^7A 1
PR^CONIUM
JOHANNIS BAPTISTS
LUC.III. i-ig. MATTH. III. i. 12. MARC.I. 1-8*
SVECANA PARAPHRASI
TRADITUM
CONS. AMPL. FAC. PHIL. UPS.
P R JE S I D E
CHRISTOPH. DAHL
S. THEOL. DOCT. GR.®C. LITT. PROF. REG. ET ORD, REG. ACAD. LITT. HUM. HIST. ET ANTIQUIT.
HOLM. MEMBRO
PRO GRADU PHILOSOPHICO
KXHIBET
JOHANNES DILLNER
STIPENDIARTUS REGIUS MEDELPADUS
2N AUDITOR. PHILOSOPH. DIE XIII JUNII MDCCCIX
H. A. M. S.
1>. II.
UPSALI^
TSTP IS EBMANIAKIS
?
■'Hk k Ku) Yl CeftVY] TtgCS T/JV ffuV TfrV kvfyw K^TCit* 7TCC9
b ähägw fxri 7iot8v Kocq7Scv jeasÅeV, mkc7ITeteet ku) eis Trvg ßeth*-
Kerut — i o — K«i e7trigooTocv uutov et c'xfoi héyovres, rl
B b
fom Jkatl utmänßra Abrahams rätta barn från de orätta$
likfom man utgallrar trän efter deras duglighet eller odug¬
lighet: yxan är fatt till roten af tråden: nu kommer att
npråttas en Religion, fom går djupare, fom efter andra grundfattjer än bord och yttre bekännelfe urfkiljer tnänni- Jkior, fom intränger och forfkar hjertats bejkaffenhet: hvart
och ett träd, fom icke bär god frukt, afhugges och kaflas
t elden, hvar och en kunnig, fom icke är god, fom med fina gärningar icke vifar Jin tro, har, ffude eller hvilken fom heldfi. ingen del i Mesfice rike, timlig och evig lyckfa- lighel. Nu frågade honom folket: hvad är då, fom vi
bore gära pj? Han fvarade: den, fom har två rackar, med-
dele den, fom har ingen, och den, fom har bråd, färhålle fg fammaledes qj3 det är, utäfve hvar och en, efter möjli- gafte
p) t! kv ntitiaofkv refpicit antecedentia (8).* quafi dixis- fent, quid iutelligis per illud nnrjaure . . .
q) In ftilo hoc fimplici ac frugali, panis et vefl is ne- cesiitates vitae humanae quaslibet compledtuntur. Neque
enim vim inferre Scriptori videbitur explicatio haec, qua fubfecuti fumus, aliquanto patentior. Sciiicet Johannes Baptiila non is erat, ut apparebit ex fequentibus, qui nihil
aliud nifi , fenfu vocabuiorum proprio, veftem panemque, d^ndunt egenis, pofceret ditiores. Immo vero non hunc folum, qui ab omni luxu pompaque remotus, fic frugaliter
vivit, reique famiiiari operam dat, ut ipfi faum cuique,
8V 7toiY\<TOfJLW; — II — 'A7roKgi$els Se Keysi CivTols' 'O eyoov Svo y/robvus, /usTccSoroo roo pri e%cvri' ku) o e%oov ßgupurcc, cpoloos Tioielroo 12 ■*- HA$0v Se ku) tsAoovui ßu7ttkt&rivui,
koc)
gafte förmåga, en allmän männijkiokärlek, använde hvar
och en de tillfällen, fom man har, att gora väl emot andrai
icke i affigt på vedergällning, utan af pligt, for det goda
i fjelfva gärningen> Likaledes frågade honom Publikaner:
vi, fade de, AiW bäre i/i gora? Johannes fvarade r);
ÖJver-
efurienti panem, nudo corpori tegumentum, copia fuperfit prsebendi, hominis Chriftiani nutneros omnes abfolvere do- cet Johannes; fed in omni vita humana, fuis tum corporis
tam animi, tum fortunse dotibus , quibus per fe ftat, juva-
re, folari, hilarare, quicumque fuerit, indigum opis atque confiJii, id vero in quantum diftet ab ambitiofis beneficiis Pbarifaeorum, quibus praeitura tympana esfent, Matth. VI.%, in tantum ingenio docentis Johannis ccmfonantius habeatur.
r) Necesfe eft, ut hsec praevia cogitentur diferto rpfi»
quod f< quitur, Johannis refponfo ad Publicanos. Nihil certe Judsei ferebant segrius, quam impofitum fibi, ante hos
annos duodeviginti, a Romanis, veftigal: fcifcitantibus igi- tur, quid facerent, Publicanis, facile credi posfet Johannes
is <sfe, qui acerbius inveheretur tum in tyrannidem et
injuriam Romanorum, tum in operam eam, quam ipfis
Publicani prseftarent, flagitiofi fic inde nemini non popula-
rium vifi, ut nihil fupra: fed longe alium fe Johannes, longe fe aliam praebet Religio Chriftiajna: quam refte,
quam fapienter de legibus inftitutisque publicis nihil decer- nit, fed, in prasvaricatione latarum legum, crimen private
adhaerens cuique difvadet. Doftorem legimus multo setati fuse gentique fiiperiorem.
9
y.cti sTttcv Tt^os civTcv * AdotaKccXg, rl Tscfaoyev; -»-13 — 'O
<5ig elfte ftfcs ccvrds' MfjJ'gv ftÅeov ftapcc rc SiccTerwyykcv v/uTv
TTgcta-tTSTe —- 14 — 'E?rvgdroov r)e aurcv jcäJ sgocrevcyevGt
Åtycv-
öfvérhetensforjattningar bora vördas : detta fordrar all-
manna ordningen: att gilla eller ogilla borgliga antagna lagar, att döma, med hvcid fkål eller icke de Romare ålagt
landet den fkatt, fom ff indrifven, år icke Religonens be¬
fattning: Religionen predikar laglydnad icke lagbrott, lugn icke npror: det år icke inråttningen af Edert kall,
det år mifsbmket endaß, for hvilket ff ßadnen i anfvar:
att handla redligt mot alla, ingen förflilla, intet af någon utkråfja mer, ån hvad fladgadt r/r3 detta år, hvad Eder
tillhör att gora — På tillfrågan af en mångd Krigs-
mån sj , "hvad bore vi gora?'' fuarade han likaledes: hår
var
s?gxTsvöptyoi hi, quinam fuisfent, undenam in hsec demum ioca venisfent, mirati jam diu interpretes furst.
Grotio zgKTtvöy.rjo! eft pro participium pro nomi¬
ne fubftantivo, ad morera Ebrseum; at ipfi hi erguriulTui,
reftat nihiloniinus ramen, ut fit in ambiguo, quinam puten-
tur fuisfe. Scilicet antiquis gentibus, nominatim Judapjs, hoc tempore, qui nonnifi rarius aegriusque ftipendia face-
rent, ir-ilitia nulla perpetua aut ciasiis civium peculiaris ex- ftitit, qui vel Tgtxrivo/uivoi vel s-gccr/urat cici deficite, ex certo officio, posferst, fed , urgente nec«sfitate, civium quilibet, extra imbellem aetatem, rsifi alia detinerent nego¬
tia publica, defersdendse patriae vel debellanoi hofiis facra-
inento adftriétus, currebat ad arma. Credit igitur Michae¬
lis per fffctTtvo/titva* debere hoc loco intelligi jam nunc in caftris ageistes obviamque ituri hoftibus milites,illuftremque ek-citat, huic faventern opiniuni, iocuin Jofephi> Antiqe»
X
fiéyovre?y KU) ripeis rl wotrjofjcev ; KU) eins Tt^os uvrts* Mjf-
var icke tiden och fiallet, att ingå i underfökning om tof- ligheten af krig, och i fynnerhet det krig , Jörn Herodes
nu fårde: ehuru Johannes ogillade detta i hogfla mätt, fann dock denne uplyfie Läraren, att en foreßdIlning, fom ho/des infor Konungen Jjelf, hade blfvit en for lugn och ordning vådlig uprorspredikan infor foldaterna; med Re¬
ligio-
Jtid, XVIII. 5* <lui narrat, Herodern, Galiläas regem, ipfo
lub hoc tempore, contra Areren focerum, regem Arabise Petraeae, arma fumfisfe. Fuit enim Aretes jom diu infen-
fus Herodi, ob fiiiam repudiatam nec fine iguominia domarn remisfam patri., praelatamque jpfj Herodiadem giorem, quam duxit Herodes nuptiis fecundis uxortm. Hane ob cau.-fam, quaecumque praet.enderetur alii, five iinium, five jurium
aliorum violatorum , aperta vi , inter eos bellum exarfit.
Sed ut Machaerus, in orientali Maris Mortui litore fitum,
contra Arabiam erat finitimum Galilseae caftellum, dedu- cendis huc copiis via feVebat per ipfam hane regionem, ubi verfabatur Jobarfoes. His vero obfervatis, mira quar.ta hnic
loco accedit tum lux tum pulchritudo admodum nova: in hoc enim uno, leviculo plurimis , äIiis nonnihil obfeuro vifo vocabulo s-§v.rtv'oy.f\ioi, quanta fe prodit fapientia et mo- deratione amabiii, quam loco cuique et tempori novit accommodare, Johannis et Chriftianismi omnis ingenium ! Utique ferventius, quam confideratius fedatiusqne veri re&ique ftudium obfuisfet hic magis, quam profuiifet. In- terrogantibus enim, quid fibi agendum, militibus, refpon-
furus is fåne esfet, qui folam rei indignftatem, nun Jocum
et tempus rei dicendae, apud animum perpendisfet, belli nequaquam pii juftique, fed prorfus nefandi, detreélandam militiam, arma ponenda esfe. Johannes vero, licet adeo
