n .
T O R Q U A T O T A S S O ’ S
G E R U S A L E M M E L I B E R A T A ,
ö f v e r s a tt o c h k o m m e n te r a d .
1 2 . D e l e n .
soni med vidtberömda P h ilo s. F acu lteten s tillstånd
u nder inseende a f
m o . C A R L W I L H E L M B O T T I G E R
E . O. P r o fe s so r i Mo derna L i tte r a tu r e n , E n af de Adcrton i S v e n s k a A kad em ie n m. m.
kommer att offentligen försvaras
af
L AR S W I L H E L M BOU I N
af Söderm anlands och N erik es L a n d sk a p . S tip . Reg.
p å G u s ta v ia n s k a L ä r o s a l e n d. 2 9 Mar s I 8 ö l
p. V. t. f. m.
U P B A L A
W a h l s t r ö m & C. i 8 3 1.
B R U K S P A T R O N E N
II Ö G Ä. D L E IIE n n
& B M A m 1 1 @ 1 §
Törtlnadsfullt
af
R E S P O N D E N T E N .
( i f l .
'Ej s o r g , cj k lagan, liöfves här viti bårenj I lo s Gud tlu lei ver, l*ast du liiir försvann.
H ä r , skiljd från s lo fte t, qvar du lcm nar spåren A f ära , som du oförgänglig vann.
Soin Cliristi kämpe bar du lefvat åren, O cli du har dött som korsets riddersman.
N u gläd d ig , sola d ig i him laglansen!
D u palm en vunnit har och segerkransen.
69.
” S ä ll lefver du. B lo tt öfver v å ra ö d e n , Ej öfver d i t t , vår sorg beklagar sig.
A f oss — så mena våra tårars flöden — E n d e l, den bästa! liar följt hort med dig.
M en tog livad m cnskor fåviskt kalla D öden F rån oss en jordisk h je lp , på ärans stig E n him m elsk lijelp du kan oss nu beskära, D u , som b le f korad ut till himmelsk ära.
7 0 .
” O cli liksom förr bland dödlighetens söner D u , oss till b åtnad, fort ditt tappra svärd, Som ande n u , den him m elsk kjehn bekröner, Sträck ut din sköld till oss i stridens vcrld:
H ö r våra lö fte n , samla våra böner O ch stå oss hi på våra mödors färd ! Y å rt tem pellöfte heter Segerns g åfv a , O ch lösas skall det. V i det h eligt lo fv a .”
71.
S å Gottfrid. — N atten redan mörk sig sänker, H o n släckt livar stråle med sin skugga kall
5I lo n glöm skans ro åt sorg och möda skänker, H o n hämmar klagans suck och lårens fall.
A llt sofver n u , blott Gottfrid ej. Ila n tänker P å verk tyg, hvarmed muren storm as skall.
IIvad form skall åt dem ges? liv a r virke tagas?
A f slikt hans hvila s to r s , hans blund förjagas.
15
7 2 .
S o rse a p a r i col s o le , ed egli stesso S eg u ir la pom pa fo n e r a i p o i volle.
A D u don d ’ od orifero cipresso
C om posto hanno un sepolcro a p ie d ’uà colle JXon lunge agli s te c c a ti, e sovra a d esso U n’ altissim a p a lm a i ram i estolle.
O r qui fu posto e i sacerd o ti intanto Q uiete a ll’ alm a gli p re g a r col canto.
7 3 .
Q uinci e quindi fr a i ra m i erano appese In seg n e, e prigion iere arm e d iv e r s e , G ià da lu i tolte in p iù fe lic i im prese A l l e genti d i S ir i a , ed alle P erse.
D e lla corazza su a, d e ll’ altro arn ese, I n m ezzo il grosso tronco si co perse:
Q u i, v i fu scritto p o i , giace D u d o n e : O n ora te l ’altissim o cam pione.
7 4 .
M a il pietoso B u g lio li, p o i che da questa O p ra si tolse dolorosa e p i a ,
T u tti i fa h ri d a l cam po a lla foresta C on buona scorta d i so ld a ti invia.
E lla e tra v a lli ascosa, e m anifesta L ’avea fa tta a’ F ra n cesi uom d i S o rta . Q ui p er troncar le m acchine n’a n d a r o , A cui non abbia la citta rip aro .
7 3 .
L ’un l’altro esorta , che le p ia n te a tte r r i, E faccia a l bosco inu sitati oltraggi.
C agqion recise d a tag lien ti fe r r i
L e sacre p a lm e , e i fra ssin i selva g g i,
1 fu n ebri cip ressi, e i p in i, e i c e r r i,
L ’elci fro n d o se, e g li a lti a b e ti, e i fa g g i,
G li olm i m a r iti, a cu i ta lo r s’appoggia
L a v ite , c con p iè torto a l d e l sen poggia.
i m >
M ed salerà steg lian opp. O ch s je lf bevista Han v ill nu D udos tåg i so rg lig prakt.
A f ångande cyp ress man gjort hans k ista , V id närm sta kulles fot hans g r a f man la g t, E j ur sin åsyn lägret v ill den m ista: — E n h ög vä xt palm står öfver den på vakt.
H är jo r d a s D udo
5och från presters munnar S å b ö n som sång ro åt hans sjä l förkunnar.
7 5 .
B land p alm en s grenar hängdes vunna lansar O ch fa n o r , tagna under segerdam m
A f h onom fö r r , när han m ot S yrien s skansar, M ot P er sie n s härar bröt med lycka fram
5Men m ed h ans egna vapen och hans pansar Med dem man täckte palm ens vida stam , O ch ristade d erp å , med tacksam t sinne:
” H ä r i i v i l a r D u d o . Är a å t h a n s m i n n e. ” 7 4 .
M en G ottfrid nu till andra v ä rf s ig vänder F rån s o r g lig p lig t mot vapenbror och vän.
M ed stark betäckning han ur lägret sänder T ill sk ogen ut en flock a f tim m erm än:
Man m ellan daldjup till den sk ogen länd er, O ch n y ss en S yrier visat väg till den.
D e virke här till storm ningsredskap fä lla , M ot hvilka stad en ej har värn att ställa.
7 5 .
A f vilda rop hörs skogen å tersk a lla , Man eldar opp hvarann till våldets rån:
D en h elga palm en ses för yxan fa lla , C yp ressen d ig n a r, skogens sorg sn e son : O ch ta ll och bok och gran de stupa a lla , O ch askens krona sjunker ner med d å n ,
O ch a lm en , kring hvars hals än rankan kröker
S ig slin gran d e o ch väg till him len söker.
A l t r i i ta s s i, e le quercie a ltr i p e r c o te , C h e m ille vo lte rin n o va r le ch io m e, E m ille vo lte a d ogni incontro immote E ir e de’ ve n ti han rin tu zza te e d o m ej E d a ltr i im pone a lle strid e n ti rote D ’orn i e d i ced ri V odorate some.
L ascian o a l suon delV a rm e , a l va rio g r id o ,
E le f e r e , e g li a u g ei, la tana e 'I nido.
7G.
D er störtar id egran , der eken n ed er, Som tusen gånger nya löt* tog mot O ch lusen gånger har bestått med heder I kamp m ot storm en , qväsande dess hot.
P å tunga vagnar lastas lönn och c e d e r, O ch sjelfva hjulen knarra u ta f k notj
Men vid det g n y , det d å n , som störer frid en ,
F ly fo g la r , Hyr hvart djur, ur bon och iden.
O l i k a L ä s a r t e r * )
i den T redje S ån gen s Italienska text.
4 St. 5 v. — ornai s7 assesta 2 -
7- — e un sol l i regge
8-
7- — sp e zzi e fr a n g i 15 - 5 - — i suoi seguaci invita 15 -
1- G a rd o d a l fe ro colpo
2 1 - 6 - — etle salto d i testa 25 -
1- — benchh m erce non sp ere 2 6 - 4 - baldan zosa
3 4 - 3 - Q uel che p rim a et percosse e steso
5 8- 4 - G ià V A sia
4 4 -
8- — m over un passo.
5 2 -
1- C ro lla n do il fe r o capo 5 7 -
8- — ascose in grem bo.
6 8
-
8- Che h ai
70 -
7- T u d i v itto r ia annunzio !
75 -
3- Caggion recise d a pu gnenti fe r r i
*) En das t de v ig lig a s te aro bär up p ta g n a .
4 \ n i l U t \ l \ ( ; U5 o c h i p p l y §x i\ o a r
t i l l
T R E D J E S Ä N G E N .
1 S t.
G ià V aura m essaggiera cra si desta A d a n n u n zia r, che se vieti l'A u r o r a .
U n d e r d e n v a c k r a å rs tid e n — o c h läsaren e r i n r a r sia:, attO
'
d e l ä r en s o m m a r m o r g o n , h v a r o m h ä r ä r fråga — k ä n n e s , såsom b e k a n t ä r , i de v a r m a k l i m a t e r n a , näsl före d o g n in g e n (fa lb a
) eli v e d e r q v i c k a n d e lu f ld r a g . D a n te s k i l d r a r d e t iX X IV s å n g e n af P u r g a t o r i o :
— a n n u n z ia tvice d e g li a lb o ri L 'a u r a d i M a ggio mnoitest c o le z z a ,
T u tta im p r e g n a ta d a ll' e rb a e d a 1 fio ri.
Tasso h a r h ä r pers o n ifierat b å d e V in d e n och M o r g o n r o d n a d e n så m y c k e t m e r lefvande som i Italien sk an äfven d e n förras b e n ä m n i n g
( la u r a )
k li n g a r som e t t q v in n o n a m n(Laura).
Man v e t , h u r u d e n n a p a ro n o m a s i h a d e k o m m it P e t r a r c a tillpass.
Den s e d n ä r e delen a f d e n n a stans m å la r y tte r l ig a r e d e n r e d a n i förra ssångens slut b e te c k n a d e o tå lig h e te n hos d e c h r i s t n a b r i g a r n e a t t r y c k a an m o t J e r u s a le m . Att S k a ld e n h ä r följt h is to r i e n , h a r r e d a n blifvil a n m ä r k t sid. 151. ” De ville ej
— b e r ä t t a r A lb e rta s A q u e n sis (V . 4 5 ) — afvakta s o l u p p g å n g e n , utan n ö d g a d e f u r s t a r n a a tt b r y t a o p p före d a g n i n g e n . ”1
5 St.
E cco a p p a r ir G eru salem si v e d e ,
E cco a d d ita r G eru salem si scorge *
E cco d a m ille voci unitamente G erusalem m e sa lu ta r si sente.
D e n n a e m p h a lis k a helsning e r i n r a r på en g å n g om de greki
ska so ld atern a s u t r o p hos X e n o p h o n :
dcttarrccj öähttrct
( A n a b . IV. 7 . ) och o m d e trojanska fly k ting arnas fröjd vid åsyn af Italien, den Virgilius sk ild ra r i iE n . III. 5 2 3 -5 2 4 :— I ta lia m primus conclamat A c h a t e s , I ta lia m lasto socii clamore salutant.
4 St.
T a s s o , som — e n lig t h v ad han sjelf u ttry c k lig en bekän
n e r * ) — g ö r sig en ä r a af a l t , sä ofta tillfälle sig erbjuder, lå n a b ild er af H o m e r u s , h ar sy n b arlig en h ä r haft till förebild v. 2 3 3 - 2 3 8 af O dysseens tju g u tr e d je sång.
— — — oblia
L a noja é ’I m al d ella p a ssata via.
D en n a tirad återfinnes, o rd för o rd, på e tt ställe hos Petrarca.
ö — 8 St.
Afven efter död en tyckes en h å rd och obillig k ritik för
följa d e t befriade Je r u sa le m s Skald. O v ä n la d t v a r d e t dock a t t finna b i d r a g till en dylik hos en så v arm älskare af Italiens l i t t e r a t u r s o m R u t h och i e tt , i flera afseenden, så fö rtjen s t- fullt a r b e t e som hans
Geschichtc der italienischen Poesie.
E n s id ig t h a r han visserligen r e d a n , i första d e le n , bedöm t P e t r a r c a , hv ars k a r a k t e r b å d e som m enniska och skald han re n t a f synes hafva m is s f ö r s t å tt , m en han ä r , i a n d ra d e le n , ic k e m i n d re o rä ttv is e m o t T a sso , n ä r i hela a n lä g g n in g e n a f
Gerusalemme liberata
han äflas a t t s p å r a e t t sjukligt r e - ligio n ssv ärm eri. J u s t i afseende på nu ifrå g a v a ra n d e s ta n se r y t t r a r han (II. 4 2 4 ) : ”Am w id r i g s le n t r it t diese C b e r s c h w e n g -*) G iu d iz io sovra la G er usalemm e di T . T a s s o , da lui reformata.
T o m . V I , pag. o O ä . ed. V en ezia.
lich k eit h e r v o r in d e r Stelle, \vo die Gefuhle des chrisllichen H eers b eim e rs len Anblick von Jerusalem geschildert w e r d e n ; d e m e r s t e n freudigen S c h re c k folgt eine tiefe Z e rk n ir s c h u n g , v e r m is c h l m i l furchtsam en u n d e h rf u rc h tig e n G efiihlen; u n te r S c h lu c h z e n und heissen T h rä n e n gehen sie alle barfuss und legen je d e n S c h m u c k a b , dock k la g t sich n ach h er ein je d e r a n , dass e r im W e in e n n ic h t g e n u g thue." D e tta s t r ä n g a o m d ö m e h vilar ty dligt pä den förutsättningen, alt hvad S kal
den h ä r y t t r a t an g åen d e d e t in t r y c k , som Jerusalem s första åsyn g jo r d e på de c h ristn a k ä m p a r n a , ä r alltsamm ans hans e - g e n fiktion. Ty i a n n a t fall, och om m an finge an taga d e n n a s k i ld r i n g såsom fuljt h isto risk , lä r e r väl h v ark en R u t h eller någ o n a n n a n , som b e g rip e r Poesiens episka art, k u n n a på all
v a r f o r d r a , a tt Skalden just h ä r skulle hafva förnekat histo
rien och u t m ö n s t r a t k a r a k l e r s d r a g , så m ålande för sinnes
s t ä m n i n g e n hos de k r i g a r e , han i sitt poem låter u p p träd a.
Men n u ä r i sjelfva v e rk et hela d en n a beskrifning historiskt s a n n , u p p te c k n a d redan a f ö g o n v ittn e n , b e vittnad af d e tta k o r s tå g s ald raäldstn u r k u n d e r , U r n å g r a af d e s s a , och ju s t u r d e m , s o m Tasso sjelf följt, må h ä r anföras bevis. E r k e - bis k o p Vilhelm a f T y ru s skrifvcr (H istoria belli s a c r i, VII. 2 5 ) :
"A u d ito n om ine c iv ita tis , p ro qua tot et tan to s labores p e r t u l e r a n t , prae ferv o re devotionis lacrym as et suspiria cohibere non v a len tes, pronos in te r r a m se d e d e ru n t, a d o ran tes et g lo rificantes D c u n ', d e cujus m u n e re v e n it , ut sibi a fidelibus suis d ig n e et laudabiliter serviatur, quique populi sui vota be
n i g n e e x a u d ir e d ig n a tu s e s t , ut j u x t a e o ru m desideria ad loca o p t a t a m e r e r e n t u r p e rv e n ire . U n d e progressi pusillum e vi
cin o u rb em sa n c ta m c o n te m p la n te s, c u m gem itu e t suspiriis prae g a u d io fusis s p iritu ali, pedites, et nudis ex plu rim a p arte vestigiis, c o e p i o fe rventius insistentes itin e r i, subito a n te u r
bem se c o n s t it u e r u n t.’’ — En a n n a n k rö n ikskrifvare ( R o b e r - tus M o n a c h u s , IX b o k ) y t t r a r : "B o n e Jcsu, ut c astra tua vi
d e r u n t , hujus le r re n m Jerusalem m u r o s , q uan to s exitus aq ua
r u m oculi e o r u m d e d u x e ru n t, e t m o x terrae pro cu m b en tes so
nitu oris e t nutu inclinati c o rp o ris sa n c tu m sepulcrum tuum s a l u ta v e r u n t.” Ilos e n a nn an (B a ld , IV b o k .) läsa vi: "O m nes
visà Jer u sa le m s u b s t i t e r u n t et a d o r a v e r u n t , e t flexo poplite t e r r a m sa n c ia m d e o s c u la ti s u n t ; om nes n udis p edibus a m b u l a r e n t , nisi m elu s hostilis eos a rm a to s in c e d e re d e b e re prae
cip e r e t. Ibant et f le b a n t. — F le v e r u n t ig i tu r s u p e r illam , s u p e r q u a m e t C h r is t u s illo rum fleverat.” — D etsam m a be
s t y r k e r äfven A lb e rtu s A q u e n s is (5 bok. 4 5 c a p . ) : ” Jerusalem v e ro n o m in a ri a u d i e n t e s , o m n e s prae laetitia in fletum la c r y - m a r u m flu x e r u n t: eo q u o d ta m vicini essent loco s a n c t o d e sideratae u r b i s , pro q u o to t la bores, tot p e ri c u la , to t m o rtis g e n e r a perpes si s u n t .” -— V ända vi oss å t e r till n y a r e hi- s lories krifvare, så möta vi hos en a f d e mest t r o v ä r d i g a ( W i l - k e n , Gesch. d. Kreuz. I. 2 7 0 ) : ” Endlich von einem Hiigel sahen alle W a l l b r u d e r die heilige S t a d i , um vvelche sie so viele G efah ren und M uhseligkeile n e r d u l d e t. Ein a n d ä c h t i g e r S c h a u e r d u rc h f u h r d a s g a n z e H eer, es fiel a u f die K niee nie
d e r , kiisste den heiligen B o d e n , und flehle zu G ott i n b r u n - s tig u m seinen fernern Beisfand.” — P r e s te n R a im u n d a f A - giles ä r m y c k e t missn öjd m e d , alt icke h e l a c h r i s tn a h ä r e n b lo tta t sina f o t t e r , e n lig t hvad den g e n o m den heliga lansen b e k a n te P e te r Barlholomaeus h a d e tills ty rk t *).
S je tte stansens b ö rja n b il d a r , i c h ristlig a n d a , en r ö r a n d e k o n tr a s t till den g r ä s lig a b e s k r if n in g , so m D ante, i t r e d j e s å n g e n a f Inferno, g ö r a f lj u d fö rb is lrin g e n i u n d e r j o r d e n :
diverse lingue
,orribili fa v e lle , parole di dolore
,accenti d ira
e tc . B ild e n :(jual nelle fo lte selve udir si suole e
le. å t e r k o m m e r hos v å r skald på flera s t ä l l e n , t. ex. i 3 6 st. af tionde s å n g e n(qual in bosco aura che fr e m e ) ,
o c h e r i n r a r om Virgilii Ò E n . X. 9 7 - 9 9 ) :— — ” Ceu f la m in a p rim a
Q uum d e p re n sa fr e m u n t s ilv is , et cocca v o lu ta n t M u r m u ra , v e n tu ro s n a u lis p r o d e n tia ven to s
9 — 10 St.
Un ch’ a lla tju a rd a sta (V alta to r r e
p å m i n n e r lä s a re n alltför lifligt om C a ic u s och hans u tr o p hos V irg iliu s(^En. IX . 3 6 - 3 8 ) , so m i b e g g e dessa stan ser blolt ä r p a r a - p h r a s e r a d t :
” Q u is globus , o cives , c a lig in e v o lv itu r a tr a ? F e r t e c i t i f e r r u m , d a te t e l a , et sc a n d ite tnuros.
H o s tis a d e s t, eja.'"
12 och följ. St.
Med fullt uppsåt h a r Tasso h ä r , e nligt sin eg en u ts a g o , i- m i tc r a t d e t ställe hos H o m e r u s ( / / . I I I . ) , d e r Helena s ä t t e r sig hos P r i a m u s i lornet och r e d o g ö r för d e fö r n äm sta g re k is k a h je lta r n a s n a m n och u t m ä r k a n d e e g e n s k a p e r . Och icke blott s i tu a t i o n e n , m e n äfven d i a l o g e n , e r i n r a r , på flera stä lle n , om d e lta m ö n s te r .
N a m n e t
E rm inia
, som skald en i Geru s. liberala tillä g g e r d o t t r e n a f d e n dödade fursten i A n lh io chia Bagi S e j a n , ä r i Gcru s. c o n c ju isla ta ut byt t m ot hennes v e r k l ig a :Nicea.
H e n nes r o m a n ti s k t - s e n li m e n t a la och sv ä r m is k t-p a s s io n e r a d e k a r a k t e r ä r , till alla d e la r , en s k ald en s fiktion, bjert afstickande m o t d e n n a sy riska prinsessas h i s t o r i s k a p e r s o n lig h e t, om hvilken O r d e r i c Vital bland a n n a t b e r ä t t a r , a t t hen nes största s o r g v a r alt icke få ä ta svinköl t (jfr M i c h a u d . Hist. des c roisades. I. 4 0 5 ) .1 4 — IS St.
Den h ä r förtäljda händels en med d e n fr a n k isk a s t r ö f tr o p - pen f ö r e k o m m e r både hos Vilhelmus T y riu s och hos A lb e r tu s Aquen sis. Dock har, i afseende på u t g å n g e n , v å r Sk ald n å
g o t a fv ik it från historien, äfv en s o m d e r u t i , att han kallar t r u p p ens a n f ö r a r e G a rd o , då d e r e m o t de n ä m n d e k r ö n ik s k r if v a r n e kalla h o n o m G aslo di B ite rra . E n lig t d e m , hade d e n n e Gasto med t r e t t i o r y t t a r e hemlig t begifvit s ig af före den ch ristn a h ä re n ä n d a fr a m m ot J e r u s a le m s m u r a r , d e r han fann en hop b e ta n d e b o s k a p , so m han b o r tf ö r d e såsom b y te. Vid h e r d a r nas r o p på b j e l p , k o m en hop b e v ä p n a d e u t u r s t a d e n , och G asto v a r n ä r a a t t låta b y t e t f a r a , d å T a n c r e d , so m med h u n d r a r i d d a r e e m e d l e r t id h ad e å l e r v ä n d t fr å n B clh leh em *
k o m h o n o m (ill hjelp. B y te t b le f ly cklig en fö r d t till h u fv u d - a r m e e n , d e r s o ld a te rn a g r e t o af g l ä d j e , n ä r d e h ö r d e , a lt d e n n a b o s k a p v a r ta g e n in v id J e r u sa le m .
1 7 St.
S k a ld e n g e r h ä r fö r sta a n ty d n i n g e n om E rm in ia s hemliga k ä r l e k för T a n c r e d , liksom h a n , i n io n d e s ta n se n a f första s å n g e n , b lo tt m ed e tt p a r o r d g a f en vink o m T a n c r e d s h e m liga passion för C lorinda. H an b e r e d e r , e f t e r sin v a n a , lä s a r e n så s m å n in g o m , och s t e g r a r in tress et g e n o m den v ä c k ta nyfikenheten.
1 8 St.
Che gli ochi p reg n i un bel p u rp o r co giro Tinse
M eningen ä r , a tt i ö g o n e n s k a n t e r hade u p p s t å tt en r o d n a d , g e n o m a n s t r ä n g n i n g e n a t t lillbakahålla t å r a r n a .
2 0 St.
I l pren ce T an credi.
F ö r k o r t n i n g e nprence
(fr.prince
) I. prenze,
i st. f.principe
, ä r u r g a m m a l , b å d e i vers o ch p rosa.D a n te h a r i en c a n z o n :
eh’ a l prence delle stelle s Jasso- iniglia,
och Gio. Villani ( S t o r . Fio r. 7 b ok. 8 4 c a p . ) :In F i
renze f u ricevuto il detto prenze.
L ik a le d e s f ö r e k o m m e r hos h o n o m (i 9 4 cap. s a m m a b o k )p rem e ssa
, i st. f.princi
pessa.
5 2 St.
T a l gran tauro ta lo r nell am pio agon e,
S a m m a bild som i Ovidii M e t a m o rp h . X I:I la n d seens e x a r s it q u a m circo ta u ru s a p e r to , C u m su a te r r ib ili p e tit ir r ita m e n ta c o r n u .”
5 7 St.
E n h v it ö rn i b l å t t fä lt v a r , e n lig t P ig n a s u p p g if t, E s lc - h u s e t s vapen. E n lig t s k a ld e n s fiktion v a r , såsom r e d a n ä r
h ä m n d t , R inaldo a f ä tt e n E s t e , till ära för det re g eran d e f u r s te h u s e t i F e r r a r a . ( J f r . a n m . till 10 st. första så n g e n .)
E d e men ra tto il lam po.
”O c y o r coeli flamrais” säg e r L u c a n u s om Ju liu s Caesar. —
Snabbfotad
u tg ö r äfven hos H o m e r u s e t t e p ith e t för Achilles.4 5 — 4 0 St.
I 4 5 stansens slut i g e n k ä n n e r läsaren på en g å n g Horners u t t r y c k o m Ifidamas ( / / . XI. 2 4 0 ) :
co g ó (lèv avd-1 nstiwv xoipijdcao yaXxeov vnvov
och Virgilii om O r o d e s (AEn. X. 7 4 5 ) :
” O lli d u r a quies ocu los et fe rre u s u rget S o m n u s.”
Ä n n u m e r ö g o n sk e n lig ä r , i förra hälften a f 4 6 stansen, imi
t a t io n e n e f t e r Virgilius. M an jem fö re den h ä r förekommande b e s k r ifn i n g e n p å D udos d ö d m e d skildringen a f Didos i
Mn.
IV: 6 8 8 — 6 9 1 :
I l l a , q ra v e s oculos c o n a ta a tto lle re , ru rsu s D e fic it. — —
T e r se se a tto lle n s cu bitoque a d n ix a le v a v it:
T e r re v o lu ta toro e s t .,>
5 5 St.
D u e colli.
Zio n och A k r a . Båda åtskiljdes genom d äl- d e n T y ro p o eo n *). — Tasso h a r h ä m ta t sina topografiska uppg if te r o m J e r u s a le m dels från Vilhelmus Tyrius (VIII. 1, 2, 3 c a p . ) , dels fr ån m u n k e n B r o c a r d o , som å r 1283 besökte den heliga s ta d e n o c h ö fv e r d e n u tgifvit en lokalbeskrifning.
5 6 St.
— F u o r la terra intorno e m ula d'erba E d i fon tane sterile e d i rivi.
E s t a u te m Judaeae m e tro p o lis in loco, ri vis, sylvis, fontibus e t pa sc uis penitus c a r e n t e , sita.” (Vilb. Tyr. V ili. 2 ) —« A n g à -
en d e d e n , i slut el af d e n n a s la n s, o m f ö rm ä l d a s k o g e n , se an m ä r k n in g e n vid 7 4 st. —
S e i m iglia
har ö fv e r s ä tla re n r e d u c e r a t till n ä r m a s te likhet med svens kt m å t t. (.Fem
ro m erska mil u t g ö r a , såsom b e k a n t ä r ,
cn
g e ografisk).5 7 St.
P e r s o B o re a e H e te l, d i ’ alzo V a lta re A l bue d e ll’ oro. —
” B e th e l , a u r e o r u m c u l t r i x v itu lo r u m , et p eccati Hiero beam testi s” s ä g e r Vilh. T y riu s (I. c .). J e r o b e a m b y g g d e i Bethel, som lå g vid pass tv å sv en s k a mil n o r r om J e r u s a l e m , tem pel å t Apis, och u p p s a t te k a lf b e lH c n , för hvilka fö r o rd n ad es p r e ster och h ö g tid er, i afsigt aft afv ä n d a folket från g u d s t je n s te n i J e r u sa le m *).
B e te le m , che’l gran p a r to accolse in grembo.
^ B e t h l c e m , felix n ativ itatis dominicae et c u n a r u m lo c u s .”
(V ilh . Tyriu s I. c.)
5 8 — 0 5 St.
B eskrifningen på G o ttf rid i n s tä m m e r till alla d elar med hi
sto rie n s vittn es b ö rd . S å yl Ir a r om h onom Pau lus .dim ilius;
”S p ecie c o rp o r is e x i m i a , s t a tu r a su b lim i, incestu g r a v i , s e r m one b re v i sed sen ten tiis a d m ir a b ili, vultu m ajestate a u g u s t o . ”
E non m in o r, che d u ce, e c a v a lie re ,
ccpcpóvsQovj (ìaailevg % ccyccHòg, xqarsQog
tca^prjTtjg.
( H e lena om A g a m e m n o n ,II.
III. 1 7 9 ). Likaledes ä r i 61 st.o r d s t ä ll n in g e n :
Dimmi chi sia colui
e n a h a n d a m e d H o rn e rs :sin äye poi xaì rórósj odng oò‘ icfri,
n ä r P r ia m u s s p ö r j e r a n g å e n d e Ulysses (I. c. v. 192). Äfv enså p å m i n n e r li f lig t, i 6 3 s t . , E rm inia s le ta n d e e f t e r B o b e m u n d om H elenas sö k a n d e e ft e r C a s to r och P o ly d e u k e s .I 6 3 stansens slut b e t e c k n a r E r m in ia B o h e m u n d såsom
il
micidiale distruggitor del sc.ngue mio reale.
H on a n k l a g a rhonom för a tt m o r d is k t h afv a u t r o t a t hennes ä t t , och beskyl
ler h o n o m således, i främ sta ru m m e t, för hennes faders, Bagi S e ja n s , d öd. Enligt h is to rie n m ö rd ad es dock d en n e furste af n å g ra A rm e n is k a v e d h u g g a re , d å han i en sk o g sökte sin till
flykt u n d a n Antiochias i n k r ä k t a r e , och blott m ed elb art kan således B o h e m u n d säg as hafva vållat hans död.
6 7 S t.
Jfr.
JEn.
XI. 3 6 :” 171 v e ro JEneas fo rib u s sese in tu lit a ltis , In g e n te m g em itu m tu n sis a d sid e ra tollu nt P e c to rib u s, mcestogue im m u g it re g ia lu c tu . ”
7 2 St.
Q u iete a ll’ alm a g li p reg a r col canto.
P r e s t e r n a sjöngo öfver h o n o m ro m e rsk a ritens vanliga sång vid lik b e g ä n g e ls e r :
Requiem ceternam
etc.7 4 — 7 6 St.
Den hemlighetsfulla s k o g e n s u p p tä c k t för de c h ristna genöm en S y r i e r ä r historisk (jfr Vilh. Tyr. VIII. 6 ). Man h a r tvi
s t a t om r ä t t a läget a f d e n n a s k o g , s o m , enligt k r ö n i k o rn a , b ö r sö k a s sö d e r u t, i t r a k t e n af Belhlehem. C h ateau b rian d p å s t å r sig m e d full visshet hafva å te r fu n n it d e n , e lle r Tassos b e s k r if n i n g ; m en hans tillförlitlighet kan sättas i fråga, då han äfv en v äl s ä g e r sig hafva i g e n k ä n t det t o r n , d e r Erm inia och A ladin höllo sitt sam tal (!). E n a n n a n f r a n s m a n , Mr P a u lf re , s o m , u n d e r g en eral K le b e r , g jo r t fälttåget i S y r i e n , h a r , i en g a n s k a lä s v ä rd a f h a n d l in g ,
mémoire sur la f o r c t de Sa- r o n
,~ou la fo r c t enchanlce du T a sse* ),
an fö rt bevis för a t t den lig g e r 10 à 11lieues
sö d e r om J e r u s a le m , och a tt således Vilhelm af T yrus m isstagit sig om a fs tå n d e t, då han u p p g if v e r d e t tillsex aut septeni milliaria.
Tassos b e s k r if n i n g på trä d fä lln in g e n i s k o g e n ä r påtagligen en c fle r b i ld n in g a f *dEn. XI. 1 3 5 - 1 3 7 .
*) Denna afhandling finnes införd bland É c la ircissem en s till första delen a f I lis to ir e des croisades par M i c b a u d .
R ä t t e l s e t f
vid Italienska texten i Tredje Sångetf<
Sta ns en 5 4 raden 7 bö r efter ord et a p p ien o sä ttas komma .
— <43 — 4 står Q u e lli läs Q u e lle .
V id Svenska texten i samma Sång.
Sta ns . 2 r. i bör ändras s å ! M en G oti f r i d t y g la r v is de sin a s i f v e t - 2 ändras så: T y lä tta r e den sn a b b a v å g m a n d r if v e r
— 5 - 3 står / läs T il l
— 7 - 1 ändras så : M e d b lo tta d f o t m a n v ä g e n n u b e trä d e r, - 2 — — S o ld a te n f ö lje r h ö fd in g a r n a s s p ä r . - 4 står han lä s m a n
- 5 står h a n läs m a n
— 1 8 - 8 står h ö rd es läs h ö res
— 2 0 - 8 ändras s å : l i r ö l h e l d en su cken f r a m , som (/vä ft hon h a d e .
— 3 5 - 7 står honom läs en sam
— 4 2 - 2 står s tu p a d e lä s stu p a sä g s
— 5 5 - 3 ändras så : E n d ä ld g å r m id t e m e lla n , och a f henne - 5 står henne läs d e n n e
— 5 7 - 7 ändras s å : M en s u n n a n b lå se r h i t , m ed re g n ig f la g g a , - 8 — — E r å n B e th le h e m , f r ä n G u d a b a rn e ts v a g g a .
