Miljömålen [2017]

(1)

ÅRLIG UPPFÖLJNING

2017

miljomal.se

Årlig uppföljning av Sveriges

nationella miljömål 2017

(2)

NATURVÅRDSVERKET

nationella miljömål 2017

(3)

Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6749-6

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2017 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2017

(4)

Förord

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljö arbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här rapporten har dock fokus på statliga insatser medan goda exempel från näringslivet och kommuner presenteras på www.miljömål.se. I rapporten vill vi spegla att många myndigheter, även de som inte är utpekade miljömyndigheter, gör små och stora insatser som har betydelse för helheten.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås. Till år 2020 ser vi att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt kommer att nås. Miljökvalitets målet Säker strålmiljö är nära att nås, medan resterande 14 miljökvalitetsmål inte kommer att nås. För att ställa om samhället och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljö problem uppstår. Förslag till åtgärder för att ställa om samhället lämnar Naturvårdsverket bland annat i de fördjupade utvärderingarna av miljö målen. Vi lämnade en fördjupad utvärdering till regeringen 20151_{och planerar att}

redovisa nästa under 2018.

Insatserna för att nå miljömålen bidrar till möjligheterna att nå de 17 globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030. De globala hållbarhetsmålen integrerar ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar för en hållbar utveckling. I rapporten visar vi en sammanställning för varje miljökvalitets mål, samt generationsmålet, och hur åtgärderna det senaste året bidragit till hållbarhetsmålen.

Rapporten är ett resultat av samarbete mellan Naturvårdsverket, Boverket, Havs och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogs styrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna. De andra myndigheterna har bidragit med underlag och bedöm ningar inom sina ansvarsområden. Naturvårdsverket ansvarar för sina ansvarsområden och för den samlade rapporten. Inom Naturvårdsverket har Hans Wrådhe varit projektledare för årets uppföljning.

Stockholm i mars 2017

Björn Risinger, generaldirektör

(5)

(6)

Innehåll

Förord 3

Sammanfattning 6

Bedömningar av miljökvalitetsmålen 8

Summary 11

Assessments of the environmental quality objectives 13 GENERATIONSMÅLET 17

DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN 37

Begränsad klimatpåverkan 38

Frisk luft 59

Bara naturlig försurning 70

Giftfri miljö 79

Skyddande ozonskikt 114

Säker strålmiljö 124

Ingen övergödning 139

Levande sjöar och vattendrag 149

Grundvatten av god kvalitet 161

Hav i balans samt levande kust och skärgård 171

Myllrande våtmarker 188

Levande skogar 199

Ett rikt odlingslandskap 214

Storslagen fjällmiljö 226

God bebyggd miljö 237

Ett rikt växt- och djurliv 252

SAMLAD REGIONAL BEDÖMNING 265

Når vi miljökvalitetsmålen i länen? 266

ETAPPMÅLEN 271

Etappmål om begränsad klimatpåverkan 272

Etappmål om luftföroreningar 274

Etappmål för farliga ämnen 277

Etappmål om avfall 313

(7)

Sammanfattning

Utvecklingen av miljöarbetet går åt rätt håll på flera sätt, exempelvis när det gäller luftkvalitet och försurning. Utvecklingen går åt fel håll för ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, trots nationella och internationella insatser. Takten för att minska klimat påverkan är för långsam för att begränsa den globala temperaturökningen till högst 1,5 grader enligt Parisavtalet. De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå alla miljökvali tetsmålen och generationsmålet kommer inte att finnas på plats till 2020.

Nedan följer ett axplock av alla de åtgärder som myndigheter har genom fört under det senaste året. De insatser som är kopplade till ett miljökvalitets mål är beskrivna i de 16 målvisa kapitlen. I kapitlet om generationsmålet beskrivs andra åtgärder som bidrar till att ställa om till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Grön infrastruktur viktig

I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 20152_{konstaterade Naturvårds}

verket att ekosystemen inte återhämtar sig som de ska och att takten behöver öka för att bevara den biologiska mångfalden. Under 2016 har flera myndig heter utvecklat verktyg för att skapa grön infrastruktur. Grön infrastruktur betyder att naturområden både på land och i vatten hänger ihop så att djur och växter kan sprida sig på ett naturligt sätt. Den gröna infrastrukturen är också viktig för ekosystemens långsiktiga funktion och motståndskraft vid klimatförändringar samt för människans välbefinnande. Regeringen har ökat medel för skydd av värde full natur och flera myndigheter på nationell och regional nivå har lagt stora resurser på förvärv av nya områden och skötsel av redan skyddade områden. Många myndigheter och kommuner har börjat integrera ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och översikts planer. I arbetet för hållbar stadsutveckling har ekosystemtjänster i bebyggda miljöer uppmärksammats.

Bättre vatten

Vattendelegationerna i de fem vattendistrikten beslutade i december 2016 om nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer. Dessa bidrar till att minska föroreningar och bevara biologisk mångfald. Åtgärds programmen kommer att vara betydelsefulla för att nå miljökvalitetsmålen om övergödning, grundvatten, sjöar och vattendrag samt havet. Nya marina skyddade områden har inrättats, och över 15 procent av marina områden är nu skyddade.

(8)

Vår konsumtion orsakar stora miljöproblem

Konsumtionens påverkan på klimatet och spridningen av miljögifter upp märksammades i den fördjupade utvärderingen 2015, och Naturvårdsverket föreslog en rad åtgärder. Steg mot en hållbar konsumtion har tagits under året. EU har beslutat om en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi. Regeringen har lagt fram en strategi för hållbar konsumtion och sänkt skatterna för vissa reparationstjänster. Svenska myndigheter gör stora insatser både globalt, nationellt och regionalt. Textilier och mat är varugrupper som har varit i fokus. Nätverket för giftfri vardag, som har växt snabbt under 2016, är ett exempel på hur lärande kan spridas mellan myndigheter och kommuner.

Klimatpolitik

World Economic Forum ger en mycket framträdande roll åt klimatföränd ringarna i sina bedömningar och menar att de är kopplade till risker för konflikter och storskalig ofrivillig migration. Regeringen har lagt fram en proposition med förslag till ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, som kommer att behandlas i riksdagen under 2017. Propositionen bygger på Miljömålsberedningens förslag till ramverk och strategi för en långsiktig klimatpolitik. Detta blir en viktig grund för kommande klimatarbete. Lokalt stöd till klimatinvesteringar, Klimatklivet, har beviljats till 487 åtgärder under 2016. Dessa åtgärder kan minska utsläpp av växthusgaser med en halv miljon ton per år.

(9)

Bedömningar av miljökvalitetsmålen

Miljömålssystemet består av generationsmålet, 16 miljökvalitetsmål, precise ringar till varje miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Bedömningarna av om miljökvalitetsmålen kan nås till år 2020 och hur tillståndet i miljön utvecklas ansvarar respektive myndighet för och har sin grund i regeringens proposition 2009/10:15, Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete samt i reger ingens beslut år 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen. Bedömningen tar fasta på miljökvaliteten eller det tillstånd som miljökvalitetsmålet beskriver men också om förutsättningar kommer att finnas på plats till år 2020, det vill säga om styrmedel är beslutade och finns på plats så att tillräckliga åtgärder kommer att vara genomförda före år 2020.

Bedömningen av miljökvalitetsmålen görs med något av alternativen för bedömningen av måluppfyllelse till år 2020:

• JA: Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås.

• NÄRA: Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås.

• NEJ: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

När det gäller bedömning av utvecklingen i miljön används dessa alternativ: • POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. Under de senaste åren har

betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren.

• NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.

• NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren.

• OKLAR: Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.

(10)

Når vi miljökvalitetsmålen?

Miljökvalitetsmål Bedömningar av möjligheten att nå målet

Begränsad

klimatpåverkan Halterna av växthusgaser ökar. De globala utsläppen behöver på sikt nå ned kring noll för att hålla temperaturökningen så långt under två grader som möjligt och därmed begränsa klimatförändringarnas omfattning. För att klara detta behövs samhällsförändringar och teknikutveckling. Stärkta ambitioner i klimat samarbetet globalt och inom EU krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel. Frisk luft Nya beslut och en positiv trend förbättrar förutsättningarna att nå

miljökvalitetsmålet, men fortsatta insatser behövs. Internationellt behövs åtgärder för att minska halter av partiklar och marknära ozon. Nationellt behöver utsläpp av kväveoxider från trafiken och partiklar från användning av dubbdäck minska, liksom utsläpp av partiklar från eldning och användning av lösningsmedel. Bara naturlig försurning Nedfallet av försurande ämnen har under de senaste decennierna

minskat, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Fler åtgärder krävs dock för att minska utsläppen från landbaserade källor i Europa och från internationell sjöfart. Den nya luftvårdspolitiken och revide-ringen av takdirektivet inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan.

Giftfri miljö Vissa miljögifter minskar medan andra ökar. För många ämnen saknas kunskap om hälso- och miljöeffekterna. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökar sprid-ningen av farliga ämnen. Kraftfulla insatser behövs för att alternativ till farliga ämnen ska utvecklas och användas. Lagstiftningen och företagens arbete behöver utvecklas för att få giftfria kretslopp. Skyddande ozonskikt Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att

återväxten har påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styr-medlet, är framgångsrikt. Utsläpp av lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är dock kvarstående problem. Fortsatt internationellt arbete och nationellt omhändertagande av bland annat rivningsavfall är viktigt. Säker strålmiljö Strålsäkerheten är godtagbar inom flera områden. Antalet fall av

hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall. Detta kräver en förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.

Ingen övergödning Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men utsläppen behöver minska ytterligare för att vi ska närma oss målet. Återhämtnings-tiden i miljön är lång. Internationellt samarbete har stor betydelse.

JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade

styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns

i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till

2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

(11)

Miljökvalitetsmål Bedömningar av möjligheten att nå målet

Levande sjöar och

vattendrag Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter är problem. Restaurering av sjöar och vattendrag bör öka och kräver mer resurser. Exploatering i strandzonen behöver minska, medan det behövs mer hänsyn till kulturmiljöer. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktigt att genomföra om målet ska kunna nås.

Grundvatten av god

kvalitet Övervakningen av grundvatten behöver förbättras för att kunna hitta, prioritera och åtgärda problem med grundvatten. Det krävs en ökad takt i arbetet med att skydda grundvattenresurser. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning behöver för-stärkas. Uttag och användning av naturgrus behöver minskas. Hav i balans samt

levande kust och skärgård

Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är utma-ningar. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. Åtgärds-programmen inom havsmiljö- och vattenförvaltning är betydelsefulla för att på sikt nå målet. Dock återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå. Myllrande våtmarker Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt av främst äldre men även av ny markavvattning och vattenreglering. Även otillräcklig hävd, kvävenedfall, klimatförändringar och främ-mande arter inverkar negativt. Genomförda åtgärder ger bra resultat, men behöver öka i omfattning, liksom hänsyn i mark- och vatten-användning. Lagefterlevnad och vissa styrmedel behöver förbättras. Levande skogar Miljöarbetet är inte tillräckligt för att nå samhällets uppsatta

miljö-mål för skogen. Åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmen-tering är av stor vikt för bevarande av biologisk mångfald. Formellt och frivilligt skydd av skogar med höga naturvärden, naturvårdande skötsel samt tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder är viktiga byggstenar. Insatser pågår för att förbättra miljöhänsynen vid avverkning.

Ett rikt odlingslandskap Utvecklingen för miljökvalitetsmålet varierar. Flera preciseringar bedöms ha ett godtagbart tillstånd, medan andra är långt ifrån målet. Många arter och naturtyper saknar gynnsam bevarandestatus. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt styrmedel för att bevara och sköta odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för att klara målet på lång sikt. Storslagen fjällmiljö Många intressen nyttjar fjällen, och behovet av att kartlägga och

jämka dem är stort. Klimatändring och minskad hävd utgör en klar hotbild mot det öppna fjällandskapets värden. Terrängkörning är ett växande problem. Mer kunskap och åtgärder behövs för fjällens kulturmiljö. Restaurering av fjälleder och start av lavinprognoser är positivt för såväl friluftsliv som fjällsäkerhet.

God bebyggd miljö Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största utmaningen. Många kommuner och städer går mot en mer uttalad helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggsektorn har tagit flera initiativ för att hantera miljöpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv. Ett rikt växt- och djurliv Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av natur-miljöer. Styrmedel saknas eller tillämpas inte, vilket leder till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt. Under 2016 har takten i arbetet med skyddade områden och med åtgärds-program för hotade arter ökat.

(12)

Summary

The environmental work is moving forward in many ways, particularly as regards air quality and acidification. However, the trend is heading in the opposite direction as regards the recovery of ecosystems and the conservation of biodiversity, despite the efforts being made at national and international levels. The rate of progress being made in the work to reduce climate impact is too slow to limit the global temperature rise to a maximum of 1.5°C in accordance with the Paris Agreement. The policy instruments and measures needed to achieve all the environmental quality objectives and the generational goal will not be in place by 2020.

A selection of the measures that the government agencies have implemented during the past year is presented below. The measures that are linked to environ mental objectives are described in the 16 goalrelated chapters. The chapter on the generational goal presents a description of other measures which will help to bring about a transition to an ecologically sustainable society.

Green infrastructure is important

In the 2015 indepth evaluation of the environmental objectives1_{, the Environ}

mental Protection Agency noted that ecosystems are not recovering as they should and that the rate of recovery needs to be accelerated in order to con serve biodiversity. During 2016, a number of government agencies developed tools to generate green infrastructure. Green infrastructure means natural areas both on land and in aquatic areas which are connected together so that animals and plants can disperse naturally. Green infrastructure is also important for the longterm functionality of ecosystems and for resilience to climate change as well as for human wellbeing. The government has allocated additional funding to protect valuable natural assets, and more government agencies at national and regional level have set aside substantial resources for the acqui sition of new areas and the management of existing protected areas. Many government agencies and municipalities have begun integrating ecosystem services into environmental impact assessments and comprehensive landuse plans. In the work relating to sustainable urban development, ecosystem services in built environments have been a focal point.

Better quality water

In December 2016, water delegations from the five water districts approved new action programmes, management plans and environmental quality stan dards. These are helping to reduce pollution and conserve biodiversity. The action programmes will play an important role in achieving environmental quality objectives related to eutrophication, groundwater, lakes, rivers and the sea. New marine protected areas have been established, and over 15 per cent of marine areas are now protected.

(13)

Our consumption is causing major environmental problems.

The impact of consumption on the climate and the dispersal of environmental toxins was a focal point in the 2015 indepth evaluation, and the Environmental Protection Agency proposed a raft of measures in connection with this. Steps towards sustainable consumption were taken during the year. The EU has adopted a new action plan for the circular economy. The government has put forward a strategy for sustainable consumption and tax cuts for certain repair services. Swedish government agencies have made important contributions globally, nationally and regionally. Textiles and food products are groups upon which a focus has been placed. The network for a nontoxic environ ment, which expanded rapidly during 2016, is one example of how learning can be disseminated between government agencies and municipalities.

Climate policy

The World Economic Forum has given climate changes a very prominent role in their assessments and believe that they are linked to risks of conflicts and largescale involuntary migration. The government has presented a govern ment bill which sets out proposals for a climate policy framework for Sweden. This bill will be considered by parliament during 2017. The bill is based on the proposals of the All Party Committee on Environmental Objectives con cerning a framework and strategy for a longterm climate policy. This will form an important basis for work relating to climate change in the future. Local support for climate investments, Klimatklivet [The Climate Stride], was awarded for 487 initiatives during 2016. These measures are expected to contribute a reduction of around half a million tonnes in emissions of greenhouse gases annually.

(14)

Assessments of the environmental

quality objectives

Sweden’s system of environmental objectives consists of a generational goal, 16 environmental quality objectives, specifications for each of the environ mental quality objectives, and 24 milestone targets. Assessments of whether the environmental quality objectives can be achieved by 2020, and of trends in the state of the environment, are made by the government agencies responsible for each of the objectives. This work stems from Government Bill 2009/10:15, “Swedish environmental objectives – for more effective environmental action” and the resolution by the Government in 2012 concerning specifications of the environmental quality objectives. The assessment is based not only on the environmental quality or the status that the environmental quality objective describes, but also on whether or not the preconditions will be met by 2020, i.e. whether instruments have been approved and are in place to enable suffi cient measures to be completed prior to 2020.

The prospects of meeting the environmental quality objectives by 2020 are assessed using one of the following alternatives:

• YES: The environmental quality objective has been achieved or could be achieved.

• CLOSE: The environmental quality objective has partly been achieved or could partly be achieved.

• NO: The environmental quality objective has not been achieved and can not be achieved with existing and approved instruments and measures. To assess trends in the state of the environment, the following alternatives are used:

• POSITIVE: The trend in the state of the environment is positive. Significant measures have been taken in society in recent years which are judged to benefit the state of the environment and/or it is possible to see a positive trend in the state of the environment, now and in the next few years. • NEUTRAL: No clear trend in the state of the environment can be seen.

Nothing of significance has occurred in recent years and/or it is not possible to see a clear trend in the state of the environment, now or in the next few years; alternatively, positive and negative trends relevant to the objective cancel each other out.

• NEGATIVE: The trend in the state of the environment is negative. Measures have been taken in society in recent years which obstruct progress towards the environmental quality objective and/or it is possible to see a negative trend in the state of the environment, now and in the next few years.

• UNCLEAR: Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment.

(15)

Will the environmental quality objectives be achieved?

Environmental

quality objective Assessment of prospects of meeting the objective

Reduced Climate Impact _No Concentrations of greenhouse gases are rising. In the long-term, global emissions need to be around zero in order to keep the temperature rise as far below 2°C as possible, and thus limit the scope of climate change. To achieve this, both societal changes and technological developments will be necessary. The ambitions of the climate partnership both globally and within the EU must be strengthened, and more stringent and new national policy instruments are also needed.

Clean Air _No Recent decisions and a positive trend improve the potential to achieve the environmental quality objective, but further investments are essential. Internationally, initiatives must be implemented to reduce concentrations of particulates and ground-level ozone. At a national level, emissions of nitrogen oxides from traffic and particulates from the use of studded types must be reduced, as must emissions of particulates from heating systems and the use of solvents.

Natural Acidification Only _No The deposition of pollutants causing acidification has declined in recent decades, as has the number of acidified lakes and watercourses. However, further action is needed in order to cut emissions from land-based sources in Europe and from inter-national shipping. The new clean air strategy and the revision of the National Emission Ceilings Directive in the EU are key initiatives. At national level, action is needed to mitigate the effects of forestry in particular.

A Non-toxic Environment _No Some toxic pollutants are declining, while others are increasing. We know little about the health and environmental effects of many substances. Growing global consumption is resulting in increased production of chemicals and goods, resulting in an increase in the dispersal of dangerous substances. Robust measures are needed to ensure that alternatives to dangerous substances are developed and used. The legislation and the work of companies needs to be developed in order to bring about a non-toxic ecocycle.

A Protective Ozone Layer _Yes Depletion of the ozone layer has ceased, with much evidence indicating that it has started to regenerate. The Montreal Protocol is the key policy instrument for this and has proved successful. However, emissions of nitrous oxide, continuing use of the ozone-depleting substances and emissions from end-of-life products remain a problem. Further international work and the national management of demolition waste, among other things, are important.

POSITIVE: The trend in the state of the environment is positive.

NEUTRAL: No clear trend in the state of the environment can be seen.

NEGATIVE: The trend in the state of the environment is negative.

UNCLEAR: Insufficient data are available to assess the trend in the state of the environment.

YES: The environmental quality objective has been Yes _{achieved or could be achieved.}

CLOSE: The environmental quality objective has Close

partly been achieved or could partly be achieved. No NO: The environmental quality objective has not

been achieved and cannot be achieved with existing and approved instruments and measures.

(16)

Environmental

Safe Radiation

Environment Close Radiation safety is acceptable within many areas. Nonetheless, the number of skin cancer incidences has been rising for many years. Reducing exposure to UV radiation is vital if the number of incidences of skin cancer is to be reduced. To achieve this, lifestyles and attitudes to personal appearance and sunbathing need to change. Even if exposure does decline, incidences of cancer will continue to rise for some time, as it can take decades for skin cancer to develop.

Zero Eutrophication _No Nutrient loads are declining. In some areas, symptoms of eutrophication are abating, but much of Sweden is still affected. Conditions are worst in the Baltic Sea. Initiatives to curb nutrient emissions have produced results, but emissions must be cut further if we are to realise our objective. The recovery time for the environment is protracted. International cooperation is of vital importance.

Flourishing Lakes

and Streams No Too few lakes and watercourses have a good ecological and chemical status. Physical impacts, eutrophication, acidification and environmental toxins are all problems. The restoration of lakes and streams should increase and will require more resources. Exploitation of the beach zone must be reduced, and more con-sideration needs to be given to cultural environments. It is vital that the water management action programme is implemented if the objective to be achieved.

Good Quality Groundwater _No Better monitoring is essential in order to identify, prioritise and address groundwater problems. The work to protect groundwater resources must be accelerated. More effective measures are needed within environmental supervision, societal planning and water management. The extraction and use of natural gravel needs to be cut.

A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos

No Eutrophication, dangerous substances and weak fish stocks all

represent challenges. Other concerns are marine litter and alien species, as well as the disturbance or destruction of sensitive habitats and cultural environments. The action programme relating to the marine environment and water management is important if the objective is to be achieved in the long term. However, much remains to be done to develop and implement policy instruments, both in Sweden and at EU level.

Thriving Wetlands _No Natural and cultural values and ecosystem services are primarily adversely affected by older drainage and water regulation, but more recent drainage and water regulation measures also play a role. Inadequate management, nitrogen deposition, climate changes and alien species all have a negative impact. The measures that have been carried out are producing good results, but need to be expanded, as does consideration for land and water use. Legislative compliance and certain instruments must be improved.

Sustainable Forests _No The environmental initiatives are not sufficient to achieve society’s adopted environmental objectives for forests. Measures to combat habitat loss and fragmentation are vital in order to conserve biodiversity. Formal and voluntary protection of forests with high natural values, management based around nature conservation and the application of clear-felling forestry methods are key cornerstones. Initiatives are being carried out to ensure that more consideration is given to the environment in connection with felling.

(17)

Environmental

A Varied Agricultural

Landscape No Trends concerning this environmental quality objective vary. Several clarifications are considered to have an acceptable state, while others are a long way from achieving the objective. Many species and habitat types do not have favourable conservation status. The rural development programme is a key instrument in conserving and managing the natural and cultural values of the agricultural landscape. Viable agriculture throughout the entire country is essential if we are to achieve the objectives in the long-term.

A Magnificent

Mountain Landscape No Many stakeholders make use of the mountains of Sweden and there is an urgent need to map and accommodate them. Climate change and reduced management represent clear threats to the values of the open mountain landscape. Off-road driving is a growing problem. More knowledge and measures are needed as regards the cultural environment of mountain areas. The restora-tion of mountain trails and the establishment of avalanche warning systems are positive developments for both outdoor recreation and mountain safety.

A Good Built Environment _No Progress towards a sustainable built environment represents the biggest challenge. Many municipalities and cities are adopting an increasingly holistic approach to urban development, and focusing on car-free transport such as public transport, cycling and walking. The construction sector has implemented a number of initiatives to manage the environmental impact of buildings from a lifecycle perspective.

A Rich Diversity of

Plant and Animal Life No Many species and habitats are at risk of disappearing and eco-systems are becoming impoverished. Alien species continue to expand. Resources must be used with greater care, and natural environments better protected and managed. Policy instruments are not in place or not being applied, which will mean that bio-diversity and ecosystem services will not be conserved in the long term. The pace of the work relating to protected areas and the action programme for threatened species was accelerated during 2016.

(18)

(19)

Generationsmålet

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälso problem utanför Sveriges gränser.

Innebörden av det övergripande målet uttrycks i sju så kallade strecksatser. För att nå generationsmålet ska miljöpolitiken inriktas på att:

• Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. • Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas

och nyttjas hållbart.

• Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.

• Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.

• En god hushållning sker med naturresurserna.

• Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.

• Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Generationsmålet ställer krav på

samhällsomställning

Omställningen av samhället för att nå generationsmålet kräver insatser inom många politikområden. Insatserna bidrar också till att nå flera av hållbarhets målen och delmålen i Agenda 2030.

Under 2016 har 86 myndigheter i regeringsuppdrag redovisat hur de bidrar till att de globala hållbarhetsmålen kan nås.1_{Miljömålsrådets 16 nationella}

myndigheter och länsstyrelserna har under året genomfört eller påbörjat ett 40tal åtgärder.2_{De handlar bland annat om att ställa om till en fossilfri}

transportsektor, bidra till mer biobränsle för luftfarten, minska barns expo nering för farliga kemikalier i inomhusmiljön och samverkan kring att väga samman olika samhällsmål i den fysiska planeringen.

Länsstyrelserna arbetar med regionala handlingsplaner för en grön infra struktur, tillsammans med flera nationella myndigheter. Många myndigheter och kommuner har påbörjat arbete med att integrera ekosystemtjänster

1 _{Regeringsuppdrag enligt regeringens beslut Fi2016/01355/SFÖ.} 2 _{http://www.miljomal.se/miljomalsradet}

(20)

i miljö konsekvensbeskrivningar och översiktsplaner. Dessa och flera viktiga insatser för strecksatsen om ekosystemens återhämtning och förmåga att generera ekosystemtjänster behandlas utförligt i årets uppföljning av miljö kvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande

kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlings-landskap, Storslagen fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv.

Under året har ytterligare cirka 75 000 hektar värdefull natur säkrats med ett formellt skydd. Denna och andra åtgärder för strecksatsen om bevarande av biologisk mångfald går att läsa mer om i uppföljningen av miljökvalitets målen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och

skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv.

Avkastningen från jordbruksmarken ökar och uttaget av naturgrus minskar, men det är en bit kvar innan vi har ett långsiktigt hållbart fiske på plats. Insatser av vikt för strecksatsen om hushållning med naturresur-serna är beskrivna i uppföljningen av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och

vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv.

Sverige i världen

Sverige är en del av EU och EU:s miljöpolitik är en del av Sveriges miljöpolitik. Viktiga steg under året inom EU:s politik har tagits för naturvård, cirkulär ekonomi, kemikalier, klimat och jordbruk. Sverige är också med i en rad inter nationella och globala konventioner där viktiga överenskommelser träffas om exempelvis klimatpåverkan, marin nedskräpning och värdefull natur liksom om Östersjön och Arktis.

Sverige ger olika former av miljöbistånd. Under perioden 2015–2018 bidrar Sverige med fyra miljarder kronor till Gröna klimatfonden, vilket gör Sverige till största givare per capita.3_{Den största delen av biståndet till andra}

länder och internationella organisationer går via Sidas budget, som 2016 bland annat inkluderade 2,25 miljarder kronor till insatser där miljömässig hållbarhet var ett huvudsyfte. Ytterligare 5,86 miljarder kronor gick till insat ser där miljö är en viktig aspekt, men inte huvudsyftet. En översyn gjord av Sida visar en påtaglig ökning av insatser som integrerat miljö och klimatper spektiv eller jämställdhetsperspektiv under perioden 2005–2015.4_{Figur G.1}

visar de samlade miljömotiverade subventionerna från staten, och att andelen subventioner till andra länder, det vill säga bistånd, har ökat de senaste åren.

3 _{http://www.regeringen.se/regeringens-politik/hallbar-utvecklingspolitik/grona-klimatfonden/} 4 _{Sidas årsredovisning för 2016.}

(21)

Figur G.1 Miljörelaterade statliga subventioner 2000–2015 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 2000 2005 2010 2015 Miljoner kronor Totalt Miljörelaterat bistånd

Figuren visar miljörelaterat bistånd i förhållande till totala miljömotiverade statliga subventioner. Ökningen i miljörelaterat bistånd beror till stor del på att Sidas bidrag till andra länder har ökat.

Källa SCB5

Ett exempel där Sida specifikt verkat för att främja en övergång till hållbara produktionsmetoder är Sweden Textile Water Initiative. Bakom initiativet står Stockholm International Water Institute och 20 svenska textilföretag, och det samfinansieras av Sida. Projektet är redan aktivt i 72 fabriker i Indien, Bangladesh, Kina, Turkiet och Etiopien, och målet är att nå 160 fabriker innan utgången av 2017. Ett annat exempel är Världsnaturfondens Market Transformation Initiative som ska motverka miljöproblem med konventionell produktion av palmolja, timmer, papper och pappersmassa, bomull, tonfisk samt odlad fisk i utvecklingsländerna, bland annat genom certifieringsprocesser.6

Kommerskollegium följer noga genomförandet av WTO:s avtal om för enklade handelsprocedurer. Åtgärderna handlar främst om ekonomiska mål, men de bidrar också till att uppfylla miljömål. Bland annat genom åtgärder för att skapa processer, procedurer och infrastruktur som leder till ett smidigt godsflöde som minskar miljöpåverkan från handel. Kommerskollegium har granskat 126 författningsförslag i EU, och bland annat kritiserat EU för att använda regler som underlättar införandet av skyddstullar på solpaneler och bioetanol. Detta kan strida mot WTO:s regelverk som anger att de allmänna ursprungsreglerna inte får användas som ett indirekt handelspolitiskt instru ment. Kommerskollegium och Havs och vattenmyndigheten har under året arbetat med regleringen kring invasiva arter och bidragit med en analys av hur förenliga de föreslagna åtgärderna för att skydda hummerbestånd utmed Sveriges kuster är med WTOregelverket. Kommerskollegium har också ana

5 http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljora-kenskaper/

(22)

lyserat utvecklingen av hållbarhetsavsnitt i frihandelsavtal samt gjort analyser i samband med EGAförhandlingarna (Environmental Goods Agreement).7 Cirkulär ekonomi i ropet

Materialkonsumtionen i Sverige ökar stadigt (se figur G.2). Materialåtervin ningen av avfall har dessutom minskat de senaste åren (se figur G.3). Det är två trender som går åt fel håll om vi ska komma närmare ett samhälle med resurseffektiva kretslopp. Stora insatser för en cirkulär ekonomi samt en håll bar konsumtion och produktion krävs för att bryta dessa trender.

EU:s miljöministrar beslutade i juni 2016 om rådsslutsatser om kommis sionens förslag till handlingsplan för cirkulär ekonomi. I kommissionens färd plan för resurseffektivitet inom EU 2020strategin lyfts bland annat forskning och innovationer, avskaffandet av miljöskadliga subventioner och vikten av att följa principen om att förorenaren ska betala. Naturvårdsverket har bistått regeringen i förhandlingarna av EU:s paket för cirkulär ekonomi. Syftet har varit dels att få en europeisk lagstiftning som ligger i linje med Sveriges miljö ambitioner och mål, dels att stärka kopplingen mellan avfalls och kemikalie lagstiftningen.8

Cirkulär ekonomi är ett begrepp som även har nått det regionala och lokala arbetet. Begreppet lyfts nu fram i offentliga verksamheter som avfalls planering och regionala tillväxtsinsatser liksom i företag. I Skåne drivs ett kunskapshöjande projekt om cirkulär ekonomi, där länsstyrelsen medverkar.9

Från den 1 januari 2017 har mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänkts, från 25 procent till 12 pro cent. RUTavdraget har också utökats, så att en skattereduktion kan ges för reparationer och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. Syftet med de båda åtgärderna är att öka incitamenten för konsumenter att reparera i stället för att köpa nytt. Det bedöms leda till en förbättrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktionen av nya varor minskar.10

Konjunkturinstitutets årliga rapport Miljö, ekonomi och politik11

behandlar olika aspekter på styrmedel för att styra mot en cirkulär ekonomi. Rapporten ger värdefulla synpunkter på hur styrmedel bör utformas för att vara effektiva. Analysen ger exempel på hur användningen av såväl ekono miska styrmedel som Miljöbalken och andra administrativa styrmedel kan effektiviseras.

7 _{Kommerskollegiums årsredovisning för 2016.} 8 _{Naturvårdsverkets årsredovisning för 2016.}

9 _{Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2016. http://www.miljomal.se/Global/regionala-miljomal/} alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf

10 _{Budgetpropositionen för 2017. Prop. 2016/17:1.}

(23)

Figur G.2 Materialkonsumtion, BNP och resursproduktivitet i Sverige 2000–2015 80 90 100 110 120 130 140 2000 2005 2010 2015 Index BNP Materialkonsumtion Resursproduktivitet

Figuren visar utveckling av materialkonsumtion (röd kurva) sedan 2000. Figuren visar också Sveriges bruttonationalprodukt och resursproduktivitet (BNP/materialkonsumtion). Index för år 2000=100.

Källa: SCB12

Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag i samarbete med Kemikalie inspektionen om resurseffektiva giftfria kretslopp. Uppdraget syftar till att förbättra förutsättningarna för en miljö och hälsomässigt säker återvinning. Myndigheterna har:

• kartlagt vilka avfallsströmmar som innehåller särskilt farliga ämnen, • gjort en analys av hur avfalls och kemikalielagstiftningen tillämpas för

återvunnet material samt

• arbetat med att utveckla vägledningen avseende avfallshantering med fokus på att minska risker med farliga ämnen.

Naturvårdsverket har också, tillsammans med Kemikalieinspektionen, tagit fram en vägledning för ökad och säker materialåtervinning. Vägledningen ger stöd till verksamhetsutövare att hantera avfall på ett sätt som bidrar till både giftfria och resurssnåla kretslopp.13

Havs och vattenmyndigheten har för 2016 och 2017 beslutat om bidrag på sammanlagt 12 miljoner kronor till fyra projekt som syftar till att rena avloppsvatten från läkemedelsrester och miljöfarliga ämnen.14

12 http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljora- kenskaper/pong/tabell-och-diagram/materialflodesrakenskaper/utveckling-av-bnp-materialkonsumtion-och-resursproduktivitet-i-sverige/ 13 _{Naturvårdsverkets årsredovisning för 2016.} 14 https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/farliga-amnen/lakemedel/avancerad-rening-av-lakemedel.html

(24)

Figur G.3 Mängden behandlat avfall i Sverige 2010, 2012 och 2014 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 2010 2012 2014 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Annan

återvinning Bränsle Förbehandling och sortering komposteringRötning och

Deponering Utsläpp

Annan återvinning

Bränsle

Förbehandling och sortering

Återfyllnad

Rötning och kompostering Förbrännin g Tu sen ton Tu sen ton

Figuren visar hur icke farligt avfall i Sverige behandlades 2010, 2012 och 2014. Den lilla bilden zoomar in på de staplar som rör återvinning.

Källa: Naturvårdsverket15

Många kommuner och länsstyrelser arbetar aktivt för att nå miljökvalitets målet Giftfri miljö, vilket regeringens prioriteringar och uppdraget Giftfri vardag bidrar till. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Värmlands och Kronobergs län har initierat kemikalienätverk där kommuner och andra till sammans arbetar med åtgärder inom bland annat upphandling, bygg och anläggning samt giftfri förskola och skola. I Jämtlands län pågår projektet Giftfritt Jämtland Härjedalen för att fasa ut farliga ämnen från offentliga miljöer16_{. I Kalmar län samarbetar länsstyrelsen, landstinget, regionförbun}

det och Miljösamverkan Sydost om farliga kemikalier och upphandling. I Blekinge län drivs ett projekt om alternativ till konstgräsplaner.17

Naturvårdsverket har lämnat förslag till regeringen om hur hanteringen av textilier kan göras mer hållbar. Förslagen ska styra mot lång livslängd och ökad återanvändning av textilier och materialåtervinning av textilavfall, giftfria kretslopp samt en mer hållbar konsumtion och produktion. En ökad dialog mellan textilbranschen och myndigheter, information till konsumenter, samt ett nytt lagkrav att sortera ut textilavfall från annat avfall är några av förslagen. Naturvårdsverket har också lämnat förslag till regeringen om för

15 _{http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6700/978-91-620-6727-4/} 16 _{http://www.giftfrittjamtland.se}

(25)

bättrad avfallsstatistik och spårbarhet – framför allt gällande farligt avfall – för att få ett bättre beslutsunderlag för nya styrmedel och andra åtgärder.18

Tillväxtanalys har under 2016 genomfört analyser för basindustrin, gruv näringen och miljöteknikbranschen. De har studerat hur omställningen till en stål och cementindustri utan utsläpp av växthusgaser kan genomföras. De har även studerat de regionala förutsättningarna och potentialen för miljö driven näringslivsutveckling. En analys har också gjorts av insatser för att främja utveckling av grön teknik. Ett exempel är analysen av Vinnovas program Testbäddar inom miljöteknik.19

Fler exempel på åtgärder som bidrar till strecksatsen om resurseffektiva kretslopp fria från farliga ämnen finns i den årliga uppföjningen av miljökvali tetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

Med sikte på hållbar konsumtion

Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på vilka resurser vår konsumtion tar i anspråk. Det svenska fotavtrycket ligger cirka fyra gånger högre än vad som är långsiktigt globalt hållbart20_{(se figur G.4). Det gör det mycket angeläget}

att ställa om till en hållbar konsumtion.

Sveriges arbete med hållbar konsumtion och produktion ligger i framkant i en internationell jämförelse. Naturvårdsverket har som fokalpunkt i Sverige för genomförandet av FN:s ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) under året skapat en nationell mötesplats för att dela erfarenheter och inspirera till handling för ökat medvetenheten om behovet av att ställa om till ekologiskt hållbara livsstilar. Inom Nordiska ministerrådet finns förslag till nordiska lösningar som bidrar till att bryta ohållbar konsum tion och produktion.21

Regeringen presenterade under 2016 en strategi för hållbar konsumtion.22

Genom den vill regeringen samverka med både konsumenter och producenter för att skapa större möjligheter att agera hållbart. I strategin ingår bland annat insatser för att öka kunskapen och fördjupa samarbetet, till exempel genom att låta Konsumentverket inrätta ett forum för miljösmart konsumtion i sam verkan med forskare, näringslivet, länsstyrelser, kommuner och landsting samt det civila samhället.

Konsumentverket har vidareutvecklat informationen om hållbar konsum tion på upplysningstjänsten Hallå konsument genom webbtjänsten Märknings guiden. Myndigheten har också genomfört en studie om miljöargument i marknadsföring23_{. Syftet var att testa förekommande miljöargument som}

kan uppfattas som tveksamma för att se hur de uppfattas av genomsnitts konsumenten. Konsumentverket har även skapat en ny samverkansgrupp för

18 _{Naturvårdsverkets årsredovisning för 2016.} 19 _{Tillväxtanalys årsredovisning för 2016.}

20 _{Living Planet Report 2016. Världsnaturfonden WWF. 2016.} 21 _{Naturvårdsverkets årsredovisning för 2016.}

22 _{Strategi för hållbar konsumtion, Fi 2016:6. Finansdepartementet. 2016.} 23 _{Marknadsföring med miljöargument. Konsumentverket 2015:17. 2016.}

(26)

myndigheter om hållbar utveckling i förhållande till barn och unga. Gruppen har bland annat tagit initiativ till en studie över ungas förutsättningar att handla hållbart.24_{Studien visar att många unga är oroade för miljön, men}

inte agerar utifrån det när de konsumerar. Få unga tänker på produkters miljöpåverkan när de ska göra inköp. Konsumentverket har distribuerat ett läromedel för grundskolan om smarta val i 75 000 exemplar. Under 2016 vidareutvecklades modellen för bevakning av konsumenters möjligheter att agera på ett miljömässigt hållbart sätt och nya resultat inhämtades genom Konsumentverkets konsumentmarknadsundersökning.25

Regeringen presenterade i början av 2017 en livsmedelsstrategi26_{med en}

sammanhållen politik för att stödja Sverige som konkurrenskraftig matnation på en global marknad. Strategin inkluderar hela livsmedelskedjan och syftar till att skapa långsiktiga förutsättningar hela vägen från vetet på åkern till tall riken i hemmet, i skolan, på resturangen och ut i världen. På sikt ska strategin bland annat leda till ökad andel närproducerat, ökad ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel samt bättre möjligheter för konsumenter att göra medvetna val. Några länsstyrelser har tagit fram regionala livsmedels strategier, däribland länsstyrelserna i Gotlands, Norrbottens, Västernorrlands och Östergötlands län.27

Havsmiljöinstitutet har studerat hur olika dieter, fosfortillsatser i maten och matavfall påverkar övergödning av havet.28_{Resultaten är en pusselbit}

som kan ligga till grund för miljöanpassade kostråd.

Livsmedelsverket har i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruks verket haft i uppdrag från regeringen att arbeta med åtgärder för att minska mängden matsvinn. Förslagen på åtgärder inkluderar industrin och livsmedels butiker, flytande matavfall och miljönytta samt kostnadsbesparingar med mins kat matavfall. Åtgärderna förväntas leda till att mängden matsvinn minskar.29

Regionalt och lokalt sker allt mer arbete för att gynna en hållbar konsum tion. Några exempel på insatser från länsstyrelserna är

• det regionala nätverk för hållbar konsumtion som bildats i Dalarna, • aktiviteter om hållbar konsumtion under Västerbottens hållbarhetsvecka, • insatser för hållbar konsumtion av kläder inom projektet Cirkulära gar

deroben i Kalmar län samt

• det avfallsförebyggande nätverk med kommuner, avfallsbolag, bransch förening, akademin och konsulter som länsstyrelsen i Skåne har.30

24 _{Ungas förutsättningar för hållbar konsumtion. Naturvårdsverkets rapport 6750. 2017.} 25 _{Konsumentverkets miljöledningsredovisning för 2016.}

26 _{En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Regeringens proposition} 2016/17:104. 2017.

28 _{Changes in four Societal Drivers and their Potential to Reduce Swedish Nutrient Inputs into the Sea.} Havsmiljöinstitutet, Report 2016:3. 2016.

29 _{Livsmedelsverkets årsredovisning för 2016.}

(27)

Länsstyrelsernas samverkansorgan för miljömålsarbetet (RUS) bidrar till sam ordning av länsstyrelsernas arbete för hållbar konsumtion. RUS medver kar också i flera nationella projekt. Under året har Stockholm Environment Institute startat forskningsprojektet UNLOCK31_{, om drivkrafter för hållbar}

konsumtion lokalt och regionalt.

Regeringen lanserade 2016 en nationell upphandlingsstrategi32_{som en del}

av utvecklingen av de offentliga upphandlingarna i Sverige. Syftet med strate gin är att stimulera myndigheter, kommuner och landsting att använda upp handling som ett verktyg dels för att bidra till att hållbarhetsmålen uppfylls dels för att stimulera innovation och utvecklingen av nya varor och tjänster. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att verka för att strategin genomförs och får genomslag.

Den ökande konsumtionen av varor driver på en ökad import. En allt stötte andel av utsläppen av växthusgaser orsakade av svenskars konsumtion sker i andra länder. En stor del av de produkter vi importerar tillverkas i länder med ingen eller bristfällig kemikaliekontroll. Läs mer om hur konsumtions-mönstren påverkar miljö och hälsa, och åtgärder för att minska påverkan, i kapitlen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö.

Figur G.4 Ekologiskt fotavtryck per person i Sverige 1961–2012

0 2 4 6 8 10 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 Hektar

Ekologiskt fotavtryck per person för Sverige (uttryckt som markanvändning). Konsumtion som bidrar till utsläpp av koldioxid samt användning av odlingsmark och skog är de tre största andelarna till det totala fotavtrycket.

Källa: Global Footprint Network33

Förnybart och effektivt

Målet att energianvändningen i Sverige ska vara 20 procent effektivare 2020 jämfört med 2008 är ännu svårt att bedöma. Den totala energianvändningen per invånare har dock minskat de senaste åren (se figur G.5), vilket indikerar en effektivare energianvändning. Målet till 2020 om minst 50 procent förnybar

31 _{https://www.sei-international.org/projects?prid=2205}

32 _{Nationella upphandlingsstrategin. Finansdepartementet. 2016.}

(28)

energi kommer dock att överträffas. Figur G.6 visar att andelen förnybart redan är en bit över målet på 50 procent.

Regeringen och partier ur oppositionen enades sommaren 2016 om en överenskommelse34_{om Sveriges långsiktiga energipolitik}35_{. Överenskommelsen}

utgör en färdplan mot ett förnybart elsystem, med mål om att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar. Energimyndigheten har redovisat ett för slag på förlängt elcertifikatsystem för att, i enlighet med överenskommelsen, kunna nå en ambitionsökning med ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.36

EUkommissionen släppte i november 2016 ett paket med lagstiftnings förslag på en rad områden: energieffektivisering, förnybar energi, utformning av elmarknaden, försörjningstrygghet för el samt policyregler för den så kall lade Energiunionen.37_{Den nya arbetsplanen för ekodesign och energimärk}

ning syftar dels till att prioritera vilka produkter som ska omfattas av krav på energieffektivitet framöver, dels hur ekodesign ska kopplas ihop med cirkulär ekonomi.

Figur G.5 Energianvändning per person i Sverige 1990–2015

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 1990 1995 2000 2005 2010 2015 MWh

Offentlig verksamhet och övriga tjänster

Hushåll Transporter

Industri och byggverksamhet Jordbruk,skogsbruk och fiske

Energianvändningen per person har minskat de senaste tio åren. Figuren visar energianvändningen per person i Sverige, fördelat på olika samhällsektorer. Hushållens andel var knappt 23 procent 2015.

Källa: SCB och Energimyndigheten38

Energimyndigheten har tagit fram en strategi för ökad användning av solel, med målbilden att solel på sikt ska bidra till 100 procent förnybar elproduktion i Sverige. I strategin finns förslag dels till förenklingar och målgruppsanpas s

34 http://www.regeringen.se/49cc5b/contentassets/b88f0d28eb0e48e39eb4411de2aabe76/energiove-renskommelse-20160610.pdf

35 _{Överenskommelsen i fråga är grunden i det slutbetänkande som Energikommissionen presenterade i} januari 2017: SOU2017:2.

36 _{Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet, Energimyndigheten, ER2016:19} 37 _{Clean Energy for all Europeans. EU-kommissionen COM(2016) 860 final.} 38 _{http://www5.stem.se/em/reports.aspx?path=/em/energibalans}

(29)

ning av såväl regelverk som stödsystem dels på hur heltäckande statistik ska kunna tas fram39_.

Regeringens förordning om bidrag till privatpersoner för lagring av egen producerad el trädde i kraft i november 201640_{. Stödet syftar till att under}

stödja utvecklingen mot så kallade smarta elnät. Ett kansli har inrättats på Energimyndigheten, som ska främja utveckling av teknik för och affärsmodel ler för smarta elnät.

Boverket har i en förstudie41_{pekat på behovet av att öka kunskap och}

medvetenhet i byggbranschen om den betydelse olika val i byggskedet har på miljö och klimatpåverkan.

En förordning har beslutats om stöd för renovering och energieffektivise ring i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar42_{. För att få del av}

det stöd som rör energieffektivisering krävs att renoveringen ska leda till att energianvändningen sänks med minst 20 procent.

Alla nya byggnader i Sverige ska enligt EUkrav vara så kallade nära nollenergibyggnader senast den 31 december 2020. Regeringen beslutade i december 2016 om en övergripande tolkning av näranollenergibegreppet43_,

varefter Boverket nu förbereder föreskrifter utifrån det.

Energimyndigheten driver Belysningsutmaningen på uppdrag av regeringen. Utmaningen är sprungen ur initiativet Global Lighting Challenge, som är ett samarbete mellan energiministrar inom G20 och de nordiska länderna. Globalt är målet att få ut 10 miljarder energieffektiva lampor på marknaden. Hittills har ett 60tal aktörer inom svenskt näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle gått med.44_{Ikea är ett av de företag som har antagit utmaningen, och sedan}

2016 säljer de enbart lampor med LEDbelysning i alla sina varuhus världen runt.

Coacher för energi och klimat är ett nytt projekt inom regionalfonds programmet som finansieras av EU. Det syftar till att stötta små företag, med en energianvändning under 300 megawattimmar (MWh), att effektivisera energianvändningen.45

Konjunkturinstitutet har gjort en analys av vilka kombinationer av styrme del som är effektiva för att styra mot en fullständig övergång till användning av förnybar energi, med fokus på biobränslen.46_{En viktig slutsats är att även}

biobränslen behöver bära sina hälso och miljökostnader.

39 _{Energimyndigheten, 2016: Förslag till strategi för ökad användning av solel.} 40 _{Förordning (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi} 41 _{Boverket, 2016: Miljö- och klimatanpassade byggregler. Rapport 2016:14.}

42 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2016837-om-stod-for-renovering-och_sfs-2016-837

43 _{Plan- och byggförordning (2011:338)} 44 _{Energimyndighetens årsredovisning för 2016.}

45 http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2016/nytt-stod---coacher-ska-hjalpa-smaforetag-energieffektivisera/

(30)

Regionalt och lokalt sker många åtgärder för en effektivare energianvändning och i riktning mot en övergång till förnybar energi. Länsstyrelserna har en viktig roll genom sitt uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och mins kad klimatpåverkan. LEKS, länsstyrelsernas energi och klimatsamordning, driver gemensam metodutveckling.47

Figur G.6 Andel förnybar energianvändning i Sverige inom olika områden 2005–2014

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 2005 2007 2009 2011 2013 Total

Värme, kyla, industri El

Transporter

Figuren visar andelen förnybar energianvändning på tre områden: el, värme/kyla/industri samt transporter. Även andelen förnybar energi totalt i Sverige redovisas (blå kurva). Andelen förnybar energi inom olika områden har ökat i genomsnitt en procentenhet per år de senaste tre åren. 2014 var den totala andelen 53 procent.

Källa: Energimyndigheten48

Inom ramen för Miljömålsrådet genomförs åtgärder som syftar till att han tera de målkonflikter som finns mellan vattenkraftsproduktion och natur och kulturmiljövärden. Under året har pilotprojekt bedrivits i Dalälven, Luleälven, Emån och Nissan. Länsstyrelserna i berörda län koordinerar arbetet, som består i att pröva nationella vägledningar och omsätta den nationella strategins ramar i konkreta åtgärder. Arbetet sker i dialog med näringsliv och organisationer i det civila samhället.49

I uppföljningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan finns exempel på åtgärder för strecksatsen om att effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybart inom transportsektorn.

48 _{Energiläget i siffror, http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/?currentTab=1#mainheading} 49 _{Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2016. http://www.miljomal.se/Global/regionala-miljomal/} alla-lan/2016/regionala-bedomningar-2016.pdf

(31)

Kulturmiljö

Under 2016 presenterade Myndigheten för kulturanalys en rapport50_{som tar}

upp kulturmiljöns värden i miljömålen. Rapporten pekar bland annat på hur till exempel demografiska skillnader påverkar förutsättningarna för att kunna bevara och utveckla kulturmiljöns värden. Av rapporten framgår även att det statliga anslaget har legat på samma nivå under hela 2000talet.

Flera länsstyrelser har tagit fram strategidokument eller åtgärder för att öka kunskapen kring olika landskapsvärden. Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram utbildningsmaterial för kulturmiljön i odlingslandskapet. Läns styrelserna i Örebro och Dalarnas län har drivit kompetensutveckling om natur och kulturvärden. Enskild rådgivning inom natur och kulturvärden har varit viktiga inslag i verksamheten i länsstyrelserna för Södermanlands, Västra Götalands och Gotlands län.51

Exempel på andra åtgärder som genomförts med stöd av länsstyrelser är restaurering av betesmarker och stengärdesgårdar i Blekinge län, restaure ring av strandängar i Gävleborgs län, åter och nyhamling av träd i Blekinge och Södermanlands län. Projektet Life Coast Benefit, med syfte att återskapa betesmarker och slåtterängar längs kusten, drivs i Södermanlands län, och i Blekinge län har vårdinsatser för drygt 30 fornlämningar genomförts.52

Många kommuner arbetar med åtgärder för den fysiska miljön, till exem pel inventering av kulturmiljövärden, kulturmiljöprogram och insatser för att tillvarata och stärka grön infrastruktur i tätorter och tätortsnära miljöer. Ett flertal länsstyrelser påtalar behovet av att öka kommunernas antikvariska kompetens. Detta sker till stor del genom informationsinsatser men också genom aktiv dialog mellan kommunerna och länsstyrelserna.53

Riksantikvarieämbetet driver till och med 2018 det femåriga programmet Digital arkeologisk process som ska säkerställa att fornminnesinformationens kvalitet är tillräckligt hög och tydligt beskriven för samhällsbyggnadsprocessens behov. Det är viktigt att kulturmiljöinformation finns tillgänglig för att miljö målen ska kunna uppnås.54

Under 2015 och 2016 har Riksantikvarieämbetet medverkat i flera regio nala projekt med syfte att förhindra att naturolyckor och klimatförändringar leder till negativ påverkan på kulturmiljöer. Arbetet har fokuserat på utveck lingen av metoder för riskbedömning och påverkansfaktorer. Projektet Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige omfattade länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län samt organisationerna Västarvet och Kulturmiljö Halland.55

50 _{Kulturmiljöstatistik. Myndigheten för kulturanalys, Kulturfakta 2016:2. 2016.}

54 _{Riksantikvarieämbetets årsredovisning för 2016.}

(32)

Riksantikvarieämbetet har tagit fram en handlingsplan för energieffektivisering och klimatanpassning i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Planen syftar till att öka kunskapen och beredskapen, så att skador på kulturarvet kan undvikas eller begränsas. Målgruppen för arbetet är länsstyrelserna och professionella förvaltare såsom Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket och Svenska kyrkan.56

Fler insatser för strecksatsen om hållbart nyttjande och bevarande av kulturmiljön finns beskrivna i uppföljningen av miljökvalitetsmålen Levande

sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt God bebyggd miljö.

Hälsa och friluftsliv

Folkhälsoarbetet har på senare år blivit högre prioriterat på regional och kom munal nivå, och kopplingar mellan folkhälsa och miljö uppmärksammas allt mer. Inom ett nationellt projekt – med länsstyrelser, landsting och kommuner i Dalarnas och Västerbottens län som piloter – har en vägledning om hälso främjande processer som drivkraft för hållbar utveckling och miljömål färdig ställts under året.57

Livsmedelsverket har tagit fram nya kostråd där både hälso och miljö aspekter ingår. Bland annat har fyra inspirationsfilmer för målgruppen unga vuxna tagits fram. Filmerna har spridits via annonsering i sociala medier, och där haft cirka 2,5 miljoner visningar. Råden har översatts till lättläst svenska. Livsmedelsverket har också, i samverkan med Skolverket, lanserat nya råd för bra måltider i förskolan. Råden handlar om hur förskolorna kan göra livsmedelsval som främjar både barns hälsa och miljö.58

Närheten till natur är en viktig förutsättning för friluftslivet. Figur G.7 visar att närheten till skyddade områden har ökat något de senaste åren. I den uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket gjorde 201559_var

en slutsats att den tätortsnära naturen är viktig. En annan iakttagelse var att kvinnor och män samt olika åldersgrupper utövar friluftsliv på olika sätt. Naturvårdsverket gjorde under 2016 en delredovisning inom ett uppdrag om friluftsliv. En metod har utvecklats för att kartlägga naturområden som har stor betydelse för friluftsliv, rekreation och turism på lokal och regional nivå. Metoden ska bidra till att öka förutsättningarna för att så många som möjligt ska kunna vara i naturen och utöva friluftsliv.60

56 _{Riksantikvarieämbetets årsredovisning för 2016.}

58 _{Livsmedelsverkets årsredovisning för 2016.}

59 _{Friluftsliv för alla, uppföljning av de tio målen för friluftslivet. Naturvårdsverkets rapport 6700. 2015.} 60 _{Naturvårdsverkets årsredovisning för 2016.}