Svenska namn pi vira jordliipararter (Coleoptera:
Carabidae)
uArex LJUNGBERG
Ljungberg, H.: Svenska namn pi vira jordliipararter (Coleoptera: Carabidae). [Swedish names for the Swedish ground beetle species (Coleoptera: Carabidae).1 - Ent. Tidskr.
120 (4): 185-195. Lund, Sweden 1999. ISSN 0013-886x.
A list of suggested Swedish names for the ground beetles (Coleoptera: Carabidae) naturally occurring in Sweden is given. Vernacular names may facilitate communication between entomologists on one hand and laymen, media and government agencies on the other hand.
This is becoming increasingly important as insects receive more attention in nature conser- vation and biodiversity studies.
H. Ljungberg, Kvartiirgeologiska avd., Lunds Universitet, Tornav. 13, 223 63 Lund, Sverige.
Inledning
Entomologer iir ett konservativt sldkte. Har man alltsedan tioirsildern vant sig vid att anviinda la- tinska namn pi sina favoritdjuq har man svirt att fdrstfl varfcir dessa namn skall utgcira ett sidant ociverstigligt hinder fcir fcirstflelsen hos minga mdnniskor. De latinska namnen Zir ju bide vack- ra, melodiska och (oftast) ratt korta och ldttstava- de. Icke desto mindre iir latinet en stdtesten f6r minga, och det iir oiindligt mycket laftare att viicka intresse fdr ett djur om det finns ett svenskt namn att tillgfl. I takt med att insekterna nu rciner
allt stdrre intresse i naturvirdsarbetet viixer be- hovet av bra svenska namn pi arterna. Niir di
inga vedertagna namn finns fdr det stora flertalet arter iir frestelsen stor, fcir den som skriver en po- puliir artikel eller en inventeringsrapport, att hitta pi egna namn. Detta leder liitt till att en fcirvirran- de och vildvuxen namnflora uppsdr, d[r en och samma art kan gi under flera olika namn, eller diir samma namn anvlnds om flera olika arter.
Ett annat problem med att endast vissa arter
(ofta antingen de srillsynta/rcidlistade eller de
vanligaste och mest idgonfallande) begivas med svenska namn, iir risken att dessa namn konstrue- ras pi ett sidant szitt att det blir svirt att pfl ett konsekvent och harmoniskt siitt namnge de 6vri-
ga arterna i familjen. Man har si att siiga redan
frin bdrjan milat in sig i ett hdm, och tvingas hiinga pi allt liingre och mer krystade prefix fdr
att finna namn 6t de resterande arterna. Jag tycker diirfdr det iir viktigt att den som fdrfattar svenska namn tar ett helhetsgrepp pi en hel familj (eller nigon annan naturligt avgriinsad enhet), och inte
"plockar russinen ur kakan".
Om bakgrunden till denna lista
Jordkiparna dr, efter kortvingarna och vivlarna, vflr tredje stcirsta skalbaggsfamilj, med i runda tal 360 svenska arter (Lundberg 1995). Minga av arterna ar stora och idgonfallande, ochjordltipar- na iir med all rdtt en populiir grupp bland amatcir- entomologer. Tillgingen pi modern bestiim- ningslitteratur dr mycket god: den utmdrkta jord- lcipardelen i Svensk Insektfauna (Lindroth l96l)
finns fortfarande att kcipa, och dessutom har bide adulter och larver behandlats i serien Fauna En- tomologica Scandinavica (Lindroth 1985, 1986;
Luff 1993). Tack vare suverdna faunistiska arbe- ten av Carl H. Lindroth 6r ocksfl den grundldg- gande kiinnedomen om vira jordlcipares utbred- ning och levnadssiitt god (Lindroth 1945, 1949),
185
Hdkan Ljungberg
och framfdr allt i Centraleuropa har familjen se- dan liinge varit fdremil fdr ekologiska studier (se t.ex. Thiele 1977). Aven i naturvirdssam- manhang iirjordl<iparna en viktig grupp. De spe- lar en framtriidande roll i faunan vid striinder av rinnande vatten (Berglind m.fl. 1997), i myrar
(Jonsell 1995) och inte minst i jordbruksland- skapet, diir siviil betes- och slitterhiivdade strandiingar (Ljungberg 1994, 1995) som torra, sandiga naturbetesmarker (Ljungberg 1999) iir klassiska jordkiparmarker. Totalt stflr 67 av v6ra jordltipararter upptagna i den svenska rtidlistan f6r evertebrater (Ehnstrtim m.fl. 1993), en siffra som kommer att stiga med ytterligare nigot tio- tal i och med den niira fdrestiende revideringen av rcidlistan (Ehnstrdm, pers. komm.). Faktum iir att det var just rddlistan som pi allvar viickte mitt eget intresse fdr trivialnamnsiittning. Denna publikation inneh6ll niimligen svenska namn pi
nigra av varajordltipare, och flera av dessa slog mig som riitt miirkliga konstruktioner. Ett exem- pel iir "svarthornad sammetsldpare" (Chlaenius nigricornis). Visst 6r "sammetslcipare" ett bra namn pfl arterna i sliiktet Chlaenius, vars tata kroppsbehiring ger dem ett karakteristiskt sam- metsskimmer; men artepitetet "svarthomad"
diiremot iir blott en ordagrann civerstittning av ett latinskt namn som i sig itr fullstiindigt missvis- ande. Fcirutom att en icke-entomolog knappast kan fcirv[ntas kdnna till att "horn" i detta sam- manhang syftar pi antennerna, hdr C. nigricor- nis till den minoritet av sliiktets svenska arter sominte har enfiirgat svarta antenner. Dessutom kiinde jag att en si pass vacker art (se omslags- bilden) fdrtjiinade ett mer milande och, om man
si vill, mer poetiskt namn dn en trist beskrivning av antennfiirgen. Ett annat exempel ur rddlistan lir "blihuvad mosslcipare" (Lebia cyanocepha- /a). Fdr det fcirsta iir skalbaggens fdrgteckning kontrastrik med undantag cv huvudet, som iir svart med blott svag metallglans (det iir tiick- vingama som iir knallbli), fOr det andra har ar- ten ingen anknytning till vare sig mossar eller mossor, och fcir det tredje iir konstruktionen rent
sprikligt dubiOs (det borde rimligen heta bl6- h6vdad i stiillet f6r blahuvad). Jag liter det riicka med dessa tvi exempel, och hoppas att ldsaren
hiller med mig om att ett samlat grepp var av nciden.
Ent. Tidskr. 120 (1999) Om principerna ftir namnsittningen
Den filosofi som legat till grund fcir de svenska namnen i denna artikel har utformats och disku- terats i samarbete med Mattias Forshage, som fcirbereder en liknande artikel om de svenska bladhorningarna. Vir grundliiggande samstam- mighet till trots si gflr det nog att finna exempel
pi smA skiltnader i filosofi och preferenser i vira
respektive namnval, och det iir naturligtvis inget
fel i det. Mattias' imponerande arbete (som kommer i nzista nummer av Entomologisk Tid- skrift) innehflller etymologiska och historiska hiirledningar av bide svenska och latinska namn och kontrasterar hiirvidlag mot min egen mer liittsinniga och "historielcisa" approach, diir jag helt sonika bortsett helt frin tidigare givna namn, om jag inte funnit dem vara tillrackligt
bra. Eftersom jordldparna dr en sfl pass mycket artrikare grupp iin bladhorningarna ger jag inte heller nigra detaljerade ftirklaringar av mina namnfcirslag, detta fcir att undvika att denna arti- kel sviiller ut dver alla anstiindighetens grlinser.
Min strdvan har varit att hitta sprakliga kon- struktioner som dven fdr lekmannen anknyter pi
ett milande siitt till nflgon egenskap hos djuret:
form, ftirg, fddoval, habitatval eller liknande, nigot som fdrhoppningsvis skall gcira flertalet av mina fiirslag lAtta att f6rsti. Namnen fir giir-
na vara sliende eller "klatschiga"
- det under-
lattar bara fdr minnet. Roger Pettersson myntade exempefvis namnet "kramplcipare" for Broscus cephalotes, och den som nigon ging har sett en Broscus gi i fcirsvarsstiillning, gldmmer inte det namnet. Ddremot bcir namnen inte oavsiktligt viicka munterhet, varfiir jag har undvikit kon- struktioner i stil med "blisvart brunbagge"
(Ehnstr6m m.fl. 1993). F<ir Ocys quinquestria- /us (som fcirmodas leva i anslutning till gnagar- bon i husmurar) valde jag siledes enligt fcirsik- tighetsprincipen namnet "murlcipare" framfdr det alternativa "musl6pare"; detta fdr att undvi- ka olyckliga associationer till bl.a. datorviirlden.
Sist men inte minst
- fcir att svenska namn skall ha nigon praktisk anviindbarhet fflr de ej vara alltfcir tungvrickande, och jag har genomgiende stravat efter att hilla namnen si korta som mcij-
ligt. Namn som "aspbladskaftdviirgmal" eller
"strandmaldrtgallvecklare" ger fdrvisso mycket information om arternas ekologi och systematis-
Tidskr.
ka tillhtirighet, men den som fdrsdker siiga dem
fort tio ginger torde bli varse deras fonetiska brister.
Roger Pettersson (1989) gav svenska namn
pi alla skalbaggsfamiljer, och fcireslog ocksi att familjenamnets sista led ingir i sliikt- och art- namnen. Pi det slittet ffu: de flesta svenska jord- lcipare namn som slutar med "-l6pare". Sliikt- namnen fir sedan ytterligare ett led; sh att Bem-
b i di on f ir heta "strandlO p arc", A g on um "kiinlo - pare" o.s.v., och artnamnen bildas sedan genom att ytterligare led ltiggs till: Bembidion fellmani blir "jokkstrandkipare" (efter habitatvalet), B.
lunatum blir "minstrandldpare" (efter det latin- ska namnet, som syftar pi fiirgteckningen), o.s.v. Detta system rir bra och logiskt, men kan i vissa fall, siirskilt inom de strirre sldktena, leda
till linga och otympliga eller pi annat siitt olyck- liga konstruktioner. Jag har hillit mig till detta system diir det har passat, men har fl andra sidan inte tvekat att avvika diir det har kiints pikallat.
Betrdffande sliiktnamnen sfl finns ju undantag redan sedan gammalt, t.ex. den viilkiinda bom- barderbaggen (Brachinus crepitans). Jag har inte heller tvekat att gcira ytterligare avsteg frin
denna princip: t.ex. harjag gett slAktet Dyschiri-
u.r namnef "griivare" i stiillet fdr det otympligare
"griivlcipare". Dessutom har det i vissa fall kdnts motiverat att skilja ut vissa arter ur ett sliikte; si
har jag t.ex. givit namnet "snabblcipare" 6t de Bembidion-arter som inte med brista vilja kan karakteriseras som strandlevande (t.ex. den ut- priiglat xerofila B. nigricorne.). Har man givit
namnet "svartlcipare" it slAktet Pterostichus, sit.
vill man p6 samma sritt gtirna skilja ut de vackert metallf?irgade, dagaktiva arterna under namnet
"sollcipare". Denna indelning rikar av en hiin- delse sammanfalla med undersliiktet Poecilus, som redan idag ges sl[ktstatus i viss centraleuro- peisk litteratur. Att den mattsvarta P punctulatus
di hamnar bland sollciparna gcir mig diiremot inget, eftersom den iir utpriiglat viirmekriivande och enligt vissa uppgifter rentav heliofil. Ett an- nat exempel dr Dromius, diir det bland de triidle- vande arterna ("triidlcipare") finns en grupp av arter som iiven de kliittrar i vegetationen. men i h<igvuxna grds och halvgriis snarare en i ffad
("griisl0pare"). Det gtir inte heller nflgot om de svenska "sltiktena" skdr tvdrs 6ver de systema-
Svenska namn pd jordldpare tiska enheterna. Niir sliiktet Elaphrus fitt nam- net "gropliipare" (efter tiickvingarnas karakte- ristiska skulptur) kdnns det naturligt att ge den niirbesliiktade Blethisa multipunctata namnet
"stor groplOpare". Analogt kallar jag Perileptus areolatus "dviirgstrandldpare" ftir att betona dess systematiska och ekologiska samhdrighet med sliiktet Bembidion.
I de fall artepitetet varit tillriickligt unikt och mfllande, har jag ofta fcirkortat namnet genom att helt enkelt utesluta sliiktnamnet. Pi si siitt kallar jag Pterostichus aterrimus "lacklcipare", i stiillet fcir det klumpigare "lacksvartldpare". Det hindrar ju inte att den eir en svartlcipare, pi sam- ma satt som svarthettan(Sylvia atricapilla) tir en sflngare. Fcir de stora och vdlkiinda Carabus-ar- terna har jag siirskilt vinnlagt mig om att skapa korta och sliende namn, genom att ge dem det korta sliiktledet "-ldpare" (Carabus iir ju dessut- om typsliiktet frir hela familjen Carabidae). Det ofta anv[nda men klumpiga namnet "violett jordlOpare" fdr C. violaceus harmonierar i detta avseende illa med de korta och ktimfulla nam- nen pi vira civriga Carabus, varf6rjag efter viss
vinda valt att ersetta det med "purpurkipare".
Niir ett sliikte innehiller mer iin en svensk art, har jag valt att inte ge den vanligaste arten sam- ma namn som sliiktet. Jag vill giirna kunna skri- va "sl6ktet Panagaeus (korskipare) innehiller tvi svenska arter: P cruxmajor (stor korslcipare) och P. bipustulatus (mindre korslcipare)", vilket man inte kan gcira om man gett nigon av arterna det kortare namnet "korslcipare". Jag tror dessut-
om att det kan leda till fdrvirring om en afis namn dr blott en ftirkortad version av en annan arts namn.
Om namnlistorna
Listan ges hiir nedan i tvi versioner: en i syste- matisk ordning, och en i alfabetisk ordning efter
det svenska namnet. Den sistniimnda listan fungerar som ett register och gdr det latt att hitta den latinska motsvarigheten till ett givet trivial- namn, om behov diirav skulle uppst6. Nomen- klaturen i den fdrsta listan fciljer senaste "Cata- logus" (Lundberg 1995), med tilliigget att kol- lektivarten Agonum moestum ersatts av de tvi
arterna A. duftschmidi och A. afrum, samt att A.
187
Hdkan Ljungberg
hypocrita har lagts till (se Ljungberg 1996). In- fOrda arter och arter vilka endast pitrziffats till- ftilligt i landet (t.ex. de talrika arter som endast pitreffats i vinddrift) har ej begivats med svens- ka namn. Om nigon av dessa arter i framtiden skulle etablera sig i landet (Bembidion quadri- pustulatum verkar vara pi god viig, fdr att niim- na ett exempel) eller behov av annat skiil skulle upps6, Zir det ju latt att gdra tilliigg till listan. A andra sidan har jag inkluderat tvi arter vilka iinnu ej pitriiffats i landet, eftersom de kan fdr- viintas fOrekomma dven hos oss. Dessa dr Cala- thus mollis och Stenolophus skrimshiranus . Hdr- igenom villjag siitta lite press pi de sydsvenska samlama
- inklusive mig sjiilv
- att leta fram
dessa fcirmodligen fdrbisedda arter. Taxa under
artnivi har negligerats, med Carabus problema- /icus som enda undantag. Denna art dr den enda jordldpare som inom landet representeras av mer dn en underart, och jag har inte fcirsummat att ge de tre underarterna varsitt namn.
Under den tid denna lista cirkulerat i en preli- mindr, inofficiell version har jag sjllv och andra anviint vissa av namnen i olika publikationer (se t.ex. Ljungberg 1994, 1995). Hitrvid har olyck- ligtvis iiven en del namn kommit i tryck, som jag senare bestiimt mig f<ir att dverge till f6rmin fdr andra konstruktioner. Jag ber liisaren om ursdkt fcir att jag nu pfl detta satt synonymiserar mina egna namn. Fdrhoppningsvis skall publiceran- det av denna frirteckning leda till en stabilisering av namnsattningen, itminstone genom jag sjZilv
hiller mig i skinnet.
Till sist vill jag giirna understryka att de svenska namnen iir tiinkta att anviindas som komplement till de latinska, och iin si liinge var- ken kan eller bdr ersatta dem pi nigot siitt. Vill
man anviinda sig av svenska namn iir det enligt min mening liimpligast om varje art fOrst pre- senteras med bida namnen, t.ex. som "spdkl6- paren (Nebria livida)". Om arten sedan dyker upp fler ginger i samma stycke eller kapitel, kan man naturligtvis skippa det latinska namnet f6r liisbarhetens skull; men det 6r irriterande niir man 6ven som gammal iirrad coleopterolog tvingas leta igenom linga artlistor i slutet av en bok fOr att finna ut vilken art som avses med
"gulbent kamklobagge" pi sidan 150. Kanske kommer vi inom en inte alltfiir avldgsen framtid
Ent. Tidskr. l2O (1999) finna namn som "blek gdlldpare" lika sjiilvklara som "kungsfiskare" eller "sileshir", men dit har vi nog en bit kvar dn.
Tack
Friljande personer har under olika skeden av arbetet tagit del av mina namnf<irslag och liimnat synpunkter och f0rslag till ftirbiittringar: Bengt Andersson, Ny- bro; Sven-Ake Berglind, Uppsala; Mattias Forshage, Huddinge; Ragnar Hall, Lund; Roger Pettersson, Ume6; Hans Silfverberg, Helsingfors; Mikael Sdrens- son, Lund och Bert Viklund, Johanneshov. Listan har vunnit oerhcirt mycket pi deras medverkan
- eventu-
ella kvarstiende brister tvingas jag dock ensam ta pi
mig ansvaret fiir.
Vetenskapliga namn
- svenska namn
Leistus rufomarginatls(Duft.) storkindkipare L. terminatus (Hellwig)
L. ferrugineus (L.) Nebria livida (L.\
N. nrlescens (Striim) N. nivalis (Payk.) N. brevicollis (Fabr.) N. salina (Fairm. & Lab.)
brokig kindliipare rostrdd kindldpare
sptikkipare nordlig nattltipare sn6ltipare allmen nattldpare alvarnattl6pare Pelophila borealis (Payk.) iilvldpare Notiophilus aesthuansMotsch. slankrigonliipare
N. aquaticus (L.) heddgonldpare
N. palasrris (Duft.) fukttigonltipare N. germinyiFawel koppariigonliipare N. rufipes Curlis skflnsk 6gonl6pare
N. reilteriSpaeth grandgonlopare N. biguttatus (Fabr.) fl[ckig dgonliipare Lo rice ra pilicomis (Fabr.)
Calosoma syc ophanta (L.) C. inquisitor (L.) C. maderoe (Fabr.) C. reticulatum (Fabr.)
Carabus antensis Herbst C. granulatus L.
C. clathratus L.
C. cancellatus Illiger
C. nemoralis M;Jller C. hortensis L.
C. glabratus Payk.
C. problematicus Herbst ssp. gal/lcns G6hin ssp. wacfrei Bom ssp. strandi Born
borstl6pare
stor larvmtirdare mindre larvmdrdare hedlarvm0rdare alvarlarvmdrdare
hedkipare bronsl6pare natliipare kopparkipare parkl6pare triidgirdsl6pare stilltipare bliliipare sydlig blildpare nordlig blil6pare lapsk blil6pare
Ent. Tidskr. 120 C. nitens L.
C. convexus Fabr.
C. intricatusL.
C. violaceus L.
C. coriaceus L.
Cyc hrus caraboide s (L.) Cicindela sylvaticaL.
C. hybridaL.
C. maritima Latr. & Dej.
C. campestris L-
Omop h ro n limbatum (F abr.)
B le thi sa mu I tipunc tata (L.)
Diac he ila arctica (Gyll.\
Elaphrus lap ponicus Gyll.
E. uliginosusFabr.
E. cupreus Drft.
E. riparius (L.) Clivina fossor (L.) C. collaris (Herbst)
Dy sc hirius lftoracicus (Rossi) D. obscurus (Gyll.)
D. angustatus (Ahrens) D. politus (Dei.) D. impunctipennis Dawson D. chalceusEichson D. salinus Schaum D. aeneus (Dej.) D. luedersiWagner D. septentrionum Munster D. nigricornis Molsch.
D. intermedius Ptilzeys D. laeviusc ulus Pttzey s
D. globosus (Herbst)
B rachinus c repitans (L.)
B roscus cephalotes (L.)
Miscodera arcticc (Payk.)
Patrobus septentrionis Dej.
P. australis J.Sahlb.
P assimilis Chaud.
P. atrorufus (Stom)
Rhysodes sulcatus (Fabr.) P e rileptus a reolalas (Creutzer) Aepus marinus (Stom)
guldltipare kullerl6pare bokskogsl6pare purpurltipare liiderltipare sniickldpare
skogssandjiigare brun sandjiigare strandsandjiigare grtin sandjiigare klotltipare
stor gropldpare myrl6pare
kiillgropl6pare bred gropldpare bronsgropliipare griin gropliipare
allmiin mullvadsl6pare brokig mullvadsl<ipare
sandgrivare sarilnetsgrevare mjiilgriivare nipgriivare dyngriivare saltgriivare kustgriivare lergriivare k6lgriivare iilvgrtivare mossgravare lgriivare brantgriivare dviirggr?ivare bombarderbagge krampltipare bj6mmossltipare
nordlig sumpl<ipare l6vsumpl0pare smal sumpltipare brun sumpl6pare hakbagge dviirgstrandliipare tidvattenl6pare
Asaphidion pall?es (Duft.)
A. flavipes (L.) A. curtum (Heyden)
Bembidion velox (L.) B. lapponicumZett.
B. argenteolum Nrens B. litorale (Olivier) B. nigricorne Cyll.
B. lampros (Herbst) B. properans (Steph.) B. obtusum (Aud.-Serv.) B. bipunctatum (L.) B. ruficolle (Panz.) B. p a llidip e nne (llliger) B. tetragrammumChaud.
B. fellmani Mann.
B. dfficile (Motsch.) B. prasinum(Dtft.) B, hyperboraeorurn Munst.
B. virens Gyll.
8. hasti Sahlb.
B. mckinleyiFall B. deletum Ald.-Sew.
B. grapii Gyll.
B. yukonumFall B. dauricum (Motsch.) B. stephensi Crotch B. lunatum (Dutt.) B. tetracolumSay B. bruxellenseWesmaLl B. petrosumGebler B. andreae (Fabr.) B. femoratum Slurm B. saxatile Gyl[
B. dentellum (Thunberg) B. tinctumzgltercaeda B. varium (Olivier) B. semipunctatun (Don.) B. obliquumStwm B. minimum (Fabr.) B. azurescens (Dalla Tone) B. articulatum (Panz.) B. doris (Panz.) B. schuppeliiDej.
B. gilurpes Sturm B. lumigatum (Dtfi.) B. assimile Gyll.
B. clarkii (Dawson) B. transparens (Gebler)
stor sidenl6pare liten sidenl<ipare boksidenltipare
sandspegelliipare fjallspegell6pare silverltipare brokig spegell6pare ljungsnabbltipare miissingsltipare lersnabbldpare knubbig snabbltipare kopparstrandl6pare guI strandltipare blek strandldpare vitfl iickig strandltipare jokkstrandl6pare svir strandltipare klapperstrandl6pare lappstrandl<ipare bronsstrandltipare fiiillstrandl6pare blig16n strandliipare griin snabbldpare nordlig snabbl<ipare flytjordsltipare Ihllsnabbliipare kiillsnabbl6pare minstrandliipare fliickstrandldpare allman strandlopare iilvstrandliipare havsstrandl6pare korsstrandliipare stensEandl6pare skuggstrandl<ipare slamstrandl6pare gyttjestrandldpare brokstrandltipare sprlicklig strandl6pare saltstrandl6pare 6ststrandldpare blank strandliipare dystrandl6pare nordstrandl6pare fuktstrandldpare marskstrandliipare sidenstrandldpare giilsEandl6pare vasstrandl<ipare Svenska namn pd
Trechus secalis (Payk.) skogsbrunl6pare T. rivularis (Gyll.) mossbrunldpare
T. rubens (Fabr.) skuggbrunlOpare
T. quadristriatus (Schrank) iingsbrunldpare T. obtusus Erichson bred brunliipare T. micros (Herbst) sorkl0pare T discus (Fabr.) orangeldpare Pogonusluridipemnrs(Germar) gulvingadsaltltipare
189
Hdkan Ljungberg B. q uadr i mac ulatum (L.) B. humerale Sturm B. biguttarum (Fabr.) B. lunu latum (Geoffroy) B. aeneum Getmat B. Buttula (Fabr.) B. mannerheimi Sahlb.
Ocy s quinque striatas (Gyll.)
P orotac hy s bisulcaras (Nicolai)
Thchyta nana (Gyll.)
Stomis pumicatus (Panz.)
Pte ros tic hus puncrularas (Schall.) P lepidus (Leske)
P cupreus (L.) P. versicolor (Strrm)
P. crenatus (Duft.) P. aterrimus (Herbst) P oblongopunctaras (Fabr.) P adstrictus Eschscholtz P. quadrifov e o latus Leaz.
P nrger (Schaller) P. m e I an a r i u s (llliger) P nigrila (Payk.) P. rhaeticus Heer P. a n t h rac i n u s (llli get) P gracilis (Dej.\
P minor (Gyll.) P strenuus (Panz.) P dillgens (Sturm)
Abax parallelepipedus (Pill. & Mitt.)
Calathus fuscipes (Goeze) C. erratas (Sahlb.) C. ambiguus (Payk.) C. melanocephalus (L.) C. cinctus Motsch.
C. mollis (Marsham) C. micropterus (Duft.) C. rotundicollisDej.
Sp ho drus le uc o p htha lmus (L.)
Lae moste nus te rrico la (Herbst)
Dolic hus halens is (Schaller)
Synuchus vivalds (Illiger)
O listhopus rotundatus (Payk.)
Se ricoda boge mannii (Gyll.) S. q uadripunc tata (DeG.) Anchomenus dorsalrs (Pont.)
fyrfleckig snabbkipare torvliipare
tvifl iickig strandl6pare dammstrandlaipare lerstrandl<ipare starrstrandl<ipare ldvsnabbliipare murl6pare barkl<ipare stubbl6pare kiiftl6pare
matt solldpare sommarsoll6pare kopparsollcipare virsolliipare fuktsvartltipare lackldpare skogssvartkipare nordsvartliipare brandsvartlcipare stor svartlopare Skersvartl6pare kiirrsvartlcipare mossvartldpfie gyttjesvartlttpare madsvartliipare smal svartldpare lundsvartlcipare strandsvartlcipare lcivskogsl6pare
stor markldpare iingsmarkl6pare gulbent markl6pare riidhalsad markltipare r6dbrun markl6pare dynmarkltipare skogsmarkl6pare bokmarkliipare kvamlcipare kiillarl<ipare ikerl6pare
kamklol6pare lerl6pare
svedjekipare brandltipare fliicklcipare
Platynus obscurus (Herbst) P. albipes (Fa&.) P livens (Gyll.) P. mannerheimii (Dej.) P. assimilis (Payk.) P ,trynickii (Sperk) P longiventrisMaon.
Agonum micans Nicolai A. piceum (L.) A. gracile Sturm A. fuliginosum (Parz.) A. thoreyi Dej.
A. consimile (Gyll.) A. munsteri (Hell6n) A. marginatum (L.) A. sexpunctatum (L.) A. ericeti (Panz.) A. muelleri (Herbst) A. dolens (Sahlb.) A. versutum Slurm A. viduum (Panz.) A. dufischmidi Schmidt A. afrum (Dufa.) A. hypocrita (Apfelb.) A. lugens (Duft.)
Amara plebeja (Gyll.) A. similata (Gyll.) A. ovata (Fabr.) A. montivaga Slwm A. nitida Sturm A. communis (Panz.) A. convexior Steph.
A. nigricornis Thomson A. lunicollis Schiodte A. curtaDej.
A. littoreaTltomson A. aenea (DeGeer) A. spretaDej.
A. famelica Zimm.
A. eurynota (Panz.) A. familiais (Duft.) A. anthobia Villa & Villa A. lucida (Duft.) A. tibialis (Payk.) A. erratica (Duft.) A. interstitialis Dej.
A. ingenua (Duft.) A. fasca Dej.
A. cursitans (Zimm.) A. municipalis (Duft.) A. qaenseli (Schdnhen) A. bifrons (Gyll.\
A. infima (Drtft.) A. p rae t e rmi s s a (S ahlb.) A. brunnea (Gyll.) A. crenataDel.
A. apricaria (Payk.) A.fulva (Mnller)
Ent. Tidskr. 120 (1999) spenslig skuggltipare brun skuggkipare alskuggliipare gransumpltipare Itivskuggl6pare sumpskogsl6pare urskogsliipare
iivjel6pare blek kiirrldpare mosskiirrltipare skogskiirrliipare vasskiirrl6pare lappkiinl6pare gungflyl<ipare gulkantad kiirrlt pare juvelltipare
vitmossl<ipare miissingskiirrl<ipare slamkiirrliipare starrkerrlOpare bronskiirrltipare lundkiirrl6pare svart kiirrlcipare fattigkiirrl6pare gyttjekiirrl6pare
kiirrkoml<ipare fuktkomkipare bred komltipare bligr6n korntdpare gflrdskornl6pare iingskornl6pare gruskornltipare hyggeskornl6pare bredhalsad komldpare stenkornliipare matt komldpare guldkornliipare hedkomlcipare strandkomkipare Skerkornltipare riidbent komldpare skuggkornkipare kustkornl6pare liten komldpare lappkomliipare grasgrtin komldpare tistelkornltipare klintkomlcipare stordgd kornl6pare ogriiskomliipare moriinkoml6pare ljusbrun komltipare ljungkomlcipare 6skomliipare bj<irkkomliipare sydlig kornliipare smal kornltipare gul komlcipare
Ent. Tidskr. 120 (1999) A. majuscula (Chaud.) A. consularis (Dlufl.) A. aulica (Panz.) A. gebleriDej.
A. c o nv e xiu s cula (Mrsh.) A. torrida (Panz.) A. alpina (Payk.) A. hyperboreaDej.
A. equestris (Dtft.) hb rus te ne b rio ide s (Goeze) P ana gae us c ruxmaj o r (L.)
P. b ip u s t u lat u s (F abr.)
Chlae nius trisris (Schaller) C. nigricornis (Fabr.)
C. nitidulus (Schrank) C. vestitus (Payk.)
C. sulcicollis (Payk.) C. quadrisulcatus (Payk.) C. costulatus (Motsch.)
Oode s helopioides (Fabr.) O. g racilis Yllla & Yilla
B adiste r unipustulatus Bor..
B. bullatus (Schrank) B. meridionalisPuel B. lacerlosus Slr)rrn B. sodolis (Duft.) B. peltatus (Panz.) B. dilatatus Chatd.
B. collaris Motsch.
Licinus dep re s s us (Payk.)
Ophonus rupicola (Sixm) O. nitidulus Steph.
O. puncticollis (Payk)
O. melletiiHeer O. rufibarbis (Fabr.) O. puncticeps Steph.
O. azureus (Fabr.)
Harpalus g riseus (Panz.) H. rufipes (DeGeer) H. calceatus (Dttfl.) H. melancholicusDej.
H. affinis (Schrank) H. dis tinguendus (Duft .) H. smarag din u s (Dttfl.) H. serripes (Quensel) H. autumnalis (DufI.) H. solitarisDe|
H. latus (L.)
1L nigrirarsis Sahlb.
bredvingad kornliipare bredhdvdad kornldpare klumpig kornl6pare lundkomldpare saltkomlcipare nordkomltipare alpin kornldpare taigakornliipare sandkornl6pare axltipare
stor korsltipare mindre korsliipare
brun sammetsliipare guldgrdn sammets- Itipare
lersammetsldpare gulkantad sammets- l6pare
tresksammetsliipare strimmig sammets- Itipare
praktsammetsltipare
bred dykliipare smal dykltipare
kiirrbrokliipare hagbrokltipare vetbrokl6pare lundbrokliipare liten brokliipare brun tr[skltipare svart fteskldpare ljus triskltipare
hijstldpare
iistlig viigldpare gr6n vZigltipare hj Zirthalsad viigltipare brun viigltipare bred viigldpare slank viigliipare azurltipare
sammetsfr6l6pare flkerfrdl6pare triidesliipare dysterl6pare kameleontl6pare virfrdl6pare sandfr616pare
kullrig frcil6pare htistfrdl6pare bred frdliipare iingsfrtil6pare myrfriil6pare
D iche i rotr ichus rufithorax (Sahlb.) ogrZislcipare H. luteicornis (Duft.)
H. xanthopus G. &H.
H. quadripunctatus Dej.
H. rubipes (Duft.) H. rufipalpis Sfirm H, ne glec tus Artd.-Sew.
H. servus (Dnft.) H. tardus (Panz.) H. anxius (Dtft.) H. subcylindricus Dej.
H. picipennis (Drfl.)
H. pumilus Sluxm H. froelichii Sturm H. hirtipes (Panz.) H. flavescens (Pill. & Mitt.)
A. binotatus (Fabr.)
Ste no lop hus teuto nus (Schrank) S. skrimsftirazas Steph.
S. mixtus (Herbst)
B radyc e llus rufic ollis (Steph.) B. verbasci (Dtft.)
B. harpalinus (Aud.-Serv.) B. csikiiLacz6
B. caucasicus (Chaud.)
D. gustavii Crotch
Trichoce llus co gnatus (Gyll.)
T. placidus (Gyll.)
Ac upalpus Jlav icollis (Sturm) A. meridianus (L.)
A. parvulus (Sotrm) A. dubius Schilsky A. exiguus Dej.
A. consputus (Duft.)
P e r i g o na ni g ric e p s (Dej.)
M aso re us wetterhalli (Gyll.)
O dac antha me la n ura (L.)
Lebia cyanoc ephala (L.) L. chlo rocep hala (Hoffm.) L. cruxminor Q,.)
Deme trias monostigma Sam.
D. atricapillus (L.) D. impertafis (Germar)
Dromius longiceps Dej.
D. linearis (Olivier) D. agilis (Fabr.) D. angustus Brull1
Svenska namn pd
kustfriiliipare lundfrd16pare skogsfr6l6pare
bli frdldpare hedfr6l6pare dynfrtiltipare oval frrikipare grusfr6l6pare smal friil6pare alvarfrcil<ipare krubbfr6l<ipare dv?irgfrdl6pare klumpfr6ltipare platt frdldpare gul frdldpare
strandiingsltipare
gulbrokig gtilltipare blek gtill6pare m6rk gtilliipare
ljungvinterliipare rddgul vinterldpare sandvinterl6pare lervinterl<ipare allmiin vinterliipare
tangltipare
mrirk mull<ipare ljus mulldpare
rtidhalsad damml6pare lerdammltipare brokdamml6pare brun dammltipare svart damrnltipare slankl6pare kompostl<ipare midjeliipare
vassl6pare
bla iirtltipare grdn 6rtl6pare korstecknad tirtkipare
rutertassltipare blek tassl<ipare korstecknad tassltipare
linghalsad griisl6pare smal griisldpare mijrk hadldpare rcidbrun triidldpare Anisodactylus poeciloides (Steph.) salHngsldpare
l9r
