa c it certiores. In k a s ta n d e t a f h u f v u d s u b je k te t m id t ib la n d ab la tiv i a b so lu ti m ed fö r s å lu n d a en n ä r m a re f ö rb in d e ls e m ed d e sa m m a . J f r 2, 11 n. 2. — animo confirmat. A b la tiv e n u ttry c k e r t i l l h v a d d e l de blifva confirm ati. P ä sa m m a s ä t t an im o' deficere, paratu m esse etc. — tantulis copiis, abi. a b s o l. — 4. .m en nu ( u n d e r d e o m s tä n d ig h e te r som n u m e ra in trä d t) , då h a n n äm lig en v is s te a tt . . ., a n s å g han sig tr y g g t k u n n a lå ta bli a tt sk y n d a s å m y c k e t: h an g jo r d e [alltså] h a lt’ o. s. v. F r å n v a r o n a f c o n ju n c tio n lå te r fö lj
d en o m e d e lb a rt fra m b ry ta . — exigua p e r se (.red an i o c h fö r s ig ’, .genom sjelfva sin b e s k a ffe n h e t’), u t c a s tr a vix V I I milium homi
num. I)e tv ä n n e le g io n e rn a h a d e s å le d e s u n d e r s t r i d e r n a b e ty d lig t h o p sm u ltit. 2, 5 n. 7. — 5. T r o s s e n h a d e q v a rle m n a ts i S a m aro b riv a. — angustiis viarum, .g e n o m g a tu -a fs m a ln in g a r’, d. v. s.
derigeno'm a tt h a n g jo r d e g a to r n a sm a la . Å t t a så d a n e (tre tv ä r s - öfver) sk u ro e tt r o m e rs k t lä g e r.
5 0 . 1. .r y tte rifä k tn in g a r’. N ä r tv ä n n e a d je c tiv a u ta n c o p u la ä ro fö rb u n d n e m ed e tt s u b s t . , lå te r v a n lig e n d e t e n a a f dem f ö r b in d a sig m ed s u b s t. till e t t s a m m a n s a tt b e g re p p . — a d aquam, d. ä. vid d en f ö ru tn ä m n d a b ä c k e n , h v a r e s t b å d a d e la r n e sa m m a n trä ffa d e vid v a tte n h e m tn in g e n . M a n s lo g g ern a lä g e r i n ä r h e te n a f n å g o t v a tte n d ra g . — 2. e x s p e c ta n s , si f o r te . 1, 8 n . 12. fo r te , .tillfällig tv is’, a n ta g e r e fte r si, nisi, ne, num b e f. .m ö jlig tv is’, .till- äfv e n ty rs’. — in suum locum b e ty d e r n ä r m a s t .till d e t s tä lle h v a r
e s t h a n b efan n s ig ’; m e n d e tta v a r tillik a ,e tt stä lle f ö rd e la k tig t fö r h o n o m ’. — exploratis, .om d e t ly c k a ts a tt u tk u n s k a p a ’. — ob- strui, p å s ä tt so m i n ä s t a k a p ite l o m ta la s . — ju b et u p p r e p a d t b e - hö fv er ej i sv e n sk a n å te rg ifv a s .
5 1 . 1. för si vel — vel. D e t f ö r s ta seu (af ni ve ~ si vel) s tå r a lltså i sin u r s p r u n g lig a b e ty d e ls e . — ac, .ja tillo e h m e d ’. — 2. F ö r a tt b e fä sta f ie n d e rn a s ö f v e rty g e ls e om ro m e rs k a h ä re n s feg h et, h ad e C æ sa r lå tit .ig e n b y g g a lä g e r p o r ta r n e ’, m en b lo tt ,för sy n s skull m ed e n k la s t a b b a r a f to r f v o r ’, livilka så le d e s , n ä r u t fallet skulle sk e, i h a s t k u n d e b o r t r ö d j a s ; e h u ru fie n d e rn a tr o d d e d e t v a ra f ru k tlö s t a t t p å d e n v ä g e n (ea ad v . = p e r p o r ta s ) fö r
sö k a a tt b ry ta sig in uti lä g re t. — videbantur, sibi v id e b a n tu r, o p in a b a n tu r. — vallum manu scindere, .m ed b lo tta h a n d e n rifva v allen’ ; e tt te c k e n till f ö ra k t. — eruptione, 3, 6 n. 2. — arm is exuit, .afv ä p n a r’; ej a tt f ö rs tå o r d a g ra n n t. 3, 6 n. 4.
5 2 . 1. .Ila n g a t ej ( a n s å g d e t ej v a ra v ä rd t) a tt v id a re f ö r följa, e m ed an s k o g a r o ch t r ä s k lå g o i v ä g e n och h a n icke m e ra in så g d e t v a ra n å g o n m ö jlig h e t a t t tillfo g a fie n d e rn a tillo e h m e d b lo tt en o b e ty d lig f ö r lu s t’. V ereor m e d inf. .s k y ’, .ej g itta ’ a tt g ö ra n gt. B e g re p p e t a f parvu lu s ä r s te g r a d t g e n o m etiam = vel.
