Lilcsom de ovniga av Erik S%%Tos dkp8omatiska undes- handlingar, uE1Ba krautits samman aned gaftermalsproj,ae8& har hans Botl-irin~gska oftast betrakbas soin ett bevis p5 »nyckfuP1E.zee i lynnet och Baddralide efter bgossbllckliga hugskott», Xagra
forskare ha uisserllyen i al!. uBln3aranaeligbeG Ira~nRiiilii deras trfrlkespodlifs%ia iirnebord, s5 Droyseaa och Xrnheim l. S1iEle
p$pekar, att Erik genom siana foasok Bil1 &sta6&oinma11de ax; politislisa foiblaadelser med byskn stater vis8t sig hava Blar blick for vi8cteii att skaffa sig buradsforrarhter E Danmarks
och Lubeeks rygg och darigenom motverka det harda trycket u i Sverige
'.
Troels Lund har fatkal, att ErElrs d e d a n d e a vforbindelse med Lohhringen visar hans forstiielse av del all- manresaropeiska politiska laget H allananhet kvarstar dock dear gansla ug-pfatt~aixsgen, utan nigon narrnare provning a v diilhorande friger. De svenska underhandlingarna med Lotio- ringen fortjana emellertid ett niarrnare studium. Framfor allt kan en ugrdersokr~iaag av dem ge ett fastare grepp B L ~ P Eri6cs aatrikespolitik i allamsa~ihet, visa hans satt aib bedriva en negociationa och adagalggga det Intima sammanahanget Droyseni, siirsiiilt Gustav Adolf (svensk Grers.), I, sid. i 8 f , ; Aus deil daaiisclmeri Bucheril (Arcliir f u r die siichsisehe GcscEaichte, 2 oclx 5); F. Bniheira, Iiöiilg Erich XIV r o n Schwedeis als IJoliiilier (Hist. Zeitsehr. LSIV): nWeiin Erich sieh jetzt u m die Hand der iotisringisclaeii Prinzessin hewarh, so bexveist dies, \vie seinr e r bei sciiien Hsfratsplakaen r o n politisciieor GesiclitspunHateir ausgizig; denn z\reifelsohne h a t e r sich wenig fur diese liatolische I-leirat b e g e i s l e r t ~ ~ (siia. 46i2).
? A. Stille, I>e ledande idberna i Itrigföriiagesa i Norden 1563-1570,
sid. 1 2 , not. -- .l~aaT. iiveil bi. Hildebrancl, Jolnan %II och Europas katolska maliter, sid. 105 ff.
enellan hans politik och laans g i f t e ~ l ~ s a l ~ p ~ ~ ~ j e l ~ i . Deii kan a-idere kasta ljus Qver alsklEliga speciella problem i iden "aldens svenska och lothsingska historia, utover vad Droysen och Arnkieim kunnat lalargosa vid sin mera s~ammariska iseilaaadling a v dessa fragor. SBaatBlgen kan den i sin anim belysa 1500-talets allmaararaa politiska snenlaiitet.
For den svelaska politiska ledningen v d 1500-talets mitt gav Loghringen anledning tilh st-ndiga farhagor arvsanspsakerp friiam Kristisan II:s eftem.l;omlingar oroade sdandlgt det unga svensk2 fursteba~sets legitimitet. Dessa ara~sansprak hade t]- digare E forsta hand hretratts ay biristian 11:s aldska dotter 9orothaea och hennes make Fredrik, kurfurste a r Pfalz, men efter den senares dod
B556
tradde Dorotheas yngre syster, ankehertlglnnan KristPwai av Legthringen, helt i forgriinden, fanarasifuB1, rappslagsrik och ~ut'irsttllg Ett ilarmalide mellan det regermde danska furstehuset och det lothringsksa i form av giIterm~lsunde~'t~and~ingar \%ekte sarskilt farhagor i Sverige, dar man srandigr friaktade danska erovrangsplcaner l.3yktesu av varalande slag om %,ot81rlngens stallning tP11 de -mrdiska makterna. vors omlopp under aren omkring 1560;
andersfnndom falades det aven om ert narsalande mellan Sverige och I<r&sliaans arvingar SS heter det t . ex, i ett ax7 den franske, i kursachsisk tjanst ~erlasamrne diplomaten
B.
Langeaets brev 1399, rilatar t191 den sachsiske kansje-HIMordeisen, att det anses att ett f6rbannd mol den danske konungen slutits mellan hertigen aar Lothringen och konungen av Sverige, Gustav %'asa har ocksa, yare sig tanken rt~nnzit
tapp hos honom sjalv eller framforts f i i n nagon aaanaxm, talat o m mbjllgheten att »TOP. oss sjalve ocH~ utan de danske» $Ii
'
E, Daae, 01x1Frederik 11:s pacettenlrte kothringske Gifterailaal (Norsk Hist. Tidssks. IT); G. Laiidberg, De iiordlsi<a rikena under Br6msebrofärbiiiidet, sid. 281 E,, ch dar citerad litteratur.Erik ';IT' och Eotliriligeil.
25
kultt de 1o"k~ariiagska aisspralien, ,)u111 theth kiinde skee medi nagenam giEferma9s laaildell eller elliesi, och koilnua-igeim udl- 7
kranckrijke, som mykitt medt f6rbe:te herttager &r i ahri- seende och r%dendes, RIieit beschaffve ocla tilvage komnie kunde».
I b ~ q a n av Erik XHY:s regering fick den lothrings4ia fragara Okad aktualitet i Sverige. En planerad forsoniamg mellan del daiaska och de% lothringska huset syamtes r l i ilam-
Egen k ~ ~ l a n a bli verklighet, en forsoning som i varje fal1 friin Eriks synpuaal;t var foga BnsSivard. Gnderheundlinga~ i'Qedes
1562 aisgaende giftermal naellan Fredrik II och Kristinas dotter Renata; som danskt oslabeid I'ungerade greve Gunther av ScTa\~arzburg, den danske koaliulagens nara van
'.
Erik 5 sin sida hade redain tidigt iappmarksammat vikten av att halla sig underrattad om kokhringarnas atgarder" Karl
efter sin tronbestigning fors<ikte han nsigra Ircvare at det lotiaringslia huset nlirstiende ball; en av hans betrodde man, den iranske iidiingen i sarensk tjansk Charles de &Jormay, blev lahrrid fcirmedlaren. Sand till Biranl~rlke
1561
med uppdrag av formell artighetsnatur, inledde hara aven trnderhaiadlingar i Paris med ankedrottilingen Catharina aa7 Medici om gifter- anal naellan Erik och Maria Stsaart éav Skoltland, nyss ~ o r d e i ~ 5~aBaa efter FransHI
a r Hira~~ksiHáe Dessa iiiiderha~adltngar fortsattes i SkottSa~id niaed IIaria och i Franlárif;e med hennes slaktingar Guiserila l. Sin Bmur~zdsaliliga betydelse fingo de dels som p5trjciining geniemot Elisabebh av England, vars hand Erik sársvade akt ~ i n i i a , dels som en 5tgai.d att binidra de p l a ~ i e r , sona are11 Fredrik II a v Danmarii hoste pit saal bliGustaf 6:s Registratur SSPS, sid. 2 4 3 ; Landberg, ra. a. sid. 291. Daae, a. a. sid. 75 ff.; F. Iirarlip, rec. a r T i e s c l i o l ~ , Coiitributi«ns ?o
iEie Iiistory of queen ElizabetPi 4Uaiasii Hist. 'Sidsslir., IT', U , sid. 905 ff.).
V I~iains allmanina plan f6r I i u i ~ s k a p a r e ute i E u r o p a (1361-62) u p p -
%res »Roosz Hertwgenii aff Lotl-ringen)) Jolian Zehuseir (I-iist. Bibl. 1878, sid. 157, jmL F. Odberg, Tidsbilder u r 1500-talets sveiislca Iiafder, siil, 20).
C. Spriaichorn, Om Sveriges politislia fiirlaindelser ined Frankrike (Hist. BibP. IBBO), sid. l 8 f f ~ ; E r i k 911':s Lat. Reg.; Scotica (Riksarliivet); HesBicliiii11gsr%Hie~1~1ia1~er (1iammararl;iret).
Maria Sthaarts make l, Men de ii-ms~elsraro dessutoiil p i tv5
satt en f6rberedeIse & r ett nal-mande "il1 1,otB-aringenri detta land stod under starkt franslit inflyiaa~dc och Guiserna VOTO n5sbeslaktade med dess fursPe%~ais -- Frasas och Bar% av Gnise, Maria Siuarts morbröder, vors kusiner all1 Frans av Loth-
ringen, Kristinas avlidne man. P5 svenskt hall hade man
~ 5 % reda p% denna sIii3itsl:ap 2 o
Den sveiisite kotiapngesm BGt vidnre hos Geiiserna "rhereda ett direkt warmaa~de fil1 Loghringen. Han avïiirdan. sjiilr brev fil1 kardinal Carl av Canise 3, Kort diirpii la6 h a n genom
3Iornay som ~izeibanhand framf6n.a till lothringarna en direkt ilavit till uraderhandiingar. Mornay skrev ii88 LotRriiagens hertlgln~ia den 22 oktober 4562: danskáanna hade viic%;t fS9rslag o m eaa offensiv och defermstv allians med Sverige, riktad mol alla, avera mot Lstkirialgen (harmed avses f6rmodllgen under- ha~ndlingarna srn Br6msebrof6rdragiets f6rnyande9 vilka hiis. tamligen ~aildsanat tillrattalcagts); detta hade sreaa_siiarnia ej velat g$ nined p;, utan fasthiillit vid deil goda vilja och tiil- givenlaer de alltid haft gentenaok huset Eothriaagen. : de 10th- ringska furstarna lasrde nea siinda en trogen tjiinare till Syerage
6 s att uriderhandla o m Drbrand4, XigoQ resultat fick ej
-
Det sliotslia frieriets a n v a r i d i ~ i i ~ g sorna pktsyck~iiiig gentemot bllisabetii f r a m g i r a r EriBs I)m.eu,t+islii~g med Nils GyiYeimstierwa eiascier dennes Loiidon- vistelse 1561-62 (Nils Gyllenslieriias b r e r i Anglica; Riksregistratirrel?> jmf. K. Elander, Herr Sten. Stiadier i Eril< XISr:s historia, sid. 40 ff, - h i o r i ~ a y s kreditiv iii. utställt deil 13 f e l ~ s u a r i 1561 (laW); lian fick emellertid r a n t a p5
v i n d i Elfsborg till deil 13 april (Beskickninigsrikei1~kaper~ I(amwaararkivet); Nils (;ylleiistierna h a d e pi siii resa till HAo~idon våren s a m m a ar 8i6r8 r y k t e n om F r e d r i k 11:s frieri till Maria S t u a r t , vilka h a n i h r e v från Antwerpen meddelat E r i k i mars. Om F:=edriBs frieri se vidare Krarup, a. a. 925 kr.
"rik iál%':s Lat. Keg. (Kilrsarlrive",). K. HiPdebrarid Baar i JoPian 111 och Europas katolslra maliter, sid. 66 f,, franniiEsåRBil dessa slalrfskapsbands politiska betycielse.
"rilc b r e r till kardinalen i sel3ternbei 1562: » v i pleiribus ea de r e ce8siteidinii ture perseriberet dilecto nobis Casolo dc l'fornrri rrnandanimusn (Lat. Reg.; Milrsarkiret).
"
»Recueil de toute la négocialiorr snédoisea (nedan citerad Recuei1). bevarad i de rester a r d e t lotliringslia arkivet, vilira i sammanlaang m e d Alaria Shereslas gifterinal med F r a n s Stefan av Eothringen bverf6rdes tilldenna inbjtidali, ehuru tidpunkteil fhr dess framstiillande risade sig viil vald: i slutel av i562 aobrëatos ia5iimlPgen under- handlingarna me%Baia Dal-EnaarI; och liristarna genom etk föro- lampande upptradande av greven aa. Sch\~arzburg i Frank- isart l.
Da f6rhandBiiigar Bi5rniiist inleddes rnellaaa Sverige och I,othringen, nadde laman betydligt liingse. Inaitlakivet koan denna gAng icke fran Erik utan fran Krisliiza. Utgangsp~anktea var "ljande.
Kts~ailli~a onlast~aidigkmeter gjorde, att Hnertiginsiari vas siirslailt intresserad av den danska fragan 1564. Danmark var sedan ett ar inveeldat i ett farligt Brig -- det srnordiska sjuårslirlgei - med Salerige: stort missi~6je, ja rent av enpgz- rorsplaner inaom landet inrapporterades. Förslag fiaanast58ldes att ratnyttja situatiloriesa. S111 hertiginnan Esade r15gon g i n g nsellann senliösten 1563 och varen 1536 idlaimnats vidlyftiga rSd med avseende p i ett 16retag mot D : ~ n n ~ a r k : det var all- sniint bekant, att hon sedan nggona tid planerade ett sidant. Dessa rids1ag ge en i~tförlig frcgar~stG4P~iing av de m6jligheter, som kunde yppa sig gentemot Fredrik II
'.
Jamte i oc8m tatom det lothringska Bca.a~s6iel ti1PBollml1a grariskningar s c h randanmarBcningar skiinaka de en god bild a r laur l[Bristinaoch laenn~es radgivare vid denkrca tid betraktade den danska
%Vien. D c förvaras i Haus-, Hof- u n d Staatsarchiv. 1 (Dansii) I-ILst. 'Fidsslar., IX, 2, sid. 337--38 (Igecler Oxe i Landflygtiglied) liar A. Liiivald fast upp>- miirksamiietei~ vica dessa akter, i deii niaii de beröra 1)anmarlis o c l ~ sarsiaiit Peder Oxes historia. - F ö r iriiniiedomeii o m Erilr XHTT:s lofhringsl;a förliand- liragar iiro de d e t grundlaggaaxde I;iillli~aterialet. De viirtigaste haizdliiigarna, hl. a. deil citerade »Recueil)), finrias i bu ii te!^ ~Heirafexi 5. Akten B%aer die Rechte C h r i s t i n e i ~ s von Dineinarli auf das Iiönigreicls Uiiiemark)); de r b r a 1,560-talets lotiiringsli-nordisla ullderhandlingar i allriaaiihet. Alitstyckeana föreligga oftast i avslcrifter, ~ e r l i s t i l l d n i d e t lotliriiigska liarisliet. Deras p8litligliet later sig p i flera olilia satt I;ontrolieras; särsliiit galler detta ~ K e c u e i l n .
h a e , a. a. sid. 100; X<rariip, a. a. sid. 022 k
"Radslagen iiro t r y c k t a i I'apiers d'ktat dir cardinal de Graalvelle, 1'11. sid. ,560 ff. Orni aliiednitigei~ liartill se iiedan sid. 34 f. Flera exemplar g15
frugan. Det viktigaste i~~mehållet i de b5da vidlyftiga akt- stycken, sona innehalla raden 1111 Baestlglnaman, Ar f6Ijande.
D i den dai-nske konungen ar utarmad och dessutom har betalt sina soldenarer med s& diligt mynt, att de ej vi- dare vilja ajana honom, :%r det r i d i ~ g r ~ r a r a n d e lage lamplágt a t t fora frrapper mot Holsteiri s c h JylPand. Fa4r att trygga anskaffandet av krigsfornodeaslmeter h a r inm att triida i fair- kindelse med Hamburg, varvid b8r framh&Blas Fredrik 11:s atgard att stanga Sundet och hejda de hamburgslia borgarnas skepp samt hans planer att beharska Elhe m. m, Vidare bor man underhandla med Bremen, sosa~ p i grund av sitt sp5nda i8rhailande till den nedersachsiska Birelsen garnra skeelle viha forbirida sig med en ))grand chef»; dessutom hade danskaklia beroval bisliopela av Bremen Ditarzarsken. Fbr att h a atert~gsmojliglaefer borde mana sitta igalag »prak- Liker» i Dit~narsHren; Bana >)les paus de Ea marchex skulle aman rova livsforn6denlaefer, viklca jamte Ditmarskea-ns egna
tillgangar skulle vara tillrickliga, Man skulle Sova dit- ~~aarskiarna deras gamla privilegier och friheter efter kriget, T T ~
~ d a r e borde man ~rnderhandla med p5veia och de andliga kicirfurstarna, delm -\~estfaliska kretsen och biskopen a v Miaraster. 1$96h&nclci vore det ocPisi Pampllgt att satta sig I forbindelse ened lionatingen av Sverige for ait f6rmå B-ionom att nied hela sin makt viinda sig mot Skarme, samt med ryssarna. Forslags- stablaren kamkastar aren m6,jlighekeaa a r ena kupp mot Litbeek, ))av samma slag som den mot TTilrzpPurg)) I, mot Kiel eller
m o i R e d s b o r g . Forslagsstillaren s k u l k kunna stalla en del
a r de beh0uliga trupgeraia till fBirfogande,
Fbrslaget har tidigare varit kant - avskrlfter ha beva- r a : ~ i GraiiveBBas korrespondans --, men det Imar ej tilldragit sig aHBif6r stort intresse. Det ar emellertid grundlaggande for
d e lothringska anfallsplanerna I Iortsatfi~inagen och fbrtjaaiar d5rGr uppmarksamhet. Dess pro~eriienas, villien hittalls - r a i t
'
Harmed &syftas den ijverrtimpiing, san1 Wilhelm von Grurnbacli, hertig Jolian Erec1rtI;s av Saeliseris ridgi~:ase, i olitober l563 f6rebbog m o t "Xáirzburg f a r a t t itervianila s r honom iai~iehavda Piin (se h i r o i n Ortiofl: Geschiclite d e r Grum$~achisclieii Hiildel, I, sid. 402 K.).E r i k SIIT ocli l.otliriiigens. m e
okand, kan fastiiljas och har iiveai deal sirs betydelse. Dess fikfattare Pater sig ganska %iitt best5naamas till Iiamrl och stall- ning vid en jamf6relse mellan rsdslcagcn och vissa a r dem framkallade akistyeBiera, bevarade d Wienarkivet: han helte VeEt von Berg och var legoknelctsiaversle l. Shiker snan efter ri-
dare upplysni~agar rörande denne, bör f6rsb och friimst upp-
ni2r%sammas, att f~rslaigsst5liarm risar sig lortrogen m ~ d den gruai~bachslia Baerppen mot Ba'iirzbtarg och befraktar delina som ett exempel, \.art ah4 efterfö4qas. Gsumbacl-r, e t t a v de oroligaste hu~uderaa i den tidelas p$ intrigarer rika Tyslcla~d, laade till specialitet att. Iurnera olika furstar, friiinsi- Johar: Fredrik av Sachseii-JYelnlas, meax iiven andra, med projekt till iirentyrSiga f5refag; "lian l-aade Uven hidigare S d j t de lo8hringslia piai~ernia med stort inatresse, liksom ul veta, att ditmarskarnas planer varit föremal % r uppmarksamhel i
Grbambaehs krets
<
En EntrigOr i haass stil och med Iiiinne- dons om hans fiketag kan Teil von Berg sagas vara,SiPker man n u i Grnmbachs och Johan Fredriks om- girning efter en man inined Bergs n a m n och stallning, lianer man i flera olika sammanhaiig en person, kallad Vjk (Fikkc, Eicke) von Berg (Bergenni) omtalad. 156-9 upptager Gsaimbacli honom 1 ers fiartecknirag Over adelsnaiin, som h a n kunde p5r"annaa till sin Bisjiilp
',
I detta sansmarmhang bor iiaaiiu esasak framii5llas. H den ofta citerade Lothringska samling as-
aktstyelcen, r a r p i deniia franastiiilning till betydande delar uppbyggtsg finnes en handling, som innehaller en canorap-m
-- ~ --
l Da P ~ d e r Oxe varen 1564 utsaiides p i c ! ~ dil~lornatisii inission for
Eiertigiiiilans riilining, ingick d e t i halis ilistrcktiou a t t iios Veit VOPI Berg söka ail~plysning om dunlila p u n k t e r i derniaes förslag; dessa putilclcr iiverens- s t a m m a med det refererade alifallsprojelitet m o t Daninarlc. Berg kalias d i uverste ( i n s t r u k t i o n f ö r Peder Oxe i Lotlaririgen, IIeiratlien 5; jmf. f. övr. nedan sid, 38).
? H i r o i n s e F r . Ortloff, Gescliiclite der GinmbacPiisclieri Handel. 6---Il',
passim; oin Grumhachs förslag till a n d r a f u r s t a r iiin Johail Fredsili se "i ex.
I, sid* 1 7 7 .
"m Grurnbacli, Peder Oxe och Eotlaririgen se nedan sid. 3 6 ; ona dit- rnarsliarria o c h Grcarnbaclis omgivning se sid. 33.
plan over vissa sidor i de% omtalade företaget; den tar bl. a, sassB1Pt sikte p2 anviandbara tyska knektCPverstar. Sadana iiro, siiges det, Jost von ,Ilfeil, Qeaernhein~ och &Ifinichhauseii. Personer med dessa namn finnas iiven uppförda i den cite- sade greimbachska Isngden över användbart ridderslnap l. á566 skickades samaaae Berg av Johan Fredrik till Erfla S I V
för att Inleda bonderl~andllngar, men dog under resan i Sverige, innan han fraffal. konungen Det f6rt.jSnar nia-
Randa ytterligare framhallas, att i de av Yeit von Bergs prs- jekf framkallade hemliga u n d e r h a i ~ d l i n g a r ~ ~ a i Xedes15snderua somrnaren 1564 en person med namnet JTildschiitz upp-
trader: en av Gs~ambachs aIdsta tjiinare bar detta samma tilhaamn 3~
Det torde med sfOd av dessa fakta Icke vara aIltf61- djiirvt att siitta det Besgslia projektek B sammanhang med denn tidens r i d sidara av Icrlstinas eget hov fGrnamsfa intrig- centrum i hlellaneuropa: GrurnbacB~s krets.
Detta delris fantastiska f6rs2ag tilldrog sig mycInen upp-
marksamhet 1 Kristinas omgivniiig. For att första, h u r n a g ~ t sadant över h~r\-ud taget var möjilgt, Br det nödvandigt att
sammanst2BBa \'elt von Bergs projekt, den stora, mot Danmark riktade &upplaneii, med hesPaklade fGretee9ser i 1500-talets ufrikespslitiska iiltrigv5serm. Projektets alll~manna art m6jHlg- gBr en sadan sammanstallning; den lian I viss allån belysa tidens saal att planlagga politiska aktioner.
Da del giillde att utvidga ett makfomr5de, rakriade 1.500-
h k t s t y c l ~ e t i fråga a r avfattat med r i t t svirliist piktur p: franska; anförda förteckiiiilg i Ortloff, a. a. II, sid. 148.
'
Ortloff, a. a. I I I , sid. 56. -- I Förtecliaiing över tyska Iianslialifrer (Riksarkivet) refereras e t t brev a\. å r 1566 fr5n Erik S I V till Johaii Fredrilr: >bvermeldend das Viek rola Bergenn ahhie im Reicli angelangetf viirid ehe e r aii Kon. h1ay:tt gekomaneiln, nilt Todh abgangen)). Berg h a r a r e n i Sverige u p p t r a t t som nneeliienbiargskt saridebiid ('ritularregister 1522-1592, Riks- a r k l ~ e t ; O. BlumcEre, Pommern miilirei~d des ilordischeli siebeqjaiirigei~ Krieges, sin. "qD).Peder Oxes hrev till Kristina den á Q juli 1364 (Eothrlngen, I-Ieirathen 5); Orkloff> a. a. IT7, sid. 142 (JlicIsel der %Vildschiilz hade tjiinat IIOS Grurnbach i aiilgef5r 13 ar 9567).
talets raliikespoliiik ofte, med - f6r en senare tids satt att se -- rent schac%spelssn$ssiga I;omg,inakioner a r maktgrupper, d a r hansylaenn till det nyttiga och ~ag~ps-aHeSlga k a n sylaas k o m m a
i andra rummet. Tidens store statsteoretilzer, JIachiave42i,
utgir alltid i sina slarifter friis stiin~dlga möjligheter fil1 o m -
grupperisigar i staternas lednin-sg, oavbrutna erovringax s c h pl08sllga kupper; dessa m6jligheter sanlizaarrh5saga ngra med dera verksamhet, h a n an~befaller fesrsten. Intriger och sam- mansvgqningar i stort, syftande till erövrir-agaï av hela Iiinder eller delningar av sidana, spela en ofantlig roBB i denna tids titrikespolltlska spel. P5 dena~a uppfattning au politiken som et% sc%mac2;spelsmGssir;% kon2binerande av militara maktfaktorer
Hamnar 1500-talets historia en l i n g rad av exempel. Ofta diskuteras
g&
allrar möjligheter, som f ~ r e f a l l a en senare tids erppfaltning av utrikespolitiken v e r % ; ~ i g h e t s f r ~ ~ n m a ~ i c ~ e och o j a Hclne desto mindre deltogo de flesta regerailgal- med liv och lust B dylika speliralatiorser, vilka skapade esa stiiasdig Biiiaasla a r ovisshet on2 vad sona i niista stasnd kraade ImGnda.BaPigruriden~
hr
dyYiB;a projekt ges giretvis darav, att försvarssystemet 1 Europas Ilesta landtar 5nnri icke gay aiagon trygghet rnoi pl6tsliga och orantade nailitiira kupper. Frank- rikes och aradra makters ertivringar I Italien vid arhundradels början ge en Cörest5IIniimg ona vad solil i gynal-esamma fall kimde vinnas genom ett Gverrasknande anfall med en först- Iilassig armé. Dar den intrigerande parten verkligen hade en fast miIit5r och framf6r aI1t peku~aiiir basis f i r ett planerat foretag, var det saluaida inte utan sina skal som sadana prta- e k t kunde viicka langvarig oro i del europeiska statssystemet. De iffesia erörr-IngspEa~aer och Intriger cay detta siag - >>pral;- tiker» kallas de H tidens sprak - synas emellertid bygga p5 rent fantastis%ia spekulationer; icke desto mindre vackte de ofta allrarliga farhagor.Nagra typiska exempel n15 anaf6ras. ~RPdolfi's ploi;) mot England under Elisabeths regering s i g b i d e Spanien och @ven som naediastsesserade. Fr&n det tyska riket iiro bl. a. Johan Fredrilcs av Tieimar och Graembaehs intriger och
krigsplaner kandca, vilka i d i n g a ar, anda tills ett riksingrl- p-nde gjordes, spredo oro i hela mellersta Syskliand. S2r- deles nara de ~iun1bachsfia planerna si5 de iotiillr~gska av skiftande art. Det farins ocksa standifgt gott t s m P siidani arbete v5S iiemmasiadda, arBsets9Gsa yrkesilatrlgsrer, ~ 3 J k a stodo 831 tjiinst med nya projekt: dylika voro Griamiaabacl~ och áTe4t Berg, ocli till szmma grupp kara 5-c.en i sin maan raknas Peder Oxe kinder hans landsflykt. Adelsmasannens syn på sig sjilra som oberoende Irerrar befriade dem dirvid fran slirupler, da det gallde at% Bjiin~a olika furstar.
Sardeles belysande f6r tidens tappfattillng ay dessa fragor ar det förslag Bil1 en e r B ~ r i n g a r Ryssland, som Heinrich von Staden uppgjorde p i 15769-talet och som oinfattades a-a. pfalzgreve Georg Rans av Yeldenz, Erik SHY:s svager l . Det
bildar ox~erhuvud en utmark% parailePi till de projek< som har sysse%sBtta oss Senare dylika planer på Sorden aro ocksa Binda. S5 :ippgjol.de p$ 1,570-talet en fransin adelsman ett till hertigen a r Lofb~ri~lgen iilitaf f6sslag till er0s.ring av Danmark, som med sin fantastiska art passar s5rdeles va8
in i tidens politiska tradition'. Bartill anknyta direkt de mot DanmarB; riktade planer, som uppdyka m d e r Johan 111:s fCarhandllngar med Filip II. H detta saanmauahang bQra auen hertiginnan Kriskinas och Charles de blornays planer på en ornsfbrtniaag i Sverige 1574 inrangeras.
Dessa drag i 1500-talets iitrikespoii'riska mentalitet bely- sas ypperligt a r B'eit von Bergs projekt och Hiristinas iaitrjgen.: dessa h%r dGrigenom ett rnihiinda st0rre intresse iira som till- kommer dem med hiinsyna tia9 deras speciella hetydeise s c h följder. De karal;%arisera dein tid, d i , fdr att l i n a on Bezolds ord, »poIitPseire \'elbeitaten u n d besonders vielversprechende Biindnisprsjekte ohne greifbares Resu'ltat riichi n u r in Deufsch- land, sondern allgemein a n der Tagesordnung tvaren)),
Kristina gick nu till har-idliisg p5 gl-hanad~ai aar Velt von Bergs grojelct.
Heinrich von Staden, Arnfzeicfinungen uher tieia iiIoskauer Stant, ligg % o n Fr. Epstein.
II,
Yeit von Bergs plan, hur 18s och hugsBot"6sartad den
u 7 1 6 9 -Försira ogoaikas'tet rna verka, \rittnar oneliligen om en viss
ks~nskap om de politiska forhillandenaa biand Danmarks södra grannar och en viss förmaca att konaabinera. F r i n de oroliga ditmarskarna laiiride man all tid rakna med uppror mot deras nya danska och P-iolstelinska Bierrar l. Hambarrgarna befunno sig srid denna tid i spiint krhallalade till Fredrik HI a v handels- politiska s k i l
"
D e religiosa striderna i Bremen gjorde, attl h t s ~ i i l ~ i g a vittiiesbörd oni ditmarsliara~as a p p r o r s p l a n e r f r h i 1560-talet
Iiiinila samlas. 1 5 6 0 tráiigde dylil;a ryliten till Englaiid (Caleiidar of State Papers, Foreign Series, 1560-61, sid. 88). S a m m a å r Riade Fredrik I I och Heririlr l<aiitzau d i s l i ~ i t e r a t den kiiriusa planeii a t t pröva Elertigioizans pålit- ligliet genom a t t Elta tillstilla lieniie en falsk Iljiilpai~sölian fr a n ditmarskarna. 1561 frarngar av &ras brevviislirig, a t t e n ditmarsliare, 'rede Evekens, rraadeer- haradlat i Eothriilgeii (Daae, a. a. sid. 74 f.). 1 2 6 4 u n d e r s u m m a r e n h e r a t t a s d e t i (;raiivelias omgiviiirig, a t t eri s t o r ditrnarskisl; depiitation Riaiiviiiit sig till Ihristina iiied anln:~llan orn lajalp (Papiers d'6lat \'III, sid. 110). Emellertid framgår d e t av de i nHeiraiPieli 5)) iiigående haiidliiigarria, a l t e n siclan a n - s i i k a ~ i sliett betydligt tidigare ocli a t t d i t m a i s l i a r n a hoppats p 5 stöd i.id ein resning redaii 1364. De sökte aven vid d e n n a t i d Icoiltalit med S ~ e r i g e (West- ling, Xordiska sjuarsliriget I, sid. 88 och iledan sid. 30). - ;l'ei£ von Berg ocli Peder Oxe, vilka yarit ya1 uiiderrattacie o m ditmarsliarlias pl:iner, Ila som ovala pspekats b i d a s t a t t i fijrhilidelse med Gruinbaclis oroscentï:im, Aven åt d e t t a Piall peka vissa senare ditriiarskislia uppgifter. I Neocorus' i början a r 1600-talet sliririia ditmarskislia krönika (utg. a v F. C. Dahimama) iieter ilet i s a m b a n d med sliildringeii a r upprorsplaner m e d bl. a. losliriiigsli lljiiip, villia tillslirivas J o b a n Tope och deal ovan ~ i i i m n d e 'Tede Evelteils: »Sed bello arcis Gollianai omnia a p e r t a seperta, c p i b u s Adolplius internecionoem i i i i n a t ~ i s » (a. ed. II, sid. 233). Enligt utgivareiis riktiga a n i n i r k i ~ i i ~ g &syftar Getta hala-
delser vid Gothas erövring 1567, d a r laertig Adolf av Hoisteini deltog. Denna eriovring Redde till Grumbac'a~s IillEiilgatagande och a v r a t t n i n g (a. ed. sid. 578).
- Om H a n s Doppe (= Joiaan Tope) och Iians projelit siil aveii u p g ~ l y s ~ i i n g a r a t t finna i Fr. Ortlolf, Geschiclite der Grurnbacliisclien Mandel, III, sid. 238 f.
? Sedasi 1 3 6 0 tvistade Hamburg och Frediila HI oin atslililiga handels-
politiska fragor, som tills vidare biiagts 1562, utan a t t dock Hamburg tillfreds- s t i l l t s . Ihöprniiiiiieil f r u k t a d e fös danskt valde över Ellaes inyrining (se h i r o m Daiimark-Yoi-ges Sralitater, 11, sid. I:! If. ocli Galiois, Gesc%iich%e d e r Stadt Harnbiirg, T, sid. 382 ff.).
man i denna siad kunde rakna med fruktbar jordman % r stiimp%i~agar
'.
Cnder sådana f6rhil%ai%den fr~.crnlkallade Veil: von Bergs plan SIskilEága disliussioaser.En alskrift av de bada aktsbycken, vilka innehtillo f6r- slaget, ti88st5%ldes - troligen i april, i varje fall f6re den 2
rnq
6 4 - Kie. PoB1weiXer, grand bailli i Hageaxau i Elsass s c h
salsanda i Bsterrikisk tjiinast, nara f6rb~anden s~xed hertiginnan
och eil av Inardinal GranvelBas klitigaste kosresponderzter 2. Medan tidigare p; %-aren hade H<rlstina insett, herr gynnsamt Biget f6r hennes Slskliadgsplan var detta ars Ron ans8g att rna11 knappast kunde I n ~ 2 n l a den resa Fllip
II
beramat till Neder12nderlma61-
att radg6-a med honom daroan och bad Pollweiler utverka Ga-anvellas 11jiilp &iBI a"t vinna konungens st6d f8r aktioners<
PoB1\veilea- stai%lde sig c;; smaningom %-al-villig till pEanen l. GranweHSa, s o n bes6kt det lothringslna
hovet I mars, avbCDjdc ensellertid att f6ra herfrigllzasans falan
inf6r konungen
'~
Trots detta var herlaginnan minsi au allt hagad att tappge
sina planer, Flera orsgst5rsdighe%er gjorde, att situationen syntes s5rdeles iiiig2lg fön- ett Hcuppf6rsök. Fredrik 11:s itgard
att, visserligen blott f6r en kort tid, a-sren 1363 stinga Sundet
f6r trafik, hade framkaliat besiertnigmg 6. Barnbeargs och Dit- marskens stii1Ewing har redala berörts. Under sommarens bopp sökte ocksa Kristina p& i%-: satt vinna fri-amgii%g f6r
sina planen-, dels genism en ivrig diplorm-satlsk verksamhet p5
L Om stridiglieterna i Urernerz se M'. von Bippen, Geseliichte der Stadt
:aremen, II, sid. 1 4 7 ff.
V a p i e r s d94tai VII, sid. 560 ff. - O m Pollx~eiier sc I'apiers d'état V&%, sid. 389; Gaitwiight, Christina of Deiimarl;, sid. 476; Correspoi~danice d u cardii~al d e Grailvelle J, sid. 75.
V ~ a p i e r s d'btat, VII, sid. 459 f.
4 )) » , 'i711, sid, 338 ff. I'oll~veiler argav den 2 m a j ett ot-
låtairde i saken till Iiristina (I'ayiers d'état V I I 5 sid. 579 ff.; iiveil i av- skrift i Meir. 5). Barr färeslog liarvid vissa modifieringar i planen. Ariilieinzs uttalanden i detta sarniilanhang orn de t v i strömiiingaraia r i d det lothrialgska. Iioret ( 2 . a. sid. 135) iiro icke fullt riktiga.
"apiersd'état, VII, sid. 641. "Troels Lund, Peder Oxe, sid. 120.
Erili SI\' och T>oihriiigen. 33 flera SaiEB, dels genoala att for"s5th~iángs~is saika 461-11li Grc~izs.elBa hjalpa $bill ath utverka Filip 11:s stöd. Det senare s6kie hola
virana genom flitig korrespondens med GranveEla, det h r r a skedde p i ty3 siisskilda vaga-, De?s sökte hon genom Guiseina triida i fikbindelse med Ssierige, dels ritsande hon sin specielle sakkunnige i danska fragsr, Peder ,Oxe, p% en omfattallde diplomatisk mission.
Gtan ekono~?irislat sIQd kunde Krisbina icke pH egen hand realisera ett sa stort s c h 5ventya3igt ftiretag, Ron Y5t att Blörja med hos GranveHBa fr-amf6n.a en anhallaaz, att hair ville bisia henne att erhalla 200,000 ecns av Filip, vilka hon ansHg sig ha att fordra av h o n o m l. Gran~ellra uppfattade i b6rjan1 av juli Fredril; 11:s st5llaairig som myckel beiiiasnklig och arrs& tillfallet liigligt %a ett ingriliande, Enen franahf~li, ait det ej vore nog med 200,000 k u s : »ear, comme ~081s s$;kvezS ELC n~iBIe esersz se déperzdesit a n s apprestes et prenaiere ievée, :tarant q u d l ' o s r soit clenasi arrix.6 sur le lieel»
"
GranveKla gav eonel- lerlid $111 slut (i oktober) ett a ~ b ö j a n d e svar: Paaia 3-11Ie ej s1;ri.e.a Biil Filip o m pennlngunderst8d &.S Kristina, d i detta skulle vara farligt för honiom med harrsyn till :aederlihdaraaa, om saken komme e-t? Salien tyektes saltrinda avskrivenp5
detta hall. Filip sejgal hade iiven under sommaren meddelat GranveHIa, att han ej utan kejsarens Iiörande ~hEle bhanda sig
t den 110rdisBba fr5gan Han uppehi911 den lieutralitet, son? han redan Lidigare g k i t uttryck at gerzlemot Sverige och Ilannaark j.
1% denna fron8 kom sal~nnda icke den Veit voaa Bergska planen narainare sitt f6rverbligande, Desto biittre resultat ragades p5 de andra h5llen, genom Grniserna och genom Peder Oxe.
Den niirnnare I~aneb6rden av Guisernas narmande till Sverige a r icke bekant. Det m i s t e h a 5gt ruin f6re maj 11364,
Paplers d'etat, V i I I , sid. 3 7 ~
1) n , VIII, sid. 120 R. och 1 4 2 ff
>) , \'III, sid. 44lj ff. i u , V I I I , sid. 219 ff.
enligt r a d som frarngar a s ena instraalitions, som Erik X9F7
den l 7 maj detta a r utsiallde IPL% Nils GylHenstiesna, vilken erid denna tid sisonan konungens ombud bevakade hans diplomatiska intresse11 i Kordtyskland: harr talas om de skrivelser, >isom oss are iiilkompaie ifrå caidinalenrs. afi" Loil- rinnngelan sch hertigenra aff Gwlsa)), av vilka Erii; » f ~ r s t & i t vm thenn gode tl'sbenggennhett, som hertigenn aff Esttrlragenai sampt thenn Hofflige slaciat the Gwtser are oss med be\vrogsne»; d e sagas garnep viaja vara i vänskap med Erik l. Darmed har
%r Erik m6jIigheten av ett Grbuand med Lotl-nringen statt klar, och han lade denna m6jlighe-i till sina andra planer att sUka f i till stand ett anfa%l i Danmarks rygg.
Narrnare underr2ttelser kunna erhallas om Peder Oxes diplomatiska mission, vars f ~ r l o p p nied hjälp av det i Ta'ien bevarade materialet kan filjas ovanligt nara. D i Peder Oxe utsågs tlIH detta uppdrag, var det givet\rls som %aertlgPnnans speclelfe sakkunnige i rasrdlslia frigom., 9558 laad, Kristian
Il1 drivit honom i landsflykt från Danmark; han hade da begirit sig 1111 Lothringen, dar laan aradde B hertlginnal~s %janst och efterhand ngdde viirdigheeterm a~ hennes radsherre och hertigens »chambellan» Aren f6re del nya uppdraget hade
han särskilt agniah sig At de t~aaderhandlingar, som Kristina bedrivit niled Johan Fredrjks a r Sachsen gunstling, dela politiske aventyraren JYill-nekl-n von Grunabac%, vars iiitrlger gjorde !Teimar till ett med L o t h r i n g n jiivanf6r%lg% oroseentrusn.
H dessa tinderhandlingar hade ä ~ e n den svenska frigan unden- s t u n d o ~ n varit %remAl Gr intresse 3.
Riksregistraturet 1364 (jmf. \\'estEiilg, a. a. sid. 89). en jamforelsc mellan det i instrulitlonen l5mi:ade referatet av Gnisernas skrivelse och 1562 a r s Jirevvaslirig med dem (Lat. Reg.) framgir, att d e t icke iir den senare sons %syftas, utan a t t en ng k o r r e s p o n d e i ~ s ililetts.
"Krtiiias brev till Peder Oxe ' j , ? 1365 (Lothringen, Heirailien J).
Peder Oxes r o l l av sakliunilig i den nordislta f r i g a n var areii kand av PolB- \\-eiler, soin i j u n i 156-1- i brev till Iiertiginiian omtalar honom (Papaers d ' k t a t I'HIB? sid. 69).
Fr. Ortloff, Geschichte der Grumbachischei~ Handel, I, sid. i67 ff., 228 R. etc. O m Sveriges tilltankta roll i dessa aindeihandliiigar se r i d a r e a. a. HI, sid. 45, 63, 113, n0.t 1, 180 etc.
Erik SIIT och Lotlrririgeii. 37 Med aetgingspeinkt från Veit von Bergsr5dskag - delvis för att f: dessa granskade eller belirafiade - uppsattes i hertiginnans kansli en instrulitlor~ f6r Peder Oxe, daterad den 7 Juni 1564
'.
AT denima frarngår det nu, att Iiristina upptagit Treit \.on Bergs planer att triida E %rbPnadelse med Sverige.Peder Oxe fick genom Eamstrhikhionear i uppdrag att i Deventer, eai av de vid denna tid mlssnhjjda biskops- staderna i Xederlindernas norra del, underhandla nmed en viss Johannes de Torthraseai, »prevost» diirsticfes
',
angaende dit~narskarna, vilkas fösbii~delser med laertiginasan hara synes Esa "rmedlat. Vidare skt~IBe Peder Oxe inhiimta rad och ~applysniiagar rörande den stora planen lass grea7en av ,\rem- berg, en av de nederlandska herrar, med vilka Iiristisz;~ stod i Piontakt 3, sabil% uppsaka VePt Ton Berg och söka f5 vissadurskla punkter
B
hans tidigare iorslag klarlagda; eveiatraellt skulle hala saminarifbira alla de personer, som fa;la~oriserade Kristinas sak, á avsikt att e11a dessas meningar. Man fick iiven fullmakt att triida i underP3aradBirrg med deil svenske kalis- lernz Nils Gyllenstierna &, akt söka halla det nordiska 4;rB-get P gang tB11 de stridandes eget f6rdarv och att skafYa underr5ttelser oan laget. i Danmark, I motsats. tild Veit von Bergs förslag och i enlighet med PoS1\~~eilers uttalanden i friigan sBieaSle han ej "iada i förbiradelse med de% »kalvinis- tiska» Bremen: m a n borde n ~ j a sig med Hamburg. Ej heller
- - ~ ~ ~ ~ ~ ~p
' Instruiitloiaen i t v i versioner i Heiratlien 5. Dela första i s daterad cien 31 nmq; deii h a r diisefter grailsliats av Peder Oxe och delvis o m a r l ~ e i a t s efter hans anrisningar, vilka fraong5 av rniargiilalalitec!i~~i~agar~ D e n viktigaste a r dessa ar, att Pollweilei och liertigeia a r Clevc ej siiola iipys(akas, rillret iijrst var nieiiingen.
Om deiaiie jnif. nedan sid. 39. - E r i k SI\' kallar Iioiaoni oproest)). Förrridila ryliten om Rononi möta i protoiiallet iirer d e t pinliga fijrhiirel med
.Tustus Sonas i KiPpeniiamii l.ifi7 (Orfloff, a. a . III, sid. 259), Redail i april
E561 Ilade l T o r t l i u s e i ~ befunnit sig i brevväxling med Kils Gylleiisiierna (Op-
sn~appede Breve, Rigsarkivet, Kclbenhavn).
Om honom se Daae, a. a. sid. 56 f., Cartviright, a. a. sid. 331 och 479 f,, och F. FCacTifal~l, T'l'iiheim roil Oranieri, II: 1, sid. 197, 2 & 1 och 2 5 6 .
* Angae~ade denne fiirfrigade Iiristiila sig senare Iios I'oll\veiler (i juni; Papiers d'i-tat \'III, sid. 67 f.).
skaniHe n-san inlita sig p i samme fGrslagsst5llares plala mot Lebeck, arela detta i 6~erensst2mmelse med Pollr~eiiZers r i d . Vidare skulle hata Rilla Iiristina nnderrgttad 0111 allt som Intriiflade rarider resan samt iakttaga den st6rsta hisiktighet, c a ~ s e qu9iB y a grunde diR6reiace entre emprinase et eseceatkon-i~>.
&%ldsommarafton Intaafilde Peder Oxe i Deventer s c h Bradde dar i förbindelse med Johannes de Yorthuseuz. Deinaae ktinde meddela honom, att ditmarskaraxa %amsmrsade vittgamde ntfiistelser - att f6rBtPara Kristina %r sin iirfiliga fkarslinlaa, att mottaga herailes i~rigsfo'gJBk i sitt lsea-id och att lera och CIQ
med dessa, e n l i g f l e d e r Oxes trppgifl -, och vsro otaliga att börja aktionen
'.
Med stor svgraghet sager Peder Oxe sig ha lyckats f6a-rna den? cptt aappskjuta sina upprorspBaner. I.'i- dal-e uppstikte lian greveii och grevinnan a v Areraberg, DenIGrre meddelade hsnorn s i småningom, sedaa-n Baan fit! reda
pa diin~arskarnas erbjtrdandena och att hertigen a r Eauenburg aayligen iiveai erbjudit sina tjiinster
',
att han fann dessa f6r-slag mycket goda, och uppmanade Peder Oxe att f~Baslf6eja nnder- handlingarna; sjiilr lovade han sin tjiinst med Wlv och gods. Vidare sariamantr5ffade Peder Oxe med Veit von Berg,
som anlande till Derenter. Den 'danske och den tyske adels- mannaen 6verlade h a r om den lothringska krappen. Berg h m n a d e komple-kterande aippbysnlngan* o m atsklliiga punkter i sina tidigare f6rslag. Bara.id loide han vikt vid Hamburgs bistemnmd: i hiinidelse a r seger ber l<ristina lova stadens bor-
gare fri rattskipning, myntratt och fr4 passage 1 Elbe; deifkr visar9 att Berg aGl kande stadens stallaiing till iai-rmark och h u r den kande sig hotad. Fragan om en underhandling med Sverige bragtes siirskill p6 tal. Berg berBttade, att Inan sam- mantr2Eat med den svenske kcrnslerrs, GyHlenstierrna, och h6n.t denne yttra, »que Suede accordersit bien auec korraliae)).
Fr;anmstállninigen av Peder Oxes missioii byggd pH hans rapport till laertiginnian s a m t a n d r a handlingar i I.otlsringeil, Heiratliela 5.
Dem &sy-ftade hertigen a r Lauenburg ar hertig Frans, Erik XIV:s mor- broder (uppgift Iniiroi-n I Peder Oxes Isrev till Kristina lo/: 1564, Laithringea~,
Del arssags ~ I L I 4gn1pllgt att El-iiaz. lothrlngsk sida tiada i alirekt underhandling med Sverige: Peder Oxe annfortrodde detta varv iii PortH-nlisen oeli Teit vors ]"ser-g. I f6rra hiilften
a r Jnli begav sig "rst den förre, diirefter den senare fr5n
De-
-r-enber ti14 Rosiock. De ski~lle dar. sanarnanir6ffa med NiBs Gyllenstiei'na.Till.
Sidail var chen poIilisBa kolis%eklatioe, ur valkers det 10th-
ringska narmandet OiBE Sverige framgick. Hertiginnan B<~.istin.a OCIE Peder Oxe inmlogo bada samma st5llr1iaag till Danmarlc: deni ena ville vinna det %and, hon betraktade som sitt, deii andre ville atervinala sina förlorade gods och s i n f6rlorade makisi5llniïag i Danmark. För bada var S ~ e r i g e en biands- ïOrvaaal, son; gav sig av sig sjals-. Velt YOSB BergdfëDr tiden typisiia omstörtniiagsplr~is f611 i god jord hos dem bada.
Gy%lea;rstieriaa -- liksom Erik
KIV
- var icke o&rbe- redd pH denna sakernas vandsoing. F6a.e maj 1562 hade dit- marskarna vant sig till h o n o m för att s6ka bjii6pE r
s411planerade uppror. Han kmde meddelat Erik detta och denne hade icke stiiillt sig a-r-visaiisde: deel 27 maj skreal h a n till h e ~ r
Xils, att »oss hehager thett aldelis w591 och sige gerne att thett motte koanme ther till>>; han framhall emeHlerlid att man icke .vissle. o m en sadaam anfordran skett med naenige lanidsens samtycke och begäran, samt att ditmaïskar~ia borde skicka fullmyrndlga man till honom, Gyllenstierna hade aven fast hans alppm5rksannIset p5 Hamburg, och konungers fOr- klarade, att hara qarné., sage, det herr Nils fGsm2dde dem att harivaanda sig bi11 honom med bud ekler skïis~erbse, Ej hejler för %'orthusens planer var Erik fr'9-am111ande: denne jamte raagra andra Iiade i brev erbjiradit honom sfai Ijanst ilmed uh- Sansiskt krigsfolk, men han sttillde sig skeptisk tH16 c1er:ss an- Bjud och fhrklarade f6r kanslern, att &an hade »sadenn~Ot klaterss salschap Intett be2aoiY~, v a r 6 r denne sku9Ie avbfija erbjudandet, f6regiuande alt Erik hade nog krigsfolla.
Herr Xi%s inhiimlade i detha sammanhang och medde- lade vidare till Erik, att )>the lottaiamgesche schole ware oss
\va11 beriagnet>, riagot som Erik gásaia hörde; det stamde o c h i i 6verens med r a d han sj&lv anhamtat av Griisernas brev. Den 17 m.1 daterade konungen darefter -- uiigefiir samtidigt som ean insbrralctlon f6r inledande av underhandlingar med Johan Fredrik a v Sachsen - en instruktion f6r XiBs Gyl-
lenstiernaa rbrande underhandliragar med h t h r i n g e n : om her- Iigen iznider sommaren ~iHle taga saken f6n.e mot dailskarrsa, skulle Erik iinn~ii icke lita det komma il11 nigon f6rlikniarg med dem ; ville hertigen emellertlri uppsPijlita saken, skulle h e r t Nils saga, att haii icke hade befallning cntt medgiva detta eller- akt Elta uppehiilla sig dar, utan d% finge hertigen au h t h r i n g e n sjalv skicka saiidebud t31 Erik. Samtidigt upp- gjordes ett Grslag till »f6tno&BBng mellan kung Erik till Sverige och hertigen av Lo$hringen>a, vilket ger en fkjresbiilllalng om
-vad den svenske Bioasazngen ~ l d denna tid hoppats vinna genasni en f6rlaandling med Kristina. Erik fGreslir, att hada parferisa redaii tander sommaren skola taga saken fientligen f i r e mot Da~amaa-k, doch utan %rpliP~Pelse att stalla bestamt arital krigsfolk; var och err skall inneha vad han erövras av
fienden, dock med m6,jIigbet tippen att göra aatbyten, om den ene uinnea något slott, stad eller Iaad, »som theasn andre
mese iii. till beqiienlighett o-11 H2gennheeAts>; Ingendera skall
inga separatfred och i e n evenieae%l fred skola Sven EriBs BaJglpare Inbegripas, Hartabl lagger Erik ett villkor, som tyd-
ligt anknyter till tidigare svenska spekralatioraer 6 ~ e r den 10th- ringska fraganr »p% thett att sadenne "renninrmgb oss ernel- Eenn thes biittre schall ëaaillenn vcii.de, s% schal1 %hett \vare aldeils enn dQdh och afiflalett saack h ~ v a d Prrunilgh och breck tiklftirenne haEavea \~.~aritt emellenn S~verIge och garnhle konezngh Hanns och hanns sonn konungh Chrlstierlin, hanns arEwánger och f6revanther9 s55 att ingen tiaen annenn sehall ther om riagota haffwe till att tale eller n i g o ~ i n annafore8rinng.h
1 Instruktionerr i Riksregistraturet daterad deil l 7 m a j ; originalet (i
E 277, Uppsala UniuersitetetsbiP>lioteP*: Xils Gylleiistiernas privat-arkiv) ar daterat de:i 1 6 i s a m m a månad. Om E 2 7 7 jmf. Krniag%. BIb1iotel;ets h a n d - lingar 1767-69, sid. 54. - Kreditivbrevet för Nils Gylienstierna ar daterat d e n 23 ma,j (E 277).
Erik XEV och Lotlirinigen.
4
f
soke hos thenn arinea-a .:dl havad motle the Iielst sche kunlle, om thett som tillfarena~e emelleaara Sx~erige och lionungh Christiearana, hans forfade]. eller arflwinger eller andre, ehmilke the helst are, wariBE ?~aBwer till ewigh t i j d . ~S5lunada roro bada parter val forberedda, d i det forsk kong till randerhandling P Rostock
'.
Man ?lade icke Hmunrait att forui radfraga hertiginnaii; %'orthusen frarilforde forslagen i Peder 8 ~ och sitt egel laalun s j. Ban sainmantraffsade iRssaoeh nmed GyIBenasblerna och framforde t111 honom del overenskomwa forslaget, GylEewstierna upplysie. att haal nired- deleii sig med sial beare och dagligen vanl-a.de syar.
Hua
bad 7'orBhusen ranta I sex dagar, melm $5 efter dessas forlopp ilrknta inlek besked anlant, masle ITort%~usen Aberranda',
-Darnasi %-ar det Veif Tron Bergs tur att irada i forbindejse med Gyliienskierna, med villneri han redan tidigare samman- trzitFest, Han anlande tmkl Rostock den
24
j u l i och framlade a n n u en $ng forslaget om »cgaeBque bonne correspondeiice» naellan Sverige och Lothringen, Gylleiistlerna framl-aoil, be-rattar Velt von Berg, s o a f o r u t Iorslagets gocia sidor; ban p;-
pekade dock aven, att orn niadame med EriBs hjalp itervunne Danmark, 6aage denne en farligare fiende ai-a Fredrik I l
'.
Med det namnda hade steget tagits tiPI iiiiedeiiade av verkliga iorirandlingar, Peder Oxe hade dessutom veinnit den for Eaertiginnan uaacieiulla k~~ns%ape:l, att den ksa7.gress9 som sarnman.itaait i Rostsck pLi sommarear 1964 for a?$ be- medla fred meilail tie nordiska makterna, ncke komine att Ieda till restaltat. Darom forsakrade honom aven Gyllen- stlerna
'.
Bariikl %ism, alt rnojlgheter- till e n n y Iorm ior narmandet hragtsp5
fal: herr Nils hade aned de iiamnda Brev och i i r s t r i ~ k t i o n e r till Nils Gylieristiesi~a den 11 och 27 i n a j i Ril;sregistraturet 1561..' Eliuiu Erik den 27 1rna.j givit i uppdrag å t Jacoh Bagge a t t umhescrja skrivelsernias arsiindande till Gyilenstierna, viii det a\. Yortliiisens r a p p o r t
syriais. som liode r i d Eiaias ankomst till Rostock iiiinu ej beslied ko~nnait frau E r i k . V ~ o r t l r r n s e n s och Peder Oses r a p p o r t e r (Eothriiige~i, Hebratiieii 5).
C Vorthusens rapport.
"Teit eron Bergs rapport. ">eder Oses rapport.
agenterna dlsliaiterat en gifterm5ls"rbindeHse mellarn de sreili- ska och lothringcka furstelmusen.
13eder Oxe tiiarl~etade n u i samrad n ~ e d greven a v h e m - berg ean plan fe3r forbs2htniragen au Kristinas aktion: 1 denna hade förbundet med Sverige sin givna plats l. H a n itervande
sedan till Deventer, dar hara förde ~ I I I I U en underhaiidling av betydelse f6r den nordiska politiken.
Enligt vad som sthadig% framhalles i Peder Oxes och harms aimedhjalpcores uttalanden, var missa16jei med Fredrik II
stort i D a ~ ~ m a r i c p5 grund a r de Lidanden, som Itriget Asam- Siade olika sarn111alisklasser. I Deyenter uppger sig nu Peder Oxe ha sannmanarafrat med »deux persognages de deux prin- cipaies vklles de Danaaemaik, asscat~oir Rippen et Coppen- hagen)), vi%ka vidlyftigt ;.edogsjort G r den oroliga stamningen i landet och uttalat, att o m det viil k o n ~ r n e 6111 strid, skulle man finna god hjiibp i landet -. Peder Oxe armeddeladc $.i-en hertigiansrai~, att lian lyclia-ls inleda fejrbindelser med d:~nsTia storanan
Efter detta a t e r ~ i i n d e Peder Oxe t111 Lothsingen i ang~asti 1964. Ena sarsliikd omstasadighet hade gjort hans arbete srhr%: Kristlina hade p5 sommaren insjukz~af och he~~naes tlllstKnd var i slutet a r juli sådant, att anaas ej kunde radgöra med henne orn politik4. Baai hade s 6 I ~ n d a . pi egen Inand mase
-~
drernbergs ocli Peder Oxes hetiini;aniie iii. inryclst i dean senares rapport.
? Peder Oxes rapport. Huvridpeinkteina i de båda d a n s k a r n a s r e d o e j -
relse för laget i landet 5 r o fiikjande: lioi..ungeii hade biirjat kriget utan radets saintyciie; bönderna hade måst liimaaa penningar och livsförnöder~lietel. sa m t dessiitom riliderhålla friiiiimande legolinelitar; m y n t e t -<,ar s t a r k t ftirsarrirat; tvångslåii h a d e upptagits och borgessliapet hade m å s t liirnna i i n d e r i ~ i l i till soldateriia och icrigsförnödenlieler: till slut h a d e folket m å s t slappa till maii- s k a p till Iiareri, v a r tionde man, j h t e utrnstiiing och ind der håll, ocli f ~ r k i a - r a d e a t t inan e j lirinde Iiålla lit Iiiigre med konuiigen; p5 s a m m a satt son1 de övriga s t å n d e n hade iiveii adeln beiiandlats.
" d e r Oxes b r e r från D e r e n t e r l:,; (LotPisiilgeii, Heirnteil J). - D e n daimska adelns missnöje hade varit p å tal mellan Kristina och Pollweiler i J u n i (I'apiers d'htat, \'III, sid. 69).
Peder Oxes brev I 0 , ' i ; okG11d avsandares (troligen Siilaers) b r e v till Peder
Oxe ?;. 0111 hertiginlians sjulsdorn jmf. vidare J. Cartviriglit, Christina oi
genemfora sitt uppdrag: hans latloringsk3 korresponder~tea uppmanade horiola._ eildasb 931 fbrslklighei och uppsko\. Icke desto mindre hade han biait vissa resenltah: forbindelser med
Sverige voio inledda och ;tskii%iga alidra delar av den sloia planen a oro {orberedda 4141 ncssla 5.1- H a n avfattade aned
stolthet ~apporleaz over sin verksamhet.
HT.
Vtan tvivel h a r Erik S I Y inom Iisi-t blivit ~nderriithad
o m vad S i l s GyXleaistieri~a erfarit av lyor%h~zseam och Yeit ven
Berg. De phatien- p5 ett allvarligt svenslat naraalande t%BL I,otR-
railgeil, so111 halil redan p h G i r e n 156-4 hyst, ha sgnbarligea-i Isefases I z a i a ~ . Gyllenstle~na medhann visserligen ej nnder hidstens Bopqa att bege sig tilHb,othïiïigen och dar öppna son-
dcrhaimdlingar l. ',gen Erik uppdrog i stiMQet i i Charles de
Alornay att inleda d e narrnare fbrbindelserna: denne var
viil i n s a t t i franska förh5llanden och var kiiiid fiir Zcristiiia genom tidigare skrivelser" 1 bre:. hila hertiginnan deal 27 oktober 13hi4 föresiiog n u :&lorn:~y, att hoil skulle siinda n i g r a "rtrogna malm till S~erHge f6r att óaaed kontaingen averens- kornma, att denne ej skulle sluta fred utan madasaies »con- sentement», efl fhirslag son1 h a r sin utg5ngspasnkt i de far- 1aSgoi 16r f6rsos-iing mellaa~ de stridande nordiska makterna, som Peder Oxes budbarare under sommcsrena uttryckt h r Gyllenstierna 3.
L Nils Gyileaisliert~as brev till hertigen ;iv 1,otlorlligen deii I 6 december
Istii (C;yileiistieriias l;oncel>t, E 275, l'ppsala Li1iversiietsbil>2iotcl<).
Orn l l o ï n a y slrrirer iiristirias L~aiasier Silliers till Pall\\-eiier deii I;> december 1361: » % l y a iing gentiliiomme fran$oys, ilatif de Xorilaaiidye, iecluel p a r t i t de F r a n c e p o u r la religion, plusieurs a n s sorit, e t se retira eii Sii&c'.e.
uil il s'est n ~ a r y é ha'slteiiieiit, e t p e r v e n a tel degré cp'il est I'urig ties pre- miers conseillers di1 royaiime, cappitaine de la garde d u roy, coloiinel de t o u t e I'iiifai~ierie drr roFanme e l géiiéral de tcutec les frointiéres contre Duii- nemarccp (l'apfers d'état, VIIL, sid. 551 f.), Orn aiypfattni~igen a r Jloriiai- i lotiiriiigslza k r e t s a r jmf. ivein d:o, sid. 660,
"
Larevet refererat i Recueil de toirle In 115gociaiioii siréctoise (Eotliringe;~, Heirateil 5) och i Papicrs d'Etat %'III, sid. 552 och 660. D e t aa;kor~n till Igrbstiiia de11 l 4 d e c e m l ~ e r 1564.Med denna biinvandelse fri-an ssreiask sida intriidde un- derhandlingarna i ett nytt skede. Förut Intar ett f6rhund med Sverige el1 plats vid sidaan av d i n g a andra n~öJIigheter i Iikistinas planer; efter detta hestiirnda narmande 4 a . h Erik, som frarm~l;a18ais av sommarens isrsta BotP-rasiilgskci. trevare, r0i.a sig hennes t a n k a r 1 fijrsla hand, se vitt man kan se, Siring ett sveilslii-lothringslit f i r b u n d , medan de övriga de- larna a~ ITePt T-on Bergs hpppf~aslag trada d bakgr~anden.
Det Cir tydligt, at1 det "r den svenslia politiska ledningen statt soan en 76ftesrLBc m6jlighet att triida k ilarrnare h r b i n - delse med ett fsarstehus, som stod Spaniens och Sederlan- dernas P~iirskarn nara: Erik S I V iirsag sarskilt klart bety- delsen a%. ett gott f6rlsilPande till den nederlandska rege- ringen, icke minst xiöduandigt i e c tid, d i varje m6jlighet till losbiaidelse med Europas stora handelsstater maste tillvara- tagas, da esa fnlIksmlig blockad standig6 klotade det srenska r i k e t o c h ttP1IG~-sel a.: salt, kliide och krigsföra-iödenl~eter till varje pris maste sgkras.
Ytterligare atgarder övervigdes under a.in9em.n i Sverige De% var eaj nog at's avvakta, o m IIornays skrivelse skulle fram- litalla det ö~aslcade resuitatel: en direkt aktion 40rbereddes a ~ e i i . I början av ar f565 fiiadigs%ak%des i Erilis kansli en rad instruktioner och b r e r röranide f6rl1ai1dlingaas i AHellan- elaropa; dessa sliulEe aveal g5Bh Loflaringen. Den 4 jaaluari talfärdades ins"aubtion f6r Eriks ngenat i Xa-~t\verpera, doktor Arnold Rosenberg, »in negoaio pangendi foederis cum domina prilncipe Eotharingiz)). Sarniina dag daterades »Christin2 L o t h a r i o g i ~ ducic coiitra danos foedns oE- et defensivnm eum regia rnaj:fe ineeandurn~, och den á / februari meden- tiales för Halis Klasson, Iiasut I<nzubssors, I,a~arltz Kiautsson och Herlaman Bruser iiil nothringens hertig l. De anf6rda
aktstyckelma iiro alla firlorade, a-raen det vjd detta tillfiille utfardade %rhundsf6rslaget kan rekonstr~iersts
'.
Det visar, a'itularregistret 1522-92 (RiksarYiivet), Jmf. Svenska rilrsdagsakler El,sid. 130.
Itecueil. D e t t a förslag ar e n d a s t k a n t genom referat i deiiiia b e r a t - telse. dnof. nedan sid. 50. I>e",eepresea~ternr e t t nneilanstadinm P E r i k s
E r i k SI[' och Lothriiigen. 45 h u r Eriks lothringska planer e~tvecklats sedan viren 1561,
d5 S~~str-raBtfionen talk Nils Bylleiislierna avfattades.
Den svenske konungen fixerar sina Gaiskemal och för- hoppningar p2 bestamdare satt %n i den föregiende vareaas mera alPm2nt ErP5%Zna firslag. ih-islina skrslle erkiinaxa Eril; som rattmatig arvkonung ö-veim svear, getar och vender och Erik g8ra na~ols~rarande erkännande med avseende pi Dan- mark; konung Christierns as~ingaa. skáu%%e icke göra ar-bspral; p r n o r g e , de skanska p r o ~ i n s e r n a eller Gotland, iie edan Erik skulle avst5 fran alla aisspr:% p i Ovriga delar aa. Dananark samt Holstein och Ditmarsken. En off- och defebisau allia~is slis#!Be ingas mot ~osearpatorn i Danmark under niirnmare stad- gade ~1Blkor. Eriks och hans unders&tars skepp skulle alltid ha fri seglats genom Sundet. 'TanBie~a p i e19 delning av det danska riket skymlar Blar första gangen i modern tid.
De ord, som fireg5ende sommar fallit nlellaiz Gyllen- skierna och Peder Oxes onahud i Rostoek oral erx möjlig gif-
ierm&lsfCPrbEr~de%se mellan de bHda feirs8ehusen, sylias emel- lertid inte 4-a burit nigoil frtakt. Trisserlagen var fragan onn
koisui~gens giftermkl h8geligeua aktuell i Sverige viren
1565.
Enligt sin egen fran~sial%nPng, bekraftad a-v det beyarade r i d - slaget, hade Er16 sidför8 sig nied sina trogne man och r8dom gifterri1aHssa8ce~i, »iber op5 t h e sa beradslagit och besluiei Inafve, att h. Báorig:e ma:t skarlle sainde nagre ttlaf sine f@r- trogne Halen eath till 'd'yslanaadli, till att skaffe h . l;orsg:e &lxt nagen fresaimermde fanrstes dotter her is1 i riket
.
.N I H jansuari1363 kaa iiaren utfardats instr~iktioner for de niimnda fyra sandebudets angiecde frieriiirenden i á-$essen, JëiBich och Bayern
'.
Men att de lotPxringslaa insts~aktionerna iiven avsett-- -
planer mellaii i n s t r u k t i o n e ~ i råreii 2 5 6 2 och gifterm5isprojelitet m a j l565 (se iiedail sid. 4.i f.: redan p i d e i ~ i i a grliiid torde det IiGra hemma i h a r angivet sammaiihang. Dcssutom Iiiirivisas i Eriks h r e r till siii~debuden den 1 4 juli 1.565 till ett d6rhni1dsförslag a r i m ~ t c v ~ r a n d e inileiiall.
"Radslaget i S r . rilisdagsalrtea- II, sid. 11.5 R.; koiauageins framstiiklning & C sid, 128.
%ilnte@lmingarima E Titularregister 1522-92 (Ri1;sarlairet) alagaenile brev ocii instruktioiier rörande frierier i Jalicil och Bayern 5ro daterade
frieri, d i r $ tyder iniet i d e ],evarade asiteckraiaagarna; f rad- slaget den f l januari omf,alas ej heller andra frierier an E P-%essea, Jki3ich och Bayern
'.
De fyra saasdebuden avreste ~roligeza redan i lebruari, E
varje Iall fore de forsta dagarna i 1x41- 2 .
Aledan Erik vidtog dessa atgarder, Isade kalristiraas kassslen- de Siiliers den 6 februari l565 besvarat AEornays ovann611rnda skrivelse 4 gynnsam riktning
'.
En kapten Xicolas avfsrdades till Sverige med detta brev, dessutom fisrsedd med Bcredelzs- brev och med zappdsug as& skaffa tipplysningar 0111 Sverige. Den 7 anaj Ilade haal audiens hos Er& p i S~arfisjo. Ko- nungen, berzihdar han, erbjod sig att med guds i ~ j a l p satta he2nes hogheh. i besiklning av Da~i~azark anda till SandeoL,n
Barrid bragtes aven gifter1nilsfrigan p i tal. dirik uppges-,
att kapten Slcolas givit friksstsga loflen: hertiginnan skulle
deii 4 och dean 23 Jaiiuaii. De !iompietteras av f6Qiinde notis i För;eckni!~g över tyska l<asislialiter (Rikcarliivet): ~ > l j 6 5 . Instriicliori I i . Ericl f u r d e r o Rathe, Diener rilnc! GesancPlmensi h e r r 1r"aiiss Classori, Ihmudt Ihnudissoir, Iseyde rittere, Lnurentz Iári~idtsson virnd Herinail Urrisser, secreharij, a n Mertz. !ATilheIrn zu Giiilich vimild Bergen. Alutatis mutaiidis ni1 Hertzogli ?%'ilhel~xm \.on Beverim. I t e m wegeta Heyrafssaeher~, mih des Berizogs \-on Gheiliclas breuleii~jj. I>iiroi~dcr faljer: > I t e m esitschuldigung, avorumh der I-ieyratla mit dess Laindg~affeii Freiileiii nlcht rortgeilgig ge\veseIin»; jiuf. h5rrileib Elander, Stmrernorderas gata, sid. 1 3 f.
l D i Eriias agent i Antwerpen, d i i i o l d Roseriberg, vareii ocli f0rcosii-
anareii $363 f ~ r l i a i i d l a d e m e d Kristiila om ett sveaiclrl frieri, a r det oklart, om ha:i gjort detta enlig: fullmakt eller p5 eget initiativ. 1 hörjaii av maj Iianner mail i Sverige, a t t Roseilberg uaiderliai~dlat i Eotliringen (Recueii). Senare ilegoriationer omtalas i e t t liaris brev till Eriii ileii 23 juli, uppsnappat a r daslslrarna (Oraloff> a. a. II, sick 361). Haii desarouerades senare: a v hIornay i samtal med Baptei? Nicolas i m a j (Reelleil); av Erila i isistrulition till sande- buden den 11 juli (Rilisregistraturet).
? Aiig. sandebudenis avresa se A. Nizssoil, Deim svenska rilrsdageii bniacier
E r i k SIT'os regering, sid. 35 t, ilat; Arnlieim, a. a. sid. 462, oclr Sr. Riksdags- a k t e r II, sid. 1 2 9 f., (tar framstaliiiiiigeii ocli dateringen av »rilrscbageii» l 5 6 3 ar slutgiltig.
Mecueil. Att brevet r a r stiiilt till Aioriray bekraftas av E r i l s Brev till legaterna den 14 Juli (Riksregistraturet).
Recueil. Det av Nicolas refererade y t t r a n d e t överensstiimrner pared :<riks xirspriiragiiga instruktiom (se inedan sid. ii) ocla b e s t y l r e s 1i5rigeaom.
avsia fraan sina aa~sprAk 25 S s r g e oel-i Danmark sanle upp- stalla ett regemente p5 6000 m a n och 2000 ryttare, om Erik
T-7
a.ille Iiilata s i g i »the Lottringers s\~agersS~ap>p l. .kaptenen
taar emellertid sjalt. ])erattat ailnsriunda: p5 b o n ~ i n g e n s hagca>
onx h a n hade nggot ~ i p p d r a g rörande gifterrn8let, svarade h a n ;lej, ))et cjue e d tresor ne se dorauicskt sans estre ieclaerche~
'.
Kapten Sieolac, sammalitr5fTade iireir med I8ea-nay, som hl. a. gav vissa rad med avseelade p5 d e n hemgift, hertiginnan horde hegara 3.Hur nr; detta samtal i verkdigheke~a ha gestaltat sig, gav det i rarje fal9 Erik anledning att redan dels l 7 maj -
tydligen snarast möjligt after kapten Kicolas' audieris -
1:tfarda en ny, ok'ficfell, p5 %atin avfattad instruktion f6r sina gesanter att f6rhanadEa ined iotkoringarna oamm gifiermalsf6r- bindelse. Sarntidigl uppgjordes ett tatf8rligi: förslag till gifter- mAlsiist~trakt, byggt p k d e n lothrlngslie kaptenens muntliga rappgifter; p5 dess redigerande iiar as. 3111 att diirna s i s r omsorg nedlagts %'ad Erik icke vagaf bygga y5 Bergs och J's'orthusens ordande Söregliiende somnmar, aeas5g h a n sig nrs
I;unria basera
p5
Baqaten Xicolas' uttalanden,Enmdlgt u%l;aste$ till gifi".,emalsförds-ag sl;~~.al%e loihringarnce
inysta fr8n silla ansprak
p5
Danm;~rLc och Xorge samt stalla i falt mot danskarna eii truppstyrka a v f6rnt aiagiren storlek, pi. sin egen bekostnad, som deras tjaiiare 60\rat; giftermaletKrilcs brev till legateriia deii I 4 jiili (Kiksregisti-ntiiret).
? Den bristailde arererisst5ónrnelsei1 ii~ellail Erii; och Nicolas' fi-aiiisiall-
iiirig ican förklaras p& fiera s a t t ; salreri a r emellertid, a t t Erilis följailcie i t - garder ta siil utgiiigspiinlit i sådaila yttraiideri f r i n det !otiiriiigsl;a s i n d e - !>rrdei, soin ovan arif6i-2s.
"Iiecaeil. Aloriiay h a r r a t t Nicolas att Bacrtigiriiian skiilie begiira T'isteï- götlaiiii med Pzlfsborg och t v i a n d r a piatser, soin Peder Oxe viil irande. Av Erilis senare sil>judaildeil a t t döilla iiar Aloriiay liar gRtt längre a n koiiiiagenis avsikt r a r , aritiiigeii hail gjort detta med Eriias vetskap fOr a t t loclsa m e d frikostiga utfästelser eller Prarigenom velat framtriida soin hertigiirioaiis rii:: och lijalpare.
"nstrsl~tioii i Lat. &g. 2361---G7 samt renskrivet exemplar i Eiiks koncepter; gifterriiilsiioiiti-aktet i t r i omarbetade lioncept /Eril< XIiTT:s i;»il-
skulle avslutas f6re september; i morgongara skulle Renata erhalla Vastergötland sitona Elfsborgs slott och Ban; "r man- liga och krini~PPga arvingar skulle svenska bestansmelsei. tillgarapas l ; lotlaringariia och deras viinner sk~11l.e f; fri seglats
genam Oresund.
Det arar emellertid icke Eriks avsikt, att hans gesanter skullle börja förharidliingarna med framlaggandet aar denna instrulitisn och detta ko~~traktslPrsIag. Hur de sYiu89e g6
til%a;iiga fastslogs i en sarskild ealfirlig Eireskriib, som a r - fattades p2 svenska oela s59unda endast var avsedd %r leg-z,- ternas ögon, en »hennllg)) instruktion; deim siindes efter dem Iore den 4 juni med Jrsudbararen Xils Hansson 2, Helst ser Erik, att man Bitinde HI& till att a-vslnla ett f6rbund rataan
giftesmal. Legaterna i tuppdrag att iorst framföra detta förslag, giveta71s Identiskt med det »foedus off- et defensiuum>>, som föreslagits I januari ". I nödfall, heter det id are i denna »hemliga» instruktion, m 5 dock a r e n giftermilskontrabi, av- slutas i e~~ligl-nel med det ovan refererade Grslaget, sedan saaadebuden Inhämtat noggrana-aa upplysningar 01.11 fïôkens
person och fatt 1öRe om BiillsEandPg renunclatlon fian Dan-
mark och Yorge &. Ha legaterna redan p5 annat hall inlett annderiiandliiigar om giftermal j, kunna de rn6ja sig med att
söka f5 et% förbund till stand, Samtidigt Rarmed bad Erik sin syster Cecilia, stadd på resa med sin make geriom Europa, att i den mån det r a r rnöjllgl unders2Qdja den lotlaringslca glanen
Resonnemarigen i deni-nca instruktion iiro belysande f6i-
Ilet b ö r aiiniiiirlias, a t t vid giftermBlslic~iit~'aZbtets omarbetande enn punkt o m brboga a r t i k l a r inryclits; r i d a r e framiiilies a l l kvlnnnor ej ha arrsriitt i Sverige.
Inford i Riksregistraturet for den 1 4 juli 1365. Se o r a n sid. 44 och nledrril sid. 30.
L Som sedel till denna »hemliga)> instrirktion forekon-nmer Eriiis ofta
citerade slrildring a r s i t t kriiiilliga slroiihelsideal ( t r j e l i t i Sv. Fatburen, I d p ~ l i i i $ e n , sid. 152 f.).
"mf. ovan sid. 1 3 .
innebijrden P Erlks s5 kallade gifiern~alsplaner, ej blott Biii., utan 2 ~ e n p5 aradra hHLE l. En annan sida a v a ~ s i k t e r n n
med sadana projekt HaHarliigges av en anraan pass^ k a m m a instruktion: ehuru ganaale kung Christiern a r mycket hatad i S ~ e r i g e , vore dock ett f i r b u n d med de 1othringsk.e nyttigt,
»op5 thet \vare fnennder m 5 f k @ha ther aff nmigenn %a.-
sl<reckel8sse, nar ryclaiek vthsprides, att wij oss vdi sadann1 m5nnaligitt fbrbinndh
. .
. YnnBa-ERe)), Det gallde
att hos Dan- anark och dess beindsGrvantei. i Tysklanad ~ a e % i a aHvar%iga farhigorFörbindelserna med Lotlaringen P;natos naramare gen.om eti nytt budskap diiirifrån. Vid ungefiia- samma tid som kapten Nico%as liaade kapten CsBorl och Simon Losson a v l ~ r d a t s ti%i Sverige. De Biade Z april sammanfraflal med GyIIea-xskieana i Danzig och överlagt med hon on^^
K
Sverige upps68nte da: konungen och Mornayg f r i n den siskriiipxnnde medf6sde de Irern e t t brev till B4ristBna rörande de ~ I l l k o r , som kunde erlsjudas H hiindelse av hrisund D5 de -. troligen i mittenav augusti - antriidde Aterresan, 1nedf6rde de iiven en %r-
seglad Enopia av den p 5 sveamslna avfattade f6reskrifi
k r
tunder- handlimgarnas firaonde, som tidigare siinis till legaterna med Xils Hansson, d5 konungen "aiknaade med rn6,jHlgheien att denna icke k o m ~ i l i l frann. Eörhaindliaagaraia syntes eraia p:Iletta galler s9rsliilt de Baessis1i:r planerna, rilliet i animiat sarnmaiil~aiig skail belxsas.
I sammanilang P~iirmed applog Erii; ocksa underliandlirigar med Hani- hurg, a.. samrnia a r t so111 r e d a n skisserats i Treit von Bergs s t o r a plan al.
fijiegåe~ide a r ocli d 5 dis%rntere:s i brevviixliiigei~ mrllarn honumigen och Gyllen- siierrra. Det gillde nlr a t t f5 Harnburgs sl6cl i sjokniget och sibunda vinna e n fast punlit utanför Ostersjöin; i v e n den ditmarska förbundsplaliei~ \.ar deiilia s o m m a r föremhi f i r Eriiis intresse (brev tia! Gyllenstierlir, den 4 j u n i 1565 s a m t försiag iiil f ö r b u n d med Hamburg, Mib~sregislratiaret). Huvud- tanl<arlia f d e l Eergslra projelrtet hade saluiidn nai Q r e i g a t t i den svenska politiken. I sadant sanamaillsar>g böra lilialeiles Erilis ~iarmaia(Ieni till JB'eirn,::. ses, iiren de p å t ä n k t a redan 1564.
Detta 3,Iornays brev (Elecueil) ger liltsom d e t o r a n (sid. 47) ocii.i,a- lade meddelandet r i t t g i e n d e utfistelser. :$veii l a L r k u n n a i v 5 fOridarinagsgusi-
d e r tankas.
