Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga
institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms
universitet, 2011
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
1 Inledning
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 22 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2011. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2011 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av
publiceringsåren 2007-2010, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx).
I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 7 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (268). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (106), medan CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) har det näst största, 59. Två institutioner – RPR (Institutionen för reklam och PR) och STAT(Statistiska institutionen) – har producerat mindre än 10 publikationer.
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 22 samhällsvetenskapliga institutioner samt
juridiska institutionen, 2011.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
BU 19 12 1 6 1 1 0 2 0 9 51 CHESS 59 9 0 1 3 0 0 1 0 2 75 DSV 48 13 0 181 1 6 0 2 0 17 268 EH 19 30 2 12 2 3 1 7 3 8 87 FE 28 20 2 45 9 6 1 3 1 0 115 IIES 31 5 0 3 2 3 0 8 1 12 65 ISA 38 25 1 1 3 3 0 9 0 9 89 JUR 36 20 1 2 14 2 0 6 3 38 122 KG 14 21 0 4 1 2 0 2 6 5 55 KRIM 12 13 2 2 1 1 1 4 2 2 40 NE 39 8 0 0 0 6 0 6 1 1 61 PD 20 36 2 21 3 12 2 3 5 3 107 PSY 106 9 0 31 3 9 0 5 1 14 178 RPR 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 SA 5 10 0 2 1 1 0 0 1 2 22 SCORE 9 18 0 13 5 0 0 1 2 0 48 SOC 42 13 2 6 2 7 0 1 1 3 77 SOFI 40 24 1 1 1 1 0 29 2 4 103 SoRAD 41 8 1 1 0 0 0 2 2 1 56 SP 6 1 0 7 1 0 4 0 0 3 22 STAT 6 0 0 0 0 1 0 0 0 0 7 STRESS 45 4 0 0 1 0 0 0 0 0 50 SV 31 19 2 0 1 8 0 0 2 23 86
2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 23 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2010 till 2011. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i
(antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats.
Störst publikationspoäng för 2011 har DSV: 118,9, vilket utgör 11,6 procent av den totala publikationspoängen för året. Näst störst publikationspoäng har PSY, 92,6, följd av FE (Företagsekonomiska institutionen), 87,8. En avsevärda procentuell ökning av
publikationspoängen står NE (Nationalekonomiska institutionen) för. Gällande SCORE:s (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) stora ökning får man ta hänsyn till att enhetens poäng för 2010 var mycket låg (2,3).
För fyra av institutionerna – SA (Socialantropologiska institutionen), SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning), IIES (Institutet för internationell ekonomi) och NE – hänförs mer än 37,0% av författarandelarna till publiceringsnivån 2.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2011 för 22 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska
institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck (”-”) i den tredje kolumnen indikerar att den motsvarande institutionens poäng för 2010 var lika med 0.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Sam-fak/jur 1029,2 7,9 100,0 794,6 80,8 19,2 52,4 44,8 2,9 BU 33,2 38,1 3,2 25,1 76,8 23,2 62,4 33,7 4,0 CHESS 56,0 15,5 5,4 34,4 68,7 31,3 87,0 11,9 1,0 DSV 118,9 26,0 11,6 151,3 98,7 1,3 20,3 79,7 0,0 EH 36,2 25,8 3,5 32,8 89,8 10,2 33,0 62,9 4,1 FE 87,8 39,9 8,5 71,7 93,3 6,7 27,0 66,5 6,5 IIES 42,5 8,2 4,1 21,7 60,7 39,3 69,2 25,8 5,1 ISA 48,8 3,9 4,7 35,3 79,5 20,5 66,5 30,7 2,8 JUR 81,1 -10,8 7,9 47,3 82,0 18,0 53,6 30,3 16,1 KG 18,3 -9,4 1,8 21,4 98,4 1,6 40,9 59,1 0,0 KRIM 17,3 11,1 1,7 15,5 77,5 22,5 61,4 38,6 0,0 NE 49,9 168,1 4,8 30,2 62,5 37,5 85,1 14,9 0,0 PD 52,8 -16,5 5,1 47,5 88,1 11,9 31,9 65,6 2,5 PSY 92,6 21,2 9,0 59,3 72,1 27,9 85,6 12,7 1,7 RPR 0,0 - 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SA 23,9 8,5 2,3 13,9 47,9 52,1 26,9 65,9 7,2 SCORE 18,5 705,8 1,8 12,3 77,7 22,3 33,1 58,8 8,1 SOC 57,3 36,0 5,6 38,3 69,4 30,6 73,6 23,8 2,6 SOFI 60,4 -17,5 5,9 42,7 65,5 34,5 68,1 30,8 1,2 SoRAD 52,1 -11,3 5,1 31,7 58,5 41,5 74,7 25,3 0,0 SP 8,3 -60,1 0,8 7,2 83,3 16,7 42,0 58,0 0,0 STAT 6,0 -4,8 0,6 4,0 75,0 25,0 100,0 0,0 0,0 STRESS 24,3 4,5 2,4 16,8 76,5 23,5 94,0 6,0 0,0 SV 42,8 -23,1 4,2 34,2 75,6 24,4 71,7 28,3 0,0
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2011. Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har CHESS och SoRAD störst poäng, 2,1.
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).
Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA
BU 33,2 0,9 CHESS 56,0 2,1 DSV 118,9 1,9 EH 36,2 1,3 FE 87,8 1,2 IIES 42,5 2,0 ISA 48,8 0,8 JUR 81,1 1,0 KG 18,3 0,5 KRIM 17,3 0,7 NE 49,9 1,1 PD 52,8 0,6 PSY 92,6 0,9 RPR 0,0 0,0 SA 23,9 0,8 SCORE 18,5 1,6 SOC 57,3 0,9 SOFI 60,4 1,0 SoRAD 52,1 2,1 SP 8,3 0,3 STAT 6,0 0,3 STRESS 24,3 1,1 SV 42,8 0,7
2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid
Tabell 4 ger dels de 23 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 2007-2011, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fem åren. DSV har det största medelvärdet. Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika
medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren 2008-2010.4 Exempel på
Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2011 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en
kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Enhet 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde, 2007-2011 sam-fak/jur 492,4 710,3 673,0 953,7 1029,2 771,7 BU ‐ 4,3 21,5 24,0 33,2 20,8 CHESS 24,4 30,5 49,9 48,5 56,0 41,9 DSV 27,4 46,9 102,7 94,4 118,9 78,1 EH 15,1 11,1 4,7 28,8 36,2 19,2 FE 40,1 31,1 0,8 62,8 87,8 44,5 IIES 29,6 22,0 14,1 39,3 42,5 29,5 ISA 45,3 50,4 56,3 47,0 48,8 49,6 JUR 70,5 78,1 22,0 90,9 81,1 68,5 KG 18,2 20,4 27,7 20,2 18,3 21,0 KRIM 8,6 8,1 7,0 15,6 17,3 11,3 NE 15,5 26,0 1,5 18,6 49,9 22,3 PD - 31,2 22,0 63,2 52,8 42,3 PSY 51,2 76,8 82,4 76,4 92,6 75,9 RPR 0,0 0,0 1,5 0,0 0,0 0,3 SA 35,3 21,5 20,2 22,0 23,9 24,6 SCORE 6,0 18,0 4,5 2,3 18,5 9,9 SOC 50,7 38,4 51,2 42,1 57,3 47,9 SOFI 42,1 53,9 54,4 73,2 60,4 56,8 SoRAD 22,5 15,6 30,4 58,8 52,1 35,9 SP - 6,5 5,2 20,9 8,3 10,2 STAT 2,8 6,8 2,2 6,3 6,0 4,8 STRESS 8,2 23,0 22,6 23,3 24,3 20,3 SV 49,4 36,6 48,2 55,7 42,8 46,5
Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2011.
Tabell 5 ger dels de 23 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2011, dels, för varje institution, medelvärdet över de fem åren. CHESS har det största medelvärdet, 1,8. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. En starkt stigande trend uppvisas av SoRAD.
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0 120,0 2009 2010 2011 Pub ‐poäng (glidande medelvärde) År BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV
Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2011 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”)
i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Institution 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde, 2007-2011 BU - 0,4 1,0 1,5 0,9 1,0 CHESS 1,4 1,8 2,1 1,8 2,1 1,8 DSV 0,7 1,7 1,8 1,3 1,9 1,5 EH 0,5 0,4 0,2 0,9 1,3 0,7 FE 0,6 0,9 0,0 0,9 1,2 0,7 IIES 2,2 1,6 0,8 1,5 2,0 1,6 ISA 0,7 1,0 0,7 0,7 0,8 0,8 JUR 0,9 1,2 0,3 1,3 1,0 0,9 KG 0,6 0,7 0,9 0,6 0,5 0,7 KRIM 0,5 0,6 0,5 0,9 0,7 0,6 NE 0,5 0,8 0,0 0,5 1,1 0,6 PD - 0,5 0,3 1,0 0,6 0,6 PSY 0,7 1,1 1,0 0,7 0,9 0,9 RPR 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 SA 1,2 1,0 1,0 1,0 0,8 1,0 SCORE 0,4 1,3 0,3 0,1 1,6 0,7 SOC 0,9 0,8 1,1 0,7 0,9 0,9 SOFI 0,8 1,2 1,1 1,4 1,0 1,1 SoRAD 1,2 0,8 1,4 2,7 2,1 1,6 SP - 0,4 0,2 0,9 0,3 0,5 STAT 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 0,3 STRESS 1,7 1,5 1,4 1,1 1,1 1,4 SV 1,0 0,9 1,1 1,0 0,7 0,9
Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren
2007-2011.
3 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden
I tabell 6 återfinns för de 23 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI5/Thomson Reuters -tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. STRESS
(Stressforskningsinstitutet) den största andelen ISI/Thomson Reuters- artiklar, 95,6%.
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2009 2010 2011 Pub ‐poäng/ÅA (glidande medelvärde) År BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV
Tabell 6. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter. Enhet ISI BU 7/19 (36,8) CHESS 51/59 (86,4) DSV 20/48 (41,7) EH 5/19 (26,3) FE 11/28 (39,3) IIES 25/31 (80,6) ISA 22/38 (57,9) JUR 3/36 (8,3) KG 7/14 (50,0) KRIM 7/12 (58,3) NE 29/39 (74,4) PD 10/20 (50,0) PSY 92/106 (86,8) RPR 0/0 (0,0) SA 1/5 (20,0) SCORE 5/9 (55,6) SOC 37/42 (88,1) SOFI 26/40 (65,0) SoRAD 31/41 (75,6) SP 4/6 (66,7) STAT 5/6 (83,3) STRESS 43/45 (95,6) SV 17/31 (54,8)
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
BU Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen6 CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa DSV Institutionen för data- och systemvetenskap
EH Ekonomisk-historiska institutionen
FE Företagsekonomiska institutionen
IIES Institutet för internationell ekonomi
ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
JUR Juridiska institutionen
KG Kulturgeografiska institutionen
KRIM Kriminologiska institutionen
NE Nationalekonomiska institutionen
PD Institutionen för pedagogik och didaktik7
PSY Psykologiska institutionen
RPR Institutionen för reklam och PR
SA Socialantropologiska institutionen
SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor
SOC Sociologiska institutionen
SOFI Institutet för social forskning
SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
SP Specialpedagogiska institutionen
STAT Statistiska institutionen
STRESS Stressforskningsinstitutet
SV Statsvetenskapliga institutionen
6
Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap bytte 2011-01-01 namn till Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
7
Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete och Pedagogiska institutionen har slagits samman (2011-01-01) till Institutionen för pedagogik och didaktik.
