4 Buschings hlagazin, en exponent for den kritiska iii-
sforieve&eassk61p, som i S-verigz a.ep~sen"tm""dsav Eagerba.:img, publ~cerades 1/69 ett arbete, kallat Krsrzer Cnlea-richt von dem T3%rssiscEsera Banael, wie selbiger mit ans- und elnge- hender T a r e a i 9674 dssrcln ganii Ilussland getriebe~m m-orden I. Den del a v magasinet, i vllkeir detta hundrasidigca lilla eerha ingick, agnades frimst a t ryskca r-diet, seli u t g i n r e n motive- rade p~obliceringela med pi-il-scipesa : die Geschichte des Ban-
deis elnes Sac~ats ist eB1-a erheblieher Theil der Geschichte desselben i~berllanpt 1 anmarkningar angavs, vad slom and- r a & sig sedan 1674, och dessuto~n tillfogades n5.g-a aktuella handelsslaiisiisI<a bilagor. CtgIvaren menade, att denna re- dogorelse fbr den ryska laandein inte blott hade h~sron-iskt trian fortParande i v e n praktiskt intresse. Utgivaren hade fatt ma~arnskriptetaasr den syske %~PsSoriografei-a ks'alegien-:det e Som forfattare angavs eei ;shann PS1a"aapp I<(lilborger. :\led stod av texten kunde 13bisching visa, att den var for- fattad i Sisckhslm. Han menade, att forfakiaren var ss.ens?.c och deltagit i an svensk legation till hPosBva
Jlagaziil f u r die rieiie EIistorie uiid Geograpliie, angelege \.o11 Anton Friedrich Bilscliinig. II!. Ha111bur.g IiGft. 243. BiLscliiilgs rraetc,ciislin i n -
stalliliiig franigar a r Piaiic kritiska gransknilng a v c h t t avsi1421 i Voltaires verk o m Peter deii store. Dar iieter det: Der Gesciiiclitsclireil>ei. sol!te sich elii-
Iralleii
. . .
z a beurtlieilen. Seinit Amt ist d~loss.
..
Begebenbeiten z u e r - z a l i l e ~ i u n d. . .
sich daniil z u hegiiugeli, duss er clen %:Tiderspiuch d c r Ter- scliiedenen Rclatioiieti alafiiliret uiid a u s d e n Wegc raunaet. E r iiia~ss dabei m i t eiiier .iva%iren Ai~frichtigkeit uiid nacli \virklicl~eii Iiistorisclieri Gruriden zu Iverlie gelien.
.
. 201.210 Per ~ y s t r ö m .
Xr 1915 utgav historikern B. G. Knïc en rysk Q%7ersii%t- nziiag al7 och komrneratar till %<Ylhurgers skrift l. Han kunde
darvid iitolm p5 Biischlngc edition sPBdja sig p5 en E arkivet i \f'oBfelzbCatte% befintlig liasadskrift: kallad Ilercatura Ruthe- nlca oder K~arzer Unles-richt von den Russischelz Commer- cien. Det visade sig, att denna handskrift var större $11 BLI-
schings edition, den inaaehöll ytterligare t17i kapitel, Editio- neni n ~ i s t e , som Kurc papekar, vara era "rlaortnirag, d a
n
dess text fanras hanvisningar till d e felande Soapiflen. Kurc ryska tipplaga Sa- omsorgsfu818 gjord, Den inledes med en noggranla testanasys, dal- f6rfaltareras dal~umenhsrriska, Iiáte- rara, memntlaga k5Ilor sih-laggas och ned parallelltryek Fast- stallas och diis deras r a r d e diskuteras. Till testens detaljer och sakuppgifter 51- en stor kommentar fogad. Harigenomhar T<i4burgers bok bli~BI en viktig Balla till Rysslands eko- nonaiiska historia e~rader. 1600-"ile%
"
Den h a r hittills varit sa gott som okand i svensk historisk litteratur.Berrc visste inte, att iiven i svenska riloscarkiuet fanns en handskrift al7 Kilburgers bok. Dess titel ar: &Ieraakusa kgauthenica oder Ktirtzer I2niesricH-it -von den Reussischen Com- meraien wie selbige 1x116 ans- und eingelmenden !$'aren A s i674
durch gantz AHsseouien getrieben wordena. Den tillhör ma- r ~ t ~ s k r l p t s s a n i l i n g e ~ ~ ~ Den stammer overens med wslfenbiittel- handskriften och k a n betraktas som ett original, Giminstone som e n av Grfattaren H~ontrollerad upplaga, d5 en del au dess rnarglnalrabriker iiro utav Kilbt~rgers hand, Den ar
siitanda inte identisk med KSschlngs edition,
K ~ i r o , B. G. SoCineiiie i i i l b u r g e r a o russkoj ttorgoriE v earstvoraiiie Aleliseja :\licliajloiiCa. (Kilburgers skrift oin den ryska haizdelri u n d e r Alexej Jliclaailooitj's regering). Kiev 1915. S:o T'iI
4-
607 s. - D5 d e t t a arbete saiirias r i d srenslia bibliotek, I i a r ett exemplar från Halsiiigfoss' ~iliiversi- tetsbiblioteli stiilits till m i t t förfogande.'
Aaivaiid exempelris a r maciame filiia I.iabimeriko i lieiiiies uppslags- rika T h e struggle of t h e dutcli witli tlie eligiisli for t h e r u s s i a i i m a r k e t (1Srunsactioiis of t h e Royal Historical Society, IT', i, 1924) ocli Les relations c o r u ~ i ~ e r c i a l e s e t poiitic~ues de I',ingleterie avec l a Russie a ~ a i i t Pierre le G r a n d , 1933, s a m t a\. Iiulischei i lians Riissisclie \Virtschaftsgeschichte, 1025.
Det a r soin vi skall visa ganska :aatnilIgt. al,k s1el:oa oripinaPlmandskriR Hiom a8t h a m n a 3 del sverzska rilisarkivc-l.
Kilburgers skrift indedes med ett .h-etab, sos11 innehaller en kritil; av deax ryslra Imandelspolitikesa. Det ryska riket h a r Gnnu inte uppfiickt, vilka rika m<jjEigheter till handel frarhaom alla andra land 1 v5rBden det har. Yar finns ett band, som a r s5 heliiget meilan ~riirlderis alla hav som RYSS-
l a n d ? Sitt emporium, det bekanta hrkangelsk, har det vid Nords.jön och den vida oceanen, T:id Kaspiska havet h a r det den "rtraflliga och berbmda hamnstaden Xsl-racham. Svarta Haret ligger inte Xhgt fran det liie~\-skaa omradet, och Ostersjöra ligger fa'amf6r Rysslands d6rr. Som Inget a,aanat Hand a r det genomskuret av floder och s%riPmrnur; det be- sökes a r alka P'asteï~is och Orientens f'oH& och hlbr e n om- slagsplats f6r deras varor. Dariikl kommer att d e h j i i á ~ pro- ducerar masaga och goda handelsartiklar* Alla dess Enranare alska Bröpeamskap, nagot som gör att 7A$osHi_va h a r mer bnti- Ber an Amsterdam, ehuru dessa dock ar mindre iira de bol- Baradska. M e n truts alla dessa m6jlIgheter blomsfrar dock Isate handel och manufaktur i Rysslasad,
Handelir er att BOrIiTc_na id en Iften %gel i en mSnnl- skas kand: trycker m a n den 16- mycketi sa d6r d e n , men lamalar m a n den alliar fritt. s5 ger den sig siaii kos. I det e r r a avseendet ha ryssarna felat alltför mycket.. De trycka och hiimma handeln p i mingahawda saft: de irsrikttcc m h g a fsasishlska monopol och J'6rEila sig p5 ett illa konsliiuerat BomnaerskslBegium, naaligen de egennj talga ngosterna:~, Abof utlanningarama satta d e h6ga BulBar och Pi?isBarSnHia handeln geno-n %-Parda lionditloner och limitationer. Vagarna hendes- i-aallas diligt, se81 sir6rnrnarna rensas inte, psstportot ar
hQgt.
I "retaleii sages bokens syfte vara att ge en bild av h u r och
p5
vad satt Hmande%ra just Kali drives i %lela ryska rikel,242
Pcr Nystriima v samt priset psi alla de varor, son; exporteras och impor- beras giver Qstee-sj6n och KordsjGn, angivas. %len dessnton-a ska81 iixren l i m n a s upplysning om e n del andra saker, s i
I h g t detta ar os26j%igt dels p; grund av att fkBrfattaren till-
bragte blott en kort tid i Aloskva och dels
p5
grund av att hans professionr var skild fran Inandeln.Bok;esas !?Grsta och andra del ina1eh54ler vad vi skulle kalla vartnkaaniskap. Det ar ett slags katalog, d a r vara efter Tara beskrives, ofta dess produktiotasort, transporfm6jqjlighe- Bernu, dess eventuella monopolisering. Diii finns ocksa en !ase% över de ryska varor, som januari till mitten a r oktober l673 exporterades O ~ e r Karya samt prisk~rsanter over ryska exporle-aror i iui9oskva Januari och februari 1674 s c h iiirer vissa Bonsuaaitionsvasos B. samma stad pr 30 mr+j 167-1. Om
importen av eaaaopeislta varor siiger firfattaren, alt den bikt kan stenderas i de nrkangelslia och Iigbiindska tullbOcBerna. Men dessutom maste Inaan erinra sig, att en stark s m ~ ~ g g l i n g iiger r u m samt siit en del varor - friimst nsetallvaror --
siindas direkt f r & ~ Sverige genom Ladoga. Författaren pub- licerar en lisla ijver den Syska sj6handeil- p5 Arkcangelsla
1671, en lista f r i n
1672
samt e n del varulistsr fiara siirskllda skepp. Vidare Iiimnar han tvit priskuranter j12 ilandsk skavaror B Xlsskva p r 30 maj 8614. Men han papekar att pris-
Be~llctaationerna i Brkan~gelsk iiro stsrlca ar fran
ar.
F6r- fatfearen 6verg8r s& att beskriva den persiska handeln och dess varor, den grekiska samt den Blnesiska eller cakliasska Aan~dels-a,B tredje delen redogöres f61- mynt, 4ri9c&, matt, Srakter tu88ar, postvftseam och permnir~grnarkl~i~d~ 1 synnerhet uppe- haller sig firfattaren vid de tv5 stora transportv5garna friin Xoskra mot Vastenropa. F r a n Moskva fraktas e7arosna p i
sladbana ii11 Jrslogda vintertid fbdr minst 4 kopek pr pud (l
pnd
= Is, iispned). Slarnmar8id kostar denna fralit15
ko- pek. Fr5n Tologda g i de vat%en-t7iigen n e d h r Suchana $31i%rkanrgelsk "r B5 Bcspela pr pald. Lagska Bostaaaderna denna vag blir salunda f 9 kojjelic,
P2
yagen mot ostersjönn2
va- rornapi
erinleraGg 6 3 9 Kovgsrsd & r B--9 kopek allt eftervagens godhet, F r i n N O V ~ O I O ~ till !Varva befalar axan vin- tertid 2-3 k o p e k Den s a m r n a ~ ~ l a g d a fraktko~i~nadeal denna u533 uid billigaste Arsiid blir alkts5 8-"9 kopek.
,ibYl;~ ixR85nr1iamgaa, rilkesil nation de an iiilhöra, betala lika lulb. hvsiiitas r a r o r n a E ga5.nssPiider11a Arkangelsk, Nsv- gorod eHer Plesliow belöper sig denna till 6 %, Men viEl man inte salja dem 711iir utan %ra den? ridare rnå,cte man fl-$11 21 maj i667 i dessa stader i stiiElel betala e n genoam- g5r-igstull
pi
10x
och dartill i alsskva den ordinarie tullenap5 6 :v. Dessutotns m i s t e litallen betalas i speciemyntet bu- kat, v i k e l icke liksom riebelri galler
100
kopek utan. stiger talil 114-123 biopeli och i blalad - I synnerhel i N~ovgorod - inte star att uppbringa. Dessa tu%Pas. Ima h a m f 6 r allt ska- dat svenskarna. Enligt f6rdragen och fredssluten anda sedan Teucina P593 s9iuIie naaxlige~a sveaaskar och r l s s a r i r a r a n d - r a s land betala lika tull, a.YiBen fixerats till 2 :i, Ryssarna h a heller aldrig belagts med h6gre Iral% 1 de svenslta si5derna"-- Fran I P l o s k \ ~ ~ hade m a n r8tt att kullfriit u t k r a varor 1111
s a m m a varde, s o m anan Inf6rl - 6verskjubaoide varde T a r iuPPbekagf med G :L. Alen i genomgiimgstull logs f6r samtliga exportvaror 6 :d. - Förfiltiaren meddelar en skitistik U ~ e r tulliniakterna i ,"a-liangeisk aren
1654-73,
Fjirde deleii agnas &t allehanda eisonsmiska institu- tioner I Ryssland. Först redsggaes
"r
rikeis eniporiumr Arkangelsk. I84geil ryss driver sjöhandel p5 denna stad. Det a r endast liöpngmiiia frK-an I3oH'band, Hamburg och Elrernen, vars faktorer sta~ldigt ligga i lloskva. Dartil1 k o m m e r ett antal alT f6rfattaïen namngivna i h l s s k á ~ ~ , bosatta toska &Up- man',
,%rligela koinmer dit ett 40-tal s l ~ e p p ~ av vilka ett tiotal %iXlihöa- iiamburgaren Phllipp S~erpoorteri, insaehavaren av Iiavlarmoiaopolet. OnasHagstiden f6r deniela handei ar cirka5 manader. - Det ryska rikets inre handelddirigeras oin- sliriinkt av »g&ssterna», isarens Hiorni~~ercier%d, De bilda ett Samlageni saaarasiarkt %~09tegiutna och 5.r alba laöpmarl,. bland dem itskiIliga Byskar. P5 grund av sitt anseende ha d e
»'Fysláa» - betyder enligt rysk terminologi d e n n a tid »ïii.steiiropeiska ö\erhuvudtaget».
244
Per ~ y s t s i a n ~ .bjverallt f6r%nöp, ehuru inte kapet alltid sker %Gr tsarens rak- ning. I alla de stora staderna f u ~ g e s a ett par a r de for- niimsta k6gsmgnnen som deras o m b ~ r d . De laafas av de gemene diehprnanne~~ och skulle en gåaag uppror uppsta, koiim- mer folket att bryta nacken a r >>gesterna». De taxera Isa- r e n s skéattepersedlriï, sobelhandeln ha de lae%t i sina hiinder s c h det iii- i sjalya verket dessa Biöprniii-r, som dölja sig bakon-r
de tsaristiska monopolen. Be dominera den arkangelska
handeln och v a h noga att handeln över ostersiön helt och h m e t undertryckes och att ingenstiides hl handel tillåtes, s& a t t . de själva desto biittre skall kunna spela mastare och fylla sY11a egna sackar.
3 fortsättningen medog6r I<iihrnrger %r de ryska koppar- grurorxaa och jar-nverken, deras produlcter, teknik och ar- betsleparer. De ledande indus%riaIlsferlaa skymtar. 's'idare f6Ijer: sobelfangeriet, ylleman~afaktëarena, hotell-ziiseaidet, skattesyste- met, marknadsplatser, livsmedelspriser, byggnadspriser, IsPiare, tyska kyl-kor och andra ting, nyttiga att veta f6r en köpman.
Sisla delen Iiimnar. en sedogeprejse för %iommasnllia&io- nerila: 1) vataen och strömmar mellan Xarva och hJoskva
2 ) kuga"r8nnmen i dngernmanland. Det ar noggranna seg- IatioaasbeskrivnG11gar,
Hiismed slutar Busshlngs edition. Handskrifterna frp-3~1 Stockholm och TTsPfenbtittei innehaller ytterligare tvil ka- pitel: d) en tabellariskt uppstall$ vGgHii~agdsaamv3sare fQr vigen Stocliholm-Jloskva 2) tabell aver -viigen f r i n kloskva tiBB den siblrisksa huvud- och handelsstaden TohoEsHi samt en beskrivning av yagen f r i n Toholsk till Peking, s i som gu-
vernör WaikoE i Tobolsk färdades den p5 sin legation 1654.
h%en aven d annat avseende slnPLjer sig handskrifterna f r i n Buscbings edition. Den senare ar bearbetad 1 alldeles bestamd siktning: allet larda arabesker a r omsorgsft11Bt strukna. Stockholm- och WoPfen%4li%teI-8apgiagor1~a, vänder sig till den liirda och bildade publiken: de har latinska citat, de laar latta polemiska antydningar mot tidigare f ~ r f a t t a r e ; nar de an- v a i d e r det filosofiska begreppet »Gotit urad die Naturu har BëisSainag blott »Gott>s, de har »nmere-us r e r u n ~ gerendarum)),
denna har »GeEd», de laar >)riaa~igabel», denna har »schiRbar)i, o. s. v. Den senare arander sig till en mera o1as.d publik,
DB Btischlng editerade fbr sin tids liirde, hade han ingen anledning att göra denna bearhetnming, Den L-landsE~rift~ han
erhBlP, r a r tydligen sadan. En praktisk handbok FBjr den
obiIdade BOpmanraen. Originalet i Stockhol~n sig dar-
emot till de bildade.
Denna skrift, som ~ a n n s p r i d n i ~ ~ g i handskrivna exem- plar, star fullt P a i v 5 med den samtida x~asteuropeiska han- delsteknlsl~a litteraturen. Dess disposition 51. klar, Innelaallet
sakligt, stilen koncis, Den st& h6gt B4arer andra fattiga fös- sök 1 Sverige l denna Sitterati1ras.8. Och för den som vajle
Iii,, kanna den ryska BaancleJn, fanns den tiden ingen hiittre handbok att tillgh.
Piilburger var s k a n d ii11 dess det Iyekades KLWC latt 4 utrikesdeparteme1ateIs i Moskva %nusrudarkiv fasBstiiVBa, att
laan ingick i en svensli nrt6-rmsrdentiig beskic%teing till Ryss-
land 1673-74.. 9-ga.n skymtar H en fisteckning over med- lemmarna i denna: ej som sekreterare eller tolk ritan i en lista, som det ryska dokiimesstet betecknas som kungliga adelsrniin i legaternas svla. Han star sist p% denna lista l,
De svenska legatlonsksaudllngur~~a tyelis inte namna hans niaann
"
Genom arkivarie A.Ta
Iiyesfsln i Stock%nolm erBa6lI Kurc spridda data ur hans Ilv efter resan kil% Ryssland.Ban f6rordraades i juli 1675 liBP notarius priblicras 1 okto-
her samma 5s beslöt klanglig %smmei.s%~oH%egium föres85
honom till sekreterare I. kommerskollegiilm h Riga, något
som motiverades med hans under legationstidera ftirrarvade goda liiariskapes om ryska "rhåElanden, sch i december
liurc. 561.
liilisarkivet. Xuscovitica, Handlingar till ambassadeii 1673-74. Riksarlilvet. Kilrsregistraturet. 22 Juli 1675,
246 P e r Nyström,
sarnnma Ar fack han regeringeils brev harpa Att döma av zknderslcrifter var han emellertid geer I Siocki~abm f678 som notarius publicus regiers
"
.kr dessa uppgifter drar Kpircslutsatsen, att han rent yrkesm2ssigt inget hade med handel att g6ra utan a%t hain av eKi tilI&llighe% H lboskva kom att samla upg%gsaingar och göra en bok harom.
- 7 0
alagra brev casta dock ett Bilarare ljus Over honom, A v ett brev frain %<ilburger Bifl Abraham 9ilomrna Reenstierna, till vilket ar fogat avr5knlngshand%ingcar7 frarngjr alt han varit anstalld i detta BiaaideIsh~as G / , 1668-'/3 1673, Det ar
sBcrive8 i juni 1675, Syilbarligen h a r han % ~ a f t uppdiaag "r
handelshuset urider sin ryska resa: brevet handlar om vissa oegentligheter med ett parti spik, som @tt f r j a Lubeck till Reval, s c h om kaviar, som "rdarsvafs av sommarv5rme11~, Från 1703 finns
ett
brev av honsan f113 svenske sesidenten JLondon, dar han anhaller oin anstallning %r sin soii, vilken reser till England f6r att lara spraket. Han har inte r i d att betala eristelsen fGr sonen, utan denne maste s6ka enn plats. Denne h a r tidigare haft praktik i faderns notariab- profession, och då denaaa uteslutande agnas i t Piommers- och seglationssaker, ar han kunnig just I dessa Sing
3lantaPslgngden fair S%ocBhoHm 1711 ~71888', att han hade
p5 sin b y r i anstalld en sirrivare.
1711
henamaboende myla- dig son, som dock sedermera i Pangden antecknats som död, kallas notarie. Kilburger bebodde d & eget hus, Han v a rgift med en dotter till Iivmedlkris Bernhard Below j, D i han dog 1721, efterlamnade han sex dokfrar - darav fyra
gifta, alla naed militgrer - samt en sola Carl Henrik, be-
l Rilisurltivet. Monimerskoll. protokoll 1615, ""lo. Kommerskoll. registra- t u r ",io. Hiksregistratiirek 1675, 2 3 , 1 2 . Jmfr. Kiirc, 11,
"Iiurc. 14.
Riksarkivet. Aiomrna-Reeilstierna samlirigeii. Vol. 26.
"Rilisarlcivet. Anglica. Slrrirelcer till L e i j o i ~ e r o n a fr511 sveilsliar. - -
I Kydboholnssamlingei~, KiP~iigsmarck-Rabeiska brevsarnlliigeii, finnes e t t h r e r f r å n IGlkiurger till Rabel, i rill<ct iian begär en del biografislia data röraiide O. \V. Königsmarcl;.
nirnkod iff fars mara. B a n agde da arid Osker$Bnggatan etii shen- hus, laallat Pelican, fritt och p& egen grund, samt en mindre
f:~sfighe% vid S. Urbans grand l,
D5 forfattaren fall IIeicatura RuLhennca deltog 1 am-
bassaden 1673-74, m5ste han ha varit an airng man. Med ett kortare avhrslt for vistelses, i Riga levde han darefter 7, StocBho&m i 47 ar, Det finas ett odaterat platsansolanings- brev av honom, riktat till RIagnus Gabriel de ia Gardke
'.
De4 ar skrivet p s kyska, svenska, franska
DGR
latin, Hans verk ona Rysslands handel blsar en ledig stil av litterar pragel. Han a r fortrogen med lidens juridiska, handels- teoretiska och etnogra8ska litteratur. Det ar en bildad man, Efter de kortare anslallningar~aa B h%ommas handebshus, i den svenska legakronen rFHZ Ryssland och i ErommerslislBe- giom jis R~oeiga -aerH<ade han i StsckhoBm som notaritns puhli-cus och aftirsjurist. Ban levde mitt upp i sin tids handels- liv. Harr skrev, Man Tar p i något satt sj~sselsafit med Otto xXilhelm I<opaigsmarcl>is - den ryktbaraste ae7 svenskar - liv.
Detta ar allt, vad vi veta o m honom.
Den tidiga medeltidelas hassdelsvgg genom Ryssland, dela som bar tapp Kiev-Novgoi.od-k~llure"~a, &r8ts &agnder av de asiatislta Inrasioaaeraia, soin lade en barraar norr cani Kaspiska och Svartil Haven, och den fgirlorade 1 betydelse allt eltersom de italienska stadernas direkta Liandel med 6sl-eril 135 Iledelhavet tilllog och 1111 sist sakrades genom Borstagens ~molitiska och kolonisatorlska expansion
"
Denna utveclsling fick sin dellnitiva besegling genom tartarerwas framtranganide vid 1200-talets mitt, Handeln g12 RysslaridStockhoin~s stadsarlaio. Bouppteckningar 1'122. - Pelicari i i g 1 iiu-
rarai ii de kvarteret Glauciis.
V i e i r c . 14.
S D c i medeltida Rysslands ekoriomislia och sociala fijrP15lla11den: Ale- xandre Bc!i_, Le nioyen age russe, 1933.
248 Per xyström.
fick en he!t ny karaktar. Det var inte langre en transito-
bandel. De italienska köpmannen seglade %'san MedePha\?et
upp "varta Havet och drev faktorihandel srid dess Bmster.
Novgorods Grbindelser och kolonisation viinde sig nu l
staLBet mot nordost, mot de stora skogarna P Dvln~as Boa- omrade, dar tillgzngen p i palsbaraande djur lockade, och
bort mot UraY, vars silverfyndigheter exploaterades
'.
Det tradde ocksi i handeBs%rbindelse med ikerbruksomradet mellan Volga och BPta, vars centrum var Moskva och vars spannmal blev en IlvsbetlngePse fajr bandelstadeal vid IPrnen. % Novgosod môtte den Bsanseatlsl~a handeln, och staden blevi sjiiHa7a ~ e r k e t Hansans faktori mot den Gsteuropeisoia d a t - ten. SOder orn denna klordliga haaadelsv2g tradde den syd-
tyska handeln p2 linjen Leipzig - Breslau (Krakaem) -
Sn~olensla i f6rblladelse med den syska arnarinaden, och denna landtrafik tilltog mot medeltidens slut - 4 synnerhet sedan de italienska f6rblksdeHserna med Sydryssland avbrutits ge-
nom turkarnas frasamirangande - s; att den EranIedde po- litiska motitgarder fr2n Hansans sida ?. Det var p; denna
\'ag,
som de ryska palsverken aaadde massan i Leipzig.Utefter dessa t v i handelsvagar - mot de Iitaulska sta- derna s c h mot Novgorod - kom den moskovitiska statens expansion att rikitas under 1100-talet; samtidigt vaknade tan- ken p5 at% genom erövring av J7olgada%en 6ppna en
vag
fojr de orientaliska varorna till Europa, att i t e r göra Ryssland till ett transiloland SSl6rningen av de ganHa haildelsvegarna frain östra Medelhavet tP1F Italien genom turkarnas uppfrii- dande hade vackt den. Meka handelns fria ging p& vagarna Sill &loskva var allt annatana
siiksad, Slitningarna mel%an de hanseatislia staderna och Xovgorod, motsattniaagarna mel- lan Moskva och Polen Bedde oha till spgrrningar a r trafiken,Det blev sal~seada av intresse f6r 31oslivct att sakra sig kon-
trollen 8ven dessa viigar. 310% slutet au 4400-talet lades Kov- gsrod defillaitiv% under Moskvas politiska makt, $590 hiade
P N. Pokro\i.ski, Geschichte Russlands, 1929, 40.
qE. DaenelI, Die Bliitezeit d e r deiitsclien Nanse, II, 1906, 268 E* Daenell, 279.
turen kommit liHH Pskovg Ryssland stod p8 tröskeln tE1I &iier- sjOaa, Men de litauiska siiiderna p i viigen mot Mellaneuropa orienterade sig mot Polen, Vagen till QBstern sakrades genom
kurandet av Ilasan- och Astrachanl~anaten B50'ii2-B556, och
tv5 ar senare hade balsskra en hamg under sin egen kontroll vid b3steisjajn genom Narvas erövring.
W&
nppskiod genast en Iivlig trafik;1569
besePkBes Narva silunda a v '70 enbart engelska skeppKågra ar tidigare - 1533 - hade engelska s-i&farare, sökande efter en nordlig
vag
till det guIdsI~imraálde Cathai, funnit vagen över Vita Have8 och xapg%r Dvina och Srachana till hiIaslira Z. De kom dit, d& den ryska politiska faamst6- ten p5 Irolgav5gen pigick, och det engelska h!i~~sco~ël~y Gom-paniy fick vidstriickta handelsrattigheter inte enbart inom
det rjskaa omradet utan iiven B Kasan och Asasachan samt fra genomfart till Persien
"
Men det ar viil fbiga %roligt af! % i ~ ~ j e n ó ~ e r Vita Havet %iomrnlt att betyda nigol, sax] liioskvakunnat hôila viigen över Ostersjöaz 6ppen. Den skits delini- $ivY genom Xcrrvas erövring a v svenskarna TB5SIm T v i a r efter denna händelse anlades Arkangelsk: redan dess stssds- plan viftnar om Pao%Pánidskt inflytande. Och frgn Ivan den &rskrZckliges %id %i11 Petersbtasgs aappbHomstrisg kom bslsto- iien om V$'asteuropas handel pal Ryssland att sammanfalla med deriaaa stads bnistoria4. Den stora handelsvägen fran Moskra kom att
g&
mot norr, Har arilades faldorier och naellanstalioaaer, hiit- rensades str6mmarna och vagarna %F-battrades, arbetskaraR f6r transporterna stationerades utefter Heden. E n rad stader blomstrade appi Jaroskrav, Vologda,
Cstjek, Coimogorod och Arkangelsk, Den f6r en handels-
Ecli, 358.
Vraraastiillnfngeii fiDUer huvudca!iligen liiiiischers 'och LubinaenBaos citerade arbeten. Jmfr. iiren Prirngslieirn, Beitrage z u r wirtschaftliclier, E a t - wicklnngsgeschichte der vereiuigten NiederPiiiide, i Staats- irncd socialwissen- schaftliclae Forschiniigeii. ligg. von G. Sclimoller, X, 1890, och G. \V. Iirrn- k a m p , De Sleul-els ran de Sant, 1890.
Eck, 351. Kulischer, 321.
,250
Per Nystriim.vag nodvandiga administrafiva apparaten utbyggdes. En dy-
lik trafiklinje var ngmligen ;nie endast ett fysiskt-geografisb$ system av floder och framkomlig terraing, den kravde lik-
som en jirnvag tekniska anlaggningar oel-a en socja% orga- a~lsatlsaa av mansklag arbetskraft. Det bands stora »invested interests» till den, Fran borjan dominerade de engelska
kopmannen p5 denna hande%svSg, men si. småningom over-
Byglades de av de kapitalstarka hoPEandska, aragot som de spridda uppgifterna om fartygen 1 Vita Hanyshamnen visar:
1582:
9
engelska, 6 bollandska, 1600: 12 enge8ska, 9 holland- ska, 1630s k00 hollandska, ett fatal engelska, 1638: 80 hol- lzindsbia, 4 engelska. Anka~~gelsk hade bJPvil Rysslands port mot Vistearopa, och Savary - tidens bercimda handelshaad- bok - reliommenderar sina Pasare ati koncentrera sin han- del tia8 denna plats l. Ifen i samband ined denna utveck-ling forfall bommnn1kalions8ederzaa f r i n hIoskva mot Finska Viken, och s%ziderna utefter den,
'uo~~goaod,
PS%~OIB, S a r v a oeli Reval gick Ihllbaka,1 Ryssland kopte vasieuropeerna vid denila tid srrilader
- denona ryska produkt dominerade p5 den internaBioneS%a m a ~ k n a d e n - talg, pottaska och palsver!~. Men 5 ~ e n spann- m&% utfordes, d & priset var hogt B vaster, nigot som t. ex. var fallet under 1620-talet Importen utgjordes framst av tyg, vapen och JyxartlkHar. Dessa varor gas. dear basta vin- sten - om man bortser f r h speciemyst, som hade synaser- Iigen hogk hylesvarde.
HandeIs~erXssamhete~a denaaa tid innebar att pengar
placerades E varor, som uppkoptes dar de ayoro billiga och fordes till onar5del1, dar de vorle dyra. Dar bytkes de i pengar eller srnja varor, som sedan I sin tur Esssi%l_dcs p 5 en plats, dar de gallde hogre a n p5 inkopsorten. Xvgorande for vinsten pH det insatta kapitalet $%ev sal~inda dels prisdige- rensen och dels oms8agshastlghel-e-r. Den ekonomiska dodr- trin, som burits upp av feodaEvar1den och ha~atkrrerkarila samt Borkunaaals a r dess Ideologer, hade forbjudii utnyttjande! as7
det fiardailkandet att en vara var sii%lsynt p% en ort. Det ratta priset bestod av In1;idpspriset
-+
Balitkostnaden-t
ckiilag Iginat ksprnannen. D5 denasa 95ra a r Banoaiisierna visats siii i
öa~ereilsst5mmelse med gudomkig och naturlig lag, hade den,
d5 m a l n t f 8 r a n a s i medgav, kunnat utnyttjas mot BQp-
maranen. JJok denna doktrin började utformas E r a n , att Gud och naturen gjort en del av viirlden
1.3;
p& en vara, en alanan fattig p% deil och att det var k ~ p m a n n e n s uppgift att bringa harmoni i detta fijrl~ållande, att priset naturligt be- stamdes av tillgingen och efterfråga^^, bnnir -B Wdarquasdi Tractatus politbeo-juaidicsas de iure mercatorum 1662 ansags det Bampligt att ta med en aarhandling, d e r konfliktlaget mellan den I-dandelskapitalistislia prasisen och dess doktrinsamt den feodalt-kanonistiska eksnomi%2rala behandlas, SU-
perintendenteii i Lybeck SEcoPai Hranriii »-!Vie weit ein Gatt-
r-ehliger Handelsmann in \.erkanfl' seiner Wahren mit gratem Gewisseaa stelge11 irrad wie a7lel er tabes seine Cnkosten dar- uher sehaagen laQaine? »'.
PrisdifYerensesraa mellan olika omradeil kunde denna tid rara v51dscamlraa. I Iiinder och landsdelar med svagt ut-
vecklad Gaandels~erirsa11111et~ diir prod~aktioa~en niistan helt och Baillet var iasrilitad p3 smedelbara brriksvardeiz och d a r de saliabjudna produkterna till storsta delen befann sig 1 han- derma p5 furstemakten ejler de stora domanagarna - reali- serbara skathe- och avradspersedlar -, kunde ravaror och hakvfa'abril~at till lagt pris tI1Hhydas mot specienlynt eller ma- nufakturer och Hysvarsr, som bi3rjade inga W de stores kon- seimtioassvanor och tilltala deras fgfgnga. I eaz dylila sam- la5llsbiidning r a r den de% av totaJprodulitionen, soin genom f8rsaijiiing till BBpm5aznen fradde In i var~acirktalal.ioner~, av underordnad betydelse och kunde diirf6r saljas Bangt under sitt byteserarde, d. r. s. sin arbetskostnad ?. Vinsilern~~ fOs
kö~jmhaániaen, som skijtte ~~aruförmedlingeam, Bilev stora, s c h -
Johannes Jlarquardus, Tractatus pnliiico-juridieus de iure mercato- rirm et cam~nei.ciorurn. Frankfurt 1662.
Nars, Das Kapital, Leniiigrad 1933, 111, I, 363. Jmfs. Smitlm, 1Vealth of Nations, 120ndoai 1816, III: Iiap. III, l 7 9 *
232 Per Nyström.
darför var handeln p2 dylika omraden Pockande. Men %r& efterfl-agan p5 lyx- och manufakturvaror på grund a r kOp- kretsens stora begransning var synnerligen oelastisk och en G r stor tillförsel latt förorsakade starka prisfall, sökte de köpman, som beharslcade handejn, att begransa k~aakrdrren- sen Piksoin de siikte bevara områdets frasa deras synpunkt efterblivna produktionssystem. Genom privilegier sgikte de utestiinga konliurrenter; den ideala harrdelspolltilien fran de- ras sida var att smr&dets export och import koncentrerades till en enda stad ock hamn, dar v a r ~ l s t r ~ m m e ~ l s storlek
kunde beraknas och kontrolleras. På basis av de genom
tullskatlstlken kanda importkvantiteterna kunde prislistor p&
handelsvarorna faststallas enligt reglerna för monopolpriset. Samtidigt skulle utbudet av områdets till avsalu bestiirnda produkter hasigenom koncentreras på en enda marknad, varigenom priset p2 dessa kittare kunde tryckas ned. Furs- femaktens och domanherrarnas hatadeIsgo%itiska program gick stick i stav med BQpmaranens. De Gnskade en s5 stark tiilErsel som rnajllgt av handelsvarsr, for att köpmannen sknlie nodgas sanka priserna p i dessa. Deras I~cundeBspoTltik syftade darför att dra in så rninga kQpman som m6iligt till landets stapelstades och l ~ a r n n a r s c h a%& undvika de% mono- polistiska beroendet av en enda k6pmannaorga~aBsatBon~ Rar- Igenom skulle ocksa landets atv dem saluförda grsdtnkter kunna stegras i pris. Men de önskade ingen handel p&
landsbygden, ty genom en dylik skulle b8nrdernas produkter
f5 ett rnarknadsgrls, som slnialle as.sl6ja bytesvardet hos de naturapersedlar, som de avtviragade dem i sliatt och avrad. »Landsköp» förbjöds. I Sverige f6retraddes detta system ex- tremast av Guskaar Vasa; riktlinjerna
a
hans %aandelspoEitik Bian inte förstås om man inte haller denna sociala meka- azlsm Blar för sig, Detta 17aï också den moskovitiska furste- statens handelspolitik vid den tid, d5 de engelska Stispan5~- nen kom uppför Dvina,De Barnmande köpmannen uppmtrratrades dar$% att
koinrna till Ryssland. Importtu%Parrsa hölls liga; det eng-
ner iesPsJGds, Henrik III av Frankrike informerades i ett
brer: »vi ha givit tillst&wd, att koprraaranen fran edra Iánder kunna l i ~ m ~ b a ; ~ , med allehanda handelsvaror och heswka va-a
.
.
.
och atervanda och passera obehindrat och fritt, uáaom nigon f6rIust ekler besvas)) l, Den engelska korporationensfGrsOk att f5 razonap08 p5 handeln misslg-ekades, »Hias skulle mail lirrnna stanaga den %?ag, som Gud has skapat, den stora sjö-oceanen.». ?)%en alla de laópn:aw, som handlade
p 5
och genom Arkangelsk, onskade f5 Isckan visa Finska TVakenin
iiii den ryska marknaden tatad; så Bange den fanns kunde £61- dem okanda rarul;vantlfeter, vlllaa omkki%lkastade deras
p5 Importsiffrorara E XrkangeYslt grarridade prislaalkyler, upp- %rada p& den ryska marltaaaden.
U8om L de vinster, som kunde göras i 5<arusmsa2tningen nged Ryssland, fanns f6r de v~stenrcppeislia kôpmannen ett annat egganade moment i den ryska traden: m~jikgbeten av
transitering av orlenta%is%aa vasor 6ver R y s s l a ~ ~ d .
Ek
djiir- vaste och mest geniale av tidens fbretagare drogs mot han- deln med dessa varor. Och det r a r under brottningen med de problem, som denna handel stallde, som de nya och f6r den fortsatta kapitalistiska atveckliargen grundlagganide ska- pelserna och alpptackterna gjordes, Inte blott den nyaknn-
skapen sni jordklstet, de n j a stora slreppst~pesna, den "r-
finade na~~igationstekniken utan iiven de nya kapi$alassocia~- tiorasformerna, de stora kompanierna, var ett resultat av denna företagarverksamhet,
vars
prajelat, da de misslyckats,"r efiervarlden ofta tett sig fan~tssliiska och verklighetsfrGm- mande. Tanken att frakta de os-Ientaliska sarorna genom Ryssland ta11 \Tástetaropa - solra p5 nutiden, vars f6restiilk- ningar om handeln med ostern 5r bundna vid sedan Engt ti1Ebaka fastlagda banor, kan verka som en romantisk idé -- var f6r 1400-talet lasagt mindre faartastisl;
a~
fankien attkringsegla Afrika, Aven om denna gamla BsancleRsv5g tander medeltiden varit bruten, hade dock genom handeln folk 4BW1
folk hela tiden 1~Bsom droppvis osferns kostbarheter kunsiah
254
Per Systrom.sippra naot nordriish, s c h kunskapen om denna samfsrdsel- led gick aldrig helt fhrlorad, Bet engelska kompanlek hade erhallit privilegier att haridla på Persien - 1554-1582
-,
och sedan f0shillandena i Ryssland stabiliserats efter lirisen kring sekelskiftet 1600, blev dragan ater aktueP1. Företagare i hela &'istearropa intresserade sig "r traden och stikte ge- nom sina regeringars bemedling ~ ~ b v e r k a rattigheter i Moskvaatt begagna den, Vaglangden och trarssportf6rhilIandena
tycksinate ha varit någof prshlem for d e m ; de s\~airigheter man raknade med lag i de politiska föariaallanadena i Ryss- land ocla riittss2kes%leIen. Chanserna betraktades minst lika stora som vid segeltrafiken till Indie~a, a~PsrtugaPs sj6handel med Amerilta och Ostindien, I<astiliens med Amerika, var
egen med Guinea och Indien började utan att m a n lade miirke Bil% det och ha blivit en 6iaIla tiPI stora rikedomar,
1%. samma satf kommer det att bli med 37%- faafiBi áiB4 Per-
sien: d i den &somnait E
g h g
Iiommer dean inte att bli. de andra tinderlagsen, och r253 skött skall den bil8 och med Itanr~na 6a7ertraffa dem,)) heter det 4 en skrivejse fran nggrca LAmsterda~r-nkOpmaie~p till genesalstaterna 1620 l, Denna tran-si8oimandel gällde framst del persiska s i l k e t o c h sidenet, De sidenproducerande omradena i Persien
Bag
i ailarl-aeten av IiaspisPta havet. Ari gammait Rirdes produkten p i karava- ner till Xleppo och darifiin till &Iedelhavs%aamnarna9 framst Sanyrana och Alesandretfe, 4'Pvst5r~det f6gel~ragera Urilan- Alepps-Srnyrara $r 200 mil och den 8:eakIiga "vägen "rdenna landtransport över h6ga bergskedjor s c h genone tik-
nar myckek Hiinbre. Ostindiefararna hade a87e11 bOrjal k6pa detta sillie i Ormns vid Persiska viliens mynning, dit det
Grdes 130 mil WgeBriigen genom en awnu bergigare terrang tviirs över den persiska platån, likaledes p5 Paaravaiser, P5
den ryska yagen skulle landtaansporten bli en obetydlighet, de tjugo maben mellan Volgas s c h Dvlnas flodsystem. Aven
den bofala vaglangden mellan silkeihdern6i och Holland
sk~rlle bli Bostare via Ryssland; i firhållande tiP1 oamn\r%gen
f Isaae Jlassa, Bistoiae des Cuerres de la Jloscovie 1601-1610. Gtgi-
blercatasa Kcntlienica. 255 kring Afrika skulle minskningen bli omfattande. Frakilaost- naderna s Ryssland ansags vara liga, nagot som kaviar- priset visade, denna yara fraktades fr5n AsfraeBaan
"nil
Ar-
Bangelsk; darBfri.aw kunde den saljns till Rfedelhavslai~~derns
H kamp med det engelska konzpanier sokte hoilandska kap-
nnga~, sedana det I oanansl ska partiet i663 lionssliderat sin
stallning, att erhalla ratten ii11 handeln med Persien. Den frs-an~sbe m5bsmansaeii for dessa strwandeli var k o p n ~ a n s e n och forfa~liaren Isaac Massa, tidvis geaeralctaten.nas agert n JIoskva och en av de geografis8;a pio~ajarerxsa i Ostetaropa och SLBslrienz.
Men Ersllandare och engelsman var Inte ensamma om dessa fraanstotar. Sandebud fran Hoistean, Sverige, Braar- denburg, Dailmark, Krarland sakfe rattigbet for undersibar i sina lander att idka den~aaa eftertralctade handel. Alan stoire ernejlesiid
p5
motstand i JHoskva, dar d e n politiska Pednlngen n u ville reservera de stora n16jldgheteisea at de i ~ h e m s k a kopmannnen. >%an stod anfor e11 begynnande onasa~angningt
den ryska handelspolitiken, Det borjade uppst5 en penning- stark kopmansklass i hlsskva. Den bestod dels av ~ J - s s ~ P " , dels av Inflytiade hsllal~deare, som grundat handelshus, ea- ploaierait grurorala, anlagt jambruk och manufakturer. Mot
arhundradei-s mitt formadde dem gora sina intressen gasiiaaade ~ l d handelspolitikens utformning. Furstenaalitens och hog-
adelns laabn-esse att Bocka d c fraa~qmande 1181 RysslancH, $rots n u rnst dess att stanga dem me. Yppbopet a r produkterna
fr5n de ryska produeenaterna och ur de statliga och feodala f o n i d e n e i%Ie de inhemska Iiopmanaren reservera %i sig sjalva, vndei. 1650-talet borjade knllpolloilcen i deras intresse vall- das mot eitlanningdrna, OCEI denna polifik fick gemom den s, k. nya handelsstattaien P667 en konsekvent occh sysfema- 14sB raQfornlnBng. Liknande Stgarder, soan vax ett uttryck f6r de vanligen till lauvudstaderna knuitaa lna~adelsh~rsens
malat, borjade vid denna tid vidtagas i ett flertal landea De
vande sin frofit m a t tvenne hall: dels mot dei hollandska
236 Per N>-ström.
handelslilapl%alet, som likt en polyp striickt shcp armar over hell2 Europa, dels mot de mii~dre, inlnemska kBpmannen,
som hade n~iaidre motst2ndskraft mot prodarcenterna och
darfor korn att bidraga att höja den inlandska pris~i~yira p&
landets produloter l . De omgavs med en patriotisk ideologi.
1 Ryssland fick badanefter en utlanning i deal rgus1áa grans- stad, dit han kom, eimdast siilja till stadens egna köpman eller till ~ t o ~ l i ö p n ~ a n n e n f r i n Moskva, de s, k. gosterna eller kommereier5dera9 ej till andra ryska eller fsgmnaaande k6p-
man, T~illen, 6
3,
slileille erlaggas P speciemynt. Melm ville han f i r a sina varor vidare till 14,ass%\.a, hade han att dess- utom erlagga en genomfartstullpi
10yó.
itgarderna viickte f6rbittrlwg i VBsfeuropa.För furstemaktens passiva laandel hade Arkangelsk va- rit en fullgod ersattning för Qstersj(av~gen. FQr de aktiva krafter, som fran denna tid f6raasådde i n f l ~ ~ e r a p5 den ryska
politiken, Iár~nde det Be sig p5 ett annat satt, Det var Ente
frakf%iostnaderraa det g2Plde utan en. annan omstandighet, som hangde intimt samnzan med de Biapita%istiska metoderna. En
köpman B Holland, Bambirrg eller Bremen, som handlade
p,& ArBnangelsH?r, placerade sina pengar i varor i juni, an- Biinde till hylta Havshamnen 1 juli, hade P augeasta fisbytt dem i ryska varor, vilkia han i oktober i hemorten kunde ha rea- liserade med eventuell vinst. Omslage% var 5 mHnader, Ka- pitalet var ledigt att siittas in i en ny process, Den ryske kiipmannen köpte upp sina varor senast p5 vinterri, för att
kunna fösa dem med slade fil1 "lologda,-dar de magasine- rades. Nar Suchana och Dvina blev isfria, transporferades de p2 floderna till ArláangeHsB<. De billbytta ~ ~ i s t e ~ ~ r o p e j s k a handelsvarorna f6rdes på sensomnaaresi 8appfBr floderna tiBI
%ToPogda. l\'&- marken Gnyo frös och snön kom, BaBrdes de s5 %aiisifr&m tI11 oiIoskva. Omslaget var "r honom 12m:na-
der 2 , Kapitalet keinde silunda endast aatnylfjas h en profit-
Tjiirrnonopolet i dess olika former i Sverige u n d e r 1600-talet ar e t t typiskt uttryck fur diibbelfroiitspoliti1~; h a s e t t redskap for att h ~ j a profiten for det stoekhcl~nska handelskapitaiet.
givaamde process pr Wr.
DA
i den handelskapitalistkska praxi- sen - 1Pkssna 1 teorien - omslagshastlgheteaa tillmiiaees stor betydelse, &got som h a r sin förklaring i de relativt a m i %a- pitaltillgawgarna,%g
h a r f5r de moskovitiska handelshusera den största svagheten P den arkangelska %raden, Har fannsett
viigande argbimerit "r att &ter 8ppna vagen mot Ostersj6n.Nina Bang har visat att de danska politiiierna: reage-
rade snabbt 4n"r den ryska Bmandelns f6rskjutnhng: fr5n
os fe^--
sj811 till Vita Havet Beskattning av handel var redan en hörnsten i DanmarBss Bi~iriasbelJa system, och Snadikul%etss rakenskaper registrerade kanslige den firaamdring, som intrad- de. H u r samana fenomen beha~~dliades i Stockholm Ilar aldrig blivit mera ingaende randers6Eat, trots att ett rikligt forsk~~lngmaie"BeB finnes I riksarkivets samlingar hiluscovi- tica, 1,ivsnBca och Handel och Sjöfart samt Z ril~srideQs och
kommerskollegii handlingar. Det iir darför i denna upp-
sats endsast xa~CPjligt att ge en aratydan om l-a~~r.~rdlinjesna % den politik, som den s~enskea politiken kom att
Fram till slutet a%. 1620-talet var den svenska po14tiken i denna fraga ett uttryck fhir d-en revalska 1~Bpmannakorpo- rationens intresseri. S a r man ser h u r ngra den f61jer de
linjer, som Reval sedan hundra &r utstakat, blir man bena-
'
Nina Bang, Till S a r r a - H a n d e l e n s HisLorIe 1 d e t 16de Aarkiuilcirede. Historisli Tidsskrift !VIb, II, 541 ff."
G. von Bonsdoaff laar givit eii kroiiologisk översikt Orer dedata i Sveriges r y s k a 1iaiideIspolililc i avbaridliiigeii Syeri och Nyenskaiis i Acta societatis scientiarieirn fenriicae, XVBII (1891). Se vidare: W. Grelffenhagen, Arcliaiigel als I-Iaiidelsi<onkurrenti~~ Ren-als i Beitrage zur Iiunide Ehst-, Lir.. u n d Iiurlarids, I i r (1894). Jmfr. C. T. Odhner, Sveriges i n r e politik u n d e r d r o t t n i n g Christiiias f ö r m y l ~ d a r e (1865), 292-96, d a r liksom i B. Fahlborg, Sveriges y t t r e poiitik 16GO-1664 (lYBZ}, 40-42, R. Liljedahl, Sve11sk förvalt- ning i L i ~ l a i l d 1617-1634 (1933), 473-84, och 0. Liir, Die \virischaftllclre Lage des estnisciieii Gebietes a m husgring des S V I I Jahrhuilderts (1935)9 62 -74, begrkaisade tidsavsnitt ar. slet ryska Ilandelsproblemet beiiandlats.
238 Per Noströna.
gen att slrärga satsen därhän, att staden begagnade sig av den svenska statsmakten som det redskap, med vilket den efkkii~rast "ranidde .ridtaga sirna handelsps%itiska tvhngsit-
garder. Dessa var Iilcaïtade de Bvriga stora handelsstader- nas sid Ostersjóass flodmynningar, De gick inte enbart ut
p& att spiirra vagarna och floderna inab upplandet E r friim- mande köpanan ~7as:erifr~n och tillgingen tlPI havet %Gr upp- landets handelsman sch prodracenter, De str-ckte sig vida %iingt-e aven inom siadean kiia~drades framlingarna att handla direlit med varandra: all handel skulle ske med stadens egna koprniin som "rnledlare s c h mellanhander; handeln »gast mot gast» f6rhjods och belades ined hOter, Den rnono- polställning, som stsidens borgerskap genom dessa godtyck-
liga viPds&fgirdes tilltvingade sig, kallades sedermera P pri-
vileglejraridikew ftir jus emporii, som salunda innebar vida stQrre f6rmaner an den vanliga jus staptalsie l. Den har
vnsit fram u r de 1lvlandsl;a stadernas fQrs6k att med Han-
sans hjijalp hindra de engelska och hollandska kopmaaanen handla direkt i ~ ~ e d de ssterrropeiska marknaderna ?Mega trots PAg.bee%as hiiftiga motskind vandes denna politik vid 1400-talets mitt Sven mot de hanseatislia Iröpminnen, Riga gick -H spetsen. Det ftiiarbjbjd 1439 handeln »gast mot gast» och forklarade högsta grundsatsen f6r all sladspsllkik vara att skydda staderis egna borgare i deras ngring. Danzig,
Reval, Stettin och BOnigsberg %%jde. PolBobiBen m0otte mot- siaind. Friinn tvenne hall: dels fran de ktiprniin, som bedrev »the carrying trade» mellan Yasteuropa och Ostersjtin, dels f r i n de po4itIs9ma makter, som ffa9retradde upplandets köp-
manna- och s$ljar8ntressen. Endast gensm viipnak vald
k~~aade Danzig gentemot den preussiska adeln samt borger- skapet L Thorn under 1400-%alets krig genomtvinga sin mo-
l lIarquardus, 233.
? S e harom: \X7. Steelri, B e l t r i g e z u r Gescliichle der deutsclnen Narnsa, 1899, 129, E. Daeiieli, II, 233 %f,, H. Raciiei, Die Handels-, Zoll- und Xkzisepolitili Brandeiiburg-Paeusseiis, Acta Borussica, B 4: 1, 1941, 91 f,
nopolstallnirig l, Reval rakade i ol6sbar konflikt
i
ena si-dan med Novgorod och darefter Xloskva, sedan detta. blivit Novgorods ekonomiska och politiska arvtagare, i andra si- dan med EgbecB och de vasfeeeropeiska k63prnannaen. I denna ekoi~smlska nsotsa?ss%5l%ning, i vilken sjsgostaderna genom em- periumpolitiken r%liade t911 sina uppland, tigger orsaken till att de ej, sedan deras politiska f6rRindeSse med Ha-%ap.,sala lasts upp? gingo upp P isppPaindens politiska organisation utanm bevarade silm politiska sj2lvst5ndighet gentemot dessa, sakte ryggstod hos frammande forstemalcter alles. atmin- stone fann sig H at& lyda under dessa. De silde sig alltid med villkoret att jus eaaapsrl~nn~ garanterades. >aSjOkan$en>) fick siai politiska egenreselse gentemot Bandmakterna. Dock solnte staderna skydda sig m o h g g y n n s a m tullpolitik fr5,n
upplandens sida genom averenskoimame1ser att tulilarna 5.
bada sidor skealle vara lika höga; en? dylik överensko1nme8se hade ICGsnigsberg med sitt litauisk-polska uppkand. Sedan e m p o r i n m m a k t e ~ ~ v a r sSlrrad, kbsaade en stad Hagga ned all aktivhandel. Den drog sina faktorer E upplandet tillbaka, den upph6rde med segfatio~en at viiste" Denr Siit f6ra va- rorna tBII sig
'.
Genom diffese~msen mellan Enkaps- (;ch %r- saljrringspris, genom anrga-idningen av olika matt vid in1cGp och fGsrs21)1sisag, genom tallar p5 varrrstr~rain~en drog sta- dens köpinaalskap profit ur sin politisB<t garanterade makt- skiillniwg. Dess xrerksamhet hade blivit Imprsduktn~r, dess esisteaas blivit parasitar och Bill e n baja f6r prodeaktivkraf- terna och kunde faBjô%itLBgen endast v,ppr5tthi%las genom v5ldsmedel.Be revalska kapmannen lyekades genom sin aaaslintning tilI Sverige upprattlaalla sin emposieimst5llning, Ase1 Oxen-
stleseaa skildrade en giasg deras politik sAlunda; den ryske stapeln hade varit i R e ~ a f i n t i l l dess /ragan begynte anellan dess borgare och d e lybske; i den vevan fick ryssen in Nar-
260 P e r Nyström.
sakades Reval att söka sig graesldium av kung Gustav H
TeusinatraPitatem - 4595 - handeBsbesi5sii1melseri faststa%ldes eaanporiumratters. Utlanniagarna skulle köpa de ryska va-
rorna av borgersliapet i Reva1 2. De agde ej haradla »gast mot gast» med ryssarna H staden och annu mindre att be- sO%ca Narva eller ryska stader. Det betydde foga att samrna privilegium gavs at S'iborg, under medeltiden ufg6ngsparnk- ten for den svenska smyghande2w p& Ryssland, och att vid sidan av Revals koprniin iiven oa~riga svenska. undersitas hade ratt att besbka Narva och de ryska staderna och dar fritt f5 u t ~ v a k6penskaps Byssarna hade ratt att besöka de svenska staderna och hamnarna, »s&som det av glder varit haversi, en formel som ingaleswda ar ett uttayclc f6r w6rdnad f i r tradition sch gammal sedvanja utan 81- en insliranliande klausul av innebörden: Inom den ram, som de svenska sta- dernas gamPa privilegier qedge. TsilHen f8r denna harmdel var trakt;atmassigt reglerad: den skulle vara lika hög på
båda sidor, StolBaovatrakfaten upprepade dessa bestanaanel- ser och skarpte dem genom tHIIagget, a%% handeln skedle ske mellan de bada rilienas knnc-iersåtar-kCPp%g~6~1~ Deiita hade sin udd riktad mot de ryska liöpmanneil; de hindrades har- igenom att handla i minut med stadernas 6vrlga invanare 3m FBrhålIandena reglerades ~~aji~lnare genom en ömsesidig Iran- dePssrdPnantia 4618
Genom dessa traktater hade R e ~ a l s In~paraan pslitislit sakraf: sin stallning. Ryssland hade erkant staden som sitt emps'riism vid Ostersjön. Viborgs sch de svenska aflgrs-
aiagiinnens koipkerrrens var ofarlig. Best5mn~elserna om
%d-
len Iiindrade tullpolitiska överraskningar. P2 grund a v den ryska handeBspolitlkens allmaxina inriktning var dessa knap- past att vanta från Ryssland. 3Ien handerna var bundna
på de svenska tulImgndigheterlpa. De kunde inte lagga den
q. R. P. 1641, ' , b .
Sveriges Traktater, V. B, 81 E.
Sveriges Traktater, V, I, S54 f.
syska handeln ulaider siit la ses ysten^. Medail de svenska sjötullarna fran 1615 uppgingo till 10-14
x
a r exporlraror- nas %aseviii.de och 3,r~-7,s % ar; inmpsrtvarornas, gallde iR e d och Viborg lullen blott 3 ;a sav varorna:; fGrs5ljnings- varde I. k'nder 1620-talet tog de revalsbon köpmannen sjiilv upp tullarna i Reval, Narva, HgBsingfors och Borg: -- de hade tuilarïer~det med alla de majjlig%aetei. detta gav att im- Iiassera S<onkurreanier och 1;ontroElera handeln -- och de I-sade lyckais geaiomdriva att de svenslia undersatar, soan begagrmade sig av sin -Bit att segla Reval förbi direlit till nagon av de andra staderna, masbe betala 6 si 1 t u l l i sEiiL-
Het f6r- de 3 sorn gallde i Rrval. Den medelbida haia- delskorposakionen hade lagt sin dgida hanad $5 hart SOPII
miijligi O~rer haamde%svagen t41H 1IosBva.
En
taafililinije brtifs sönder, tiIIg5rigliga produlrtivkcraftel- utnyttjades ej. Sadan van. ina1ebi4rde11 av det svenska valdet over ~ a g a r ~ s a fi-sm FlansPha Tiken mot Qster, e%l vaPde som i sjal~ra verket var n i g r a parasitiira kopmallnafamiljers i Weval,Under 1620-talet stod det klara "1: d e syenska polill- lcera~a att derana politik Lett till katastrof % r handelsr5gen,
att deni au deil ryska Srarsternakten itiaskade pe;zetrafionen a v v5steiaropeiskt %-iandelsliapitai försiggick via ilrliangelsls. S ~ e n s l i a kronan nödgades skepp:, sina egna spannmalst~pp- köp i Ryssian~d
uer
denna stad"
De% soon nu gjordefi5-
gan alituell, var den p5gaeaid.e radikalit omlaggnialgeir i Ernansps%itlken. Dess mal var att budgeten skulle baras en- klgt hol85ndskt aaiötister- av oms5ltnia1gssBatter och tullar
p5
handel genom Infirasadet a v det i Holland utbildade Bicent- och accissysfeniet, Den reuoiutPoai2ra karaktkela hios den nya beskatt-ningeii fraiantrsdde gr5111 och ohi9Ijt f69r ReraEs köprniin darlgen~om att .&rent Spiring 8628 tog u p p Iiceritela fran ett svenslrt Bsologsfartyg p% stadens redd, salimda i -- - -
Siffrorna Frin: E. n ' c n d t , 13et srenska iisentviisendet i Preusse!~
(46331, I 6 ff.
"haarcas Steiiinaiis 125cl;ning för dera Jlusciao~vslte Iáorialiaiidej 1633,
Rii;sarki~et. Ilandel ocli Sj6öguiL T'. 15. (Wysslniic~).
262 Per Nyström.
skydd av maktmede1 helt m at anför bsrgarB;orpsrabioa~e~~s ksn- tro11 l. Men fór att detta dinanspo%i"rsba program slnulle
kunna genomföras ~ 1 6 s t e handeln och tyafilten genom det svenslia valdets stiider och hananar escoleras, Inga i den medeltida ekonomien ro%ade stadskorporationers Intressen och 4 den kontra&tsratts%lga statslaran granndade prlvilegler fick stå i ragen för denna önskade t~ppb%omsSring, Genom kungliga privilegier till komj-tanier och enskilda fanas i tidens riit%sprasis en anlitad s.ag att bryta igerneann de gamla korporatioa-rernas chartor. Ideologiskt voro de baserade i
P de nya Iairoraia ona Iieaingamaktena. Genom dem gjordes bresclaer i de gamla r2%tighetssgstemen9 som stod i vageax f ~ r de nya produktiv~irafternas fulla kraftlatveckling och
som skyddade parasifara klassfCrhål%anden. Det denna
tnta7ag, som de poPItis%;% harskande junkrarna 1iriiig Gustav ,%dcalf anvaiide för att öppna vag och bereda rörelsefrihet f ~ r fra~aan~ande förefagare och s.5steurspeiskt handeBskapibeal. Baamonpc~rtarna p& Revals redd var mer an symboliska,
Orsakerna %Il1 den ryska handePns samm>inkrympan~de, m~jliglieterna och rnedlen att åter derivera densamma 1111 6stersjörn blev från mitten av 1620-talet ett staende diskus- sionsamine bland de svenska politikerna
"
;Ase% Qlxenskierna ocl-8 Arent Spialng skrevs memorial Y iirendet; dessa iiro dock numera inte kanda. Tillfallet att ater~appll~7a handelsvagen var gywarsesmt. Vid denna tid kiddtsg den vasteuropeiska k s n - ke~rr-ensen on1 den syska marknaden och firhoppninge~l o mvlwslchanserna
p5
Volgavagen -111 Persien. MoiJGndarnsgtriingde hart p5 engelsnniainen. Det var de stora legationernas
tYB1 Ryssland tid, Genom privilegier för enskilda och kompa- nier att segla forhi Reval och Hiandla direkt p% BSyssland sokte regeringen leda en del av denna reash genom Ostersjön.
L i ~ e d a l i l , 216.
"rïgari beliandlades i radet exempelris: 462ti: 3 , :, 1 6 2 7 : 2C':, 1 6 2 8 :
1 6 3 3 : ','A, 'lie, 8631: 'YL, ",s, 1635: ''/u, 'hn, '"e8, 1638: 30,14, 1G4i; ']n, 1612:
1 1 9
5 8
/i, 1°/5, ' ' , ' i , ",'s$ 30ix, 1 6 1 3 : 1 3 , ' 3 , ';o: I*/(;, " , s , 1646: '/d, "/o8 ";u3 1647: ",a
I
ett av de ftirsta kompanierna medverkade Lonis de Geer l.Fransniaannen Abraham Durjuesne bl, a, erh6ll
1629
privile- gier. att handla med Ryssland 6ver Xarva: Nyen och Reval.Ett generel%& priri%egihim erhöll de utlanningar, som pmiH%e bo- siitta sig i den 163% grundade staden Nyen och dar bli bor- gare. Denna plats hade fran ryskt hal% uipekais som wBIanplig %a: en tral~sikoha~ma. Ett kompani med hambeargska intres- senter daontraklerades 1633 mellan de svenska och bolsteinslra regeriimgarna: det skulle handla p B Ryssland och Persien, Fi9r att utverka rattighet f6r handeln Over Asfrachan siindes 1634 och $633 "renade %~olstelnsBa s c h svepasB6a legationer till Moskva och vidare eaH Persien ? Samtidigt gajorde regeringen reklam for Ostersjö~iaajen k Y5steuropa och Ryssland, Som
propagandister n5mnes den ho%ISandske RyssIandsspeciaBBslen Iaaac Massa, som 1634 gick i svensk tjiinst, e n L$nkona.E BrBijer och andra 3.
Varje pri%riIegie$rev befydde ett hal i den revalska maaren mellan den ryska ~ n a r k n a d e n och den viisteuropeiska se$ betraktades a r stadens koprniin sonon en olaglighet, D& Abra- ham D ~ ~ q u e s n e , f6rlitande sig p i sitt kungliga %srev, sökte segla förbi Weval, hindrhades han av skadenis m y ~ d i g h e f e r L e
b104 den kungliga ratlen stod har kgEpmanzstinde",s son1 lika ursprunglig betraktade
ratt.
Faran f6r politiska f6ri:eckllngar, om borgerskapets ratt triiddes "rniira, tvang regeringen 8-11en viss ;fGrsiktigliet 1 sin politik.
E".,
generellt Billstand f61- atlanningar att segla f6rbl Weval kkrande den inte R " anina,h n n u 1638 n6dgades den utf5rda eaa plakat, som i n y o in- skiirpte fi4rhisdet f6r fr8mmande att bes6Ba slaga hamrzar bster 01x1 Reva1 och i syiimerl~et att segla
p2
Sjren. hSaa.;. hade inte ens Idart f6r sig o111 m a n kunde generellt tSYlgtasvenska eansdersatar att förlagga sin 13yssIa~-sdshandel till S a r v a .
Frigan dislauterades 8635 E radet; Xrent Spiring, som r a r
C , K. P. 1621, ",i.
S. K. I>. 1635, '*:i: Sveriges Traktater, T', II, 263.
qS. R. P. 4634, I S / $ , Bornsdorff, $15.
i 3aqeáesloes relation i di] sannolikt 1633 till r i d e t inliiinnad sltráxyeise. R i k s a r k i v e t . Haiidel och Sjofart. V. 15.
narvararide, menade dock a l t H e ~ a l s privilegier ej hindrade detta l . Tanken Tar att genom ytterligare tuflsankaalng i Xyen
oeh Xarva locka svenska k ~ p r n a n akt siiita sitt kapital i denna Biaaldel f6r att, sedan den genom denna ~npp80s%-ringsfrihek k o m m i l 1 gasag och stahlliserats, kunna beskatta den. %len fruktan f6r Revals s c h iiaren Rigas Iiöpmanskap h611 Iiinge tillbaka denna politik Först 1643 liande sig regeringen stark nog att företa ett genornbrstt. Delta Sr sanktes sj6tuIlen
p5 espor$\rarsr i X a r r a och 5 y e n s c h upphavdes grilaska%len. Men det stod ocksa klart f6r politikerna, a t t det r5cBite inte med dennaa trskis5i1Bsr-8!1ig enbart G r s ~ e n s l t a randersatar. Skurle den ryska handeln dragas till %>s%ersjtin, d ~ a e Bapltalslarliare Ba_a~~delshus an de sarenska driva den dit. S i r darfbir Lyhecik samma a r ansökte att C5 segla Revsl iOrbi9 att 8aer Xarva
f5 in- s c h utföra. varor till Ryssland samt f$ del a~ t~illsiink- ningen, erh811 det denna ratt
"
IlDarmed hade kampen niellanLybeck och Reval - en g i n g orsaken till det senares Zp~er-
g5ng till Syerage - 1;srnrmait 1 ett nyit skede. Karv3 hade ater tratt sntanf6r Revals bannkrets, blivit en sjall-siandig hagadelsstad, och dar HSg iterigen Lybecks stapel.
Iled juridiskt stiock i sina privilegier, %sanrisailde till vid- lyftiga historiska deduktioner pivisade Revais borgerskap för- @ves olagliglneten i regeringens beslut. Dess ena_pcrri~anasia%l- niog sippr5%th0l%s innk Hingöe av den syenska slatsmal<leaa. Denna fortsatte iskallet konsek~elnf drrs nya politkeaa. Hara-
dein gerlom Finska Viken ájpplmades %r hela de's vasfeuropeiska handelskapifalel. Detta skedde genom 1618 ars tullkasa %r
Reral, Narva och Xyen ", I de tre stiiderna tilliias grosshan-
del hela aret o m med borgerskapet och gast mot gast. De
halatllande Iill%rs2lirades e n snabb och korrekt ciuHlrUttsPig
S. R P. 1633, 13/s.
Q . R. P. 1633, ",i, 1612, 30/8.
S S. R. i'. 1643, ',t;. - Resoluiioii: med r i t t for Lul~ecli, hansest5deri:a och andra att segla förbi Reval tiil Karva. l 3 30 1643. I avskrift i Ril;sa;liirei,
Handel och Sjofart. T', 1.5.
SStiernmaii, Samling utaf 1iong.I. Bief etc. arigiride Sveriges Rilies Coin-
procedur, Stallen fctststalldes generellt 'ii11 2 só p i alla yaroa- utom sparinnnal. Till kiPpm5nnens beliv5mlighet var e11 fula- taxa bifogad f8rordningen. X31a griinsl~illar uppbiivdes,
Harrned var dean, rwaisiia kiôpmaianaborpora3,ionens po- litiska malit liver Ostarsjölinajen till Ryssland definitivt slut, Raridelsvagen hade 6delagls genom %v&ngspo%iQlkea,
seb
bor- gerskapets handel hade k stallet kommit att inriktas p3 det estliinadska upplanadet, vars adel det f o ~ ~ i n e r a d e med viist- europeislia handelsvaror mot bypotekss5kerhleter i dess gods. Har eaigagerudes dess knyifal. Dess energi och aE5ssvea-k- sainhet inriklades p i att bringa den esiY5ndska godshusl~all- ningens 6s-erskst&-sprode11cte~- till marknaden. Reva1 hade blivit en estlandsk stad och var ej Iiingre emporium för Wyssland l.Den svenslna politiken genlemot den ryska Qaadelssviiges~ ailformades ~ L I aitifr5n helt andra intressen 2 adelsstatens
önnskan att sliattlagga det ~5stetaropeisE<a handelskapitalet, Problemet var BILI att derivera dess sfr5l;viig till Ryssland eenoila Ostersjöaa, e d a n passagen genom Finska viken gjorts
u
fri och lki19ea1 bragts d jiimnliöjd med den arkangelska, tedde sig deffa problem £Or de svenska politikerna narraaast som
ett transport- s c h ha~sdelstekwiskt, \.ars l6sni.ng lag i Wyss- Zaimd. Det blew amil av hiPgt Intresse att noggrant dara kanna
handelns vi%Bkor, g3ng och vagar i dei. inre a.i7 Ryssliand och
de m$ligheter, s o m fanns at% f6rRazdra dessa.
For deii bildade r5rldeaa i Eraropa oppt2cikces Ryssaand pUI130Bb-t:alet av friherre Siegmund von Merbea-stein.
1
opp- tackieïnas bldeararv var hocker o m sitllsamma resor och fram- n i i n d e folks och landers natur och sedvanjos en modelatte- ratnr, och Berberstelns bok om Ryssland blew en av de stora succesernia inom dennu, Den utkom i5-19s Dess vag ii91 plabiike~i @ar liksom beredd av en tidigare lire-, skrift a rden larde samlaren och historikern, biskopen i Co~aao P a ~ i n s
266 P e r Nyström.
Jovius, frgrck$ H
BOM
1525. Gensnn nmppgifter, som denne f5ttvid samtal nied en r ~ s k ambassadör hos psven 1523, hade han ~;arSt i stand att sticka Psil
p5
en del au de aredertagna f6restailiiaaBngarna om Ryssland, som laarr~a-de u r dels antika lyhtteraturen, och i i t a en ny w5rHd sliyanta l. Men Herbersieinhade som diplomat i kejserlig 'tianst sjiiav rest f det okanda
landet och kunde i sin Rerum llsscovbtiear~am Commen-
farii ge en l h g t mera iagiendc och detaberad slri8drIamg av de etnologiska, sociala och gsIitiska %rPia%landena darstades li'erket fick stor spridning; det 6versa%tes till flera spi-ak och trycktes I mix-nga upplagor. Adelrangs kaatalog kanner
17
f r i n 1500-talet"
Det f d j d e s av en ganska rik litteratur o m Ryss- land, legaters och khipmgnss skildringar a.6. de politiska till- dragelserna och CGrhållandena, vilka hade det praliiiska syf-tet att förmedla karasskaper o m det nya omr5det "r Iiommer- siell och politisk akthitet fran Västeuropas sida, Ben rent SeknEska karalitiiren hos dessa naya arbelen a r pafallaisde,
T111 denna grupp Ror exempe%a.is Alassas skrifter och ett an- tal engelska. Men ingen nadde upp till den~ Iatittagelseri- Xcedom och originalitet som f6ieg5ngal-enB Andra Sa Hitte- -iira epigoner till Berberstelns succesbok, osj2P-\rs85ndiga bearbetningar al7 denna. Till denna art hos Peter Petreji bok o m Ryssland 4,
Först Hmundra ar efter Herbeïsfeins bok kom en ny stor
och sjalvstandig fïail~s%2%lning. Det a7ar Adam Olearli AUS-
ft~iihsliche Beschreibrn~ig der %<undbaren Reyss nach irluseo\~
-- -
l Paulus Jovi~is: Libellos de legatioile Basiiif inagrii ad Cleiiieiltein VII,
1525. - ht% deiiila skrift Paaige tillmättes aiilctoritet framgår d a r a r a t t s5
seiii sonil 1 6 7 4 de svenska legaterna skulle konitrollera vissa av Jorii uppgifter om de ryslia flodernas kiillförliZ~llarrdeis och darmeca utforska mojligheteriia a t t med ?St liomma från det ena flodsystemet i det andra. Rlem. f<ir Eiljen-
hoff oeii Eosander. Riksarkivet. Jiuscovitica. Legat. 1674.
T r y c k t Rrieri 1549. Senaste edition m e d li~leclning: S. zu Herbersiein, háoscovia, 1926.
a Adelung, Kritiscil-literarisclae Lei~el.sieiit d e r Reiseiiden in Russland
QlS46), I, 160 f.
und Persien, liarkommen 1646 l, Den oversattes till frarmska,
engelska, krollaradska, italienska ocla gick ut i ett !jugokal upplagor. Det som gjorde detta verk s5 sensationellt var, att de% ante enbart skddrade Ryssland utan ocksa sidenvageai over :Istrachan á111 Persien, vilken denna x1d var foremal For sa stora boilamers4cEEa foavanhlaingar. Dartill srar det en ele- gant bok, som brt~~yttjade den nu h6gt d r i n a Bogprevslicks- tekniken for siam rikedom av bilder ay Rysslands och OrBen- l e m stader och palats, av festerna, Iyrveskerierna och daozserna t191 de Pangvaga resenarernas ara och som var skriven i e n
Bytande, laumanistisk stil, smyckad au talrika ~Italdesiyckeni, som g5vo aittrycdn a t de resaimdes gripenhet infor Qjsterns prakt och s5llsamheter. Den var byggd p5 sj5Hvsyn och p 5 omfat- tande litteriira studier.
Adam Oleariais var bib%isickarie hos hertig Fredrik a v Holstein-Gotto1.p och deltog i de syensk-RoSstelals&a legakio- nernaa "sal HJosksa och h4ersien 1634 och
8635
i anledning a v det projekterade handelskompaiiiet, om ~ P l k e t traktatmassagabrerenskon~melser gjorts rneHZari Sverige och Hoistein I
spetsen f01 den holsteinslta ambassaden stod den ~ ' a f f ~ l a r d e Philipp Crusieas, som 1633 4 Halle hade diskuterat den stosa planen med Axel Oxenstierna. I den scenska deltog Andreas Burshas som topografisk e y e e t s c h Arensk Spiring son^ CIcom-
~laersiell, Rese~sarerna ti98horde dean unga upp5tstrZvande, humanlstis%nt biIdade ambersmannagenerationeq for viliken - hela E~msopa, ja hela viirldesa tycktes yara verksam8aetsf2l t
och som v a r liksom beriisad a v de aazbjsjrigheter och aspeka, seán de nya Pcunskaperria om Bom~n~inikatáonersra med d e Sramnaaaride ~Grldsdelaraia gay. D5r fanns E: legationen bl, a . den unge A1,Sreel-nt 9.011 Xlal-bdeBslo, s o m reste vidare kriiag
Indiska oceanen ocla som harom eefterlan~~~ade en reseskild- riasg, den redala berömde pretes-laaitiske poeten, Iakaren W3aral Fleming, Hierony-nris Imhofl, tillhöralade des- belianta patri- cierfamiljen i Xurnberg, jurist och dilitare, en Thomais Rlelvil
hin
Skofiland. Bandeis~?igen till Persien r a r deras framsta Intresse,-~ p och Bilreus gjorde banalprojekt !i81 sanni5rdselns S c l i l e s \ ~ i g l G l ( i .
