ANSVARIG MYNDIGHET: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
GOD MILJÖSTATUS: Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).
GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om för- valtning av kvaliteten på vattenmiljön.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
GRUNDA KUSTNÄRA MILJÖER: Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och sprid- ningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och natur- ligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt före- kommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd. HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Havs-, kust- och skärgårds- landskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
KULTURLÄMNINGAR UNDER VATTEN: Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet.
FRILUFTSLIV OCH BULLER: Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön
Sammanfattning
Kust och havsmiljön är fortfarande negativt påverkad av för stor tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen samt fiske av vissa arter. Andra problem är förekomst av marint skräp, syrebrist, samt att känsliga livsmiljöer och kultur miljöer påverkas eller förstörs genom exploatering och fragmentering. Fokus för det fortsatta havsmiljöarbetet bör ligga på att genomföra och följa upp förbättringsåtgärder. Återhämtningstiden i havet är lång och alla de insatser som är viktiga för att nå miljökvalitetsmålet kommer ta lång tid att genom föra. Åtgärdsprogrammet enligt vattenförvaltningsförordningen blev beslutat under 2016. Tillsammans med åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförord ningen kommer det att vara betydelsefullt för att miljökvalitetsmålet ska utvecklas positivt. Att den gemensamma fiskeripolitiken genomförs och ser till hela ekosystemet förbättrar möjligheterna för ett långsiktigt hållbart fiske. Havsplaneringsförordningen är central för ett hållbart nyttjande av havs områden, genom de kommande havsplanerna. Sverige har under året nått målet om skydd av minst tio procent av de marina områdena, men målen för ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av skyddade områden återstår. Ett fortsatt arbete med skydd av natur och kulturvärden är av stor vikt. Dessutom behöver Sverige fortsatt verka för ett ambitiöst miljöarbete inom EU och inom de regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom.
Resultat
God miljöstatus (precisering 1)
Den senaste bedömningen av miljöstatus i svenska hav genomfördes 2012
434. Den samlade slutsatsen var att i många fall uppnås inte god miljöstatus.
Sammanfattningsvis är det tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske och tillförsel av farliga ämnen som på en övergripande nivå bedöms påverka miljötillståndet mest. Åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförord ningen fastställdes i december 2015435. Under 2016 påbörjades genomför
andet. Under 2017 och 2018 kommer bedömningarna av miljötillståndet
434 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. God Havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön.
Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Rapport 2012:19.
435 Havs- och vattenmyndigheten, 2015. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön.
Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Rapport 2015:30. https://www.havochvatten.se/rapport-atgards- program-havsmiljo
uppdateras, liksom definitionerna av god miljöstatus och miljökvalitets normerna med indikatorer. Detta ska rapporteras till EUkommissionen hösten 2018.
Förekomst och tillförsel av marint skräp är ett växande problem i havs miljön. Största delen av skräpet utgörs av plast. Under året har Havs och vattenmyndigheten medfinansierat två EUprojekt, MARELITT Baltic436 (om
förlorade fiskeredskap i Östersjön) och BLASTIC437 (om källor till plastskräp
och spridningsvägar från land till hav). Projektens resultat ska användas på både nationell och regional nivå för att minska och motverka tillförseln av marint skräp. Myndigheten har även gett organisationen Håll Sverige Rent i uppdrag att planera en treårig informationskampanj med start under 2017. I slutet av 2016 beslutade regeringen om en förordning438 för att minska
användningen av plastbärkassar. Även förekomst av mikroplaster är ett pro blem439 och regeringen gav 2015 ett uppdrag till Naturvårdsverket att iden
tifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från källor i Sverige440. En kartläggning inom uppdraget om källor och spridningsvägar
visade att den största källan är väg och däckslitage, därefter utsläpp från konstgräsplaner441. Uppdraget ska slutredovisas i juni 2017. I början av 2016
lämnade även Kemikalieinspektionen ett förslag till regeringen om ett förbud mot kosmetiska produkter som innehåller mikrokorn av plast442. Under 2017
ska myndigheten utreda om fler produkter bör omfattas av ett förbud, i syfte att minska spridningen av plastpartiklar till sjöar och hav443. Uppdraget redo
visas i december 2017.
Oljeutsläpp kan skada växt och djurliv liksom värdefulla kustmiljöer. Små kontinuerliga utsläpp i fartygsrutter kan innebära en större fara för exempelvis sjöfågel än ett stort utsläpp. Med ökad sjöfart blir också riskerna för oljeföroreningar större. Antalet anmälda och konstaterade utsläpp av olja visar dock en minskande trend (se figur 10.1). Det kan emellertid finnas ett betydande mörkertal av oljeutsläpp, eftersom ett stort antal oljeskadade fåglar har observerats i områden där inga utsläpp har registrerats444.
436 http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/hav/marelitt-baltic
437 http://www.hsr.se/node/1132
438 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/11/steg-for-minskad-forbrukning-av-plastbarkassar/
439 Hassellöv, M., Karlsson, T. och A. Kärrman, 2016. Att kartlägga mikroplastens obevekliga spridning.
I ”Havet 2015/2016– om miljötillståndet i Svenska havsområden”, sid. 22-24, Havsmiljöinstitutet.
440 Miljö- och energidepartementet, 2015. Uppdrag att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av
mikroplaster i havet från viktiga källor i Sverige. Regeringsbeslut. M2015/2928/Ke
441 Magnusson, K. et al., 2016. Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment.
IVL Swedish Environmental Research Institute. Report C183 http://www.ivl.se/webdav/files/Rapporter/ C183.pdf
442 Kemikalieinspektionen, 2016. Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska
produkter. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 2/16. http://www.kemi.se/global/rapporter/2016/ rapport-2-16-forslag-till-nationellt-forbud-mot-mikrokorn-av-plast-i-kosmetiska-produkter.pdf
443 http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=17997
444 Havs- och vattenmyndigheten, 2016. Sjöfart och naturvärden vid utsjöbankar i centrala Östersjön.
Havsplanering kan reducera konflikter. Rapport 2016:24. https://www.havochvatten.se/download/18.16c 4dbac15817a9551e46077/1478095712777/hav-rapport-2016-24-sjofart-naturvarden-utsjobankar.pdf
HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Figur 10.1 Bekräftade oljeutsläpp i svensk ansvarszon 1984–2016
0 100 200 300 400 500 600 Antal oljeutsläp p År 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Antalet anmälda och konstaterade utsläpp av olja i svenskt territorialhav och ekonomisk zon visar en långsiktig minskande trend sedan 2004.
Källa Miljömålsportalen445.
Övergödning är ett fortsatt stort problem, speciellt i Östersjön. Mer om det redovisas i den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
God ekologisk och kemisk status (precisering 2)
Den senaste statusklassningen från 2015446 visar att 18 procent av kustvatten
förekomsterna uppnår minst god ekologisk status. Motsvarande siffra vid förra statusklassningen 2009 var 14 procent. Ingen kustvattenförekomst upp når god kemisk status i ytvatten. Det beror på generellt höga halter av kvick silver. Se även förra årets uppföljning av Hav i balans samt levande kust och
skärgård447.
Miljöövervakning av miljögifter i djurliv448 visar att halterna av många
organiska miljögifter, bromerade ämnen och dioxiner minskar. Däremot ökar halterna av flera perfluorerade ämnen, och kvicksilverhalterna ligger i flera arter över EU:s gränsvärde.
Vattenmyndigheterna tog under 2015 fram ett förslag till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen inför förvaltningscykeln 2016–2021. Förslaget har under 2016 prövats av regeringen som fattat beslut om ett antal revideringar.
445 http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=103&pl=1
446 http://viss.lansstyrelsen.se/AreaStatisticsForm.aspx?subUnitType=0&ReportUnitSearch=128&watertyp e=CW&date2=&date1=&quantity=Count&reload=Uppdatera&area=10%2C1
447 Naturvårdsverket, 2016. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och
etappmål 2016. Rapport 6707. http://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/malansvariga_ myndigheter/2016/au2016.pdf
448 Faxneld, S., Nyberg, E., Danielsson, S. och A. Bignert, 2016. Miljögifter i biota. I ”Havet
I december 2016 fattade vattendelegationerna i de fem vattendistrikten beslut om nya åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer449.
Myndigheter och kommuner ansvarar för att åtgärderna utförs.
Havs och vattenmyndigheten har tagit fram en ny vägledning för åtgärder för god vattenkvalitet450. Vägledningen tydliggör bland annat vilken informa
tion om reglering och andra styrmedel som behövs i åtgärdsprogrammen. Havs och vattenmyndigheten har under 2016 även tagit fram en vägled ning om klassificering av ytvattenstatus för miljögifter451 för tillämpning av
föreskriften HVMFS 2013:19452. Arbetet har visat på behov av att göra några
mindre justeringar i föreskriften.
Havs och vattenmyndigheten har för 2016 och 2017 beslutat om bidrag på 12 miljoner kronor till fyra olika projekt om avancerad rening av avlopps vatten från läkemedelsrester och miljöfarliga ämnen.
Under 2016 slutrapporterades forskningsprogrammet WATERS453. Syftet
har varit att ta fram kunskap för att bättre bedöma ekologisk status med hjälp av biologiska kvalitetsfaktorer, i enlighet med vattenförvaltningsförordningen.
Havs och vattenmyndigheten har under året analyserat det nuvarande rättsläget i samband med tillämpningen av miljökvalitetsnormer för vatten utifrån den så kallade Weserdomen i EU och aktuella svenska domar.454
Myndigheten bedömer att det räcker med att en verksamhet försämrar en enda kvalitetsfaktor455 för att vattenförekomstens status ska försämras.
Miljökonsekvensbeskrivningar och annat underlag i prövningar måste därför innehålla en beskrivning av hur verksamheten påverkar relevanta kvalitets faktorer. Detta innebär en skärpning jämfört med tidigare svensk tolkning. Rapporten anger också att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status ska ha samma rättsverkan samt att det behövs ett heltäckande system för att kunna pröva undantag för vissa verksamheter.
Genom havs och vattenmiljöanslaget 1:11 (tidigare 1:12), görs många åtgärder som har betydelse för Sveriges havsområden. Många åtgärder
449 http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/nyheter/2016/pages/atgardsprogram-vatten-besluta-
de-2016-2021.aspx/
450 Havs- och vattenmyndigheten, 2016. Grundläggande och kompletterande åtgärder för god vatten-
kvalitet. Att tillämpa artikel 11 (3) och 11 (4) i ramdirektivet för vatten. Rapport 2016:34. https://www. havochvatten.se/download/18.6d9c45e9158fa37fe9fa9ea2/1482411751599/vagledning-grundlaggan- de-och-kompletterande-atgarder.pdf 451 https://www.havochvatten.se/download/18.6d9c45e9158fa37fe9f57c25/1482143211383/vagledn- miljogiftsklassning-hvmfs201319.pdf 452 https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/foreskrifter/register-vattenforvaltning/klassificering- och-miljokvalitetsnormer-avseende-ytvatten-hvmfs-201319.html 453 http://waters.gu.se/
454 Havs- och vattenmyndigheten, 2016. Följder av Weserdomen. Analys av rättsläget med sammanställ-
ning av domar. Rapport 2016:30. https://www.havochvatten.se/download/18.53aacfc115874884dc91f 2e8/1479909183500/hav-rapport-2016-30-foljder-av-weserdomen.pdf
455 Biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk faktor; faktorerna vägs samman till ekologisk
status eller potential. En kvalitetsfaktor består av en eller flera parametrar. Exempel på biologiska kvalitetsfaktorer är fisk, växtplankton och bottenlevande djur. Exempel på fysikalisk-kemiska kvalitets- faktorer är näringsämnen, siktdjup och syrgas och exempel på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är kontinuitet och hydrologisk regim.
HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
i sötvatten är också viktiga för kustvattnets status. Under 2016 fördelades drygt 730 miljoner kronor för olika åtgärder. Av dessa medel tilldelades läns styrelserna 400 miljoner kronor till arbete med vattenförvaltning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och kalk ning. Dessutom har drygt 40 miljoner kronor fördelats till särskilda åtgärds projekt (SÅP) för kustvatten, vikar och skär. SÅPprojekten är större och fleråriga och ska stimulera regionalt åtgärdsarbete. Denna satsning ska fort sätta under 2017 med ytterligare 25 miljoner kronor till bland annat fortsatt satsning på kustvatten, vikar och skär. Den ska då även omfatta genomför ande av handlingsplanen för marint områdesskydd456. Under 2017 kommer
drygt 787 miljoner kronor att fördelas för åtgärder genom 1:11anslaget.
Ekosystemtjänster (precisering 3)
Inom FN:s konvention för biologisk mångfald betonas vikten av att synlig göra och värdera ekosystemtjänster. Det pågår bland annat arbeten med att kartlägga, värdera och ta fram vägledningar för ekosystemtjänster.457,458,459
Naturvårdsverket har tagit fram en rapport om ekosystemtjänster i prakti ken460 och en vägledning om integrering av ekosystemtjänster i myndigheters
verksamheter461. Även RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömåls
systemet) har under året tagit fram en vägledning för ärendehandläggning462.
Naturvårdsverket har även delredovisat ett regeringsuppdrag om kommunika tionssatsning kring ekosystemtjänster463.
Arbetet med att genomföra EU:s gemensamma fiskeripolitik464 har fort
satt under året. Fokus har legat på landningsskyldigheten som infördes för bottenlevande arter i Västerhavet från 2016, liksom på fortsatt genomför ande av landningsskyldighet för fiske i Östersjön och efter pelagiska arter
456 Havs- och vattenmyndigheten, 2016. Handlingsplan för marint områdesskydd. Myllrande mångfald
och unika naturvärden i ett ekologiskt nätverk under ytan. Slutredovisning av regeringsuppdrag M2015/771/Nm. https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/publikationer/publikationer/2016- 06-20-handlingsplan-for-marint-omradesskydd.html
457 Nordic Council of Ministers, 2017. Ecosystem services. In the coastal zone of the Nordic countries.
TemaNord 2016:552. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067839/FULLTEXT01.pdf
458 Nordic Council of Ministers, 2016. Marine Ecosystem Services. Marine ecosystem services in Nordic
marine waters and the Baltic Sea – possibilities for valuation. TemaNord 2016:501.
459 Naturvårdsverket, 2015. Guide för värdering av ekosystemtjänster. Rapport 6690. http://www.
naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6690-1.pdf?pid=15998
460 Naturvårdsverket, 2016. Ekosystemtjänster i praktiken. Erfarenheter av att praktiskt använda begrep-
pet ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande i Sverige och en exempelsamling. Rapport 6724. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6724-3.pdf?pid=18815
461 Naturvårdsverket, 2016. Integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter, en vägledning.
Rapport 6733. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6733-5.pdf
462 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/Publikationer/Vagledning-ekosystemtjanster-
i-arendehandlaggning-RUS-Rapport-webb.pdf
463 Naturvårdsverket, 2016. Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster. Delredovisning av regerings-
uppdrag M2014/1903/Nm. http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/regeringsuppdrag/delredovisning-2016-uppdrag-kommunikation-om-ekosystemtjanster-skickad.pdf
464 Havs- och vattenmyndigheten, 2017. Verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under
2016. Rapport 2017:4. https://www.havochvatten.se/download/18.5b30d06015a95d6175c906 9d/1488808536880/verksamheten-inom-eus-gemensamma-fiskeripolitik.pdf
i Västerhavet. Havs och vattenmyndigheten har under 2016 utarbetat ett system för att fördela fiskemöjligheter med tillfälliga överlåtelser mellan fartyg för att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten. Förslaget gäller från januari 2017. EU har även fattat beslut om en flerårig plan för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön465. Havs och vattenmyndigheten har
tagit fram underlag om en flerårig plan för bottenlevande arter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, liksom underlag om tekniska bevarandeåtgärder för alla EU:s vattenområden. Även arbetet med selektiva redskap har fortsatt. Myndigheten har under 2016 påbörjat arbetet med att ta fram en nationell strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan utvecklas och bidra till att uppfylla målen inom havs och vattenförvaltningen. Målet är att en första strategi ska färdigställas i slutet av 2017.
Fiskekvoter i Västerhavet för 2017 beslutades i december 2016466. För
torsk i Nordsjön och Skagerrak samt för havskräfta i Kattegatt och Skagerrak har kvoterna ökat. I Östersjön har kvoter för 2017 beslutats för torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta467. För både de västra och östra bestånden av
torsk minskas kvoterna betydligt. För sill och skarpsill ökar kvoterna och för rödspätta innebär beslutet en betydande ökning, medan kvoten för lax i cen trala Östersjön är oförändrad. För fritidsfisket införs en fångstbegränsning för torsk i västra Östersjön inklusive Öresund468.
Tillsammans med Jordbruksverket har Havs och vattenmyndigheten tagit fram en strategi för yrkesfisket469. Utgångspunkten är att fisket ska vara
ekologiskt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbart. Strategin gäller till 2020 och kommer därefter att revideras.
Havs och vattenmyndigheten har under året fortsatt arbetet med att utveckla förslag till havsplaner. En färdplan som visar vägen fram till förslag om havsplaner, med mål för planeringen och steg i arbetet beslutades under hösten 2016470. I december publicerades utkast till havsplaner för Bottniska
viken471, Östersjön472 och Västerhavet473. Utkasten ska fungera som underlag
till dialogarbetet om de kommande planerna.
465 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:L:2016:191:FULL&from=SV 466 https://www.havochvatten.se/download/18.596b74d91518c04d1814363d/1450257202030/tabell- eu-vasterhavet 2016.pdf 467 https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/yrkesfiske/kvoter-och-fiskestopp/kvoter-i-ostersjon-2017. html 468 http://www.svenskafiskeregler.se/Sv/nyheter/2016/Pages/Nya-regler-f%C3%B6r-torskfisket-i- %C3%96stersj%C3%B6n.aspx
469 Havs- och vattenmyndigheten & Jordbruksverket, 2016. Svenskt yrkesfiske 2020 – Hållbart fiske och
nyttig mat. https://www.havochvatten.se/download/18.55c45bd31543fcf853650d44/1462194215508/ svenskt-yrkesfiske-2020.pdf
470 Havs- och vattenmyndigheten, 2016. Färdplan havsplanering. Rapport 2016:21. https://www.
havochvatten.se/download/18.6e7da7f9157b7c5f41478b3/1477991596993/fardplan-havsplanering- en-161010.pdf 471 https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplaner/utkast-till-havsplan-for- bottniska-viken.html 472 https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplaner/utkast-till-havsplan-for- ostersjon.html 473 https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplaner/utkast-till-havsplan-for- vasterhavet.html
HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
HAV I BALANS SAMT
LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Havs och vattenmyndigheten har beslutat om ett särskilt bidrag för att stödja förberedelser och genomförande av kommunal översiktsplanering i havet. Det så kallade KOMPISbidraget för kommunal planering i havet i statlig samver kan uppgår till totalt 22 miljoner kronor för projekt under 2016 och 2017. Bidraget finansieras från havs och vattenmiljöanslaget, 1:11.
Sverige har sedan 2015 en maritim strategi474. Strategin omfattar alla
maritima näringar och syftar till att ge ökad sysselsättning, minskad miljö belastning och en attraktiv livsmiljö. Strategin ska leda till en utvecklad och integrerad svensk havspolitik som även bidrar till att nå miljökvalitetsmålet och till att nå målsättningarna i EU:s havsmiljödirektiv. En fördjupad uppfölj ning475 av strategin kommer att göras för första gången under 2017, och där
efter vart tredje år. Havs och vattenmyndigheten har tillsammans med andra myndigheter och berörda aktörer tagit fram ett förslag på en modell för att följa upp strategin476.
Grunda kustnära miljöer (precisering 4)
I grunda kustnära miljöer återfinns bland annat ålgräsängar som är betydelse fulla för många ekosystemtjänster. Ängarna är till exempel viktiga som upp växtområden för fisk och för upptag av näringsämnen477. Utbredningen av
ålgräsängar fortsätter att minska och sedan 1980talet har uppskattnings vis 12 500 hektar försvunnit på västkusten478. Orsaker till att ålgräsängarna
minskar är bland annat övergödning och överfiske, men även ökad exploa tering med till exempel utfyllnader i hamnar, bryggor och muddring. En ny studie visar att bryggor påverkar negativt genom skuggning, och att flytbryg