STUDENTENKÄT HÖSTEN 2020
Sahlgrenska akademins studenter upplevelse av studier och välbefinnande hösten 2020
Göteborg den 22 januari, 2021
Sven Hassler, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa - School of Public Health, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet Kontakt: sven.hassler@gu.se
Bakgrund
Coronapandemin och distansundervisning
Upptäckten och spridningen av ett nytt coronavirus (covid-19) under hösten 2019 ledde till att WHO den 11 mars 2020 förklarade covid-19 som en pandemi (coronapandemin). Det kom snart att påverka alla samhällsfunktioner i olika utsträckning och strax därefter gick regeringen och
Folkhälsomyndigheten ut med en uppmaning till lärosäten och gymnasieskolor om att bedriva
distansundervisning i syfte att dämpa spridningstakten av covid-19. Göteborgs universitet (GU) följde rekommendationerna och gick genom ett rektorsbeslut den 17 mars 2020 över till distansundervisning för majoriteten av sina utbildningar.
I maj 2020 beslutade rektor om en förlängning av rådande restriktioner och ordinarie utbildning på samtliga nivåer skulle som huvudregel bedrivas som distansutbildning fram till den 31 oktober, 2020.
Det betydde att all teoretisk undervisning och examination skulle göras digitalt på distans. Vissa undantag medgavs för undervisande moment som kräver fysisk närvaro som kliniska examinationer.
Även internationella masterutbildningar medgavs möjlighet att välkomna studenter till campus i den mån det kunde göras med bibehållen säkerhet. Det kom att leda till att viss undervisning under den inledande delen av hösten bedrevs som hybridundervisning, med studenter närvarande på campus samtidigt som undervisningen också kunde följas online.
Studentsurvey covid-19 1
I maj 2020 tog utbildningsrådet vid Sahlgrenska akademin initiativ till att genomföra en undersökning om upplevelsen av hur coronapandemin påverkat studenters liv, välmående och studiesituation 1. Frågor ställdes bland annat om oro över pandemin för egen del och för vänner och närstående, hur det sociala livet påverkats, hur omställningen till online-undervisning upplevts, hur VFU/praktik fungerat under pandemin, hur information och åtgärder tagna av universitet och andra myndigheter uppfattats etc.
Undersökningen initierades och genomförts av Sahlgrenska akademin men även
Samhällsvetenskapliga fakulteten på GU deltog samt de medicinska fakulteterna vid Umeå och Lunds universitet. Undersökningen genomfördes under perioden 20 maj och 7 juni och hade för Sahlgrenska akademins del en svarsfrekvens på 25% med 1 353 svaranden. Några av de resultat som framkom av undersökningen var,
• att över 60% av studenterna uppgav att de upplever något eller mycket sämre välbefinnande sen coronapandemin.
• en oro för samhället i stort och för närstående, där 78% respektive 76% uppgav att de känner viss eller stor oro.
• att omläggningen till online-studier påverkade studenternas motivation och intresse negativt.
Hälften av studenterna anger att motivationen för studierna minskat något eller mycket.
Vårterminen 2021 och framtiden
Den 5 november 2020 kom ett nytt inriktningsbeslut från rektor som följde på skärpta restriktioner från Folkhälsomyndigheten vilket innebar att universitetet under resten av terminen men även under vårterminen 2021 måste anpassa sig och bedriva merparten av verksamheten digitalt och på distans.
Det innebär att när medarbetare, studenter och allmänhet befinner sig i universitetets lokaler ska avstånd hållas och trängsel undvikas. Alla sammankomster och all verksamhet ska genomföras i enlighet med gällande allmänna råd och rekommendationer så att smittspridningen begränsas.
Uppföljande studentenkät om studier under pandemin
Under hösten 2020 beslutade utbildningsrådet vid Sahlgrenska akademin att genomföra en uppföljning av studentenkäten från våren 2020. Uppdraget gavs till rapportskrivaren i samarbete med Sahlgrenska akademins kansli och Studentkåren (SAKS). Inbjudan gick också till Samhällsvetenskapliga fakulteten om att samarbeta runt enkäten då de även deltog i vårens enkät.
Mål och syfte med enkäten
Syftet med enkäten vara att fånga studenters upplevelser av välbefinnande och studier under hösten 2020 då merparten av undervisningen bedrivits online. Det handlade således dels om att följa upp de resultat som vårens enkät visade om negativt välbefinnande p.g.a. pandemin samt oro över hälsa och studier som den orsakat men också att fånga upplevelser av studier och studiesituation mer generellt när online-undervisning tycks bli mer bestående. Således kom fokus för enkäten delvis flyttas bort från själva pandemin och istället hamna i studenternas studiesituation som den ter sig hösten 2020. Tanken med detta är också att enkäten skall kunna upprepas i framtiden utan större skifte av frågor eller frågeställningar. Resultatet kommer därför kunna utgöra ett underlag för verksamhetens fortsatta planering och utveckling under och efter pågående pandemi.
Syftet med enkäten är således att bland annat,
1. få en uppfattning om studenternas välbefinnande och studiesituation.
2. undersöka upplevelsen av distansundervisning och hur den påverkat studenternas förutsättningar för lärande.
3. undersöka studenternas upplevelse av stöd och information från kursansvariga och olika universitetsfunktioner.
Datainsamling
Frågor har bland annat ställts om upplevelsen av distansstudier och hur det påverkat studenternas lärande i olika avseenden, studenters välbefinnande och oro för situationen under rådande pandemi samt hur VFU/praktik fungerat. Undersökningen genomfördes under perioden 24 november och 13 december, 2020. Enkäten skickades ut via mail till samtliga studerande på Sahlgrenska akademin, totalt gick enkäten till 6 975 personer. Information om enkäten spreds till programansvariga innan första utskick med uppmaning om att be kursansvariga ge studenterna lektionstid att besvara den.
Enkäten gjordes i en svensk och en engelskspråkig version med möjlighet att skifta mellan
versionerna. Fyra påminnelser gick ut till de som inte svarat och när enkäten stängde den 13 december hade 1 988 studenter svarat på enkäten, en svarsfrekvens motsvarande 29%, alltså något högre än svarsfrekvensen på vårens enkät (Tabell 1). Det partiella bortfallet, andel som inte svarat på enskilda frågor, varierade mellan 3 och 45 svaranden, 0,2-2,3%.
Tabell 1. Utskick och svar från deltagande fakulteter
Enhet Antal utskick Antal svaranden Svarsfrekvens (%)
Sahlgrenska akademin, GU 6 975 1 988 29
Samhällsvetenskapliga Fakulteten, GU 8 148 1 770 22
Sammanfattning
Sahlgrenska akademins studenter känner oro för hur den pågående pandemin skall drabba framför allt samhället i stort samt närstående och den oron har ökat jämfört med våren 2020. Oron för de egna studierna är mindre men har ändå ökat sen våren 2020. VFU-studenter uppvisar nästan dubbelt så stor oro för att smitta andra än för att själv bli smittade, den uppfattningen är densamma som för våren 2020.
Studenternas välbefinnande har minskat sen våren 2020 och minskningen är något större för kvinnor än för män. Välbefinnandet är lägre bland de yngre studenterna, de som bor själva och de som har mer sparsam kontakt med vänner och familj.
Vad gäller sociala kontakter så har en klar majoritet av de studerande kontakt med sin familj minst flera gånger i veckan. Mindre kontakt har studenter med vänner och allra minst med studiekamrater med vilka endast en av tio av de studerande har kontakt mer än någon gång i veckan.
En klar majoritet av studenterna tränar aktivt på gym eller liknande minst någon gång i veckan medan en av fem endast utövar vardagsmotion någon gång i månaden eller mindre. Studenterna anser att arbetsbelastningen generellt är hög, närmare tre av fyra anser att den är hög eller mycket hög. Drygt en av tre studenter har ett lönearbete vid sidan av studierna, dessa arbetar i genomsnitt i en omfattning som motsvarar ca tretton timmar i veckan.
En klar majoritet av studenterna anser att informationen på universitetets hemsidor om pandemin och dess påverkan på studierna fungerar bra men det är ändå en lägre andel än våren 2020. Informationen från Studentkåren har dock förbättrats och får en klart större andel gillande än i våras.
Drygt hälften av studenterna anser att lärarna utnyttjar tekniken bra. Det är en signifikant lägre andel än i våras. Många kommenterar att de önskar bättre teknisk förberedelse av lärare. Däremot tycker studenterna att föreläsningar live online fungerar bättre nu än i våras. Studenterna upplever dock att inspelade live-föreläsningar fungerar bättre än live-föreläsningar online eller förinspelade
föreläsningar. I studenternas kommentarer framgår bland annat att många efterlyser fler pauser, att lärare ofta glömmer det. Seminarier och examinationer anser studenterna fungerar något sämre än olika former av föreläsningar. Sämst verkar salstentamen fungera där endast hälften av de svarande anser att det fungerat bra under HT 2020. Flera studenter kommenterar examinationerna, pekar på att det förekommer fusk vid hemtentamen men också att det är oansvarigt med salstentamen under rådande pandemi.
Av studenternas egna studieprestationer samt egna förutsättningar för studier är det den egna närvaron och egna insatsen som fungerat bäst medan delaktighet i studier, uppfyllande av lärandemålen, motivation och förmågan att vara fokuserad i något mindre grad ansågs ha fungerat bra under HT 2020. Denna bild förstärks också av studenternas kommentarer där det överlag uttrycks negativa upplevelser av online-undervisning. Studenterna framhåller att det känns ensamt, att man saknar studiekamrater och kompisar, att man tappat motivationen och intresset, att det är ångestfullt att sitta framför datorn en hel dag, att det är svårt med koncentrationen. Många framhåller också olika varianter av att förlora en viktig del av sin studietid. Av det som känns positivt som lyfts fram är hur överraskade väl universitetet anpassat sig till online-studier, att de känner mindre stress och att de kan styra över sin studietillvaro på ett annat sätt. Några framhåller också att det är bra att slippa pendlingen till studierna.
Social isolering till följd av pandemins restriktioner och distansundervisning påverkar studieresultaten.
De studenter som anger att de har kontakt med vänner mer sällan anger samtidigt en signifikant lägre prestationsgrad, motivation, närvaro och förmåga att fokusera än de som har tätare kontakt med vänner (flera gånger i veckan eller oftare). Trots detta tycks studenterna fortsatt samarbeta med andra men färre känner social gemenskap med sina studiekamrater eller har någon tätare kontakt med dem.
Resultat och analys av svaren från Sahlgrenska akademins studenter
Nedan följer en översiktlig beskrivning och analys av undersökningen gällande studenterna på Sahlgrenska akademin och deras upplevelser av studier under hösten 2020.
Av de studenter som svarade på enkäten var 76% kvinnor 22% män, 1% icke binär och 1% som inte ville ange sitt kön. Av de svarande tillhörde 92% kategorin Svenska/nationella studenter och 8%
tillhörde kategorin Internationella/utbytesstudenter (Figur 1a).
Figur 1a. Studenter som svarat på enkäten fördelat på kön, svensk/internationell student och andel förstaterminsstudenter.
Tre av fyra svaranden är under 30 år (Figur 1b). Läkarprogrammet bidrar med flest svaranden, 555 deltagare (28%). Därefter följer sjuksköterskeprogrammet (13%) och tandläkarprogrammet (12%) (Figur 1c).
Figur 1b. Studenter som svarat på enkäten fördelat på ålder
Figur 1c. Studenter som svarat på enkäten fördelat på studieprogram
0 20 40 60 80 100
Kvinna Man Övriga Internationella studenter Svenska/nationella studenter Nya studenter (termin 1) Övriga studenter
Svaranden i enkäten fördelat på kön, internationella/nationella studenter och nya studenter, hösten 2020 (%).
0 5 10 15 20 25 30 35
18-20 21-24 25-29 30-34 35-39 40+
Ålder (%)
0 100 200 300 400 500 600
Läkarprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Tandläkarprogrammet Apotekarprogrammet Forskarutbildning Fysioterapeutprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammet Logopedprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Arbetsterapeutprogrammet Dietistprogrammet Master i Global hälsa Röntgensjuksköterskeprogrammet Tandhygienistprogrammet Barnmorskeprogrammet Receptarieprogrammet Master i Folkhälsovetenskap med inriktning hälsoekonomi Sjukhusfysikerprogrammet Tandteknikerprogrammet Audionomprogrammet Master i Folkhälsovetenskap med inriktning jämlik hälsa Övriga inklusive enstaka kurs
Svaranden fördelat på studieprogram, antal
Oro för pandemin
Studenterna verkar känna mest oro för samhället i stort och för närstående, där anger 82% respektive 79% att de känner viss eller mycket oro. Jämfört med svaren från vårens enkät har oron ökat
signifikant gällande samhället i stort, egna studierna, egen framtid och ’mig själv’. Andel totalt som anger mycket eller stor oro har ökat med 11% sedan våren 2020. Minst oro verkar studenterna känna för den egna ekonomin (Figur 2). Det är ingen skillnad för nya studenter (de som läser på termin 1 under hösten 2020) jämfört med övriga vad gäller upplevd oro, fördelningen och graden av oro ser likartad ut för de två grupperna.
Den ökade oron skall möjligen förstås i relation till den andra pandemivåg som slog till strax innan enkäten genomfördes och de nya inriktningsbeslut som då togs om fortsatt online-undervisning och ökade restriktioner. Perspektiven under våren 2020 var mer osäkra om hur länge pandemin kunde tänkas pågå medan det under hösten 2020 tydligare har visats sig att den kan bli långvarig, något som kan tänkas ha stärkt oron hos studenterna.
Figur 2. Studenternas upplevelse av oro i samband med coronapandemin
Välbefinnande
Välbefinnande har skattats genom det instrument som går under benämningen WHO-5 2. Där ställs fem frågor om upplevelse av tillvaron de senaste två veckorna gällande om den svarande känt sig glad, lugn, kraftfull, pigg och om vardagen varit fylld av sånt som intresserar. Svaren på dessa frågor vägs sedan samman och räknas ihop till ett skattningsvärde mellan 0-100 där 100 motsvarar fullkomligt välbefinnande.
Vad gäller välbefinnande så har det minskat med 15% jämfört med vårens enkät. Minskningen är något större för kvinnor än för män (Figur 3a). För internationella studenter märks också minskningen dock inte riktigt i samma utsträckning som för nationella studenter (ej signifikant mindre).
* p<0,05, Chi2
* p<0,05, Chi2
* p<0,05, Chi2
* p<0,05, Chi2
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Samhället i stort Närstående Egna studier Min framtid Mig själv Min ekonomi
Hur stor oro (mycket eller ganska stor) känner du för coronapandemin och dess konsekvenser.
HT2020 VT2020
Figur 3a. Studenternas upplevelse av välbefinnande våren 2020 jämfört med hösten 2020
Undersökningen visar också en positiv korrelation mellan ålder och välbefinnande, sämst mår de yngre studenterna (18-20 år) (Figur 3c). Däremot uppvisar inte nya studenter (studerande på termin 1) något avvikande välbefinnande mot övriga studenter.
Figur 3c. Ålder och välbefinnande, hösten 2020
Boendeförhållanden verkar också associera till välbefinnande där de som bor själva eller hemma med sina föräldrar/vårdnadshavare anger lägst välbefinnande medan de som bor med andra personer (sambo, partner, vänner eller annan vuxen) anger högre välbefinnande. Bäst verkar de må som bor med barn (Figur 3d). Yngre studenter (18-24 år) bor i större grad i ensamhushåll jämfört med äldre (25+ år), 58% för de yngre studenterna jämfört med 40% för de äldre.
Figur 3d. Boendeförhållanden och välbefinnande, hösten 2020.
* p<0,001, t-test * p<0,001, t-test * p<0,001, t-test
0 10 20 30 40 50 60
Totalt Kvinnor Män
Välbefinnande, WHO-5, 0-100
VT2020 HT2020
0 10 20 30 40 50 60 70
Med barn Med partner /sambo Med vän /vänner Med annan vuxen Bor själv Med förälder /föräldrar
Välbefinnande och boendeförhållanden, WHO-5
0 10 20 30 40 50 60
40+
35-39 30-34 25-29 21-24 18-20
Välbefinnande och ålder, WHO-5
Välbefinnandet i ensamhushåll är drygt 10% lägre jämfört med de som bor ihop med någon och välbefinnandet för de yngre studenterna (18-24 år) är 12% lägre än för de äldre studenterna (25+) (Figur 3e).
Figur 3e. Välbefinnande relaterat till ålder och boendeförhållanden, hösten 2020.
Sociala kontakter
Vad gäller sociala kontakter så anger 64% att de har kontakt med sin familj minst flera gånger i veckan. Motsvarande andel för kontakt med vänner är 38%, lärare 35% och studiekamrater 12%. För ensamstående skiljer sig dessa sociala mönster åt, andelen ensamboende som har kontakt med sin familj flera gånger i veckan är lägre, medan de oftare har kontakt med vänner och lärare. De yngre studenterna (18-24 år) har generellt fler sociala kontakter, framför allt med familj där 70% av de yngre studenterna har kontakt med sin familj minst flera gånger i veckan (Figur 4a).
Figur 4a. Studenternas sociala kontakter, hösten 2020. Andel svaranden som minst flera gånger i veckan haft kontakt med studiekamrater, vänner, familj respektive lärare.
Skillnaden i välbefinnande kan också tolkas i termer av mängden sociala kontakter där det framgår att de studenter som har kontakt med sin familj flera gånger i veckan eller oftare anger signifikant högre välbefinnande (16% högre) än de som har kontakt med sin familj mer sällan. Samma mönster gäller för kontakter med vänner respektive studiekamrater där välbefinnandet bland de med tätare kontakt med vänner är 17% högre och med studiekamrater 11 % högre än de med mer sparsam kontakt (Figur 4a och 4b).
Vad betyder då mest för välbefinnandet, sociala kontakter, ålder eller boendeform och hur kan de tänkas samverka? Alla tre bidrar signifikant till välbefinnande men åldern i kombination med boendeform ger även en egen signifikant påverkan på välbefinnandet, där de äldre studenterna tycks må bättre av att bo med andra vilket inte i samma utsträckning gäller de yngre (Figur 4a och 4b).
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Familj Vänner Lärare/kursledare Studiekamrater
Sociala kontakter under hösten 2020, andel som minst flera gånger i veckan har kontakt med familj, vänner, lärare respektive studiekamrater.
* p<0,000, t-test
* p<0,000, t-test
38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48
Ensamhushåll Flera i hushållet 18-24 25+
Välbefinnade i relation till ålder och boendeform, WHO-5
Figur 4a. Välbefinnande bland studenter i relation till hur ofta de har kontakt med sina vänner och hur de bor, 18-24 år.
Figur 4b. Välbefinnande bland studenter i relation till hur ofta de har kontakt med sina vänner och hur de bor, 25+ år.
Fysisk aktivitet
Om studenterna tränar och motionerar mer eller mindre än normalt hösten 2020 är svårt att bedöma då vi inte har något riktigt att jämföra med. Men 83% av studenterna anger att de idkar vardagsmotion minst någon gång i veckan medan 57% anger att de tränar aktivt på gym eller liknande minst någon gång i veckan (Figur 5). Studenternas kommentarer pekar också åt flera håll och det är svårt att få en riktig uppfattning om pandemins restriktioner och distansundervisning gynnat fysisk aktivitet eller varit ett hinder. Här från en student som anser sig ha gynnats: ”Förutom ökad studiemotivation har jag även haft tid över att lära mig på detaljnivå och grotta ner mig djupt i studierna. Och trots detta har jag ändå haft tid över för motion och fysisk träning”. Men det förekommer också kommentarer om att det är svårt att få till träning för att gymmet håller stängt.
0 10 20 30 40 50 60
Varje dag Flera gånger i
veckan Någon gång i
veckan Någon gång i
månaden Någon gång per
termin Mer sällan eller aldrig
Välbefinnande relaterat till social kontakt med vänner och boendeform för studerande 18-24 år
18-24 år Ensamhushåll 18-24 år Flera i hushållet
* p<0,05, ANOVA
0 10 20 30 40 50 60
Varje dag Flera gånger i
veckan Någon gång i
veckan Någon gång i
månaden Någon gång per
termin Mer sällan eller aldrig
Välbefinnande relaterat till social kontakt med vänner och boendeform för studerande 25+ år
25+ Ensamhushåll 25+ Flera i hushållet
Figur 5. Fysisk träning respektive vardagsmotion bland studenterna hösten 2020.
Information
Gällande informationen på universitetets och fakultetens hemsidor och från kursledning/Canvas samt från Studentkåren om pandemin och dess påverkan på studierna så ses en mindre förändring från i våras. Något färre studenter anser att informationen på universitetets hemsidor fungerar bra medan något fler anser att den fungerar bra från kursledning/Canvas. Störst positiv förändring gäller informationen från Studentkåren, där gick andelen studenter som tyckte den fungerat bra från 19 till 29% (Figur 6a-c).
Figur 6a. Studenternas uppfattning av informationen från universitetets hemsidor om coronapandemin och dess påverkan på studiesituationen.
Figur 6b. Studenternas uppfattning av informationen från kursledning/Canvas om coronapandemin och dess påverkan på studiesituationen.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Vet ej
Information från Kursledning/Canvas gällande pandemins påverkan på studier
HT2020 VT2020
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Varje dag Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Någon gång per termin Mer sällan eller aldrig
Fysisk akivitet bland SA-studenter hösten 2020
Vardagsmotion Fysisk träning
* p<,000, Chi-2
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Vet ej
Information från universitetets hemsidor gällande pandemins påverkan på studier
HT2020 VT2020
Figur 6c. Studenternas uppfattning av informationen från Studentkåren om coronapandemin och dess påverkan på studiesituationen.
Covid-19 smitta
Att döma av enkäten har 10% av studenterna haft och tillfrisknat från covid-19, motsvarande andel var 3% i maj 2020. De flesta, 79% tror sig inte ha blivit smittade och känner sig friska. Motsvarande andel i maj 2020 var 70%.
Till de studenter som angav att de gjort VFU under hösten (1 074 studenter) ställdes också frågor om oro för smitta. Samma frågor ställdes under vårens enkät och andelen som känner oro för att själv bli smittad är densamma, 37% (38% för VT 2020). Likadant skiljer sig heller inte oron för att smitta andra nämnvärt, där var andelen 64% (68% under VT 2020) (Figur 7). Det förekommer en del kommentarer om VFU och då inte sällan i relation till hur den praktiska träningen fungerat, ”Jag förstår inte hur VFU ska gå till när jag inte har gjort ett ända praktiskt moment”.
Figur 7. Studenternas oro för smitta i samband med VFU, VT 2020 jämfört med HT 2020
Praktiska förutsättningar för studier och online-undervisning
Vad gäller praktiska förutsättningar för studier så verkar de inte ha förändrats märkbart sen i våras. Av de svarande hösten 2020 har 88% (VT 2020: 88%) ofta eller alltid tillgång till bra nätverk, 97% (VT 2020: 95%) till egen dator och 75% (VT 2020: 73%) till lugn studiemiljö (Figur 8a). Det är kanske inte att förvänta några större svängningar här, snarare kan det ses som en valideringsfråga vilket därmed skulle indikera enkätens tillförlitlighet gällande övriga frågor.
* p<,000, Chi-2
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Vet ej
Information från Studentkåren (SAKS) gällande pandemins påverkan på studier
HT2020 VT2020
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Orolig för att bli smittad Orolig för att smitta andra Oro för smitta vid VFU, VT 2020 jämfört med HT 2020
VT 2020 HT 2020
Figur 8a. Studenternas praktiska förutsättningar för studier, VT 2020 jämfört med HT 2020.
På frågan om hur studenterna upplever olika aspekter av online-undervisning så har det däremot skett en viss förändring sen i våras. Drygt 50% (55% VT 2020) anser att lärarna utnyttjar tekniken bra och 52% (57% VT 2020) att studieinstruktionerna är bra. Det är en signifikant lägre andel än i våras.
Däremot tycker studenterna att föreläsningar live online fungerar bättre nu än i våras, 71% (64% VT 2020) (Figur 8b).
Figur 8b. Studenternas upplevelser av olika aspekter av online-undervisning, VT 2020 jämfört med HT 2020.
Uppfattningen om tillgängliga stödfunktioner och former av distansundervisning
I enkäten ställdes också frågor om hur studenterna upplevde olika aspekter av sin studiesituation som olika former av föreläsningar samt stöd från bibliotek, servicefunktioner, studentkåren m.m. Andelen som tycker att det fungerat bra varierar från knappa 40% till knappa 80%. Mest nöjd tycks studenterna vara med sin VFU (79%). Av olika former av föreläsningar eller undervisningsupplägg tycks
studenterna tycka att inspelade live-föreläsningar fungerar bäst (75%), därefter följer förinspelad föreläsning (73%), live-föreläsning online (71%) samt hybridundervisning (66%). Seminarier och examinationer anser studenterna fungerar något sämre än olika former av föreläsningar, 60% anser att seminarier och diskussioner fungerar bra medan 62% anser att examinationer generellt fungerat bra.
Endast 52% anser att salstentamen fungerat bra under HT 2020 (Figur 9).
Två av tre studenter anser att lärarnas tillgänglighet varit bra medan stödet från bibliotek (54%), administrativ personal (54%), GUs servicefunktioner (45%) samt Studentkåren (39%) får något lägre andel av gillande. Studenterna kommenterar dessa frågor flitigt och med väldigt olika innehåll och med olika förslag. Många diskuterar examinationer och framhåller att universitetet agerar oansvarigt som arrangerat salstentor under pågående pandemi. Bättre övervakningssystem efterlyses och ett
0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%
Bra nätverk/uppkopplimg Tillgång till dator Lugn studiemiljö
Andel som ofta eller alltid har tillgång till nätverk, dator respektive lugn studiemiljö, VT 2020 jämfört med HT 2020
HT 2020 VT 2020
*
*
* p<,ooo, Chi-2
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Liveföreläsning online Studieinstruktioner Utnyttjande av teknik
Andel studenter som tycker att olika aspekter av online-upplägg fungerar rätt bra eller mycket bra, VT 2020 jämfört med HT 2020.
HT 2020 VT 2020
flertal påpekar att det förekommer fusk, ”Folk fuskar!”. Somliga pekar dock på hur studenter drabbas negativt av försöken att förhindra fusk, att det leder till dåliga lösningar. Man efterfrågar fungerande digitala lösningar för examination och anser att det är märkligt att universitetet inte fått detta på plats,
”GU måste ta sitt ansvar och anpassa praktiska moment, examinationer och tentor så att det fungerar att genomföra digitalt och på ett sätt som gynnar våran inlärning, vilket ni totalt har misslyckats med!”.
Vad gäller föreläsningar påpekas bland många vikten att ta pauser, att lärare ofta glömmer detta eller har för korta pauser. Bättre förberedelse med tekniken hos lärarna lyfts också, att man kollar ljud och lär sig zoom. Vad gäller stödfunktioner kommer det spridda skurar av beröm och i vissa fall klagomål,
”Biomedicinska biblioteket är fantastiskt, kunnig och hjälpsam personal”, men man efterfrågar också t.ex. mer kurslitteratur i online-versioner.
Figur 9. Studenternas upplevelser av olika aspekter av online-undervisning, HT 2020.
Arbetsbelastning och lönearbete vid sidan av studierna
Studenterna anser att arbetsbelastningen generellt är hög, 73% anser att den är hög eller mycket hög.
Väldigt få, endast 3% anser att den är låg. Många studenter har ett lönearbete vid sidan av studierna, av de svarande är det 36% som anger att de har någon typ av lönearbete. Dessa arbetar i genomsnitt i en omfattning som motsvarar 32% av en heltidstjänst. Man kan tänka sig att ett lönearbete skulle skapa större arbetsbelastning men det är ingen skillnad mellan hur de med och de utan lönearbete uppfattar arbetsbelastningen i studierna (Figur 10). Möjligen kan det vara så att de som arbetar extra också är de som resonerat att arbetsbelastningen i studierna tillåter det, därav en viss grad av selektion till lönearbete utifrån arbetsbelastning. Från studenternas kommentarer kan man möjligen få bekräftat det senare, ”Pandemin har möjliggjort att kombinera studier, arbete och familj utan att gå under”.
Figur 10. Studenternas uppfattning av arbetsbelastning av studier uppdelat mellan studenter med eller utan lönearbete vid sidan av studierna.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
VFU Inspelad live-föreläsning Förinspelad föreläsning Liveföreläsning online Hybridundervisning Lärarnas tillgänglighet Examinationer Seminarier/diskussioner Handledning Stöd från bibliotek Stöd från administrativ personal Praktiska moment Salstentamen online Studieinstruktioner Utnyttjande av teknik Stöd från GU servicefunktioner Stöd från Studentkåren
Olika aspkter av studiesituationen.
Andel studenter som tycker funktionen/stödet/momentet fungerat bra (av de där det förekommit/utnyttjats).
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%
Mycket hög Hög Varken hög eller låg Låg Mycket låg
Arbetsbelastning gällande studier HT 2020 relaterat till om studenten lönearbetar vid sidan av studierna
Lönearbete: Nej Lönearbete: Ja
Studieprestationer och egna förutsättningar för studier
Enkäten ställde ett antal frågor som bad studenterna värdera sina egna studieprestationer samt egna förutsättningar för studier och det som värderades ha fungerat bäst var närvaron där 88% tyckte att den fungerat bra. Den egna insatsen värderades ha fungerat bra av 74% av de svarande, medan delaktighet i studier (63%), uppfyllande av lärandemålen (57%), motivation (54%) och förmågan att vara
fokuserad (52%) i något mindre grad värderades ha fungerat bra under HT 2020 (Figur 11a).
Figur 11a. Studenternas värdering av sina studieprestationer och egna förutsättningar för studier, andelen som värderat att de fungerat bra den senaste månaden (HT 2020).
Social isolering kan komma som en följd av pandemins restriktioner och distansundervisning. Det finns därför anledning att sätta just studieprestationer i relation till hur ofta man har kontakt med vänner. Det visar sig att de studenter som anger att de har kontakt med vänner mer sällan (någon gång i veckan eller mer sällan) anger signifikant lägre prestationsgrad, motivation, närvaro och förmåga att fokusera än de som har tätare kontakt med vänner (flera gånger i veckan eller oftare) (Figur 11b).
Figur 11b. Studenternas värdering av sina studieprestationer och egna förutsättningar för studier, andelen som värderat att de fungerat ’bra’ den senaste månaden uppdelat på de med fler respektive förre sociala kontakter med vänner (HT 2020).
Pedagogisk miljö
Ett antal övergripande frågor om studenternas pedagogiska miljö visar att samarbete med andra tycks vara det pedagogiska verktyg som används i relativ hög omfattning, 66%. Däremot är det en klar mindre andel som anger att de känner social gemenskap med sina studiekamrater, 41%. Endast 28%
anger att de regelbundet får feedback för att se sina framsteg (Figur 12). Att den sociala gemenskapen med studiekamrater har påverkats negativt av pandemins restriktioner och distansundervisning är förstås inte förvånande och stärks också av att endast 12% av de tillfrågade anger att de har kontakt med sina studiekamrater mer än någon gång i veckan (Figur 4a).
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Närvaro Egna insatser Delaktighet Lärandemålsuppfyllelse Motivation Fokuserad
Andel studenter som svarat att studieprestationer och egna förutsättningar för studier varit 'Bra', HT 2020
* p<0,05, Chi-2
* p<0,05, Chi-2
* p<0,05, Chi-2
* p<0,05, Chi-2
* p<0,05, Chi-2
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Närvaro Egna insatser Delaktighet Lärandemålsuppfyllelse Intresse/Motivation Fokuserad
Andel studenter som svarat att studieprestationer och egna förutsätningar för studier varit 'bra' för studenter med färre respektive fler sociala kontakter, HT 2020
Färre sociala kontakter Fler sociala kontakter
Figur 12. Studenternas upplevelser av sin pedagogiska miljö HT 2020
Öppna svar: ”Hur upplever du att det har varit att studera under hösten 2020?”
Överlag är det negativa upplevelser av online-undervisning som uttrycks i de öppna frågorna,
uppskattningsvis tre av fyra kommentarer tar upp något negativt. Man framhåller att det känns ensamt, att man saknar studiekamrater och kompisar, att man tappat motivationen och intresset, att det är ångestfullt att sitta framför datorn en hel dag, att det är svårt med koncentrationen. Många framhåller också olika varianter av att förlora en viktig del av sin studietid.
En del mer positiva erfarenheter lyfts också, uppskattningsvis ca en av fyra kommentarer. Då lyfts bland annat att studenterna är positivt överraskade över hur väl universitetet anpassar sig till online- studier, att de känner mindre stress, att inspelade föreläsningar ökar möjligheten till flexibelt lärande, att de kan styra över sin studietillvaro på ett annat sätt. Några framhåller också att det är bra att slippa pendlingen till studierna.
Exempel på mer negativa erfarenheter
”Omotiverad, depression över distansutbildning, vill aldrig mer uppleva detta”
”Det har känts ensamt vissa perioder.”
”Ingen kontakt på plats med studiekamrater/lärare”
”Alla Zoom-föreläsningar är bedrövliga. I övrigt bra.”
”Ångestfyllt. Jobbigt för det egna måendet att vara isolerad hemma och att aldrig få träffa vänner i kursen. Man känner sig väldigt ensam.”
”Väldigt dåligt och känner mig väldigt besviken av mina resultat och hur jag tappade lusten för att plugga, plus att jag känner inga klasskamrater som vi kan kanske motivera och hjälpa varandra för att plugga.”
”Väldigt dåligt, dålig koncentration på de digitala föreläsningarna, dålig
studiemotivation, känt mig deprimerad. Vilket resulterat i att jag har missat tentor och missat undervisning. Distansstudier har fungerat dåligt för mig.”
”Väldigt jobbigt. Känner mig isolerad.”
”Det har varit jättetråkigt faktiskt. Jag känner att ens studenttid tas ifrån en.”
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Jag kan lära mig genom att samarbeta och diskutera med andra Examinationerna känns ärliga och rättvisa Undervisningen hjälper mig att nå lärandemålen på ett effektivt sätt Studieatmosfären känns öppen och inkluderande Jag kan få det stöd jag behöver Jag har möjlighet att påverka mitt lärande Jag känner social gemenskap med mina studiekamrater Jag får regelbundet feedback som hjälper mig att se mina framsteg
Frågor om pedagogisk mijö HT 2020,
andel studenter som instämmer med påståenden om den pedagogiska miljön
”Man känner sig psykisk utmattad!”
”Väldigt tråkigt att inte träffa sina klasskompisar och väldigt uttråkande att bara vara hemma. Ibland svårt att hålla fokus.”
”Väldigt tråkigt att inte träffa sina kurskamrater och uppleva känslan av att studera på avancerad nivå. Det är en stor grej i livet att läsa denna utbildningen och att göra det framför datorn hemma tar bort glädjen mycket. Det är även svårt som ny student på GU att lära sig alla rutiner och hur studierna går till när man får läsa allt själv hemma.”
”Har haft mycket huvudvärk p.g.a. av all skärmtid den här hösten.”
”Väldigt tufft. Känt mig otroligt ensam i allt och självförtroendet har sjunkit en aning.
Tagit kontakt med studiehälsan.”
”Skit. Jag har funderat på att hoppa av och känt noll motivation, innan älskade jag skolan och studierna. Jag är trött på det och blir mest irriterad på föreläsningar och den extremt dåliga informationen vi får.”
”Stressigt, speciellt när man knappt får information om det rådande läget och hur kursen kommer att se ut.”
Erfarenheter som är mer både-ock
”Sorgligt att börja en yrkesutbildning på distans. "Lära-känna-processen" med kurskamraterna blir väldigt lång och utdragen. Föreläsningar på zoom har fungerat bra, men det är fortfarande svårt att ha gruppdiskussioner i detta online format.”
”Tacksam för de vänner jag har, utan dem hade det varit helt omöjligt att ta sig igenom.”
Exempel på mer positiva erfarenheter
”Roligare och mer motiverande att studera och ha föreläsningar på campus, men med rådande situation tycker jag att Universitetet har gjort det bästa möjliga.”
”Positivt överraskad över hur väl universitetet anpassar sig till online-studier. Tycker att stor del av utbildningen kan övergå till online/hybrid i framtiden. Flera gånger har vi åkt in för att vara på plats inför korta moment. Livskvalitén har på vissa sätt ökar.”
”Mycket bra. Tycker att distansundervisningen fungerar mycket bra i de allra flesta fall och har många fördelar jämfört med undervisning på plats. Personligen upplever jag att jag har mycket mer fritid (särskilt gällande träning), bättre sömnvanor och känner mindre stress. Dessutom har jag haft möjlighet att jobba mer vid sidan om
undervisningen och tjänar därför mer pengar.”
”Min mentala hälsa har förbättrats under hösten 2020. Förut hade jag en väldigt stressig tillvaro, men hemstudierna har hjälpt mig att hitta lugnet igen och förmodligen hindrat mig från att gå in i väggen. Överlag tycker jag att undervisningen har fungerat bra…att min möjlighet till lärande inte försämrats.”
”Distansstudierna har fungerat väl, och kursledningen har löst det väldigt bra tycker jag.”
”Mer tid för studier då transporttid minskar ”
”Alla har verkligen försökt att göra sitt bästa i denna märkliga situation och jag har lärt mig otroligt mycket hittills under min första termin, trots dessa märkliga tider och nya studiemetoder.”
”Stort plus med alla förinspelade föreläsningar som gör att jag har möjlighet att lägga upp min vecka själv.”
”Älskat det! Fortsätt GÄRNA erbjuda möjlighet till att läsa i alla fall delvis på distans.
Detta har varit den mest flexibla och lättillgängliga studietiden hittills på
läkarprogrammet och jag blev glad när jag hörde att distansundervisningen fortsätter även VT2021.”
Referenser
1 Hassler, S. Student Survey covid-19: Sahlgrenska akademins studenter och covid-19. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Juni 2020. 11 sidor. Tillgänglig:
https://gubox.box.com/s/pxdlclzfbz68jlya1r685qm77u52d7r4
2 Winther Topp, C, Dinesen Østergaard, S, Søndergaard, S, Bech, P. The WHO-5 Well-Being Index: a systematic review of the literature. Psychother Psychosom. 2015;84(3):167-76. doi:
10.1159/000376585. Epub 2015 Mar 28.
