SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

De svenska officerarna

i

nordamerikanska Bihetskriget,

ADOLPH B. BENSOS, E n europeisk stats förhållande till Bweden and t h e American den amerilianska revolutionen eller det Revolution. New Hallen nordamerilianska frihetskriget, s o m den marliliga politiska förändringen i den nya världen under 1770- och SO-talen vanligen b r u k a r iiallas i svensk historisk litteratur, k a n betraktas under tvenne aspekter. Man k a n fråga sig, vad den eller den staten i E u r o p a politislit, inilitart och ekonomiskt betytt för utveclilingen av den anieriltanslia revolutionen, för gången a v det stora kriget 1776-83, men m a n kan också taga u p p till undersökning, villiet inflytande de ideer, som stodo bakom och s o m tidigt för den europeiska opinionen blevo på det intimaste förlinippade med de engelska kolonisternas insurrektion och den nya stat, som framgick u r denna, h a utövat på det ena eller andra europeiska landets kulturella l i v , dess litteratur och den i denna avspeglade politiska, sociala ocli religiösa diskussio- nen. Den förra utgångspunkten leder givetvis till en m e r a strängt politiskt-historisk studie, den senare åter .till en idirhistorisk undersölining, för vilken den vid denna tid r u n t o m i den gamla världen rned växande styrka upptradande föreställningen o m Amerika som den politiska, sociala och religiösa frihetens hem- vist par prkférence, som föregångs- och framtidslandet, liommer att stå i centrum. Detta senare betraktelsesätt h a r egentligen endast för Frankrikes vidkommande blivit mera energiskt, in- gående och utförligt upptaget, vilket å andra sidan a r helt naturligt, d å just den amerilianska revolutionen och dess idirvarld spelat en mycket stor roll för den väldiga omvälvning, som fransmannen blott några f å å r efter den lyckliga utgången a v de engelslia kolonisternas revolution skulle satta i gång,

och

sotn för eftervärlden sliulle stalla denna sin föregångare starkt i skuggan l. I det h ä r ovan n ä m n d a arbete om Sverige och den amerikanska revolutionen, som den svenskfödde professorn vid

l J f r Bernard Fay, L'esprit rfvolutionnaire en France et aux

~tats- ii is

& la fin d u XVIIIe siEcle. Paris 1925.

Yaleuniversitetet Adolph B. Benson 1926 publicerat, dominerar däremot nästan helt den politisiia synpunkten.

I inledningen till sitt arbete framhåller Bensori, att under det att den amerikanska historieforskningen ägnat stor upp- marksamliet åt den insats, sorn gjorts i den stora frigörelsen au undersatar f r i n skilda europeiska länder, liar den egentligen inte alls beaktat det bistånd, som under be'frielsekriget gavs från svenslit håll. I de stora arbeten, som behandla den amerikan- ska statens uppkornst, framför allt d å den amerikanska revolu- tionen och det krig, denna medförde, kan m a n visserligen h ä r och v a r finna ett kort o m n a m n a n d e a v Axel von Fessen d. y., som var förste adjutant hos greve de Kochambeau, Överbefäl- I i a ~ a r e r i för den franska hjälparrnen, eller a r C u r t von Stedir-igk, men de övriga sreilska officerarna, som jämte dessa kämpade i de franska lederna mot engelsmannen, h a förblivit okända för de amerilianslia historikerna. F ö r att på denna p u n k t kotnplettera sina infödda liollegers framställningar h a r Benson upptagit de forsliningar, vilkas resultat h a n framlagt i sin bok. Själva k ä r n a n i arbetet a r ockss - som författaren själv fram- håller

-

det sjatte kapitlet, som inneliåller »A list of Sm~edisli officers i n tlie French and Colonial service for American inde- pendence)), vilken h a n velat göra s å fullstäiidig som möjligt (s. 1). Väl närmast med liansyn till sina amerilianska läsare h a r Benson därtill i nagra liapitel, som föregå denna förteclining, behandlat en del förhallanden och personer, sorn stå i samband med Sveriges hållning till amerikanarna under liriget. Kapitel I är sålunda agnat åt de svenska officerarnas motiv för delta- gande i liriget, de följande två kapitleil redogöra för Sverige och den väpnade neutraliteten s a m t för svenska 1.iandelsförbindelser med Amerika under revolutionen, det fjärde ger e n sltildring av Gustaf Philip Creutz, s o m under revolutionen v a r svensk minister i Paris ocli som sådan visade stort intresse för ame- rikanarnas sak. I det femte liapitlet gör författaren ett försök att fastställa den insats, s o m Delawaresvenskarnas ättlingar gjort i frihetskriget. Dessa kapitel bringa, med undantag för del sistnämnda, egentligen föga nytt i sak, men de h a sitt värde som en översiktlig framställning a v dessa ämnen.

De svenska officerarna i nordamerikanska frihetskriget.

₃₁₅

Att en del srenslia officerare i fransli t.jänst deltogo på de upproriska liolonisternas sida mot England, liar inte blivit alldeles förbisett a v den svenska forskningen. Odhner, som sillunda l-iar ägnat dem ett p a r tre sidor, uppskattar deras antal till ungefir sjuttio och namngiver tjugosex. H a n avslutar sin redogörelse for deras deltagande i det nordainerika~iska frihets-

316 Harald Elovsoil.

F

haft för S\erige, liksom fOr Frankrike. blaremot n a r uer iIiga- I~anda varit utan betydelse for Sverige i militariskt afseende; i detta krig utbildades en stam af slricliliga officerare, livillia sederiiiera förde Sveriges flottor till seger under kriget 1788-90)) l. Sotn riian ser, tillinater Odhiler denna svenska insats i det ame- rikanslia frilaetsliriget ej alltför stor betydelse for revolutioi

^

Ganska annorlunda blir emellertid tonen, n a r d e n n a fråga De- k

handlas av e n svenslr-amerikansk historiker. Amandus Johnson, den bekante författaren till det stora arbetet ))The

-

S\vedish Settle-

.

WJ:

4

1 1 I C L I I U "II c r r u urlr

.,,-

--. , --- -

översikt över sveiislra bidrag till htnerikas ilationella liv, ett C

X" ,

kapitel »S\vedes ii1 American \vars», d a r det bl. a. heter: »NO

I

iiationality can show a iiiore brilliant o r more distinguished

E

F

~ . o ~ n i % r l i 1 1 t J l p \%.ars of Alnerica t h a n t h e Slyedes. Even iri t h e

I

early Indian v a r s they . played . a small b u t illustrious part. _{., ,} 1.t i

L 1 --- rG":on+,*, E

iiuInerous to play a rather conspicuous role. i n n o country

;I. Fiirni,P d ; d + l i p A m p r i r ~ n Rerolutio~l find so great a sym-

4; 7

$4 4 » I f I were not King I would proceed to America a n d olïer iiiy

3r

j svcrord on behalf of tlie brave colonists». As a matter of fact,

8-

1 fourteen Swedish officers fought for American - freedom in TV--'- - r " ~

som författaren h ä r gör i i g skyldig till, får naturligtvis skrivas T. < ..

.

'

C. T. Odhner, Sveriges politislta historia u n d e r Gustaf 111:s regering.

II, s. 105. I sitt arbete »Sveiiska sjöl'jältar» \'I, S. 206-209, liar .Arnold Munthe

i kapitlet »Svenska officerare i fransk l<rigstjanst» s å gott som o r d för o r d

avskrivit denna Odliilers framställning. En populär sliildring a v dessa s ~ e n s k a officerares insats ger Riitger E s s h i sanimelverliet »Svensliarna i Amerika)),

utgivet av Karl Hildebraild ocli Axel Fredliolm, i, s. 167-70.

2 A m.i.7rll,n T n I i n s n n Srrrpais]l C017tribUtioll~ to hinericail ilatioilal life

1638-1921, New Torlt l 9 2 l , s. 50 f.

De svenska officerarna i nordamerilraiiska frihetsliriget.

₃₁₇

tnen denna sympati k a n g i v e t ~ i s varken i omfattning eller be- tydelse mäta sig med den, s o m flanimade upp t. ex. i Frankrike. Johnsons citat från Gustaf I I I a r inte b a r a på ett betiinliligt satt förvanskat utan representerar endast lionungens första, snart övergivna, välvilliga ståndpunkt till den amerikanslta friigall, och de svenska officerarna, a v uillra ingen tillhörde Washingtons a r m é utan alla de franska hjälptrupperila, gingo inte u t i kriget av entusiasm för den amerikanska fril-ieteii som t. ex. många av deras franska kolleger. De voro bestämda av ärelystnad och iiventyrslust sanit först som sist a v rent militärt intresse. De ville skaffa sig praktisk utbildning i sitt yrke.

Tyvärr lian m a n också i Bensons bok spåra s a m m a a n d a och inställning som h o s Jolinson, även on] den inte h o s den förre fBr s i kraftiga former. Det a r särskilt i första kapitlet om den svenska opinionen inför den arnerilianska revolutionen, som författaren svävar på målet, Frarnstallningen h a r liar ej alltid fatt det1 önslirärda pregnansen. Detia författarens sätt att se sveilskarnas förhallaiide .till anleriltanaiilas sak Itan lättast eseniplifieras med liaiis ord om Creutz: »No European look a keener interest i n the American mar thai1 tlie Swedisli minister in Paris)) (s. 16). Det ä r visserligen sant, att den svenske ministern i Paris med allra största uppmarksaml-iet följde ame- rikanarnas krig mot England, men det h a r ä n n u inte fallit någon in att utge lioiiom som den för denna sak mest intresserade personen i Europa. Det a r ocksa, efter \>ad jag lian första, denna installrling, som gjort Bensons behandling a v Gustaf 111:s förhållande till den amerikanslia revolutionen grund och oklar. Det h a r undgått Benson, yillien djupt allvarlig angelägenliet den stora politiska omv2ilvningen i den nya världen i själva verket v a r for den svenske konungen; jag hoppas i a n n a t s a m m a n - hang f& återkomma till detta. Inte minst i fråga o m de svenska officerarnas motiv för deltagandet i kriget ä r det, so111 denna idealiseringsdrift inverkat ofördelalitigt på framställningen. Benson h a r visserligen inte k u n n a t undgå att lagga marlte till och fram- llalla, att dessa motiv i viss utsträckning varit ))selfisPi», men å andra sidan kan han inte helt låta bli att i dessa officerare se ett slags förliämpar för den amerikanslia friheten. Man skulle h a r önskat, att författaren uttryckligen framhållit, att det, efter vad tillgängliga liällor upplysa, bland dessa svenska officerare inte fanns nagon, som lian sammanst5llas med e n L a Fayette och andra franska officerare, som av frilietsentusiasm gick u t i striden. Ingen a v dem synes heller vid återkomsten till hem- landet liksom s å många av dessa franska militärer h a tjänstgjort som förmedlare a v den revolutionära a n d a n därute.

Harald Elovson. De ~ ~ e n s k a officerarna i nordamerikanslia frihetskriget. 319

jag sliall h ä r påpeka ett par karaktäristiska utslag a a denna inriktad p å kriget i Amerika, trots sin monarks uttryckliga

Bensons inställning. förbud, snart i Iikliet med franska och svenska kolleger sliulle

om

pelir u l r i c Li1liehol-n sliriver Benson: ))Lilliel-iorn re- känna sig lockad till denna krigsskådeplats. _{Det dröjde ii,te} presented a real volunteer for t h e American Revolutionari: cause$ heller lange, förrän h a n i början p å följande å r genom c r e u t z ' and it is reported t h a t lie served for a short time in ille ~ h e r i c a n bemedling hade utverkat tillstand att få ansluta sig till en fransk arinyD (s. 102). Benson anför inga kallor för d e n n a s o m m a n truppsandning, som på varen 1782 sliulle bege sig över Atlanteila

kan viSa oriktiga karaktäristik av Lilliehorns stallning till ame- Först val p å vag till Amerika underrättade Lilliehorn ~ ~III ~ t ~ f

rikanarnas sak, mer1 jag tror mig k u n n a förlilara, h a n letts Om detta sjtt steg i ett längre brev, daterat den

lir.

_{Han med-}

till den, uppgiften, att Lilliehorn tjänstgjort i den amerikanska giver d a r utall omsvep, alt h a n s handlingssätt utan tvivel måste arm&n, tydligen tillbalra p å en not i O d h n e r s an an namn da förefalla konungen i hög grad egeiidomligt; för den skull liar framstallliing, d ä r det o m Lillieliorn heter: »Denne Iionungens h a n också dröjt med att låta honom \leta sina planer, saker gunstling, först adjutant Iios Rocliainbeau, synes ä\-en h a tjänst- s o m h a n p å förhand varit, att konungen ej _{givit sin} i amerilransha arméii, livaröver koiiungen uttalade sitt tillåtelse, om h a n h a d e anlifillit daronl. Haii \-ågar till missnöje i bre till L. 29 juni 1783. Ups. B.»

'.

Emellertid måste I<onungen s o m deil upplyste, rättvise och överseende doniaren, ~ d h a missuppfattat detta brev, vari Gustaf III lugnar l ~ ~ ~ ~ ~ soin alltid varit s o m en far för llononl. _{Han slutar ined att} ~ i l l i ~ l ~ ~ ~ ~ , i sin senaste skrivelse visat sig orolig över att erinra konungen om »les voeul; que j q a i toujours formk de me h a n under i Amerika ej haft någon underrattelse f r å n trouver a u x coups de fusil, persuadé qu'eux seuls forment les konungen. ~ ~ b ~ o t t e t i korrespondensen f r å n konungens sida militaires)). Dessa rader visa, att det är Lilliehorns iver att få hade, som h a n n u utförligt utlägger i sitt brev, berott på, a t t tillfälle att pröva sina krafter p å slagfältet, soni återigen drivit liali inte ville utsätta sig för risken, att m a n skulle k u n n a honom u t i ett militart foretag, s o m lian _{förliaild vet, att} uppbriiiga ocli överlämna till konungen av England ett brev _{Gustaf 111 inte skall k u n n a gilla. &Jen även denila gåiig} från lionom, au camp de ses sujets Rehelles)). Det a r den s t r i d s l ~ ~ s t n e svenske officerens föiväntnincar svilias. tydligen detta Littrick, som koniniit Odllner att alltaga, att blev visserligen p å det inest förbindliga satt mottagen av den ~ i l l i ~ h ~ ~ ~ tjänstgjort i den armen. Att denna tolk- franslie överbefälhavaren, som genast utsåg h o n o m till sin a d - iiing ä r förhastad, torde framgå av det följande. jutant, m e n h a n fick förgäves vänta p å nAgon aktion. I själra

~~t citerade brevet visar, att Gustaf förbjudit siil gunstling _{verket hade kriget redan sedan en god tid tillbak \ a avstannat} att under sin tjänstledighet antaga någon militär tjänst, som PS _{den amerikanska kontinenten. I ett breil av den zo/i2 fian}

liunde till fördel för de upproriska engelsiia liolonisterna. meddelar Lilliehorn Gustaf III, att de franska trupperna

B ~ detta förbud ligger Gustafs ovilja mot anlerikanarna. , ~ ~ ~ ~ embarkera, och att h a n skall följa dem.

~ i l l i ~ l ~ ~ ~ ~ ~ korrespondens konungen under halls ut1a11ds1ia Det finnes ej något i denna Lilliehorns flitiga l<orrespon-

visar att h a n tvenne ganger grovt brutit

bens

med lconungen, ill lien tydligen varit o l ~ a n d föl- Beilson,

detta förbud, båda gångerna driven av Sanima motiv, iver att som på att h a n tjänstgjort i den amerikanska armén.

få sitt yrke. Första gången skedde det, liar _{Ilarernot h a r h a n avlagt ett besök i Wasliingtons läger ocli}

h a n utail att inllämta Gustaf 111:s tillatelse deltog i en fransk därvid blivit förestäljd för deii berömde mannen. _be- militgrexpedition England i Kanalen. H a n s dåliga samvete rattar därom i ett brev, a r s a n t fran franslCa högkvarteret dera lyser fram av det brev a v den 2 juni 1781, vari hall underrättar "/l0: ))j'ai 6th presente a l'autre jour a u General Wasllington konungen liärom. ~ e n n a expedition blev dock en besrikelse son camp

a

deux lieues d'ici, oii d9apres I3usage d u pais oil för d e n för sitt yrlte tidligeil livligt intresserade svenslie off?- a bu a ] a sant6 de votre majesté, avec celles des puissances ceren, d å det inte kom till någon sammanstötning med fienden. a'1ies des u n i s . ~ Iled sitt uttryck »au camp de ses sujets ~ i l l i ~ h ~ ~ ~ befanil sig snart åter i Paris. Det v a r ganska n a - Rebelles)) Iian Gustaf 111 endast h a åsyftat det fiaiiska llögkrarteret. turligt, oni h a n i denna stad, d ä r m a n i alla kretsar v a r starkt _{Emelleriid h a r tydligen Benson endast utifrån Odhners a en}

vilande uppgift att Lilliehorn tjänstgjort i den ame-

C. T, Odllner, a. a., 11. s. 1 0 1 3. Uppgiften liar om målladen a r fel- rikanska arrniin Iiommit fram till karaktäristilien a~ denne

De svenska officerarna i nordamerikaiislra frihetskriget. ₃₂₁ Harald Elovson.

G. C. von Döbeln, hjalten från Jutas, som aldrig kom till amerilianska fastlandet men deltog i en fransk expedition m o t Englands \valde i de ostindislia farvattnen, kallar Benson »one of t h e most enthusiastic supporters of t h e American eause» (s. 123). Ej heller för detta pastående anföres riågot närmare bevis. Det av E. G. von Döbeln utgivna arbetet »Anteckningar om och av general von Döbelnn, den biografiska huvudkällan i detta fall, innehåller, efter vad jag k a n se, ej .något, som tyder p å att Döbelii sökt lioinma med i det amerilianska kriget av a n d r a ä n rent inilitiira skal. Svedelius, som allt sedan b a r n - doinen varit van att betrakta detta lirig som e n »frihetens uppresning mot våldet)), h a r oclisA betecknande nog i sitt aka- dernislia äreminne över Döbeln funnit sig uppfordrad att fram- halla, att denne n a r lian sölite sig ut i kriget, »icke var hänförd af något s ~ a r r i l a n d e frihetsideal; bevekelsegrunden var helt enkelt den, att h a n ville förvärva erfarenhet i siit yrlie och pröva sin unga förmåga, då h a n begärde ocli erhöll två å r s tjänstledighet i Sverige för att gå i Frankrikes tjenst (1780)))

'.

Bensons bib- liografi visar, att h a n varken rådfrågat E . G. von Döbeln eller S ~ e d e l i u s .

Själva förteckningen över de svenslia officerare, som p å ett eller a n n a t satt deltagit i det nordamerikanska frihetsliriget, vittnar om den entusiasm och energi, varmed Benson gått till verket. uppgiften h a r inte varit lätt. De viktigaste 1;ällorna h a varit sliilda officiella och andra franska förteckningar över deltagare i kriget i fransli tjänst s a m t Creutz' liorrespondens. Uppspåraildet av de svenslia officerarna i de franska förteck- ningarna h a r varit desto svårare, som många au de svenslia n a m n e n i dessa rullor i hög grad f ö r ~ a n s k a t s . Så uppträder, för att ta ett exempel, Carl Raab som Riaub, Rhaale, Ahaab, H a a b , Raoul och Charles Rabb. Resultatet av undersöliningarnra h a r blivit en lista, som upptager n a m n e n p å 64 svenslia offi- cerare, av vilka 42 h a deltagil i striderna till lands eller sjöss i den nya världen, under det att SO p å fransk sida tjänstgjort i lirigsföretag mot engelsmännen i Euzopa, Afrika eller Asien. Bärarna av de t r å återstående n a m n e n h a ej k u n n a t identifieras, men om de övriga h a r Benson skilda källor, förnämligast biografiska och allmänna lexika, meddelat e n del levnadsupp- gifter. Tvenne, Axel von Fersen och Curt von Stediilgk, h a fått v a r sitt kapitel.

Denna förteckriing kan, som Benson själv framhåller,

M'. E. Svedelius, Georg Carl r o n Döbeln. Stocliliolm 1884, s. 16.

inte göra ansprali p å att vara fullständig. Den kan ocksa i inte ringa utsträclining utölias med tillhjälp a v uppgifter, som härröra från en a v Benson obeaktad föregångare på området, C. C. Gjörwell.

I

själva verket följde m a n i Sverige med stort intresse dessa svenslia deltagare i det stora kriget, av villia d e flesta i sin t u r synas h a stått i livlig Iiontakt med anhöriga och förman, genom flitig brevväxling l. Gjör\vell, som med stor

uppmärlisamhet följde Iionflikten mellan England och dess nord- amerikanska kolonister, a v vilka de senare långt ifrån hade h a n s sympatier, delade detta intresse för de svenska deltagarna i det stora kriget. I d e av honom utgivna Uppfostrings-Säll- skapets tidningar kommer detta fram t. ex. i n:r 23 för å r 1783, d a r det heter: »Uti det n u nyl. slutade liriget h a r det urgamla svenska mannamodet äfven haft tillfälle att visa sig, och l-iafva omkring 50 svenske officerare, på h ~ i l l t a förtekning framdeles torde k u n n a meddelas, under detsamma utmärlit sig i den franslia ejensten.)) Den utlovade förteckningen publicerades i juni s. å. i form av ett »Bref ifrån h r * * till Icongl. Biblio- thecarien C. C. Gjörwell; dat. Paris, d. 10 april 1783», vilket börjar så: »Enligt min herres åstundari meddelar jag l ~ ä r m e d e l s t en förteckning p å de svenske officerare, hvilka under det nyss slutna kriget tjent p å fransyska flottan. J a g h a r sökt göra denna förteckning fullständig* och önskade blott att k u n n a belägga den med alla de bevis av svenslia tapperheten, som vid flera tillfällen framlyst, men ock ty varr skördat s å inången ädlings liv, till k ä n b a r förlust för fäderneslandet, t y svenske officerare Iiava under sista liriget fallit i alla 4 rerldsdelarne))

'.

Av dessa rader fraingår, att det ä r Gjörwell, som tagit initiativet till denna i Paris utförda forteclining. Korrespondenten i Paris torde h a varit C. I,. Kämpe, »tjeilsteman i Iiansliet och slutligen expedi- tionssekreterare, en m a n med litterära intressen)), som det lieter om, honom i Elof Tegnérs uppräkning a v »svensliar, som längre

De mest liaiida av dessa I~orrespondeilser äro Fersens hrev till sin

fader ocli Stedinglis till Gustaf _{I I I och Creutz. Inte litan intresse a r Lillie-}

horns liar ovan använda brev till Gustaf III, vilka innehilla flera drag av det

militära ocli civila livet i den nya staten. A v Lillieliorns brev från Boston

? ' / ~ z 1782 framgår, a t t lian liksom flera a n d r a fraiislra och svenslia officerare fört en journal under sin arnerikavistelse. Betecknande för detta intresse för de svenslra officerarna i det amerilianska kriget, vilket givetvis i sin t u r s t i r

i samband med det allmänna intresset för deii ameriltanslia revolutionen, a r

att Stockliolms Posten ett p a r ginger publicerat utdrag u r brev friii svenska officerare (1781 n r 299, 1782 n r 109).

Uppfostrings-Sällskapets Tidningar, 1583, s. 361.

Harald Elovsoil. _{De s v e n s l a officerarna i nordameril<anslia friiletskriget.}

₃₂₃

i främmande länder och d e r i f r h underliöllo bref- _{Längre f r a m på året återkom Gjör~vel] till d e n n a sak i sin} yexling nied Gjörwell)) 1. Själva förteckningen finnes inte livar tidskrift och gav d å dels nya uppgil.ter o m de förut uppra$nade

b l a n d de Gjör<vellska papperen, men i ett brev till Gjörwell fran svenskarna, dels, efter fransk källa, e n förteclrning över 39 paris den l o / & 1783 I<äil]pe: »fört. på vare s r . ~jö-offi- ska officerare, som den 1 jan. l 7 8 3 samlats i Cadis, )lafraktandes

cerare följer härjärnte))

"

Denna alfabetiskt ordnade förteck- Kongle Fransyska hofvets ordres för att under grefye d1gslaings

ning, som lämnar oin officerarnas militara grad i saval befäl afsegla til America, men hvilken expedition, genom den

sverisk soni fransk tjällst, »artalet, d a fransk t,jenst antogs)), samt i Versailles kort efter slutne freden, iclCe korn att gå i upplysningar om desas eventuella bedrifter och utmärlielser, _{stallighet, utan dels retournerade desse officerare till sine van-} omfattar 47 n a m n . L i v dessa s a k n a s följande åtta i Bensons lista: _{iige stationer, dels ä r o a n d r e af dem Iiemrecte till sverige))} 1.

~ ~ ~ ~Anders Georg, f. 1756, fr. tjänst 1778, d. ~ ~ g ~ e n ,

'71

F o r att emellertid bevara »desse värdige ]andsmän namnj) p u b -

en blessyr. licerade Gjör\\'ell en honom meddelad E t a t de Mrs les 0fficiers

Brummer, kapten i armens flotta, fr. tjiinst 1582. Suedois, qui Ont fait les Sieges de ,\$ahon _{de Gibraltar,}

Cronstedt, Hans Axel, f. 1760, fr. tjänst 178% d. 185l. _{qui se trouvoient réunis a Cadis le 1 Janvier 1783, etre}

Egerström, Arvid Julius. _{embarques sous les ordres de .\Jr le Comte d'Estaing pour aller}

~ ~ l l ~ ~ ~ k ~ ~ p , I)aTid Christofler, f. 1755, fr. tjailst 1782. D.

en hmerique. Jag avtrycker h ä r nedan denna förteclLning, varvid en sjöresa.

Jagersköld, Christer, f. 1763, fr. tjänst 1782, d. ISD4. Jag i noter meddelar några biografislia uppgifter om d e m , som Trolle, ~ ~af, löjtn. fr. tjänst 1782, d. mars 1783 g ~ ~ t i Cadix. inte a r 0 Upptagna i Bensons lista z,

Tyalberg, fänrik i armens flotta, fr. tjänst 1ia1.

))på v;ra land..officerare liali jag icke l ä m n a liågon egentlig D u Regiment Royal Suédois:

förteckl,ing)), sliriver ~ ; ä m p e , men r ä k n a r eniellertid UPP 1 3 Le baron d'aamilton, Colonel en second, depuis 1/78; il a quitt&

landsman, som i Amerika eller E u r o p a varit med i kampen le Service de Saede 3 .

niat England, dessa s a k n a s i Bensons lista följande

officerare, vilka uppges h a deltagit belägringen av Gibraltar: ))el1 fransman, hvillra samtidigt ilade till nordameril<a1leines hjälp m o t ellgelsman- grefve Ribbiiig, 2:ne Hjerta, en Rosenlieim)), vilka jag identifie- Den)). Emellertid medger IT1allis, a t t n ä r m a r e detaljer ~ i b b i ~ ~ ~ "istelse i

Nordamerika saknas. Detta senare förhållande synes få sin riaturliga förkla-

r a r på följande s a t t :

ring däri, a t t Ribbing aldrig yarit över i Amerika. ~ l~~ f~som med- ~ ~ é ~ ,

Hierta, Karl, f. 1757, d. 1797. _{delat utdrag u r Ribbings efterlämnade papper, uppger i}

_sv.

_{hist. tidskr. 1892,}

Hierta Fredrik, f. 1761, d. 1827.

Ribbing, Adolf L u d ~ i g , f. 1765, d. 1843. s. 53, nämligen, a t t denne vid t r e t t o n å r s ålder sändes till ~ ~för a t t dar ~ l i ~ ~ ~ ~~ d ~ l f , ~f. 1758, löjtnant vid Royal Su&dois 1774, gick ~ l ~ ~ i ~ ~ ~ , studera vid den a l r F r e d r i k den store grundade militäraltademien. s t a n n a d e

senare i neapolitansl< tjänst, dar han längre fram med ut- dar två år, varefter lian som u t n ä m n d f i n r i k återvallde till liemlandet. ~ö~~~

marl<else deltog i försvaret av Neapel 1110t de franska re- sjutton a r gammal, alltså 1782, drog han L I ~ f ö r a t t son] s&

manga

volutionstrupperna. svenska adelsmän vinna anställning i franslr lLrigstjänst. blev

b i d a baronerna Hierta vor0 äldre bröder till H a n s Järta. vid regementet Royal Hesse-Darmstadt, h a d e garnisonstjanst i franska stader

G~~~~ Ribbing a r den beliante s. k. ))konungamördaren)) 3. och deltog i tvenne sjökampanjer. Till Amerika kom llail aldrig. ~ fkri- t ~ ~ gets slut begal' h a n sig till Paris, d a r lian kom högt i gulist lios drottning

I ~ l ~ f 1tongl. Bibliotekets samling af svenska brefvexlingar, s. 44. Marie Antoinette. Till Sverige återvände han 1784. Vill<e1i betydelse dessa å r

2 B ~ ~ , . f r a n och till (ijörwell. Kungl. bibl. i Frankrike h a f t p å den unge ädlingens senare utvecklillg kall _{i n t e uttala}

q e t finns olilra uppgifter om dennes franska tjallst. E. Wallis uppger sig om, då tillgaiigliga kallor helt tiga p å d e n n a punlit.

i N y illustr, tidn. 1891, s. 54, a t t Ribbing vid a n n u icke fyllda fjorton år _{U1'pfostrings-Sallsliapets Tidningar, 178.3 s. 482-83.}

som frivillig följt m e d greye d'Estailis expedition till Nordamerika 1778. ))Han _{))Deil som Iiar vid n a m n e t **, a r Rid. af b å d e ~ i g l . svellslia ocll F ~ ~ ~}

-dar a t t håll lara k a n n a e t t folk, som gjort u p p r o r f ö r Iirigs-ordeii, då däremot e n * ~ ~ t n l a r k e r b l o t t den senare orden _den

att sin lagliga fl,iliet», ~ ~ o i l s t a t e r a r \Trallis och fortsatter: kan p o ~ l r le Rferite h l i l i t a i r e ~ .

antaga, a t t de liordamerilianslta frihetsid6erlla gjort e t t mäktigt På _{ha mil to^], John Hugo, f. 1752, överste i fr. a r m é n 1753, i}

armbn

Harald Elovson. De svellslca officerarna i nordamerikaIIslia frihetskriget.

325

~e Baron d e S p a r r e **, Capitaine-Commendant: a u Regiment de- Le Baron Frederic d e Hierta, l e cadet, a u x Grenadiers, ~~~~i~~~

p u i s l'Enfance. s o n phre ~ u k d o i s e n a bte L i e ~ t e n a n t - c ~ l o n e l , a u Regiment d e Daleearlie.

t u e a u Siege d e P r a g u e l . L e B a r o n de Cederströru, n'etant p a s B Afahon; dans le Corps

Airs h r m f e l t **, Capit. Comm. a deja fait la derniere g u e r r e a u (les D r a b a n t s d e Suede 1.

Regiment d e p u i s liS8. T o t a l - 17 du Regiillent R o ~ a l - S ~ e d ~ i ~ ,

Sl<öldarrn *', Capit. Conlm. D e m e m e 2 .

Dalllstierna **, Capit. Coinin. D e iileme. Enseigne d a n s le Regi- Du Regiment d e B o u i l l o n .

m e n t de l a Reine d e Subde h S t r a l s u n d 3 . _{Soris-Lierzle~in~zts:}

cöl1jer **, Capit. Coiilm. De m12me. A quitté l e Service d e Silede,

o h il &toit L i e ~ i t n a n t d a n s l e Regiinent d e S a l t z a 4 . _{Cav. de Smålaild.} d e Rappe, B Mahon Gibraltar, ~ i e u t . a u de Anlinoff*', Capit. e n second. De ill6me.

Le Bar. L a u r . de Hierta, n'etant p a s 3 Mahon, ~~~~i~~~

Lierite~iniits: de Dalecarlie 2.

G ~ l l e n s t o r l n , d e merne, Lieut. aux Gardes d u ~ ~ ~ 3 .

L e B a r o n Sclloultz v o n Ascheraden, l'aine, Capit. d a n s le Regilnent

T o t a l - 3.

d e Sprengtporten en Suhde j.

I\lrs Gedda, Enseigne a u Regiment de Fleming e n Finlande.

Rosenileim, L i e u t e n a n t a u Regiment d e l a R e i n e - M h . D u H e g i r n e n t d ' H e s s e - D a r m s t a d t ,

L e B a r o n Schoultz on Ascheraden (Lieut. e n Seeond) Enseigne Sant a r r i v e s se joindre ?I l'drmee h Cadix pour _{e n Amerique} aL1 Regiment d e l a Reine A S t r a i s u n d

'.

h la fin de 1782; inais r e t o u r n k s g Brest.

Sons-Lierzte~tn~zts: Soris-Lieutennnts:

L e Baron Cllarles d e Hierta, l'ainh, Lieut. a u Regiment de Hel- L e Comte d e Ribbing, Lieut. a u x Gardes d u

singland. IZIr Stierneld, a s e r ~ i d a n s l e C o r p s d e s Drabants4.

P\I~-S Galln, aux Grenadiers, Lieiit. a u Regiment d e Sa\l.olax. Le Comte d e Bohlen, Poineranien, fils d u Genera16. r l f s p a r r e , Lieut. a u Regiment d e Saltza. Pipel', a serui d a n s ]'Artillerie.

L e Baron d'hrmfelt, Lieut. d'hrtillerie h S t r a l s u n d ' . T o t a l 4.

1 Sparre, Henning, f. li50, d. 1816 D e la M a r i n e :

"can möjligeil v a r a Hans Henrik Sköldarm, f. 1729, kapten i Royal-

Qui sant venus d e m e m e B Cadiz ayec la Flotte _pour

su&dois sedan 1567, ~ ~ i l i g t Allrep avled e n ,Julius Sköldarm, f. 1761, soin var l'iimericlue.

i fransir tjällst, 1782 i Havanna p: Cuba. Denne ilar alltså tydligen deltagit _{birs Pettersson, L i e u t n a n t de Vaisseau}

i nordameriliailslLa frilietslrriget, Emellertid ltan d e t i n t e vara hall, som åsyftas _{Toll **, d e n16ine}

liar, o m nLl h n r e p s ill,Pgift O m dödsåret ä r rilitig. I Bensons lista ingå* ej _Feiff "*, d e inenie

n i g o n Sköldarm. P u k e **, d e m6me

3 ~ ~ l , l ~ t i ~ ~ ~ ~ ~ , Alesailder &lasimilian, f. li37, avsked n r sv. tjaiist 1788, _{G ~ l I e n s k e p p **, d e melrie}

dödsår o~LaIlt. E,, b r o d e r till denile sonsoii till skalde11 Gnnno E u ~ e l i u s - ~ ~ l - Feiff, d e menle

stierna, ~ ~ ~ ~ ~i ~D., f. l ~~1736, ~ l hIlade som anställd i hraunscllweigisk d ~ ~ d K r u m m e r l'aine *. d e m e m e

tjanst k o m m i t till Amerilra, d ä r Iian lii8 avled i B l b a n i P; grulld av en D U Bordieu, de m e m e

l,iessvr. deltog i nordalnerikanska frilietskriget på ellgelsk sida. Virgin, Enseigne

J f r ~ ~~ l~ ~ t ~I ~>~iiltroducerade svenska adelns ättartavlor, II, s. ~f~~ t~ i ~ ~ ~ ~ , 155. Le C:te d e Rosen, d e m e m e

Gullenslrepp, d e inenle

4

om

dei,l,e Cölller h a r jag ej 1;unnat finna några uppgifter.

Ge. af Trolle, d e meine (lnort i C a d i s l e 1 Ferrier 1783)

5 s C h u l t z &cheraden, Carl Diedric, f. 1757, ö\.erstelöjtnailts

Cederström, Sven, f. 1755, d. 1825.

1792, dödsår okänt.

O ~ ~ lron &ischeraden, Henrik Christoffer, f. ~ ~ l t ~ 171-2, d. lias i Hierta, Lars, f. 1762, generalmajor, landshövding, d , 1835.

r i d Hogland. G ~ l l e ~ l s t o r m , Johan Villielm, f. 1761, d. 1791,

i Armfelt, c a r l , f . 1764, f r . tjarist 1780-84, generalinajors n. Ii. O. v., Stierileld, C'lric Carl, f. 1751, d. 1816.

"ollle~l, Friedrich I,udwig, f. 1760, d. 1828.

326

Harald Elovson.

Av dessa 39 officerare äro utom de redan förut omnämnda bröderna Hierta, greve Ribbing och Adolf Rosenheim tretton okända för Benson. De båda h ä r utnyttjade förteckningarna hos Gjörwell ge sålunda utöver Bensons namnen p å ytterligare 25 svenska officerare, son1 mer eller mindre direkt haft att göra med nordamerikanska frihetskriget, varigenom Bensons slutsiffra

*J

f

it cerarna. Detta galler, för att ge ett exempel, fortifikationsoffi-

8'.

4

\ I X ~ , . ; ~ m ~ C j q t n r litmärkelse deltog i beläeringen av

l l i i ~ i ~ l a r r l i i j b u a u u ~ . - - -- -

följande lilla biografi: » H r Eric Myrin, lieut. vid Kal. Sv. forti- ficationen, blev skuteii d. 1 3 sept. 1782, p å ett af de Spanska fly- tande batterierna, hvilka samma dag framfördes emot fästningen Gibraltar. H a n var 34 å r gaminal och af utmärkta insikter uti

P-..a:fi - , , + : ~ ~ ~ - ~ , ; ; c ~ ~ d p + , , 1

on,

d a + n n p r p n n flvtande batterier

Åbo Tidningar för 1782, n r 46 2.

i Uppfostrings-Sällskapets Tidningar, l783 s. 361. Denne Myrin var, i

förbigående nämnt, svåger till Samuel Ödmann, vars hustru fick uppbära en pension från franska staten efter sin broder. Dessa 300 livres utgjorde ett välkommet och välbehövligt tillskott till den fattige skargirdsprästens stat.

Jfr. Samuel Ödmanns Skrifter och brev, utgivna av Henning Wijkmark, II,

Stockholm 1925, s. 453, 128. - Se vidare Stockholms Posten l 7 8 3 n:r 140 ocli 219.

Uppfostrings-Sällskapets Tidningar 1783, s. 481.

De svenska officerarna i nordamerikanska frihetskriget.

₃₂₇

Som avslutning på dessa anteckningar om de svenska officerarna i nordamerikanska frihetskriget erinrar jag om en liten notis, som berör några av dem. Den härrör från den framstående svenske sjöofficeren Axel Klinkowström, som under åren 1818--1820 uppehöll sig i Förenta Staterna, utsänd av svenska staten för att studera det amerikanska ångbåtsväsendet och dela amerikanska flottan. Under sitt besök i republikens nya huvudstad, Washington, kom Ilan att bo i ett pensionat, som frekventerades av kongressledamöter. Två av dessa visade den svenske officeren särskild vänskap. Båda hade under re- volutionskriget för fyrtio ar sedan varit intima med svenska officerare i den franska hjälparmén. Den ene, en general Storer från N e ~ ~ h a m p s b i r e , »frågade i sgnnerliet efter salig Hogenhausen, baron Olof Cederström och salig amiral Nauekhoff såsom per- soner, med vilka h a n plägat ett förtroligt umgänge)). Den andre, en m r Hunter från Rliode Island, taIade om »salig riks- marskalken greve Axel Fersen, med vilken h a n varit mycket bekant under fransyska kriget, och a v vilken lian annu h a r brev i sitt förvar)) I.

i Axel Iilinkowström, Bref om de Föreilta Staterna. Förra delen, Stock-

holm 1824, s. 60.

Harald

Elovso~z.